Alla har vi minnen av vår skolmat, trevligare eller mindre trevliga.
Jag gick i en liten byskola i Sibbo, Spjutsund. Där hade vi, som i alla skolor på den tiden, en egen skolkokerska. Jag hann med två skolkokerskor under de sex år jag gick i Spjutsund folkskola.
De hade nog båda två ett osinande lager av kärlek som de blandade i elevernas mat för jag kan inte påminna mig om en enda maträtt som jag inte skulle ha gillat (och det syntes minsann).
Himmelsk korvsås
Fortfarande minns jag deras goda ärtsoppa och tjocka ugnspannkaka med russinsoppa, den underbara ”pripelsåsen” gjord på malet kött med makaronilåda för att inte tala om den himmelska korvsåsen (hörde senare att hemligheten var en aning tomatketchup i såsen). Inte ens makaroni- risgryns- eller mannagrynsvällingarna lämnade några otrevliga matminnen hos mig, de serverades vanligen tillsammans med Ruutu-knäckebröd täckt med ett lager smältost.
En gång råkade faktiskt en tillfällig vikarie ut för ett litet missöde, hon glömde att lägga salt i havregrynsgröten och varken lärarna eller eleverna hade hjärta att påpeka det.
Svartfläckig potatis
Sen kom jag till Sibbo kommunala mellanskola, i samma byggnad där Kyrkoby skola nu finns. Det var ett brytningsskede i skolmaten. Vissa rätter gjordes i centralskolköket i Nickby och vissa, t.ex. leverlådor och kållådor, massproducerades billigare av stora matleverantörer. Med fasa minns jag ännu de söta, oskalade potatisarna med svarta och bruna fläckar överallt. Potatisarna var söta eftersom de i något skede hade förvarats alltför kallt och sen dög de tydligen bara som skolmat.
Hurra för Söderkullakockarna!
I dessa dagar firar vi Sibbobor att Söderkulla skolas duktiga kockar gör den godaste skolmaten i hela landet. Det går alltså också i dag att göra skolmat som eleverna gillar och är det något som de inte riktigt gillar så ändrar Söderkullaskolkockarna på receptet eller bjuder på något som dagens kräsna elever gillar mera.
Eller är dagens elever mera kräsna än vi var när jag gick i folkskolan? Kanske beslutsfattarna inte borde stirra sig blinda på storkök, euron och cent utan återgå till skolmat gjord lika billigt men med en stor portion kärlek av den egna skolans köksa eller kock?
Visa långfingret åt skolmaten?
Michelin-kocken Sasu Laukkonen säger i Uusimaa att skolmat som tillreds och läggs upp med kärlek smakar helt annorlunda än mat som görs med ett slentrianmässigt grepp eller rent av med långfingret.
Laukkonen menar att matens pris kan vara ett svepskäl för att skaffa dåliga ingredienser. Dagligen slängs t.o.m. 40 procent av maten bort. Om man lyckades minska svinnet med 10 procent, kunde man använda pengarna till råvaror av högre kvalitet.
Nu finns det kommuner i Finland som närmast straffar sina elever och åldringar med den mat de serveras, säger Michelin-kocken Sasu Laukkonen.
Söderkullakockar vann skolmatstävling
Tummen upp för nya smaker
Näin Michelin-kokki Sasu Laukkonen petraisi kouluruokaa