Såhär kan det se ut när Helsingfors universitet festar loss. Vetenskapsfestivalen Thinkfest inleddes i måndags samtidigt som universitetsåret började och nya studerande välkomnades. Här några bilder ur vimlet.

Gimme five... En mängd olika kampsportsgrupper gav prov på sitt kunnande för att locka med nya intresserade. Gimme five. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström

Under stadsfestivalen Thinkfest bjuds det på bastu i olika exotiska former. Här var det en mobil variant som rullats in i centrum. Folk och bastu. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström

Antti Pollari nybadad efter ett varv i den mobila bastun. Bastubad mitt i stan. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström

Inbjudande och på riktigt varm. Mobil bastu i stan. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström

Fäktning kunde man likaså bekanta sig med. Ville Saari demonstrerar grundutrustningen. Fäktningsintresserad? Bild: Yle/ Ulrica Fagerström

Alla får va med. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström

Lite spontan dans är aldrig fel. Spontan dans. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström

Universitet ute i samhället. En av tankarna med Thinkfest som pågår denna vecka i Helsingfors. Folket och universitetet möts. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström

Se hela programmet för Thinkfest här.

I veckans Kvanthopp i Radio Vega hör du mer om festivalen.

Jag samlar ihop mina intryck från sommaren och hamnar i funderingar kring turism och kultur.

Vad är det som upplevs autentiskt? Det helt vanliga vardagslivet i en stad? Eller den föreställda bilden av en viss plats? För turisten uppfattas det spelade som autentiskt. Det som uppfattas som äkta är bara på låtsas.

Semestern är slut och sommarens intryck börjar smältas och falla på plats. Jag valde att lägga min sista lediga vecka i Venedig. Jag har varit där tidigare och haft det trevligt på konstbiennalen och kring arkitekturen på Markusplatsen. Något jag dock aldrig riktigt tyckt om är staden Venedig i sig. Jag tror att jag börjar förstå varför.

Venedig Bild: Seppo Sarkkinen

Idag framstår staden snarast som en kuliss, en temapark och ett äventyrsland. Ett besök i Venedig är ett besök i idén om Venedig. En resa till Venedigland.

Ikläder sig en roll

Palats vid Canal Grande i Venedig Bild: Marianne Zilliacus

Idén om Venedig innefattar bland annat gondoler, vilket får området kring båtbryggorna längst Canal Grande att krylla av gondoljärer som frenetiskt arbetar för att få styr på sina båtar med hjälp av sina långa åror medan passagerarna å sin sida kämpar på med sina selfiepinnar. 80 euro för en 30 minutersfärd informerar en skylt oss om att det kostar.

Och när vi står längst med en av de små slitna kanalgränderna som används för halvtimmesrundorna och hör en röst ackompanjerad av dragspel sjunga Santa Lucia så det ekar mellan stenväggarna kommenterar mitt resesällskap med ett fniss hur ogenerat de går turisternas Venedig-fiktion till mötes.

Varför tjatar jag om Venedig? För att fiktionen inte bara gör mig fnissig utan också bidrar till en obekväm känsla inför hela teatern.

Männen som styr fram gondolerna för mina ögon svajigt balanserande längst ut på ena änden är i den närmaste utklädda. Det är ingen uniform i den bemärkelsen att det är ett företags sätt att göra sin kunniga personal lättidentifierad, utan alla ser lite olika ut. Med randiga tröjor i blått eller kanske rött. Några har en scarf knuten om halsen.

Gondoljär i Venedig Gondoljär i Venedig Bild: Marianne Zilliacus

De klär i sig en bild av gondoljären. Jag kan inte släppa tanken på att det känns förnedrande att de ska behöva iklä sig min och andra turisters bild av hur någon kapabel att köra en väldigt lång båt medelst väldigt lång pinne ska se ut. Orden ”kulturell prostitution” slår mig plötsligt.

Regler och skyldigheter

Det jag upplevde i Venedig var en stad fylld av teater. En teater där gondoljären hör till huvudrollerna. Andra exempel än mina sura turistiakttagelser på detta finns bland annat i Walter Littles bok Mayas in the Marketplace (University of Texas Press, 2004).

I Mayas in the Marketplace ges exempel på hur individer inom folkgruppen maya spelar upp rollen som maya inför turister. Hur det finns outtalade skyldigheter gentemot turisterna att presentera den scen de är ute efter att se, för att som belöning få betalt antingen direkt eller genom köp av varor. Precis som gondoljären har större chans att få sina 80 euro om han tar på sig den randiga tröjan.

Med exempel från bland annat turiststaden San Antonio i Guatemala visar Little på hur vissa försäljare inom mayafolket har skapat särskilda förhållanden mellan privatliv och turism genom att spela upp tillrättalagda versioner av sitt vardagliga liv för turister.

Mayaceremoni i Guatemala. Bild: EPA/Saul Martinez

Deras hem visas upp, men hemmen förbereds noga inför detta då det är vardagsliv som ska säljas. Elektronik plockas bort, de hus som inte passar in i bilden täcks för och de familjemedlemmar som inte turisterna uppfattar som ”äkta” maya får hålla sig borta. Detta leder till att autentiska mayafolk spelar turistens bild av autentisk mayakultur.

Historien står i vägen för samtiden.

Ungefär så känns det på en av broarna över de många kanalerna. Men det tillrättalagda, eller snarare orörda, Venedig är ingen levande stad. I bästa fall ett övergivet museum. Inget byggs, inget underhålls, inget renoveras. Min upplevelse är att det inte längre är en stad som turister besöker, utan en stad som helt och hållet finns till för mig som turist.

Hela staden har världsarvsstatus. Men hur kan ett världsarv stå o ruttna sönder i ett för turisternas ögon ruinromantiskt förfall?

Venedig Bild: Riku Kaminen

Jag gillar att testa på typiska saker på den platsen jag befinner mig på. Eller se någonting som faktiskt bara finns där, men gondolen är bara kulturhistoria. Historia på ett annat sätt än till exempel pyramider. Det är inte som att jag anser att man ska bygga om Cheopspyramiden till studentlägenheter. Den står där den står för den är gammal och det är ballt.

Gondolturerna är historia paketerad som samtida sanning. Ingen Venedigbo tar sig runt med gondolen som fordon. Men det är en bra inkomstkälla. Och någonstans där, i den oärligheten, tycker jag mig ana det jag inte kan låta bli att kalla för kulturell prostitution. Vilket gör faktumet att jag är riktigt sugen på en gondoltur outhärdligt.

Ännu är lingonen inte riktigt mogna men vill du koka gelé så är det dags att göra det nu. Förut var det kutym att barnen tog med sig några liter lingon till skolan, men den traditionen har försvunnit på många håll.

Orsakerna till det är flera.

- Nej, vi kan helt enkelt inte ta emot och uppbevara så mycket bär. I såfall borde vi koka lingongelé men det är för sött enligt de nya kostrekommendationerna, säger Anja Lillqvist som är bespisningschef och tillförordnad kosthållschef i Pedersöre.

Förut hade eleverna till och med lingonlov, då var man ledig, eller ledig och ledig man skulle ju plocka bär. Några skolor kanske ännu håller traditionen vid liv säger Lillqvist, kanske Lepplax skola.

- Nej, vi slutade med det för över fem år sen, säger Siv Häggman som är klasslärare i Lepplax.

Det finns inte heller något tillredningskök längre i Lepplax skola, så var skulle man då koka sylt?

- Det var enkelt förr när vi hade en köksa som tog emot bären, säger Häggman.

Inte heller i Kronoby plockar skoleleverna lingon, men så är det ju Fazer som sköter skolbespisningen och inte kommunens egen personal.

Men på vissa håll lever traditionen kvar. Till exempel i Jakobstad och Vörå tar skolorna emot lingon.

- Ja, alla skolor i Jakobstad tar emot lingon,men de måste vara rensade, säger kosthållschef Lisa Kentala.

Skolköken önskar att alla eleverna plockar en liter lingon så att det räcker till sylt för hela vintern.

Lingon för 10 miljoner

Lingon, vaccinium vitis-idaea, vårt allra mest plockade bär. Namnet kommer från latin där vitis-idaea betyder "vin från berget Ida". Till största del består det röda bäret av vatten. Det innehåller också kolhydrater, proteiner och mineraler och spårämnen.

Dessutom finns C-, B- och K-vitamin i bäret. Det är också rikt på fibrer och polyfenol-föreningar som motverkar hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

I medeltal är lingonskörden i Finland runt 300 miljoner kilogram och blåbären står för 200 miljoner kilo. Men det beror på vädret.

Skörden kan växla mellan 129 miljoner kilo och 386 miljoner kilo.

Bild: Biopix

Vi plockar ungefär 10 procent av alla de bär som mognar, det vill säga sammanlagt ungefär 50 miljoner kilogram blåbär och lingon. Men blåbäret håller på att komma i fatt i popularitet. Fyra miljoner kilogram frusna lingon exporteras varje år från Finland, i reda pengar är det nästan 10 miljoner euro.

Totalt exporterar vi över 10 miljoner kilogram bär och svampar till ett värde av 24 miljoner euro.

Även djuren uppskattar bären. En björn kan äta tiotals kilo bär på en dag. Bäst är de söta blåbären som innehåller mycket energi som björnen kan lagra till fett innan den går i vinteride.

Syltens och saftens renässans

Vi har i flera år redan känt av den här trenden av "homing" och många unga vill ha tips och råd om matlagning― Hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson

På Marthaförbundet märks bärsäsongen i hushållsrådgivningen. Man kan ringa Marthaförbundet för att få tips om hur man gör sylt och saft av sina bär. Och det verkar finnas en stor iver att plocka och ta tillvara.

Men många har tappat bort den kunskap som mormor och farmor hade.

- Det märks att det åter blivit trendigt att laga sin egen mat från grunden. Vi har i flera år redan känt av den här trenden av "homing" och många unga vill ha tips och råd om matlagning, säger hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson som är sakkunnig i huslig ekonomi.

Rådgivarna hjälper gärna till och under de senaste veckorna har frågorna främst handlat om gelé-problem.

- Många ringt och frågat varför det inte blir gelé av bären hur de än kokar dem. Är det något fel på sockret, eller vad beror det på, säger Eriksson.

Sockret är det inget fel på, antagligen är det den våta sommaren som gjort att pektinhalten i bären är låg. När det gäller lingon så vill många veta hur man kan förvara bären.

- Lingon innehåller bensoesyra så egentligen behövs inte ens socker för att uppbevara dem. Rårörda lingon står sig bra svalt med en liten nypa socker. Sen kan man ju riktigt bra frysa dem och tina upp vartefter, säger Eriksson.

Här hittar du Marthaförbundets ABC för att sylta, safta och konservera

Bären blev en kärlekshistoria

För Catarina Ekblom var det som en dröm när hon som ung nyutbildad kock kom till Staraby och fick botanisera i svärmors frys.

- Där fanns bär av alla de sorter, säger Ekblom.

Och ute på gården fanns stora bärodlingar dit folk fick komma för att själva plocka svartvinbär.

Det är "back to basics" som gäller nu. Köper man lingonsylt ska den innehålla riktiga lingon― Catarina Ekblom

Bären kom att så småningom bli Ekbloms födkrok i det egna företaget MarmeladKompaniet där hon förädlar bär och frukter. I dag odlar familjen Ekblom bär hemma på gården i Staraby utanför Jakobstad och maken plockar också ivrigt skogsbär.

I sommar har MarmeladKompaniet vilat medan Ekblom jobbat med bär på ett annat sätt. På bageriet och caféet Skorpan i Jakobstad har hon jobbat med att starta upp egen glasstillverkning.

Men nu har MarmeladKompaniet har vuxit sig så stort att det inte längre ryms i köket hemma i Staraby.

Vattlingon och fruktläder Bild: YLE/Strömsö

- Det är mathantverk jag sysslar med och då får det inte bli för storskaligt. Nu tankar jag idéer och så letar jag reda på en större lokal, sedan tar jag en nystart med företaget.

Och Catarinas produkter är uppskattade. Hon använder inga tillsatsämnen i produktionen utan det är bär, socker och kanske en skvätt vatten.

Pektin kan man koka själv av äppel, det behövs 200 till 300 gram pektin per kilo marmelad.

- Det är "back to basics" som gäller nu, folk uppskattar mat gjord från grunden av fina råvaror. Köper man lingonsylt ska den vara gjord av riktiga lingon och inte en massa vatten och konstgjorda ämnen, säger Ekblom.

I Strömsös kök lagas ofta mat av udda råvaror, svampar, vilda örter och växter samt överblivna rester och mat som kan frysas ner och ätas senare. Här är några tips på hur du kan variera din matlagning.

Vad gör du med dina matrester? Hur pimpar du din vardagsmat? Skicka in bilder på dina bästa matrester!

Vegetariska rätter:

Soppa på ugnsbakad zucchini och zucchinibrioche
Zucchini utgör basen för denna härligt lena soppa. För att få till en riktigt matig helhet serveras den med en fyllig brioche med inslag av zucchini och rödlök. Zucchini går även bra att frysa in, så passa på att ta tillvara stora som små inför vintern! Hönsbuljongen i receptet kan naturligtvis bytas mot vegetarisk.
Soppa pa ugnsbakad zucchini och zucchinibrioche

Fiskrätter:

Paul och Jonathan lagar mat av sk skräpfisk Paul och Jonathan tar sig an skräpfisk. Bild: Svenska Yle / Strömsö

Gädda med kantareller och västerbottensost
Gädda är en elegant fisk, när man väl vet hur man ska tillaga den. I t ex Frankrike och Tyskland anses gäddan vara en verklig gourmetfisk. Här kommer vår version på gourmetgädda. En kombination av fiskfilé med färsröra mellan som vi smaksätter med kantareller och smakrik ost.
Gädda med kantareller och vasterbottensost

Paul Svensson och Jonathan Granbacka slog ett slag för det vi i folkmun kallar skräpfisk, d v s god fisk vi dock undviker för alla små ben som är svåra att plocka bort. Istället för att ge de små liven till katten lagade Paul tre utsökta rätter av braxen id.och mört.

Smörbakad braxen
Fisk och smör, det är en oslagbar kombination. Baka av en saftig filé av braxen i ugnen med, ja, rätt mycket smör, då blir det gott ser ni!
Smörbakad braxen

Franska fiskbullar av id
Id och mört är fiskar som passar utmärkt till fiskfärs, det gäller både för konsistensen och smaken. Här använder vi den större karpfisken id till eleganta franska fiskbullar, så kallade queneller.
Franska fiskbullar av id

Gravad mört med Nobis dressing
Gravning är ett bra sätt att tillaga småbeniga fiskar. Mört, som har en mycket god smak, gör sej bra som gravad. Här serveras mörten som en matig macka på sött bröd med potatis och ägg.
Gravad mort med Nobis dressing

Kötträtter:

Kycklingrätt med kärnhus. Mat med kärnhus Bild: Svenska Yle / Strömsö

Kärnhus
Det här kycklingrätten är egentligen baserad på olika typer av kärnor och kärnhus, många som vi vanligtvis slänger kan bli en fantastisk måltid. Fruktkött och kärnhus har väldigt olika karaktär och här försöker jag visa på hur kul och intressant det kan bli när man särhåller dem.
Kärnhus

Lasagne med lufttorkad skinka och karljohansvamp
Vid infrysning: Kyl lasagnen och lägg först plastfolie tätt runt formen. Avsluta med aluminiumfolie. Vid återuppvärmning värm lasagnen på hög värme, 220°C, för att få en ny krispig yta. Servera med nystekt svamp, toppa med lufttorkad skinka och lite färska örter.
Lasagne med lufttorkad skinka och karljohansvamp

Svampbräserat hjärta och lättrökt njure Svampbräserat grishjärta och lättrökt njure. Bild: Svenska Yle / Strömsö

Svampbräserat grishjärta med sallad på lättrökt njure, granatäpple och endive
För många låter inälvsmat kanske som något man helst väljer bort från menyn, men rätt tillagat så döljer det sig en härlig smakupplevelse för en liten summa!
Svampbräserat grishjärta med sallad pa lättrökt njure, granatäpple och endive

Grillad högrev med varm potatissallad och barbequeketchup.
Mat som blivit över kan vara minst lika fina råvaror som färska. Här bjuder Paul på en härlig grillmeny med allt från grytkött till överblivna vinskvättar i recepten.
Grillad högrev med varm potatissallad och barbequeketchup

För det mesta lever vi i symbios med bakterierna i vår kropp. Men hamnar bobborna på fel ställe blir de livsfarliga.

I dammet i ett vanligt hem lever och trivs runt niotusen olika arter av mikrober. De här är bakterier och svampar som kommer från människors hud och hår, men också utifrån och till exempel från husdjur. De flesta av de här bobborna är fullständigt ofarliga för oss, men har man svag hälsa eller bara otur kan de i värsta fall leda till döden.

De smutsigaste ställena i hemmen och på arbetsplatserna är de som kommer i kontakt med människors händer. Handtag, tangentbord och kaffekokarens startknapp är populära boplatser för bakterierna.

Efter Nio-redaktionen testades

Bakterieodling från arbetsbordet. bakterieodling Bild: Yle/Parad Media

För att kolla om några farliga bakterier frodades på vår redaktion, beslutade Efter Nio att ta prover från olika ytor på arbetsplatsen och skicka dem på analys. Husläkaren Robert Bergholm fick tolka svaren.

Rent bord

Bakterieodling från datorns tangentbord. bakterieodling Bild: Yle/Parad Media

Första odlingen är tagen från ett arbetsbord. Bordet får rena papper. Inga skadliga bakterier som kan leda till sjukdomar hittas, inga tarmbakterier.

– Inget skit på det här bordet åtminstone, säger Robert Bergholm. Jag vet ju inte vad ni har gjort innan provtagaren kom, kanske ni hade storstädning?

Kunde skära rått kött på toasitsen

Bakterieodling från toalettstolen. bakterieodling Bild: Yle/Parad Media

Den andra odlingen kommer från toalettringen. Här ser vi betydligt flera prickar, men ingen av dem ger orsak till oro.

– I själva verket är den här toasitsen så ren, att man enligt livsmedelsindustrins standard skulle få skära rått kött på den, säger Robert Bergholm.

Den som hade väntat sig alarmerande resultat och fullt av farliga bobbor hos Efter Nio blir alltså besviken. Prov efter prov får godkänt. Vår redaktion är fri från kolibakterier och fecatis.

Stafylokocker på mascaran

Den enda potentiellt farliga bakterien hittas på programledaren Sonjas mascaraborste. I odlingen från den växer en stafylokock som kan orsaka ögoninflammationer eller hudinfektioner. Men samtidigt rör det sig om en bakterie som de flesta av oss har på huden och oftast leder den till ingenting alls.

– Vi har mera bakterier, virus och svamp i våra kroppar än vad vi har egna celler, säger Robert Bergholm. För det mesta lever vi i symbios. I våra tarmar lever tusentals bakterier och så länge de hålls där är de bra för oss. Men det händer ofta att de sprider sig upp i urinvägarna och vidare i njurarna, och då är det genast farligt. Går de i blodet är det rentav livsfarligt.

För specialgrupper som gravida eller människor med nedsatt immunförsvar gäller det alltså att vara extra noga med handhygienen.

Efter Nio om rester, torsdagen den 3 september 2015 kl. 21.00 på Yle Fem och på Arenan.

Jim Björnis tips på hur du tar till vara arkitektoniska lösningar samt gamla möbler, skrot, metall och trä som du kan förvandla till nya kreationer.

Trä:

Bygg ett skåp till överblivna lådor
Kasta inte bort hela möbeln fast en del av den är sönder. Två överblivna lådor kan komma väl till pass om du plötsligt behöver ett litet skåp.

Ett moderniserat skåp från 1950- eller 1960-talet. Ett moderniserat skåp från 1950- eller -60-talet. Bild: Svenska Yle / Strömsö

Gamla lådor med zinkade hörn och fin patina kan t ex bli en funktionell hurts för räkningar eller oförglömliga kärleksbrev.
Lådor blir skåp

Ett gammalt skåp blir modernt
Möbler från 1950- och 1960-talen är egentligen ganska välgjorda. Det var en tid när man fortfarande använde massivt trä som stomme i skåp, bord och andra möbler, en tid innan spånskivan.
Ett gammalt skåp blir modernt

Återanvänd ett 80-tals klädskåp
Förr eller senare börjar möblemanget kännas litet gammalt, men istället för att slänga bort skåp, bord, stolar eller sängar kan man låta fantasin dansa ett varv över dem och förvandla dem till något fint. Här tar sig Jim an ett gammalt klädskåp, men i artikeln finns också länkar till andra finurliga förvandlingar.
Återanvänd ett 80-tals klädskåp

Tvåbent bord
Jim sågar ett litet bord det itu och förvandlar det till två tvåbenta bord istället.
Tvåbent bord

Restaurerat bord från 1960-talet Jims restaurerade bord från 1960-talet. Bild: YLE/Strömsö

Restaurera ett 60-tals bord
Det är svårt att hitta ett riktigt bra soffbord. Det skall vara stadigt och tillräckligt stort så att man kan äta kvällsmackan vid det, men ändå inte ta för mycket plats. Det skall också vara passlig högt i förhållande till soffor och stolar och vara gjort i rätt träslag eller målat i en passlig färg. Om du hittar drömbordet med små skavanker fpr du här tips på hur du restaurerar ytor och ben.
Restaurera ett 60-talsbord

Bänkar av stockhalvor
Det tar en timme att snickra, men före bänkarna är torra och målade får man räkna med några veckor. Du behöver en ca 70 cm lång stock, några rundstavar och målfärg. Den största utmaningen är att få stocken halverad.
Bänkar av stockhalvor

Metall:

Komposteringslåda
Att kompostera mat kräver en tät låda. En gammal frysbox fungerar därför fint till det! När du inte behöver köpa eller bygga något nytt så gör du en miljötjänst. Det blir återanvändning i dubbel bemärkelse!
Frysbox som komposteringslåda

Skulptur av armeringsjärn och gammal takplåt
Jims skulpteringsprojekt började med ett huvud i järn och plåt, men att skulptera är roligt och till sist blev det en hel kropp som sitter på en stol.
Skulptur av armeringsjärn och gammal takplåt

Arkitektoniska lösningar:

Upphängda lyktor i växthuset Lyktorna hissas upp. Bild: YLE/Strömsö

Lyktor till växthuset
Åtta gamla fönster blev två stora lyktor som hänger permanent uppe under taket i växthuset på Strömsö. Lyktorna hissades upp med hjälp av block och rep och fästes sedan i taket med kättingar. Jim fixade dessutom två lykthållare i trä på vilka man kan hänga åtta vanliga lyktor med ljus i. Lykthållarna kan också hissas upp och ner när lyktorna skall tändas och släckas.
Lyktor till växthuset

Kopiera form och mönster från förr
Jim och Johan Ångerman besöker Kristinestad och tittar på olika objekt där man använt sig av kopiering av olika slag. Det kan bli rätt harmoniskt om huskroppar i en stadsmiljö kopieras eller byggs lika till formen, varefter den individuella prägeln sätts med detaljer och färg.
Kopierad arkitektur i Kristinestad

Klockan 17 på söndag smäller det. Då blir det direktsänd återvinning i tre hela timmar, från klockan 17 till 19.30 på Yle Fem, och efter det på Arenan fram till klockan 20.

Det är mycket som ska klaffa under en lång direktsändning, och Strömsögänget har sin vana trogen en hög ambitionsnivå inför kvällen.

- Det blir en fascinerande, rolig, färggrann och mångsidig kväll för både stora och små. Vi har fina kreatörer, inspiratörer och experter på plats som kan allt om återvinning, säger Christina Staffans, producent för Strömsö.

Aija Valtonen-Louko i fixartagen på Strömsö. skottkärra

Återvinningen sker på många plan: i köket lagar Paul mat av varor vars bäst före-datum gått ut, Camilla och Johanna gör vackra kreationer av bland annat papper, och Jim, Jontti och Hanna gör en robot av gammal skrot tillsammans med tre unga experter (läs: Undra sa Flundra-barn).

Jim Björni tittar igenom barnteckningar för inspiration till roboten. jim björni

Grillen på en bil och en lykta: kanske en robotmun och ett robotöga? skrot

Robotteckningar. Resultatet ser vi på söndag. barnteckningar

Robot utav skrot

Jim håller på och hämtar inspiration till robotbygget utav teckningar som barn skickat in. Han ska preparera gammalt skrot så att barnen sedan kan skruva och sätta ihop en robot under direktsändningen, som en slags byggsats. För det krävs mycket förberedelser.

- I detta skede vet vi nog ungefär hur roboten skall börja se ut. Den kommer att rulla och man kommer att kunna styra den, och den blir ganska stor. Men den sista finishen sätter barnen, säger han.

BUU-klubben kommer att sända en halvtimme under kvällen, det är då som roboten ska byggas. Dessutom finns Hanna från Undra sa flundra med och bygger minirobotar av bland annat burkar och småskrot.

- Vi kommer att hitta på finurliga lösningar och förvånas över vad man kan göra av gammalt skrot. Skapandets glädje är det viktigaste här, avslöjar Jim.

Arbete som inte syns

Susanna Ström-Wilkinson kommer att ha olika experter med sig under kvällen och de kommer att svara på frågor som tittare kan skicka in både före och under sändningen, antingen via Strömsös facebooksida eller så skriver man till stromso@yle.fi.

- Jag tänker sitta och prata skräp med mina experter, konstaterar hon.

Elin Skagersten-Ström sitter och planerar framför sin dator. För det är ju så: programledarna gör det mesta av sitt jobb framför en dator, det är endast en liten del av jobbet att stå framför kameran. Manusskrivande, planerande, frågeformuleringar och mycket mer står på Elins agenda innan det blir söndag och hon hälsar tittarna välkomna till direktsändningen.

Elin skriver manus och funderar på frågeställningar. elin skagersten-ström,

Johanna och Camilla gör finurliga kreationer som sedan kommer visas på catwalken. Johanna Ahlskog och Camilla Forsén-Ström. Bild: Yle/Rolf Granqvist

Lumpen

Camilla och Johanna kallar sin del i programmet för ”Lumpen”.

- Vi kommer göra nya kreationer av gammalt material. Vi har tre gäster i olika åldrar och med olika specialområden med oss, säger Camilla.

Elin och Paul kommer göra festlig buffetmat av mat som annars skulle slängas bort. Elin Skagersten-Ström och Paul Svensson i köket på Strömsö. Bild: Yle/Rolf Granqvist

Mia Irene Sundqvist bygger catwalk. sågmaskin

På söndag på Yle Fem kl.17.00! skylt Bild: Yle /Susanna Ström-Wilkinson

Trashionistan Outi Les Pyy, Aija Valtonen-Louko som tagit den skotska rutan till heders igen och Ben Wikström som syr sina egna fantasy- och rollspelskreationer kommer att hålla till med Camilla och Johanna i Lumpen.

- Vi kommer att se och göra sånt som man kan ha på sig både hemma men också gå på presidentbalen med, säger Johanna.

Camilla och Johanna är utrustade med papper, konservburkar och en symaskin. Vad det blir, ser ni på söndag. De kreationer som görs under kvällen kommer tillsammans med de kläder som gästerna tidigare gjort att avsluta hela sändningen, då den kulminerar i en spektakulär modevisning.

Tekniken avgörande

Det och de som syns i rutan är dock bara en liten del av hela produktionen. Mängden teknik, fotografer, regissörer, ljudtekniker, byggare och fixare är oumbärliga för en dylik sändning. Utan dem, ingen sändning. Allt måste funka teknikmässigt, alla måste veta sin plats i produktionskedjan. Och sedan finns det ju en faktor ingen rår på, nämligen vädret. En stor del av programmet kommer att försiggå utomhus, vilket förutsätter att vädret är med på noterna.

Anna Påfs-Streng är en av de som ser till att allt funkar, att det ser bra ut i bild. Mysfaktorn på Strömsö kan i stor grad tillskrivas personer som Anna, eftersom det är hon som ser till att det ser snyggt ut i en viss kameravinkel. Anna är allt från kostymör, rekvisitör, scenograf och allt i allo.

- Just nu möblerar jag om i salongen för att ge rum åt tekniken, sedan ska jag och hämta mat med utgående datum som Paul ska ha, berättar hon.

Det blir med andra ord en fullspäckad kväll på söndag. Och ja, som grädde på moset kan vi dessutom avslöja att humorgruppen KAJ kommer att uppträda under modevisningen. Så ni förstår – det här vill man inte missa!

Loppisarna är fulla med både folk och grejer. Oftast också med mer grejer än vanliga prylbutiker och alltid med mer folk.

Det är ett folknöje att gå på loppis. Man träffar bekanta, kollar på saker och kanske provar ett par röda skor för en femma. I de långa kassaköerna ser man bara glada miner och famnar fulla med fynd.

Men vad är det vi tar med oss hem? Vilket är ditt bästa loppisfynd?

Skicka in en bild på ditt bästa loppisfynd, med förklaring till stromso@yle.fi, via vår Facebooksida eller tagga den #strömsö på Twitter eller Instagram.

Vi samlar alla bilder på svenska.yle.fi/strömsö-live och kommer visa en del i Strömsös stora återvinningskväll Rester och Gäster på Strömsö, söndag 6.9 kl.17-19.30.

Genom att skicka egna bilder till Yle ger du oss rätten att använda, dela och vid behov modifiera dina bilder i Yles tjänster. Skicka endast bilder som du själv har tagit. Om bilderna är tagna i privata situationer, bör du ha tillstånd av människorna som syns på bilden.

Camilla Forsén-Ströms tips på hur du tar till vara gammalt hobbymaterial, t ex kartong, papper, trä och metall och förvandlar det till nya kreationer.

Papper:

Pappersgirlanger och kottar
Naturmaterial som dekoration fungerar alltid inför t ex jul, men till kalas och fester får du också rummet snyggt och stämningsfulltt med girlanger av papper.
Girlanger av kottar och papper

Världskartan på väggen
Ett tips för den litet våghalsigare som kanske har en renovering på kommande! Världskartan direkt utskuren i tapeten! Det går inte att veta/testa hur det ska bli på förhand, eftersom det helt beror på hur underlaget under tapeten är. Det blir snyggt om det lyckas! Prova friskt!
Kartor på nytt sätt

Textilier:

Symmetriskt mönster på loppisfynd
Camilla överför den fina runda formen och det upprepade mönstret från en LP-skiva till en trämatta. Se hur hon gör schabloner och duttar färg på mattan.
Symmetriskt mönster

Trä:

Konstverk av drivved. Tavlor gjorda av drivved, föreställande fiskar Bild: Svenska Yle/Camilla Forsén-Ström

Unik drivvedskonst
Alla samlar kanske inte på drivved, men några välvalda träbitar som formats av havet sporrar fantasin att ge träet ny skepnad. Drivved som har fått torka ordentligt blir lätt, ytan blir porös och får en vacker matt, grå nyans.
Unik drivvedskonst

Tavelramar med leksaker
I många hem svämmar det över av leksaker som sakta, men säkert invaderar rum efter rum. Ett sätt att få bort några från golvet är att göra konstverk av dem. Resultatet blir till glädje både för vuxna och barn.
Tavelramar med leksaker

Tittskåp med memoribilia
Att skapa egna små världar i lådor är inget nytt, men alltid lika kul. Det finns inga regler för det handlar om personliga saker som blir en minnesvärd helhet. Skapa unika tittskåp till dig själv eller till andra, som födelsedagspresent eller bröllopsgåva.
Tittskåp

Metall:

Besticktavla med kniv, gaffel och sked Besticktavla Bild: Yle/Strömsö

Besticktavla
Har du en låda med gamla bestick i källaren eller på vinden, kvarlevor från en tidigare generation eller en flytt till ett mindre hem? Ta fram en träskiva, bestick och lite restfärg och voila, snart har du en tavla för köket.
Knepad besticktavla

Camillas skrotgubbe Skrotkonst Bild: Svenska Yle / Strömsö

Skrotkonst
Skroten är en guldgruva för hobbymaterial. Där hittar du så gott som allt du behöver, och guldkornen om du lyfter litet på grejer. Camilla letade efter roliga, runa former i olika storlekar: gamla handtag till rör och metall med färgytor, för att skapa skrotkonst.
Blommande skrotkonst

Färger:

Tuschpennor i vattenbad. Tuschpennor i glasburkar fyllda med vatten Bild: Svenska Yle/Camilla Forsén-Ström

Vattenfärger
Samla ihop alla tuschpennor som ligger spridda där hemma till en ansenlig samling. Det behövs några stycken när de ska förvandlas till vattenfärg. Sortera pennorna efter färg. Litet olika nyanser går bra att kombinera, t ex gult och orange eller rosa och rött. Sedan följer du bara Camillas instruktioner.
Gör egen vattenfärg av gamla tuschpennor

Hötorgskonst
Vad ska man göra med konst som inte längre passar in i ens liv? Uppgradera dem, det är svaret!
Hötorgskonst

Lee Esselström tar till vara det mesta som kan återanvändas. Här ger hon en rad tips på hur du inreder med loppisprylar och gammalt husgeråd.

Textilier:

Sängöverkast av virkade gardiner
Lee ger hellre gamla saker nytt liv istället för att gömma undan dem i något skåp. När en avlägsen släkting tänkte kasta bort en hög med virkade gardiner passade hon på att sy om dem till dekoration på ett sängöverkast.
Sängöverkast av virkade gardiner

Dragstoppare till dörrtröskeln
I ett gammalt dragigt hus kan det vara svårt att veta vilka hål man ska börja täppa till. För fönstren finns det fönstertejp, men drag från dörrar kan vara svårare att bli av med. Med lite tygrester och föråldrade gryn från skafferiet gör du snabbt och lätt en dragstoppare som första hjälp i vinterkylan. Tygkorven vid dörrspringan gör att det känns lite behagligare inomhus och så sparar du någon slant i uppvärmningskostnader.
Dragstoppare: stoppa draget och spara i uppvarmningskostnader

Stolsits med stramaljbroderi
Stramaljbroderier kan köpas på loppis för en liten slant och återanvändas som dekoration på många olika sätt. Här dekorerar Lee en stolsits med ett begagnat broderi.
Stolsits med stramaljbroderi

Klä en fåtölj med virkade dukar En med virkade dukar beklädd fåtölj. Bild: Svenska Yle / Esa Saari

Klä fåtölj med virkade dukar
När tyget på en fåtölj blir solblekt och fått fläckar, men ändå är helt kan man piffa upp tyget med att t ex sy fast dukar på det. Ett virkat överdag kan appliceras på vilken möbel som helst, och då fästa dukarna enbart i varandra om det inte går att fästa i underlaget. Lee och Camilla syr fast gamla virkade dukar i olika storlekar och ger en fåtölj nytt liv och utseende.
Klä en fåtölj med virkade dukar från loppis

Romantisk krans med tygdekoration
Det här är en krans man lätt gör om. Allt material kan återanvändas och dekorationerna kan bestå av gamla rester från andra projekt. Den romantiska kransen är inspirerad av den franska lantliga stilen, med knappar och spets som kan hänga på dörren eller sovrumsväggen.
Romantisk krans med tygdekoration

Trä:

Tavla av vinkorkar Tavla av vinkorkar Bild: Svenska Yle / Strömsö

Tavla av vinkorkar
Du kan göra dekorativa tavlor av dina små samlarobjekt, korkar, stenar, träbitar eller plastfigurer. Limma bara upp dem tätt på en skiva så får du en vacker samlartavla.
Tavla av vinkorkar

Gardin av äppellådor
Lee återanvänder en gamla äppellådor och bygger en spjälgardin till toalettfönstret av dem. Du behöver bara äppellådor och snöre.
Gardin av äppellådor

Måla med olejfärg på möbler: blommig stol
En gammal stol som tidigare hade fyra lager tjock färg får ett helt nytt liv med en tub oljefärg från konstnärshandeln. En rysk, röd, vårblommig sjal som en gång hört till Lees påskhäxutstyrsel i barndomen är inspirationskällan till ytbehandlingen.
Måla med oljefärg på möbel: blommig stol

Torkställning av gammal spjälsäng
En trasig eller bortglömd spjälsäng i förrådet är ypperligt material till en mycket behändig torkställning. Du behöver två långsidor som skruvas fast på väggen så att golvytan blir fri. En bra lösning i ett litet badrum eller för trångbodda.
Torkställning av spjälsäng

Anslagstavla av loppistavla Lees anslagstavla av en loppistavla. Bild: YLE/Strömsö

Anslagstavla av loppistavla
En gammal tavla från loppis kan få många olika användningar. Lee tar vara på en kökshandduk och ramen från ett stramaljbroderi som blir en kökstavla att nåla upp recept på eller för smyckesförvaring i badrummet.
Anslagstavla av loppistavla

Glas och metall:

Kökslampor av köksredskap
Har du köksskåpen fulla av fina redskap i metall som aldrig används för att de är rostiga eller omoderna? Detta är ett tips för hur du skapar rätt stämningsbelysning, kanske för lantstället eller den moderna stadskokvrån som saknar det lilla extra.
Kökslampor av gamla köksredskap

Förvaringsburkar av ljusstakar, schackpjäser och glasburkar
Återvinning är en passion för Lee och det här är ett hennes mest omtyckta tips, en variant av svarvad ljusstake och glasburk med schackpjäs limmad på locket, en ståtlig förvaring för allt från nötter och frön i köket till bomullspinnar och hårspännen i badrummet.
Förvaringsburkar av återanvända ljusstakar, schackpjäser och glasburkar

Virka lampskärm av värmeljuskoppar
Den här lampskärmen gör Lee av en gammal lampa och skräpet från brända värmeljus. Genom att ta vara på botten i aluminiumhållarna, sy och virka runt och foga ihop delarna så får man en modern lampa som ger ett spännande skuggspel på väggen.
Virka lampskärm av återanvända värmeljuskoppar

Plast:

Ankare av plastkorkar Lees och Jim ankare utav plastkorkar Bild: YLE/Strömsö

Konstverk av plastkorkar
Lee och Jim inspirerades redan för ett tag sedan av den ryska pensionären Olga Kostina som dekorerat sitt hus i Sibirien med plastkorkar enligt broderimönster. Istället för att korkarna hamnar ut i naturen spikades de upp till ett eget mönster på omklädningshytternas yttervägg.
Konstverk av plastkorkar

Chipspåsar blir flätad korg
Lee gör små skålar på samma sätt som man förr flätade näverkorgar. Genom att göra smala remsor av chipspåsar kan du fläta dem till korgar för smått tilltugg och andra småsaker.
Chipspåsar blir flätad korg

Papper och kartong:

Tapet av gamla boksidor och papper Lees tapet av gamla boksidor, papper och glansbilder. Bild: YLE/Strömsö

Ask med scrapbooking av återanvända material
Lee dekorerar en chokladask som är en lika fin present både med och utan choklad. Här kan man spara sina kort, småsaker och minnen. Lees mormor gjorde fina förvaringsaskar av gamla tvättmedelskartonger och dekorerade dem med aluminiumfolie, silkespapper och gamla postkort. Använd alla materialrester du hittar och begränsa inte din återvinning!
Ask med scrapbooking av återanvända material

Lapptäcken:

Besök hos Gerd Gellein Merkesdal, expert på lappteknik
Lapptäcken är sköna och hemtrevliga. För att lära sig om tekniker besökte Lee experten Gerd Gellein Merkesdal utanför Oslo. Gerd har vigt sitt liv åt tyglappar av alla de slag och gett ut ett tiotal böcker i ämnet. Lee kom hem med kunskap i en speciell teknik som heter bakgrundsblock.
Gerd Gellein Merkesdal är expert på lappteknik

Lapptäcke med bakgrundsblock Lapptäcke med blockteknik Bild: Svenska Yle / Strömsö

Lappteknik: bakgrundsblock
Lee använder här olika tyger från sin barndom, t ex gardinerna som hängde i köksfönstret på 1970-talet och örngotten hennes föräldrar fick i bröllopspresent. Med bakgrundsblock kan du sy ihop egna minnen till kuddar eller täcken. .
Lappteknik: bakgrundsblock

Lappteknik: täcke av bakgrundsblock
Här får du tips på hur du kan sy ihop bakgrundsblocken till en helhet. Lee har använt sig av enbart gamlatextilier. Köp t ex begagnade kläder på loppis så får du många olika mönster i samma färgskala för en billig penning.
Lappteknik: täcke av bakgrundsblock

Lappteknik: Kvilta ett lapptäcke
När du sytt ihop bakgrundsblocken till en helhet, t ex ett täcke är det dags av kvilta, Att kvilta betyder att du syr ihop två lager tyg med någon typ av fyllning emellan.
Kvilta ett lapptäcke

Lee Esselström samlar på gamla kläder och accessoarer som kan återanvändas och bli fantasifulla och vackra kreationer. Här får du tips till nästa garderobstömning.

Nya kläder av gamla
Lee och Elin rensade skåpen på Strömsö och hittade bland annat några gamla tröjor som fixades om med hjälp av lite spetsar och band. Gamla kläder med hål eller fläckar kan med fördel sys om till något annat istället för att sättas i grovsoporna.Ibland räcker det med att byta knapparna på en jacka eller lägga till en brosch så känns plagget som nytt!
Nya kläder av gamla

Kläder med reflex
Lee har gjort en livsviktig upptäckt. Det enda sättet att synas när man är ute och går i mörkret är att använda reflexväst. Vanliga små reflexer syns knappt alls. Med detta i åtanke vill Lee sporra till ökad reflexanvändning. Ju fler reflexer desto bättre!
Kläder med reflex

Lee som spindel Lee som spindel Bild: YLE/Strömsö

Enkla och snabba utklädningskläder
Maskerad på dagis, temafest på jobbet eller utklädningskostymer till skolan eller födelsedagsfesten – det blir lätt något man förtränger och sparar till sista minuten. Här kommer flera olika tips på väldigt enkla kostymer man kan göra själv utan att behöva sy ett enda stygn och enbart av material som man kan hitta hemma i garderoben.
Kläder för kalas och fest

Kjol av gamla dukar och stramaljtavlor
Gamla stramaljtavlor från loppis kan återanvändas som dekoration på klädesplagg. Återanvänd gamla dukar och stramaljtavlor och sy t ex en egen kjol. Lee visar här hur du snabbt och enkelt gör din egen kjol av gamla bordsdukar och broderier. Personlig stil och återanvändning är både rätt och lätt!
Kjol av gamla dukar och stramaljtavlor

T-tröjor med virkade dekorationer Lees t-tröjor med virkade dekorationer Bild: YLE/Strömsö

T-trojor med virkade dukar som dekoration
Piffa upp dina tröjor med virkade dukar och ge dem helt nya uttryck. Om man inte vill virka dukarna själv hittar man dem för ett par euro styck på loppmarknader.
T-tröjor med virkade dukar som dekoration

Lees tovade mössa Lees tovade mössa. Bild: Svenska Yle / Strömsö

Slakta ylletröjor
När man slaktar och återanvänder ylletröjor behöver man inte mer än god fantasi och ett sinne för återanvändning. Som måttstock duger den egna kroppen bäst och utgångsmaterialet bestämmer ofta färger och former.
Slakta ylletröjor

Gamla stövlar med nya skaft
Ett par gamla stövlar kan bli som nya med litet egen design. Måla snygga mönster på stövlarna med målarfärgsklott på eller inhandla begagnade stövlar på loppis. Lee gör ett par orange och ett par svarta gummistövlar.
Gamla stövlar med nya skaft

Väska av stövelskaft
En väska för alla väder! Med ett gammalt stövelskaft kan du enkelt trolla fram en garanterat personlig väska som matchar stövlar och regnkappa samt är lätt att rengöra. Låt dina håliga stövlar få nytt liv i regn och slask!
Väska av stövelskaft

Virka accessoar av glasögon Lees gröna accessoar. Bild: YLE/Strömsö

Ring med knapp eller pärlor
En knappsamling är en ren guldgruva, tycker Lee. Här får du några tips på hur du kan ge udda knappar eller överblivna pärlor nytt liv.
Ring med knapp eller pärlor

Sådär ja. Nu har vi gjort ett en timme långt program om blod, utan att med en enda stavelse nämna den mest uppenbara, vardagliga och solklara aspekten på blod som finns: mensblodet.

Anno 2015 är mensblodet fortfarande för skambelagt och privat för att få kleta ner soffan i vår TV-studio. Fastän hälften av befolkningen har mens under största delen av sitt liv. Men fel hälft.

Sedan jag var fjorton har jag under en av månadens fyra veckor haft så ont att jag inte överhuvudtaget kunnat fungera utan starka värkmediciner. Sammanlagt blir det över fem år av mitt liv – hittills.

Jag har i likhet med runt 120-tusen andra finländare endometrios. En folksjukdom, som i regel tar åtta år att ens diagnostisera. Som leder till rikliga, smärtsamma mensblödningar och smärta också andra tider under månaden, i många fall till barnlöshet. En sjukdom som inte kan botas men nog skötas.

Inget nytt i sig, så varför tjata om det här? För att jag vill skona mig själv och alla andra från att någonsin mer behöva höra fraserna "Lite ont får man tåla när man har mens" och "Nämen bit ihop, ta en burana". Sagda i all välmening av (manliga) läkare. Som aldrig legat på badrumsgolvet och skakat av smärta och spytt och spytt och blivit beroende av värkmediciner och tappat lusten till precis allt man kan ha lust till.

Jag ids inte ens gå in på tankelekar om hur vården av mensvärk och forskningen kring endometrios skulle se ut om dessa var manliga problem, för det har skrivits så mycket om det redan. För att inte tala om alla de förvrängda bilder av mens i reklamer och medier (nej, det är inte blått på riktigt och man blir inte "trygg" av att ha ob i väskan).

Jag bara ber. Säg aldrig att lite ont får man tåla. Helst inte i samband med förlossningar heller. Inte om ni är män och inte vet vad ni talar om, och inte om ni är kvinnor och tycker det ger street cred att ha fött sju barn utan bedövning och aldrig ätit en enda burana mot mensvärk. Det är helt enkelt svårt att känna andras smärta.

(När jag googlar mens rör alla träffar utom två men's som i men's health eller men's clothing. En handlar om en motorcykelförening i Mäntsälä, och en endaste gäller månadsblödning. "Mens är kroppens sätt att tala om för dig att du är frisk", står det. Så bra då.)

Efter Nio om blod, måndagen den 7 september 2015 samt på Arenan.

Svenska tv-kocken Niklas Ekstedt är tillbaka. I nya säsongen av Niklas mat åker han land och rike runt i jakt på framstående kockar, de kändaste restaurangerna och smakupplevelser utöver det vanliga.

Efter en vecka som "prao" gäller det för Niklas att tillreda en rätt som imponerar på restaurangens mästerkock. Målet är att hans rätt skall kvalificera sig på restaurangens meny.

Resan tar honom bland annat till Peru, en småhemlig restaurang i ett cykelförråd i östra London, Mexicos mest kända restaurang och Iñaki Aizpitarte - en svårimponerad matrebell i Paris.

I det första avsnittet tar Niklas oss med till danska atlantkusten och Henne Kirkeby Kro. När den excentriske kocken Paul Cunningham fick en stressrelaterad blodpropp stängde han sin Michelin-restaurang och drog sig tillbaks. Men nu är han tillbaka på stillsamma gästgiveriet i Henne Kirkeby. Niklas vecka var däremot allt annat stillsam. Det blev både musikalnummer, terrängkörning i en gammal ambulans och övernattning i en fyr.

Niklas mat
Yle Fem torsdagar kl. 19.00, säsongstart 3.9.2015 (repris fredagar)
5 avsnitt
30 dagar på Arenan

Produktion: SVT / Nordvision

Läs mer om de enskilda avsnitten på programseriens Arenasida.

– Blodsband är det viktigaste som finns, säger Lill-Babs. Familjen har alltid betytt mycket för mej.

Hon är själv äldst av fem syskon och för henne har det alltid varit en självklarhet att se till att alla i familjen har det bra. Lill-Babs, som började sin musikkarriär redan som tonåring, tog tidigt sig an ansvaret att försörja sin stora familj. I ett skede tog hon med sig sin mamma och sina småbröder till Stockholm, och där bodde de alla tillsammans, Lill-Babs och hennes dotter också. Det viktigaste var att de var tillsammans.

– Numera har jag tre döttrar, nio barnbarn och ett barnbarnsbarn. Kan ni tänka er, att min äldsta dotter fyllde precis sextio år, och samma dag fyllde mitt barnbarn fyrtio. Så tillsammans är dom hundra år. Och förra året fick mitt barnbarnsbarn körkort!

Finsk barndomsvän i Bingolotto

Finland har också en lite speciell betydelse för Lill-Babs, ända från barndomen hemma i Järvsö.

– Då när jag var liten fanns det två flickor i Järvsö, Asta och Terttu hette dom. Dom var krigsbarn från Finland och vi lekte och växte upp där tillsammans. Sen åkte de tillbaka till Finland. Senare har jag försökt få kontakt med dem igen, jag efterlyste dem på olika sätt men lyckades inte hitta dem, berättar hon.

Förvåningen och lyckan var total för Lill-Babs del när hon 2009 deltog i det populära svenska tv-programmet Bingolotto. För där, som överraskningsgäst, dök plötsligt Asta från Lill-Babs barndom upp.

– Det var fantastiskt. Jag får forfarande rysningar när jag tänker på det. Där stod lilla Asta på trappan i Bingolotto.

Senare bjöd Lill-Babs hem Asta på besök till Järvsö, där Asta fick se alla ställen hon mindes från barndomen och träffa många av deras gamla lekkamrater.

– Jag talar ju ingen finska, säger Barbro. Och någon svenska kunde inte Asta längre efter så många år så Astas dotter fick fungera som tolk. Men kul var det.

På resande fot

Genom åren har det blivit mycket resor och turnéer för Lill-Babs. Bakom sig har hon redan 60 år som aktiv artist och turnélivet har blivit en del av hennes vardag.

– Jag kan ju känna att jag gärna hade varit mer hemma med mina barn när dom var små, att jag lite har gått miste om det som vanliga mammor får vara med om, säger hon. Men när jag talade med mina barn om det här så tyckte som inte alls att jag alltid var borta. Och det var skönt att höra.

Det berodde på att Lill-Babs hela tiden höll väldigt tät kontakt till familjen och barnen, oberoende av var hon var. Det var telefonsamtal, meddelanden i agendan och små lappar.

– När man kom hem en sen kväll efter en turné var det underbart att hitta texten "Vi älskar dej, Mamma!" på spegeln i hallen.

Ingen pensionering i siktet

Trots sina sjuttiosju år har hon inga konkreta planer på att trappa ner på jobbfronten.

– Varje år säger jag till mina barn, att nu ska jag varva ner, berättar hon. Men så går det som det brukar.

Hösten är späckad med tv-inspelningar, gigs, uppträdanden och turnéer. Mellan varven finns det också lediga dagar med tid för familjen.

– För ett tag sedan frågade ett av min brors barnbarn mig "Babo, varför har du så mycket streck i ansiktet?". Då sade jag att det är för att jag inte är lika ung som din mamma. Det är klart att att jag kan se mig i spegeln och tänka, hjälp, så rynkig jag är. Men så tänker jag också, att om man fått leva i sjuttiosju år som jag, så då får det ju synas! Det finns mycket lycka i de här rynkorna, säger hon och skrattar.

Barbro "Lill-Babs" Svensson medverkar i Efter Nio må 7.9. kl. 21.00 i Yle Fem.

Otrohet är en av de största bovarna då det kommer till orsakerna varför relationer går i kras. Speciellt under småbarnsåren då vardagen består av joggingbyxor och sömnlösa nätter är det lätt att falla för någon som ger en den uppmärksamhet man själv saknar i sitt förhållande.

Tony Dunderfelt som är är psykolog och författare till närmare tjugo böcker som behandlar kärlekens olika skeenden berättar om sin syn på otrohet och vad som är orsakerna till varför man söker sig utanför parrelationen.

- Det finns inga allmänna regler i det här men helt klart räknar människorna nuförtiden med att ha ett djupt och tillfredsställande sexuellt parförhållande. Om detta inte finns i den vanliga familjen så har vi idag, p.g.a. internet bättre möjligheter än någonsin att titta till höger och vänster för att finna det.

Är den moderna människan ett djur?

Man tänker sig att den moderna människan är intellektuell och även i parförhållanden ganska långt drivs och motiveras av andra attribut än fysisk attraktion men stämmer detta eller är vi fortfarande djur innerst inne?

- Vi har olika nivåer av vår personlighet. Vi är inte bara intellektuella men det kan vara svårt att analysera tankar och lustar inom sig själv. Då vi märker att vi känner otillåtna känslor kan vi bli både nyfikna och paffa.

Dejtingapplikationer gör det lätt för oss att vänstra. Smarttelefon och vigselring Bild: Yle/ Marcus Rosenlund

Gränsen för otrohet varierar

Många associerar otrohet med ett fysiskt övertramp, ett meningslöst snedsteg på fyllan som man sedan ångrar i efterhand men även platonisk förälskelse kan vara förödande för relationen. Var går gränsen för otrohet?

- Det beror på vem man talar med. Det blir lätt lite svartvitt. För vissa är enbart ett intresse för någon annan än den egna partnern sårande medan andra tänker att gränsen går vid ett rent konkret fysiskt möte.

- Jag anser att man borde kunna vara okej med det faktum att trots att man är i ett kärleksfullt och djupt förhållande utesluter det inte att man kan uppskatta andra människor. Det är dock tyvärr väldigt ovanligt att man kan erkänna dylika, helt naturliga känslor för sin partner.

Arbetsplatsen är ett minfält

Arbetsplatsen är ett av de vanligaste ställen där man hittar nya spännande människor som eventuellt kan hota den egna relationen. Ögonkast utbyts över kopieringsmaskiner och jobbluncher och plötsligt märker man att man undertecknar ett mejl till kollegan med ett ”kram”. När gäller det att börja se upp?

"Om man känner att man vill ha tid tillsammans med den här personen utanför relationen skulle jag säga att det börjar vara dags att sätta stopp för det hela." - Tony Dunderfelt Tony Dunderfelt är psykolog och författare. Bild: Foto: Daniel Dunderfelt

- Processen från att man ser en intressant person, att man känner en viss dragning, diskuterar, träffas och det börjar kännas mera smyger sig på. Man kommer på sig själv med att börja skicka sms och mejl som inte är okej för allmän beskådan. Min uppfattning är att det är där den allmänna gränsen går för vad som kan räknas angränsa till otrohet.

- Om man känner att man vill ha tid tillsammans med den här personen utanför relationen skulle jag säga att det börjar vara dags att sätta stopp för det hela. Men jag vill poängtera att det är helt normalt att man ibland får upp ögonen för andra. Huruvida man agerar på dessa känslor är en annan sak.

Kärlekens tre byggnadsstenar

Tony Dunderfelt talar om tre delområden som tillsammans bygger upp en bestående, spännande och livfull kärlek. Han uppmanar folk att reflektera över dessa för att kunna särskilja vad som är vad och lättare kunna åtgärda eventuella problem.

Han talar också om att vi borde bli bättre på att uppskatta varandras skillnader istället för att bli för lika varandra. Olikheter bidrar till spänning som i sin tur upprätthåller energin i förhållandet.

- Vi möter varandra på en mänsklig nivå där vi förstår varandra, känner gemenskap och samhörighet. Sedan möter vi varandra på en individnivå där våra intressen och egenskaper både för oss samman och olikheterna skapar spänning.

- Den tredje är den sexuella nivån där vi är jämställda men olika och speciellt den här borde alla par våga se på och kontinuerligt utveckla för att upprätthålla ett givande förhållande. Dessa tre är byggstenarna för ett modernt parförhållande.

Tony Dunderfelt gästade Lördax på Radio Vega 5 september 2015 och intervjuades av Hannah Norrena och Jukka Isojoki.

Ögon av gamla billyktor, öron av backspeglar och en arm av cykeldelar och slevar. Jontti Granbacka och Jim Björni lyckades till slut skapa en robot utifrån de teckningar som BUU-klubbisarna skickat in.

Det blev en hektisk och ganska högljudd sändning på söndag kväll när BUU-klubben sändes från Strömsömiljön utanför Vasa som en del av Svenska Yles specialsatsning Rester och Gäster på Strömsö.

Jontti Granbacka, Jim Björni och Malin byggde en stor robot under sändningen. Jontti Granbacka, Jim Björni och Malin bygger robot i Strömsö. Bild: Yle/Siv Wester

BUU-klubbsledaren Jontti Granbacka, Strömsösnickaren Jim Björni och Malin från Svenska Yles ungdomssajt Hajbo fick nämligen hålla farten uppe för att hinna bli färdiga i tid. Och sändningen ackompanjerades av ett rätt högljutt borrljud, för när man ska borra fast plåt- och järndelar i trä så är ljudnivån inte precis låg.

– När det är direktsändning så är ju charmen att kanske inte riktigt allt går "som på Strömsö", men vi fick allt gjort och jag tror att det var skojigt att se på. Det var superroligt, så där lagom spännande och kaotiskt, precis som det ska vara. Vi skulle kunna göra det på nytt direkt, kommenterade Jontti Granbacka efter sändningen.

Malin från Hajbo deltog i robotbygget på Strömsö. Malin pysslar en robot på Strömsö Bild: Yle/Siv Wester

Rester och Gäster på Strömsö fokuserade på återanvändning ur olika synvinklar och sändes direkt i tre timmar på Yle Fem och Arenan. BUU-klubben sändes inne i sändningen på sin vanliga tid klockan 18.

Roboten hann ändå inte bli färdig under BUU-klubbssändningen, men kunde visas upp kl.19.30, då sändningen på Yle Fem avslutades.

Mopedram och trämage

Robotens delar hade BUU-klubbsgänget samlat ihop på ett skrotupplag redan för ett par veckor sedan. Hela roboten byggdes på en gammal mopedram.

Magen byggdes av trä, och bakom en lucka i magen placerades ett bilbatteri som gav ström till billyktan, som fungerade som öga.

Flera av de teckningar som BUU-klubbisarna skickat in fick fungera som inspiration i robotbygget – bland annat fick robotbyggarna idén till luckan från en av teckningarna.

Målsättningen var att roboten också skulle röra på sig, men det lyckades inte riktigt.

– Roboten behöver nog mänskliga krafter för att röra sig framåt. Men i fantasivärlden så kan den allt, säger Jontti Granbacka.

Vattenkran fick nytt liv

Hanna Enlund, Dennis och Hugo pysslade robotar under sändningen. Hanna Enlund pysslar med barnen på Strömsö. Bild: Yle/Siv Wester

Dennis hann bygga många små robotar. Barnet pysslar robot Bild: Yle/Siv Wester

Smårobotar från robotverkstaden. Små robotar byggda av trä Bild: Yle/Siv Wester

Hugo visar upp en av smårobotarna. Hugo håller i en robot. Bild: Yle/Siv Wester

KAJ sjöng BUU-klubbensång

Också på många andra sätt blev det en annorlunda BUU-klubbensändning. I stället för den vanliga BUU-klubbsjingeln inleddes sändningen med en BUU-klubbssång av den österbottniska komikertrion KAJ.

Och när robotbyggarna blev sugna på mellanmål var det Strömsökocken Paul Svensson som visade hur man kunde göra ett nyttigt och barnvänligt mellanmål av bröd, kvarg, äppel, nötter och honung, ett slags hälsosam version av fattiga riddare.

Det var återvinning för hela slanten på Strömsö under direktsändningen Rester och Gäster. Glada gäster, experter och programledare skapade nytt av gammalt och pratade återvinning i timmarna tre.

De medverkande hade alla olika syn och relation till återvinning. Sopor, skrot, rester och bortglömda saker fick för en kväll all den uppmärksamhet det förtjänar.

Humorgruppen KAJ inledde sändningen med en specialskriven sång som handlade om Rester och Gäster på Strömsö.

Kaj i folkdräkt. Kaj stod för underhållningen i programmet och avslutade tv-sändningen med sin hitlåt "Pa tu ta na kako". kaj i folkdräkt

Deras bästa återvinningstips då?

- Vi brukar återanvända gamla sånger och skämt ifall vi har bråttom, säger Axel Åhman, A:et i KAJ.

- Vi har bioroskis där heim, säger J:et, Jakob Norrgård.

Men det är K:et, Kevin Holmström, som är den mesta återvinnaren i gruppen. Han har sytt gitarremmar av jeans, som gruppen haft stor nytta av.

- Jag syr också om mina egna jeans så att de blir tajtare. Och så pysslar jag med järnskrot, säger Kevin.

Släng inte maten!

Kocken Paul Svensson fick improvisera ihop en buffét av mat med utgående datum. Han uppmanade oss att skapa något i farten och på de villkor som finns, att man skall tänka kreativt och kolla i skafferiet innan man går till butiken.

Paul i köket. Kvällen till ära gjordes en buffét av mat vars bäst före-datum gått ut. Kocken Paul tillreder mat i Strömsököket, TV-inspelning pågår Bild: Yle / Anki Westergård

Paul hade många konkreta tips om hur man kan ta till vara mat som annars slängs bort.

- Man kan göra mjölksyrning genom att riva ner grönsaker och sätta dem i tvåprocentigt saltat vatten. Efter en vecka är de färdigt syrade och hållbara i en evighet, säger han.

Under en direktsändning kan mycket hända, och till allas överraskning fick man i köket besök av självaste president Tarja Halonen (läs: skådespelaren Christoffer Strandberg). Tarja delade frikostigt av sig av sina bästa återvinningstips: det katthår som lossar från katterna kan man alltid sticka ett par strumpor av.

"Tarja Halonen", alltså Christoffer Strandberg, överraskade kvällens gäster. Här tar Tarja en selfie. Christoffer Strandberg föreställande Tarja halonen tar selfie framför expertpanel på Strömsö. Bild: Yle / Anki Westergård

Camilla intervjuar Christoffer i Lumpen. Camilla Forsén-Ström och Christoffer Standberg i direktsändning på Strömsö. Bild: Yle / Anki Westergård

Christoffer klär på sig galablåsan gjord av Outi Les Pyy. Christoffer Strandberg som primadonna iklädd långklänning Bild: Yle / Anki Westergård

Christoffer själv tycker att återvinning är mycket viktigt.

- Jag slänger inte mat, jag tycker att det känns fel. Jag sorterar avfall så gott det går och köper gärna ekologiskt märkta kläder, säger han.

Kompostera mera

I biblioteket hade Susanna Ström-Wilkinson besök av Nina Lindman, informatör på Stormossen, och ekologirådgivare Anita Storm. De svarade på frågor från tittarna. Till exempel undrade någon vad man ska göra med plastflaskor som man inte kan returnera som pant?

- Släng det i brännbart avfall, det blir elektricitet i slutändan, tipsade Nina.

- Tänk redan i köpögonblicket på avfallet, och undvik problemavfall, sade Anita.

Och Anita är en som lever som hon lär. Dagen till ära hade hon på sig en skjorta som hon sytt av fem gamla skjortor. Hon är också känd för sin matlagning, vilket står henne varmt om hjärtat.

- Ta till vara hela djuret vid jakt. Skinnet, inälvor, köttet och gör buljong av benen. Ta ut smakerna av det du har istället för att bara göra malet kött av det hela, säger Anita.

Det kom in många frågor under kvällens lopp. En slutsats som drogs under kvällen var att både kläder och mat skall resa så kort väg som möjligt, ju lokalare desto bättre är den nya devisen.

Robot av gammal skrot

BUU-klubben var också med på ett hörn. Där gjorde barnen en robot av gammalt skrot tillsammans med Jontti och Jim, och Hanna pysslade smårobotar av annat material tillsammans med Hugo, Dennis och Malin.

Dennis och Jim bygger roboten. Jim bygger robot tillsammans med barn på Strömsö Bild: Yle / Anki Westergård

Jontti och Hajbo-Malin i fixartagen. Jontti Granbacka, Jim Björni och Malin bygger robot i Strömsö. Bild: Yle/Siv Wester

Och Dennis 8 år, som var med och gjorde roboten, hade ett alldeles eget specialtips som han delade med sig av exklusivt här på webben.

- Om jag till exempel har en leksaksbil som jag inte längre leker med, så kan jag lägga undan den och sen ta fram dem åt mina barn sen då jag blir stor, konstaterar Dennis.

Ta hand om era kläder

Trashionistan Outi Les Pyy gav många bra och konkreta råd om hur vi ska tänka gällande våra kläder.

- Man ska sköta om sina kläder, tvätta dom på rätt sätt och köpa kläder av bra kvalitet. Om man gör om sina egna kläder så skall man vara stolt över det, sade Outi.

Och om man inte kan sy då? frågade Johanna av Outi.

- Det finns många olika tekniker, man behöver inte kunna sy. Till exempel kan man göra färgtryck, eller att göra något med hjälp av lim, tipsade Outi.

Halsband av pärlor och stuvbitar av spetsdukar. Vackert dekorerad spetssjal i närbild Bild: Yle / Anki Westergård

Modeshow

En av Outis kreationer, en klänning gjord av kaffekapslar som burits på slottsbalen, bars av Christoffer Strandberg på catwalken.

Modevisningen avslutades med olika kreationer av återanvänt material, som man gjort under sändningen eller som gästerna tagit med sig. KAJ avslutade tv-sändningen med sin hitlåt "Pa tu ta na kako".

Christoffer Strandberg i Outi Les Pyys fantastiska festblåsa gjord av kaffekapslar. modevisning på strömsö Bild: Yle/Siv Wester

Om du missade sändningen eller om du vill se den om och om igen kan du kolla på Yles Arena.

Det finns många svåra moment under en direktsändning, mycket som kan gå fel. Men det gick som det skulle, och till och med vädret var med på noterna. Det gick, med andra ord, som på Strömsö.

Rester och gäster på Strömsö

Nya och gamla kreationer av återvunnet på Strömsös catwalk. Modellerna på catwalken är studernade på yrkeshögskolan Novia om inte annat nämns i texten.

Här kan du läsa mera om allt som hände under Strömsös återvinningskväll.
Jontti och Jim byggde robot inspirerade av BUU-klubbsteckningar

Om du älskar äpplen som växer i din egen trädgård kan du bli besviken i år. Åtminstone i Östnyland är många äpplen maskätna, och skörden ser ut att bli dålig.

Bernt Olin har fyrtio olika äppelsorter och ungefär sextio äppelträd i sin trädgård i Sannäs i Borgå. Han säger att äppelskörden ser ut att bli dålig i år, om man jämför med hur det sett ut förut.

Bara några få träd verkar kunna ge en okej skörd.

– Vad jag kan se så är väldigt många äpplen maskätna. Troligtvis är det rönnbärsmalen som härjar i äppelgårdarna eftersom det finns lite rönnbär i år, säger Olin.

Dessutom är det få äppelsorter som ger skörd varje år. En annan orsak kan alltså vara att fjolårets äppelskörd var så bra.

– Och så förstås den här fruktansvärt kalla sommaren vi har haft i år. Värmesumman är betydlig lägre än vad den brukar vara. Det var ganska kallt då äppelträden blommade så alla blommor har inte pollinerats ordentligt.

Svårt att gardera sig

Tyvärr är det nästan omöjligt att gardera sig mot en dålig äppelskörden. Olin säger att skörden i hög utsträckning är beroende av vädrets makter.

Man kan bespruta äppelträden för att avstyra rönnbärsmalens och andra skadeinsekters angrepp, men många andra knep finns det inte att ta till.

– Själv har jag valt att inte alls bespruta mina träd. Jag är då beroende av huruvida det finns ohyra som stör eller inte.

Variation mellan olika sorter

Vissa sorter har ändå klarat sig bättre än andra. Vilken trädgård äppelträden finns i har också en inverkan på hur bra skörden blir.

– Det finns några sorter som förvånansvärt nog har helt felfria äpplen. Jag har några träd där äpplena ser alldeles fräscha och friska ut, och sedan andra träd där alla äpplen är angripna.

Bland annat sorterna Säfstaholm och den japanska Tohoku ser ut att ha klarat sig undan angreppen. De flesta andra, som Transparente Blanche, kaneläpplen och Olins favorit Astrakan Gyllenkrok, ser ganska dåliga ut.

– Det är väldigt olika med olika sorter men de flesta har råkat ut för angrepp, säger Olin.

Drick ofta, drick tillräckligt! Du gör av med mer vätska än du kanske tänkt, och så fort du börjar darra lite på händerna eller känner av en lätt huvudvärk så har du inte nog med vätska i kroppen.

En vuxen människa behöver dricka ungefär 2-3 liter per dag, lite mer om du utsätter dig för fysisk aktivitet, så som vandring.

Sjö och bäck i fjällen Kilpisjärvi Bild: Yle/Joakim Lax

Beroende på var du rör dig så behöver du inte nödvändigtvis bära med dig all vätska. Mycket finns att få från naturen. Fjällbäckar erbjuder friskt och klart vatten utan att du behöver rena det, men det skadar aldrig att vara på den säkra sidan.

Du kan ta med dig en pump som filtrerar vattnet samtidigt som du fyller flaskor och kärl. Det finns sugrör med filter, vattenreningstabletter som dödar bakterierna (och vid felaktig användning även din tarmflora) samt “pennor” med ultraviolett ljus som enligt tillverkaren tar bort 99,999% av alla bakterier och virus.

Tabletter steriliserar vatten. vattenreningstabletter Bild: Yle/Jyrki Karjalainen

Naturligtvis går det bra att koka vatten också för att få det rent. Stora bubblor i två till tre minuter gör vattnet sterilt. Däremot tar det inte bort stora partiklar, otrevlig färg eller smak. Filtrera vattnet så gott det går innan.

Det viktigaste att tänka på är att undvika stillastående vatten eller vatten som kan finnas i närheten av odlingsmark eller djurhagar. Industrianläggningar, sophanteringsstationer eller gruvområden är naturligtvis inte heller bra.

Vad är nu en betongklump mitt ute i skogen för ett ställe att besöka? Jo, det är faktiskt den perfekta platsen för att njuta av vildmark, friskt vatten i fjällbäckar och samtidigt uppleva olikheterna i Sverige, Norge och Finland.

Enklast är det att börja färden från Kilpisjärvi. Du kan antingen välja att gå en sträcka på ca 17 kilometer, eller så åker du båt en bit av vägen och har en drygt tre kilometer lång sträcka fram till det rätt så unika röset. Världens nordligaste punkt där tre länder möts, beroende på var du har din fot befinner du dig i olika tidszoner. Finlands västligaste fastland samt så norrut som man bara kan komma i Sverige.

Det finns flera rösen som man passerar under vägen. Det rör sig om gamla gränser som sedan flyttats, men stenhögarna finns kvar. Det äldsta röset är från 1760-talet.

Gränsröse från 1760-talet Gammalt gränsröse vid treriksröset Bild: Yle/Jyrki Karjalainen

För den som inte bryr sig om gränser och tror att man kan traska runt hur som helst tror ju faktiskt fel. Visst, länderna hör till Schengen, så man kan röra sig fritt utan passkontroll runt betongklumpen, men området hör till ett naturreservat, så det gäller att hålla sig till de utmärkta lederna.

Lederna är faktiskt utmärkta, lättframkomliga, men ändå med en känsla av Lappland, fjällvärld och friluftsliv. På en och samma vandring hinner man uppleva de tre ländernas olika natur, för trots att närområdet kring röset inte bjuder på några markanta skillnader, så räcker det med att man blickar lite längre bort för att lätt kunna se vilka berg som hör till respektive land.

Vandrar du här på hösten kan du njuta av den färgsprakande ruskan, och samtidigt slipper du knott och myggor. Dessutom är antalet turister lite färre då, och gör det lättare att njuta av fjällbäckarnas porlande och fåglarnas sång. Det är fint vid treriksröset. Ta dig dit.

Varför inte laga god mat under färden? Vi rekommenderar rödingsoppa!

Natur så in i Norden vid Treriksröset