För en frisk människa medför kosttillskott inga positiva effekter på hälsan och långvarigt bruk i stora doser kan skada kroppen. Experter inom näring, livsmedel och farmaci anser att en mångsidig kost ska vara den huvudsakliga källan för näringsämnen.
”Ett äpple om dagen håller doktorn borta”, hette det förr. I dag varierar kostvanorna radikalt bland människor. Vissa äter stora mängder kött och protein, andra är veganer, och en del äter bara rå mat.
Ett gemensamt drag är ändå det ökade bruket av kosttillskott, dels för att försäkra sitt intag av livsviktiga vitaminer, mineraler och näringsämnen eller som hjälpmedel för viktnedgång eller för att bygga muskler.
Trots att vi i Finland har bra tillgång till en mångsidig kost kan brister drabba människor i alla åldrar och livssituationer. Matvanor är inte alltid orsaken till bristen av ett närings- eller mineralämne.
Vid brister kan kosttillskott vara till nytta
Studerande Laura Klingberg tar järntillskott för att höja på sitt hemoglobinvärde. Ett blodprov som togs i ett annat sammanhang visade att hon led av anemi. Klingberg hade känt sig trött och utmattad men hade inte misstänkt att det skulle handla om brist på järn.
- Jag har ätit ungefär halva kuren, alltså en och en halv månad och känner mig nog bättre. Jag vet inte om värdena har stigit eftersom de ska testas på nytt först då kuren tar slut, säger Klingberg.
Christel Lamberg-Allardt, Näringsforskare vid Helsingfors universitet, säger att järnpreparat inte absorberas så bra som ur kosten och att det finns skillnader mellan preparat. Formen av näringspreparatet påverkar inte absorberingen, och det är svårt att avgöra vilket alternativ skulle vara effektivast: piller, vätskor eller pulver. Det finns också skillnader mellan olika tillverkare men produktens pris berättar ingenting om effekten. Man kan rådfråga farmaceuter, men man ska aldrig ta järntillskott om man inte blivit undersökt och har bevis på bristen.
Enligt Lamberg-Allardt lider finländare i de flesta fall inte av några brister, men säger att det är relativt vanligt med järnbrist bland fertila kvinnor. Lamberg-Allardt förhåller sig kritiskt till kosttillskott och det preparat hon främst rekommenderar för finländare är D-vitamin.
- Under vintermånaderna kan man ta 10 µg D -vitamin om dagen enligt statens rekommendationer. Mera än det ska man inte ta, säger Lamberg-Allardt.
Enligt henne kan en långsiktlig överdosering av kosttillskott öka riskerna för vissa sjukdomar. Lamberg-Allardt berättar att det i stora undersökningar framkommit att ett långvarigt bruk av exempelvis A- eller E-vitamin eller selen i stora doser har ökat incidensen för bland annat prostata- och lungcancer.
- Man brukar ju inte heller ta mediciner i förebyggande syfte, bara för säkerhets skull, säger Lamberg-Allardt.
Hon menar att kosttillskottsmarknaden i viss mån har urartat sig eftersom människor tror att det är bra att ha lite extra näringsämnen i kroppen.
- Kroppen fungerar inte på det sättet. Bruket kan på lång sikt leda till skador och det finns inga varningssignaler av ett överdrivet bruk, säger Lamberg-Allardt.
En hälsosam kost ska stå för näringsbehovet
Annika Marniemi, livsmedels- och näringsexpert på Konsumentförbundet, säger att man ska sträva efter att få de näringsämnen och vitaminer kroppen behöver ur en hälsosam och varierad kost.
- Det är inte nödvändigt att äta kosttillskott om man äter bra och mångsidigt, är frisk och har normalvikt, säger Marniemi.
Kosttillskott har inte bevisats vara effektiva om man inte lider av någon brist av vitaminer, mineraler eller näringsämnen. Om man vill vara på den säkra sidan eller till exempel bantar eller följer en specialdiet rekommenderar de sakkunniga att konsultera en näringsterapeut, läkare eller farmaceut för att ta reda på vilka näringsämnen man kan tänkas behöva ta tillskott av.
Att ta extra tillskott skadar inte om man doserar enligt rekommendationen men det har ingen desto större effekt heller, menar både Marniemi och Lamberg-Allardt.
Laura Klingberg tycker också att man ska tänka efter före man tar till pillerburken.
- Allt vi stoppar i oss lagras i vår kropp och i levern, säger Klingberg.
Leverskador har konstaterats i vissa fall då patienten tagit växtbaserade kosttillskott. De kan innehålla stora koncentrationer av någon råvara som i stora doser inte är bra för människan. Plantor kan också innehålla bekämpningsmedel vilka ytterligare koncentreras då de komprimeras till tabletter eller vätskor.
- Man behöver inte vara oroad över miljögifter i livsmedel, men det är bra att tvätta eller skala frukt och grönsaker noggrant och välja bort sådana produkter som finns på listor med höga halter av bekämpningsmedel, säger Marniemi.
Läs också: "Jag har testat allt"