Under hela juni satsar huvudbiblioteket i Nickby på att förvandla sin bakgård till en levande sommarpark. Utespel, lekstuga, odlingslotter och hängmattor är viktiga pusselbitar.

barn i park Bild: Sibbo kommun

- Vi hoppas på att det här blir ett nytt vardagsrum för Sibboborna, precis som biblioteket är det under vintern.

blommor Bild: Yle/Mikael Kokkola

I hängmatta hela sommaren

Pamela Brunilas favoritplats i parken är den lilla träddungen intill lekstugan.

- Där kunde jag ligga i en hängmatta hela sommaren och göra mitt jobb.

Intill dörren mot Topeliussalen och galleriet står stora odlingslådor. Alla försedda med ett nummer. I några växer redan stora vackra blommor, i andra syns små gröna skott.

Anna Westerlund och Pamela Brunila tar hand om sommarparken. kvinnor i trädgård Bild: Yle/Mikael Kokkola

Sommarparken i bibliotekets regi har öppet alla vardagar i juni från kl. 9 – 16.

Äldre i Sjundeå som bor hemma är nöjda med den automatiserade matservicen som erbjuds av företaget Menumat. Det framkommer i en enkät som Sjundeå kommun gjort i april.

I servicen ingår en kombinerad frys och ugn som står i klientens hemkök.

Den äldre får själv välja måltiderna som sedan levereras i frysta och färdiga måltidspaket . Dessutom får man själv välja när man äter maten, till skillnad från maten som körs hem en viss tid. Det här upplevs som fördelar.

Även smaken och storleken på portionerna anses i stort vara mycket bra.

Grundtrygghetsnämnden beslutade på sitt möte igår (4.6) att den här formen av hemmåltid blir ett alternativ till kommunens hemmåltidsservice.

Hemvård kan satsa på vård

Efter en knagglig början då varken de äldre eller hemvårdspersonal kunde använda den kombinerade frysugnen anser personalen att systemet fungerar.

I och med flera äldre som bor hemma är systemet ett bra stöd i hemvården, anser vårdpersonalen.

Menumaten gör det möjligt för hemvården att fokusera på det egentliga vårdarbetet.

Också billigare måltid

Priset för servicen är 8,90 euro för en måltid. I måltiden ingår en huvudrätt, efterrätt och serviceavgift.

Kommunens måltidsservice från det egna köket kostar 10,80 euro.

Sashimi betyder stucket kött på japanska och är en maträtt som består av bitar av rå fisk som serveras med olika tillbehör, t ex vit rättika, wasabi, syltad ingefära och sojasås. I Strömsös kök lagar Paul Svensson och Camilla Forsén-Ström nordisk sashimi av lax och sik.

Lax och sik utgör huvudingredienserna i Pauls recept på nordisk sashimi, som serveras tillsammans med bl inlagd gurka, svampsoja, laxrom och pepparrot.

Klipp 1: Paul ger sin syn på japansk mat som kännetecknas av det enkla, estetiska och exakta.

Klipp 2: Svampen för sojan har jäst i ugnen över natten. Den silas och gurkan hyvlas i tunna skivor.

Klipp 3: Siken gravas och tunna gurkskivor rullas ihop med laxrom och äpple. Men något saknas.

Klipp 4: Den frusna laxen skärs upp i exakt lika stora bitar och pepparroten ger tårar i ögonen.

Klipp 5: Alla ingredienser läggs upp tallrikar av is, Strömsöredaktionen smakar och ger sitt omdöme. Blev det nordiskt eller japanskt?

I sitt andra vlogginlägg besöker Claudia ett ställe som med säkerhet lockar till sig de flesta finländare – ett legendariskt café specialiserat enbart på munkar sedan 1958.

- För mig finns det ingenting bättre än en traditionell finsk munk med en kopp ångande kaffe eller kakao. Lyckligtvis hör munkar också till den ryska matkulturen – Vem visste?

Det finns ett väldigt speciellt ställe i S:t Petersburg tillägnat just det här – ett café som specialiserat sig enbart på munkar sedan starten år 1958. Det som gör stället verkligen intressant är den kännspaka sovjetiska interiören. Caféet är det enda av sitt slag i hela staden och drar därför till sig massvis med turister och S:t Petersburgbor.

Mannen på bilden har besökt munkcaféet sedan han gick i dagis. Claudia Rybin i St.Petersburg Bild: Yle / Claudia Rybin

Här kan du både få en smaskig kulinarisk upplevelse och en dos historia. Dessutom kan alla finska turister känna sig nästan som hemma då Finlandshuset och den finska kyrkan ligger mitt emot caféet.

Kolla in mitt andra vlogginlägg där jag pratar med de andra cafébesökarna, glufsar i mig tio munkar och för att tillfredsställa din nyfikenhet över hur ett sovjettroget café ser ut.

Claudia vloggar från Sankt Petersburg

Claudia från X3M:s webb har dammat av sin resväska, packat sin kamera och styrt stegen mot öst, till Rysslands kulturella huvudstad – Sankt Petersburg.

Pirogkultur, ryska stugor och saluhallar – allt det här hör till den ryska folksjälen, men vad vet du om den egentligen? Claudia vloggar om allt roligt, intressant och rent av underligt som hon stöter på i den ryska vardagen för att du också ska få vara med om det.

Vad vill du veta?

Är det någonting du alltid undrat om Sankt Petersburg eller rysk kultur? Skicka Claudia på uppdrag och skriv till claudia.rybin@yle.fi eller lämna en kommentar.

Våren är kommen. Flyttfåglarna kommer tillbaka och vattnet porlar i bäcken och fåglarna sjunger i träden. Blommorna vaknar och motorcyklarna skrålar.

Föräldrar och barn syns i parken. Hundägare är på länk och gamla höstlöv syns ännu på gatorna. Människorna är mera ute nu när solen har börjat skina och vädret blivit varmare. Gräset grönskar. Allt är bra och det är frid och fröjd bland människorna.

Siiri Terävä tycker om våren för då närmar sig sommaren och det blir ljusare och det är roligare att vistas utomhus. Dagarna blir längre och solen lyser redan på morgonen. Hon får en bra känsla när det blir varmare och blommorna börjar blomma. Siiri tycker att det bästa är att hon inte behöver ha på sig alla tjocka vinterkläder.

Dagarna blir soligare och gräset blir grönare. Skilla som blommar. Bild: Yle/Michelle Ihle

– På sommaren brukar jag sova länge, rida och äta glass, säger Alice van den Hoek.

När tussilagorna dyker upp vet man att det snart blir sommar. Tussilago som blommar. Bild: Yle/Michelle Ihle

De här känslorna väcks i Sara Eriksson och Emma Ståhl.

Vad tycker ni om våren?

– Det är bra och roligt när det är börjar bli sommar och det börjar bli varmare.

Kvällarna blir längre och ljusare. En solnedgång. Bild: Yle/Michelle Ihle

– När man ser en vitsippa eller så kan man gå till stranden och njuta av det varma vädret.

Varför tycker ni om våren?

– Det är fint väder och glasskiosken öppnas.

Michelle Ihle och Ina Nygrén, Lovisanejdens högstadium
Den här texten är skriven av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.Michelle Ihle och Ina Nygrén

Pizzeria Napoli i Åbo är nu stadens äldsta pizzeria i samma familjs regi. Stellan Haartman tog över den efter sin far för 26 år sedan.

Stellan Haartman flyttade från Stockholm till Åbo för att åtminstone på försök ta över pizzeria Napoli, som hans far hade grundat 1976. Nu har försöket hållit på i 26 år.

Hans filosofi är att en pizza ska göras helt från grunden för att man ska kunna kalla det en riktig pizza. Det gäller deg, sås, sallad och allt som hör till.

En annan sak är att personalen är stolt över det de gör och att de släpper fram den egna personligheten.

Ytterligare en viktig sak är att lokaliteten ska kunna kännas igen och se likadan ut som förr, även om man hela tiden gör små reparationer och små helst osynliga förändringar.

Under Stellan Haartmans tid i branschen har det tillkommit massor av olika direktiv och kontroller av olika saker och det känns irriterande.

I stället för att myndighetspersoner springer och tar olika prover här och där anser Stellan Haartman att man i stället kunde införa strängare regler för vem som får öppna en restaurang.

I något skede fanns det ju i Åbo en pizzeria i varenda gathörn.

Trots att Stellan Haartman har jobbat så gott som dagligen med pizzor i 26 år är pizza den maträtt han kunde tänka sig att äta varje dag om han bara fick välja en enda maträtt för resten av sitt liv.

Efter att Dennis Rafkin sålde pizzeria Dennis är Napoli den pizzeria som har varit i samma familjs ägo längst i Åbo. Nästa år blir det 40 år.

Malmgård i Pernå har fått pris för ett utmärkt koncept inom matturismen i tävlingen Hungry for Finland. Priset delades ut av näringsminister Olli Rehn i Helsingfors.

Greve Henrik Creutz vid Malmgård. Henrik Creutz Bild: Yle/ Benjamin Helling

Malmgård i Pernå är en helhet i ständig utveckling. Konceptet omfattar en rundtur på Malmgård Slott, ett bryggeri, en butik, matlagningskurser, konferenser, gruppmenyer, provsmakning av öl, julmarknad och ett café.

Malmgård har specialiserat sig på att bearbeta ekologiska produkter. Till ölen används herrgårdens eget spannmål, egen vattenkraft och friskt vatten från en egen källa. Kunderna får lära sig detaljer om biodynamisk odling, öl och historia.

Herrgården har anor som går tillbaka till 1600-talet.

Ville hitta de bästa resmålen

Matturismen är ett viktigt utvecklingsobjekt inom turismen i Finland.

Målet för tävlingen Hungry of Finland var att få fram de bästa resemålen inom matturism, att uppmuntra nätverk i anslutning till mat och turism, att skapa ett nytt och lokalt utbud av matturism och att öka synligheten av och kännedomen om matrelaterade turistmål.

Tävlingen ordnades av Visit Finland, arbets- och näringsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Yrkeshögskolan Haaga-Helia genomförde tävlingen.

Vinnaren var konceptet "Majatalosta majataloon retket".

Möbler från 50- och 60-talet är egentligen ganska välgjorda. Det var en tid när man fortfarande använde massivt trä som stomme i skåp, bord och andra möbler, en tid innan spånskivan.

Trästommarna var ofta fanerade med teak, ek eller ask. Dessutom var faneren ofta betsad i en mörkbrun nyans som gör att möbler från den här tiden kan se lite dystra ut.

Efter många år av flyttande hit och dit brukar fanerytan på möblerna vara i dåligt skick. Lacket som användes på den tiden, ofta ett cellulosalack, är också känsligt för vatten, värme och alkohol. Om man har en fin möbel och gillar träytan så går det att fanera om den, men målfärg är det snabbaste sättet att fräscha upp möbeln.

Skavanker kan spacklas, slipas och cellulosalackytan fixeras lätt med grundfärg. Vid första strykningen färgar lacket av sig och en vit grundfärg blir lite brunaktig, men efter två lager av grundfärg kan man måla på den slutliga färgen med gott resultat.

Det finns mycket möbler från just 50- och 60-talen som säljs billigt på loppisar och jag tycker att man kan vara ganska radikal i sin renovering. Mitt skåp hade onödigt många små lådor och ett öppet opraktiskt utrymme i mitten. Jag sågade bort två lådor och gjorde en ny dörr.

För att få en ny yta på skåpet limmade jag fyrkantiga träklossar av olika tjocklek på dörr och lådor. Jag radade ut dem på ytan utan att tänka på någon rytm eller ordning. Huvudsaken var att få en skillnad mellan upphöjda och platta partier.

Vitt är kanske inte den piggaste av färgerna men den fungerar klart bäst om man vill få fram ett skuggspel mellan klossarna.

Träklossar och ny färg på gammalt skåp

Strömsös veranda är bygd kring förra sekelskiftet. Vi ville ta vara på känslan och inreda med möbler och blommor som stilmässigt och tidsmässigt passar in.

Strunta i trenderna

Utbudet på terrassmöbler och blommor styrs av trender. Vill du skapa en genuin och personlig terrass, titta då på ditt hus och välj möbler, färger och blommor i stil med det och strunta i trenderna. Vill du ge din terrass en ”vardagsrumskänsla” välj då ”vanliga” möbler. Ett skåp kan bidra till inomhuskänslan och fungerar också ypperligt som extra förråd för krukor och trädgårdsredskap.

Våra verandablomster

Vi gjorde en romantisk plantering i ett zinkfat.

Flitiga Lisa, sorten polka är en dubbel variant med härliga polkaränder i vitt och rosa. Flitiga Lisa är en tacksam sommarblomma som tål skugga.

Dockkrage, en liten späd prästkrage som blommar flitigt hela sommaren.

Fuksia, en gammal, känd och mycket tålig krukväxt som blommar rikligt hela sommaren.

Mor och barn, en charmig grönväxt som lämpar sig för samplanteringar på lite skuggigare ställen. Mor o barn har en härlig ljusgrön nyans och får små ”barn” på bladen - därav namnet.

Plättar i luften, (Muehlenbeckia) en tacksam liten slingerväxt som trivs både ute och inne.

Gräs finns i många olika varianter.

Ut med krukväxterna

De är inte bara sommarblommorna som trivs ute sommartid, också dina grönväxter mår bra av att få komma ut i friska luften. Flytta ut dina grönväxter och inred terrassen med dem. Växterna mår bra av att stå ute och bidrar samtidigt till att skapa en ”vardagsrums-stämning” tillsammans med några udda möbler.

Det lönar sig dock att vara lite försiktig när du flyttar ut grönväxterna - ljusmängden är mångdubbel utomhus. Placera gärna växterna skuggigt. Det är bara ökenkaktusarna som trivs i fullt solsken. Min 30 år gamla julkaktus tillbringar alla somrar på vår terrass. Efter de första frostnätterna på hösten flyttar den in igen. Efter ca två veckor är hela kaktusen full med blomknoppar.

Våga vara personlig när du inreder verandan till ”sommarvardagsrum”!

Romantiskt i kruka

Stoppa ryssarna! Under veckan kunde nya inrikesministern Jussi Niinistö (Sannf) drämma till med att staten borde ingripa i den kommande markaffären i Taipalsaari (precis norr om Villmanstrand).
Det blev naturligtvis stora rubriker i kvällstidningarna.

Markområdet har blivit kontroversiellt eftersom den ligger nära försvarsmaktens övningsområde, och Niinistö uppgav att han gett politisk styrning för att stoppa affären. Också tidigare har debatten om ryska markköp gått het i Finland, till exempel då socialdemokratiska riksdagsledamoten Suna Kymäläinen jobbade för ett lagförslag som kraftigt hade begränsat ryska markköp i Finland.

Bakgrunden är att de ryska köparna, som eventuellt planerar en semesterby i området, har smällt betydligt mer stålar i bordet än försvarsmakten. Det finns olika uppgifter om summan i offentligheten, men försvarsmakten har i alla fall bjudit omkring 3,3 miljoner euro, medan de potentiella ryska köparna är villiga att betala minst det dubbla (enligt Iltalehti rentav över 10 miljoner).

Vad exakt Niinistö tycker man ska göra är lite oklart. Men tvångsinlösning är kanske ett (ganska svårt) alternativ.

Samtidigt har det visat sig att de ryska markköpen i Finland - helt naturligt med tanke på den ekonomiska utvecklingen i vårt grannland - har sjunkit dramatiskt. I fjol gjordes 254 köp av ryska medborgare, mot toppnoteringen 780 för sju år sedan. I Finland byter tomter ägare ca 65 000 gånger per år. Så att tala om en invasion känns kanske en smula överdrivet.

Däremot har de ryska köpen säkerligen räddat ekonomin för många familjer och företag i östra Finland som fått ett gott pris för stugor och tomter.

Förresten, den som var med på 1990-talet minns kanske hur det då rådde tyskskräck: EU-medlemskapet skulle innebära att de rika tyskarna skulle köpa upp våra stugor och bästa strandtomter. Så gick det ju inte.

Samtidigt är det solklart att det nya Ryssland gör allt för att göra tomtköp för utlänningar så svårt som möjligt till exempel i ryska Karelen. Finlands försök att diskutera frågan har uppenbarligen inte lett någonvart.

Så i den här situationen, vad borde vi göra? Är du på Niinistös linje? Eller ska vanlig marknadsekonomi avgöra?

I dagens Eftersnack ska vi diskutera frågan men först behöver vi din input. Tyck till i vår enkät och skriv en kommentar så spinner vi vidare i programmet.

Radio Vega fredag kl. 15.03, repris kl. 22.15.
Ladda ner podden här (efter programmet)
Yle Fem, textat till finska, sö. kl. 15.15.

Fazer öppnar en restaurang i Konstfabriken i slutet av juli. Fazer tar över restaurang Vitriini i bottenvåningen.

Vuoristo-bolagen som i dag driver restaurang Vitriini drar sig tillbaka och koncentrerar sig på att utveckla Haiko gård.

Fazer går in för att både bjuda på lunch och ha en beställningsrestaurang i Konstfabriken. Restaurangen håller också öppet i samband med olika evenemang.

Bolaget kommer att sköta att cateringverksamhet i restaurang Virtiini, i teaterutrymmena och i Avanti-salen. I utrymmena går det att arrangera middagar för upp till 1000 personer.

Petter Nisssén har rötter i Vasa men arbetar med fiskefrågor som fiskerikonsulent i norr. Han brinner för vildfiskstammarna och för hållbart fiske. Men han tycker också att man borde satsa mer på fisketurism i norr och satsa pengar på fisktrappor för vandringsfiskarna.

- Här i Norra Finland har vi vildfiskstammar av olika slag; lax, öring, harr, röding och sik. Det finns bra möjligheter till spöfiske av de här arterna, säger Nissén, som också själv fiskar med fluga.

- Vi har fyra älvar med bra laxfiske, Torne älv, Simo älv, Tana älv och Näätämö älv. Enare sjö är berömd av öring och rödingfisket för trollingfiskarna, alltså att köra eller ro med drag efter båten.

bra rödingfiske i de nordligaste fjälltrakterna

Norrom polcirkeln har vi bra öring- och harrvatten för sportfiske, I de nordligaste fjälltrakterna är rödingfisket fint.

I Kuusamo finns det många älvar med bra öringfiske och mängder av abborr- och gäddvatten.

- Norra Finland är populärt för inhemsk fisketurism och det borde utvecklas, tycker Nissén. Fritidsfiske och fisketurism ger mest inkomster här.

Rödingen tog flugan i Toskaljärvi i Enontekis. Röding tog flugan I Enontekis Toskaljärvi.

Du tycker att Finland borde öppna för mer fisketurism - både inhemsk och utländsk sådan?

- Det är nog mest inhemsk fisketurism vi har i norr, det tror jag mera på. Det finns mycket vatten och det ryms många fiskare i norr.

Han undrar om det är möjligt att få utlänningar till Norra Finland.

fisketuristerna släpper ju det mesta de fångar - och betalar.

- Sverige har gjort det bättre. De har fler utlänningar där och fiskar. Man borde arbeta med frågan ännu mer.

Mycket att göra för fisketurismen i Finland

Finns det fisk åt alla om det kommer fler utländska fisketurister?

- Vi har nog fisk för alla, de utländska fisketuristerna tär inte på stammarna, de släpper ju tillbaka det mesta de fångar.

Hur ser du på forsfiskets framtid, vad borde hända för att man skulle få upp ögonen för fisketurismen?

- Framtiden ser ganska bra ut för många unga fiskare är intresserade av forsfiske och fiskevård.

Det är dem man behöver, de yngre fiskarna?

- Jo, de är ju framtiden, de yngre fiskarna.

Vem borde ta i fisketurismen?

- Vi har ju många projekt som handlar om fisketurism, kanske de som jobbar med dem borde göra sitt jobb bättre.

Så du efterlyser fler fiskeföretag?

Jo, företag men också fler projekt såsom Fishing Finland, som arbetar med att få in fisketurister från utlandet.

"Alla borde få fiska sin andel av laxen"

Hur ser du då på hållbart fiske ur ditt perspektiv - det grälas mycket om laxen och vem så ska få ta den - och var. I Skärgårdshavet, längs kusten, i forsen?

- Det är en svår fråga. Alla borde ju få fiska en del av laxen.

- Hållbart fiske betyder ju att fiskstammarna ska kunna reproducera sig vilt, så att stammarna håller sig starka. Har vi starka stammar är det möjligt att fiska också i framtiden, både sport- och yrkesfiske.

- Laxfisket borde styras enligt principen "de svagaste stammarna". Varje enskild laxstam hör till en älv, dit den vandrar upp för att leka. Lekfisken är viktig, då kan man fiska i framtiden också.

Östersjöns bästa vildlaxälv Torne älv i Vuennonkoski. Östersjöns bästa vildlaxälv Torne älv i Vuennonkoski.

Vad kommer den nya fiskelagen att innebära för verksamheten i Norra Finland, tror du?

- Fördelar med den nya lagen om fiske är att fiskvården kommer att handla mera om vilda stammar.

- Det är rätt väg att gå, att satsa på vilda stammar i stället för att plantera ut mycket fisk.

Nissén ser inte några större nackdelar med den nya lagen om fiske som träder i kraft vid årsskiftet.

- Den är nog bra, bättre än den gamla.

Vad kommer den att få för konkreta följder i ditt område i norr?

- Vi får starkare laxstammar, de producerar mer yngel och alla får mer lax att fiska.

Laxstammen har blivit starkare

Hur kunde man jämka bättre i den heta laxfrågan?

- Alla borde få fiska en del av laxen men fisketurismen är nog en bra näring här i Norra Finland, till exempel i Torne ålv.

- Vandringen i älven är bra och laxstammen har blivit starkare, rekordmånga, över 100 000 laxar vandrade upp i älven i fjol.

- Det betyder att det produceras omkring två miljoner vilda laxsmolt som vandrar tillbaka till havet de kommande åren. Det ser bra ut.

Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder gällande laxen då?

- För Torne älvs del ser det bra ut men läget är svagare i andra älvar.

Fiske väcker starka känslor Bild: Yle

Det som diskuterats mycket här i söder är att gamla vattenkraftsdammar och byggen skulle rivas för att de inte genererar el och deras museala värde är ifrågasatt. Man skulle också vilja trygga vandringsfiskarnas framtid med att riva dem, vad tycker du?

- De minsta kraftverksadammarna kunde rivas de producerar så lite el, det skulle vara mer värt att ha bra öringstammar.

Stora dammar, som de i Kemijoki?

- De är ju stora, de går inte att riva, vi behöver ju ström också...

Vilka andra frågor gällande fisket och dess framtid vill du lyfta fram Petter Nissén?

- Vi har många fina strategier om fisketrappor och vandringsfiskar men vi saknar pengar att komma framåt.

- Det här borde vi diskutera mera.

Dela med dig av dina bästa fisketips och delta i #fisketsdag!

Fiskets dag i Radio Vega 13 juni kl. 9-17 med experter, förståsigpåare, yrkesfiskare, forskare, kockar, fritidsfiskare med flera.

Skicka in bild på din största fångst i sommar till lordax.vega@yle.fi.

Herrklubbar är ett fenomen som väcker debatt med jämna mellanrum. Hör sådana till det förgångna eller är det helt berättigat att värna om traditionen och fortsätta med klubbverksamhet för bara det ena könet?

Samtidigt finns det ju också ett antal klubbar enbart för damer i Svenskfinland. De ägnar sig åt ungefär samma saker som herrklubbarna: föredrag, trevlig samvaro och god mat. Kunde då inte herr-och damklubbarna bara slå ihop sig?

Radiohuset bjöd in Johan Hjelt, ordförande för Handelsgillet i Helsingfors, och Annika Åkerberg, ordförande för kvinnoklubben Oasen, för att ta reda på hur de förhåller sig till tanken.

Föredrag, mat och umgänge

Att kort summera Handelsgillets verksamhet är inget som helst problem för ordförande Johan Hjelt:

- Handelsgillet har en aktiv verksamhet som fördelas på två stora block. Varje vecka ordnar vi föredragstillfällen som ofta tar fasta på politik, samhälle och militaria. Den andra halvan består av klubb- och hobbyverksamhet, räknar Hjelt upp.

Bland annat bridge, jazz, golf och whiskey kan man ägna sig åt via Handelsgillets klubbar. Vad ägnar Oasen sig då åt?

- Vi träffas en gång i månaden, hör ett föredrag och fortsätter sedan diskutera över en bit mat, berättar Annika Åkerberg.

Föredrag och samvaro där också, alltså. Men varför är inte män välkomna i Oasen?

- Vi grundade Oasen för nio år sedan eftersom vi tyckte det var viktigt att också kvinnor fick möjlighet att träffas, bilda nätverk och lära känna nya människor, säger Åkerberg. Det fanns ju flera sådana här nätverk för män: Svenska klubben, Börsklubben, Handelsgillet osv, men fast vi redan under studietiden frågade fick vi inte vara med i dem.

Det otvungna herrsnacket hotat

Men varför får inte kvinnor vara med i Handelsgillet, Johan Hjelt?

- Det hela har förstås en historisk bakgrund, så här har det varit sedan mitten av 1800-talet. Det är inget ställningstagande mot kvinnor och kvinnoklubbar, men herrklubbar har sina särdrag. Också under icke-organiserade omständigheter tenderar ju herrar dras till sin hörna och ha sin egen jargong. Herrar kommunicerar på ett lite annat sätt än än damer. Det är ganska rakt på sak, spontant, otvunget… herrsnack helt enkelt.

Hurdant är då damsnack, Annika Åkerberg?

- Tja, rakt på sak, spontant, otvunget..., så talat vi kvinnor ju också. Jag kan hålla med om att stämningen blir olika om bara män eller bara kvinnor är närvarande, men det program Oasen ordnar skulle säkert intressera män också

Ingen Oasen utan herrklubbar

Blandklubbar, alltså klubbar för både män och kvinnor, motsätter sig Åkerberg inte alls.

- Om vi i tiderna hade varit välkomna i de klubbar som fanns skulle säkert inte Oasen finnas alls i dag!

- Men då har vi nu i alla fall åstadkommit någonting, konstaterar Hjelt.

Tills vidare kommer Oasen att fortsätta vara en klubb för kvinnor, eftersom intresset är stort, menar Åkerberg. Men hon hoppas att gränserna mellan könen skulle suddas ut åtminstone delvis inom klubbverksamheten.

- Ett ideal skulle vara en blandklubb som är öppen för både män och kvinnor men ibland ordnar program för de olika könsgrupperna. Då skulle man kunna förena det bästa av två världar.

Åkerberg ser inte heller en kvinnoklubb som någonting helt oproblematiskt.

- I och med att Oasen finns ger vi ju ett slags berättigande åt herrklubbarna att fortsätta stänga sina dörrar för damer. Det understöder vi ju inte heller!

Inget suspekt

Johan Hjelt tror i sin tur inte på att blandklubbar skulle vara det optimala.

- Jag förstår inte varför en klubb för bara endera könet skulle vara någonting suspekt. En dam- och en herrklubb med alla sina särdrag ser jag som att ett plus ett blir mera än två, alltså mera än en blandad klubb där allting är ett sammelsurium av ingenting!

Hjelt vill också inflika att Handelsgillet visst ordnar program även för kvinnor:

- Vi har flera tillställningar och föredrag som också är öppna för damer…

- Ja men det är ju inte vilka damer som helst utan Handelsgillets medlemmars avec! avbryter Åkerberg.

- Ja de är kanske lite gynnade på det viset, medger Hjelt.

Hänsyn till damerna

Som avec är alltså damer välkomna till Handelsgillet vid valda tillfällen. Men kvinnliga medlemmar tycker inte Johan Hjelt skulle vara en bra idé.

- Vi skulle tappa någonting av vårt särdrag! Det där otvungna och raka språket oss herrar emellan skulle försvinna om vi var tvungna att ta hänsyn till damerna!

Också Oasen kunde tänkas förlora en del av sitt karaktär om herrar fick vara medlemmar, tror Åberberg.

- Främst tror jag det skulle påverka vårt sätt att diskutera. Det händer sig ibland att vi råkar boka in samma föredragshållare,om det till exempel är någon högaktuell gäst, till båda klubbarna. Och flera av föredragshållarna hävdar att diskussionen efteråt är helt olika; damerna vill ställa mängder av tilläggsfrågor om ämnet medan herrarna vill stiga upp och framföra sin syn på saken. Så just den biten tror jag vi skulle förlora på om herrar var med.

Kommande generationer klokare?

Medan landets äldsta herrklubb Handelsgillet ämnar fortsätta på samma linje som tidigare ser kvinnoklubben Oasen gärna en förändring i framtiden.

- Jag tror och hoppas att en yngre generation ser på de här sakerna på ett öppnare och klokare sätt och att blandade klubbar blir vanligare, säger Annika Åkerberg.

Uppgårds fotisgolf i Kimito är Finlands enda fullstora fotbollsgolfbana. Den 18 hål långa banan kan spelas på 1-2 timmar.

Fotisgolf är en blandning mellan fotboll och golf men reglerna påminner mest om minigolf. Man sparkar en vanlig fotboll och ska försöka få den in i ett hål med så få sparkar som möjligt.

Martin och Stina Ericsson upprätthåller Uppgårds fotisgolf. Martin och Stina Ericsson på Uppgårds fotisgolf. Bild: Yle/Nicke Packalén

För drygt fem år sedan flyttade Martin och Stina Ericsson från Helsingfors till Kimito och tog i samma veva över fotisgolfbanan.

- Kunderna brukar börja komma i mitten av maj och säsongen fortsätter ända in på hösten, berättar Martin Ericsson.

- På våren brukar det komma juniorlag som inleder säsongen med fotisgolf och grillkorv. På hösten kommer lagen hit för säsongavslutning.

På hål 3 ska man sparka bollen genom rökbastun. Bana 3 på Uppgårds fotisgolf går genom en "rökbastu". Bild: Yle/Oskar Koivumäki

Den som är duktig på fotboll är inte automatiskt bra på fotisgolf. Ett exempel på det är när ligalaget FC Inter från Åbo besökte Uppgårds.

- Det gick inte riktigt så lätt för dem som de trodde innan de startade, småler Martin Ericsson.

Det lönar sig för kvinnor att äta gröna grönsaker, fullkornsprodukter, nötter och frukt om man vill undvika att insjukna i hjärnblödning eller stroke.

Det är främst magnesiumet och kaliumet i de födoämnena som gör att kvinnor som får i sig stora mängder av spårämnena löper mindre risk att insjukna, visar färsk forskning.

Däremot är sambandet med kalcium inte lika uppenbart.

Forskarna har följt med 180 000 kvinnor under 20-30 år. Risken att insjukna i slaganfall visade sig vara en femtedel mindre hos de kvinnor som åt rätt. Under försöksperioden drabbades 3 800 av stroke.

Tidigare forskning har visat att magnesium och kalium påverkar människans blodtryck. Högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för stroke.

De nya rönen publiceras i American Journal of Clinical Nutrition.

Nu blir det allt sannolikare att Borgå får en traditionell koloniträdgård norr om Staffas.

Koloniträdgårdsföreningen har gjort upp en preliminär plan för området i Staffas. På området planeras ungefär 60 stugor, odlingslotter, en servicebyggnad och ett parkeringsområde.

Borgå vatten har varit med och utrett olika alternativ till att få vatten och avlopp till koloniträdgården. Föreningen kan ansluta sig till en privat vattenledning som går intill området. Något avlopp blir det inte. Stugorna ska utrustas med torrtoaletter.

Stadsutvecklingsnämnden tar i morgon ställning till ett arrendeavtal med koloniträdgårdsföreningen. Förslaget lyder att föreningen får arrendera fyra hektar för 20 år.

Området arrenderas och tas i bruk i etapper. Borgå stad reserverar enligt förslaget ett anslag på 50 000 euro i verksamhets- och ekonomiplanen för att bygga vägar och ett parkeringsområde i området.

Att hitta ett möbeltyg som man gillar är inte det lättaste men genom att använda stadtyg på helt vanliga tygbitar kan man skapa sitt eget möbeltyg och klä om en stolsits eller träsoffa.

Du behöver:

• tygbitar i olika färg och mönster
• stadtyg
• små möbelspikar
• stans
• vackert band
• textillim

1. Ta bort det gamla tyget och bedöm om underlaget också måste göras om. På den här möbeln ville jag behålla underlaget eftersom det ännu var i bra skick. Mät sitsen på soffan eller stolen.

2. Räkna ut hur många ränder/lappar du vill ha för att täcka sitsen.

3. Lägg till 2cm på bredden och 3cm på längden på varje bit. Klipp till så många bitar du behöver.

4. Stryk fast stadtyg på baksidan av alla bitar.

5. Sy ihop bitarna efter varandra i den ordning som du önskar. Jag överkastade inte kanterna eftersom det lätt lyser igenom tyget. Stadtyget hjälper till så att tyget inte resmar lika lätt så hållbarheten blir helt okej ändå.

6. Klyvpressa alla sömmar.

7. Sätt tyget på sitsen och nåla fast.

8. Börja från mitten och vik in 1-1,5cm och stansa fast. Spänn tyget över sitsen och stansa fast i motsvarande kant. Gör så runt hela sitsen.

9. Spika fast ett vackert band som döljer stansarna. Om man vill kan man även använda textillim under bandet.

10. Armstödet gjorde jag på samma sätt som sitsen. I hörnen veckade jag tyget snyggt innan jag stansade fast. Här använde jag textillim under hela bandet eftersom det är svårare att få det att hållas snyggt om man inte vill använda så många spikar.

Aldrig har trädgården varit mera aktuell och inne. Ingenting är så tacksamt som ämne för tv-program som en prunkande, grönskande trädgård. Det utkommer mer trädgårdsböcker och – tidningar än någonsin. Men vad blir resultatet?

Vackrare privata trädgårdar? Ibland. Men oftast nöjer sig finländska villaägare med att hålla gräsmattan kortklippt och buskarna fåtaliga.

Det är regeln, men det finns undantag. Arkitekturmuseets utställning i Helsingfors ”Från trappen in i trädens skugga” undersöker relationen mellan byggnader och trädgårdsmiljö. 17 olika miljöer har fotograferats och presenteras med stora, vackra fotografier i en unik utställning.

En del av trädgårdarna, såsom Fagervik och Monrepos vilar på gamla lagrar kunde man säga. Där finns dokumentation på all den trädgårdsfilosofi som lagts ned på de här parkerna sedan 1700-talet. Men det mesta har sedan dess mer eller mindre vuxit igen. För föränderligheten är en av trädgårdens kännetecken.

En vacker trädgård kräver visioner

Det krävs både visioner och arbete innan en trädgård blir vacker. I Arkitekturmuseets utställning blir det uppenbart att landskapsarkitekter behövs. Sådana har funnits både i Britas, Trä-Kottby och i den nybyggda Arabia-stranden. Det har gett harmoniska helheter med plats för både människor, hus och grönska.

Utställningen i Arkitekturmuseet har fem olika teman: tiden - förändring och beständighet, hem och gård i vardag och fest, rörelse, skala och omgivning - integrering och kontrast. Det kan låta abstrakt, men egentligen handlar det om hur vi rör oss i miljön och uppfattar skillnaden mellan inne och ute, mellan hus och gård.

Paviljongen på Arkitekturmuseets gård Arkitekturmuseets paviljong Bild: Yle/Anna Dönsberg

För det är en gräns som kräver mer än bara stora panoramafönster. Fönster mot annan bebyggelse kan ge en känsla av alienation, medan träd ger en känsla av lugn. Erik Bryggmans Uppståndelsekapell i Åbo är ett exempel på en byggnad som tar vara på den omgivande miljön och gör gränsen mellan hus och natur nästan osynlig. Kyrkorummet fortsätter ut bland tallstammarna som en påminnelse om evigheten.

Trädgården ger trygghet

-Trädgården är ett primärställe för människan säger kurator Julia Donner. Det är ursprunget, paradiset vi längtar till. I de första trädgårdarna när mänskan började odla satte man allt det man behövde för sin överlevnad inom skyddande murar. Där fanns tryggheten. Även om trädgården är föränderlig så ger den också en känsla av att man kan kontrollera sin omgivning. Det är ett stycke natur som vi kan tämja.

Vår längtan efter trädgårdar är tudelad, kunde man säga. Vi längtar efter att besöka och betrakta vackra trädgårdar, men få av oss är beredda att sätta alltför mycket jobb på att skapa detta rum. Tomterna är små och husen tar all plats.

- Mänskor tycker att trädgård är jobbigt och har fel uppfattning om vad där måste finns. De sätter all sin energi på gräsmattan som kräver mycket arbete. Istället för att se trädgården som ett representationsutrymme, kunde de se den som ett rum där man får bli överraskad och vara fri att göra vad man vill, säger Julia Donner.

pärmen till Ronny Amjörnsson: Den hemliga trädgården Bild: Albert Bonniers förlag

Trädgården som idé

Samma linje är den svenske idéhistorikern Ronny Ambjörnsson inne på i sin bok Den hemliga trädgården, om trädgårdar i litteratur och verklighet (2015). Han ser trädgården som ett rum där tanken får leka fritt. Alltsedan filosofen Epikuros på 200-talet f.Kr. samlade likasinnade för att diskutera hur man bäst ska leva sitt liv har trädgården varit ett rum där man kan odla sin personlighet på samma sätt som man odlar allt som växer.

Ambjörnsson minns sin morfar som odlade sin koloniträdgård enligt rådande socialdemokratiska krav på bättre livskvalitet. I en kolonilott kunde man på ett föredömligt sätt förena nytta med nöje.

Men trädgårdsintresset gav också ett socialt umgänge med egna regler. Koloniträdgårdsrörelsen spreds i slutet av 1800-talet från Tyskland och spred sig snabbt över hela Norden. Tanken var också att råa naturer skulle förfinas av att ta hand om det som växer och som är beroende av omvårdnad.

Trädgården som fostrare

Lite liknande idé; att trädgården kan förädla och läka oss finns också i Frances Hodgson Burnetts The Secret Garden eller Den hemliga trädgården från år 1911 som handlar om tioåriga Mary Lennox. Hon har förlorat sina föräldrar i en koleraepidemi och skickas från Indien till sin farbror i norra England.

Där blir hon bekant med en sjuklig kusin, Colin, och utforskar den stora trädgården runt huset. Hon hittar också en hemlig trädgård som lämnats övergiven eftersom den påminner om Colins döda mor. Mary och Colin odlar upp trädgården med hjälp av Dickon en jämnårig arbetarpojke.

Det hela blir en läroprocess där Colin blir frisk, farbrodern vågar möta sin sorg och Mary förstår att hon i sitt tidigare koloniala liv varit bortskämd och krävande. Det kunde kallas för trädgårdsterapi. Det är en terapiform som faktiskt också finns på riktigt.

Ambjörnsson ger många exempel på hur trädgårdsarbete återför oss till en handgriplig verklighet istället för det livets fragmentering som liv som dagens splittrade arbetsliv erbjuder oss. Markkontakten ger oss sinnesfrid.

Friedrich Fröbel Friedrich Fröbel

Barnträdgården

År 1837 anlades den första barnträdgården av den tyske pedagogen Friedrich Fröbel. Syftet var att genom lek ”odla” barnens intellektuella och emotionella förmögenheter. Det var en skola före skolan och vann snabbt gehör också i andra länder. Varje barn har speciella anlag som det gäller att stimulera och den goda läraren förmår rätta sig efter barnets natur för bästa resultat.

Både västerländska och österländska trädgårdar erbjuder en plats för att odla sin själ. I den gamla kinesiska filosofin, daoismen, betonas motsatser så som yin och yang, mjukt och hårt. De upprätthåller genom sitt samspel världsordningen. Daoismen som ibland har kallats ”trädgårdens filosofi” handlar om växt och växande.

”Den som förstår sig på att plantera” blir i daoistisk filosofi den autentiska människan. Den kloke odlaren har lärt sig att ge akt på naturen, men inte bara den natur som omger oss, utan också den natur som finns inuti oss. För allt hänger samman.

Det för till början av detta resonemang och till tanken att det vi möter när vi stiger ut ur vårt hem har en betydelse. De av oss som kan odla området utanför hemtrappan skulle göra klokt i att göra det. För egen och andras fägnad och förkovran.

Mera om trädgårdar i Bokmagasinet på söndag 14.6 kl 16.20 med repris på tisdag 16.6 kl 22.15.

Konsumentförbundets jämförelse visar att K-gruppen och S-gruppen inte har lyckats rubba Lidls dominans, trots att kedjorna fick stor uppmärksamhet i medierna när de sänkte priserna i sina affärer.

Konsumentförbundet plockade ihop en matkasse med nio baslivsmedel. Den var både billigast och dyrast i Jyväskylä.

Billigaste affären i Jyväskylä var Prisma (15,89 €), dyraste Valintatalo (32,49 €). Skillnaden var hela 16 euro 60 cent.

Av alla 18 affärer som var med i jämförelsen var Lidl och Prisma billigast och Valintatalo dyrast.

Lidl ledde till billigare livsmedel

- Att Lidl kom till Finland har sänkt priset på livsmedel, och också breddat utbudet. Nu verkar det som om S-gruppen har antagit utmaningen, och speciellt Prisma håller på att bli en hård konkurrent till Lidl, säger Konsumentförbundets generalsekreterare Juha Beurling.

- Exemplet Jyväskylä visar att det kan lösa sig att jämföra priset i butiker som finns på samma område, säger Konsumetnförbundets ordförande Leena Simonen.

- Yle jämförde matpriserna i maj, men då fanns bara affärer i Helsingfors med. Det är bra att göra landsomfattande jämförelser, fortsätter Simonen.

Alla har inte råd med inhemskt

De prisjämförelser som medierna har låtit göra har ofta fått kritik av handeln, bland annat har det sagts att matvarornas ursprungsland och kvalitet inte beaktas tillräckligt.

- Vi vill påminna om att alla konsumenter inte har råd att köpa inhemskt, närproducerad mat, eller ekomat. Alla är heller intresserade av livsmedlens hälsoaspekter, säger Beurling.

Prisuppgifterna samlades in 11.- 13.5 i Kuopio, Jyväskylä och Helsingfors. I matkassen fanns sådant som till exempel personer med låg inkomst, studenter och pensionärer ofta köper, som bananer, fettfri mjölk och malet kött.

Citymarket, K-Supermarket, Prisma, S-market, Lidl och Valintatalo jämfördes.

Konsumentförbundets prisjämförelsen finns här .

Bygglovsprocessen blir enklare och antalet byggplatser ökar till 72 stycken.

Enligt förslaget till delgeneralplanen kommer bygglovsprocessen att bli enklare. Man kommer inte längre att behöva undantagslov om man bygger i enlighet med generalplanen.

Flera ändringar har gjorts i planen. I förslaget har antalet byggplatser ökat med 18. Det innebär att antalet nya byggplatser kommer att vara 72 stycken. Nya byggplatser placeras mest på Onaslandet och Långö.

De områden som försvarsmakten lämnat på Pörtö kommer att fungera som rekreations- och skyddsområden.

Obebyggda stränder också i framtiden

– Vid placeringen av nya byggplatser har vi beaktat markägarnas önskemål, naturförhållandena, landskapet, det befintliga byggandet och kravet på fria strandområden, säger stadsplaneringschef Eero Löytönen.

Det garanterar att de områden för fritidshus som finns i skärgården är trivsamma. De ska också finnas obebyggda stränder för kommande generationer.

– De nuvarande områdena för fritidshus kommer också att kompletteras och göras tätare. Planen gör det möjligt att bygga cirka 200 mindre sidobostäder på Pörtö, Bodö och Onaslandet.

Unik skärgårdsmiljö

I Onas skärgård finns drygt 20 fast bosatta personer och befolkningsantalet kommer troligtvis inte att öka. Den fasta bosättningen koncentreras kring Byviken som är en inre vik mellan Pörtö, Hamnholmen och Lästholmen, berättar Eero Löytönen.

Onas skärgård är ett av de finaste skärgårdsområdena i Finland. Lots-, fyr- och fiskerisamhällena i området beskriver den långa och mångsidiga bosättnings- och näringshistorian i skärgården.

Stadsutvecklingsnämnden i Borgå kommer den 16 juni att behandla förslaget till en delgeneralplan för Onas skärgård.