Quantcast
Channel: Strömsö | svenska.yle.fi
Viewing all 3442 articles
Browse latest View live

Våra tips inför Restaurangdagen

$
0
0

Frossa i fastlagsbullar, trampa ditt eget kaffe eller byt till dig te och snacks mot en historia. Vi tipsar om intressanta pop up-restauranger i Huvudstadsregionen inför söndagens Restaurangdag.

Trampa ditt eget kaffe

På Narinkentorget kan man trampa sin egen kaffe på en motionscykel. Kaffet kokas med strömmen som genereras när man trampar. Trampar du själv får du kaffet billigare, men Helsingfors cyklister ställer också upp.

Plats: Narinkentorget
Tid: 14-17

ravintolapäivä
I Kyrkslätt bjuds det på pulled pork-pitas ravintolapäivä Bild: Heli-Hannele Pehkonen

Pulled pork-pita i Kyrkslätt.

I Kyrkslätt bjuder matbloggaren Beach house kitchen på pulled pork-pitabröd och fastlagsbulle vid gamla Seppälä-huset i centrum. Också gluten- och laktosfria bullar finns.

Plats: Stallbacken 2, Kyrkslätt
Tid: 9-15

Berätta en historia

I en konstnärsstudio på Sveaborg få man te och snacks i utbyte mot en historia. Konstnärerna vill höra en historia om ett föremål som är viktigt för dig.

Plats: HIAP:s studio (Helsinki International Artist Programme) Vargön, Sveaborg
Tid: 14-17

Amors kakaobod

Nära stranden i Kronohagen får man take away-kakao i tre intressanta smaker och petit four-fastlagsbullar. Vad sägs om pätkis-, chili- eller vitchoklad-apelsinkakao.

Plats: Bokarbetaregatan 6 A 11, Kronohagen
Tid: 12-16

Kycklingwok på stallet

Gillar man tanken på att dinera i ett gammalt stall lönar det sig att ta bussen till Finno i Esbo. I ett stämningsfullt gammalt häststall bjuds det på kokos-kycklingwok direkt från wokpannan.

Plats: Finnovägen 3
Tid: 12-16

Hela världen i en kastrull

I hjärtat av Dickursby bjuds det på mat från bland annat Kosovo, Egypten, Ryssland, Zambia, Marocco, Iran, Syrien och Somalia. Vinsten går till främjande av kvinnors och flickors välmående i Vanda.

Plats: Vallmovägen 2, Dickursby, Vanda
Tid: 11-15

Skridskoskola och holländska pannkakor

Holländska skolan ordnar skridskoklinik för barn med Carolien Hunneman, finsk mästare i skridskoåkning. Ta med egna skridskor eller låna här. Här säljs holländska pannkakor, hot dog och soppa. Förhandsamälning önskas. Mer info här.

Plats: Kottby idrottspark, Backasgatan 72
Tid: 11-16

Här hittar du fler restauranger utsattta på en karta.


I en potagere möter nyttan skönheten

$
0
0

Oftast placerar vi köksträdgården lite i skymundan längst ner i ett hörn av trädgården. Den känns lite trist med sina raka strikta rader och är inte någon speciell fröjd för ögat. Så behöver det inte vara.

Den klassiska franska köksträdgården, också kallad potagere, är en fröjd för ögat med sina olika mönster, färger och bladformer. I en potagere möter nyttan skönheten.

En potagere anlägger du absolut inte i en undanskymd vrå i trädgården, utan på bästa paradplats där alla kan beundra dess skönhet. Solkungen, Ludvig XIV av Frankrike (1643-1715) lät anlägga den största och vackraste potageren i Versailles trädgård. Den kom att bli vida känd och omtalad runtomkring hela Europa.

En potagere byggs upp i olika mönster. Man kombinerar traditionella köksväxter med blommor och beaktar också bladformer, växtsätt och färger.


Vi valde att bygga upp vår potagere i ett strikt grafiskt mönster - omgiven av en häck av grönkål, med rosenbönor som pelare i hörnen. Vår potagere blev 4x5 m (inklusive grönkålshäcken). Odlingsytan för de enskilda grödorna blev inte så stor, eftersom tanken inte var att odla för vinterförvaring utan bara just så mycket som man konsumerar under sommaren.

En plats i solen

För att få ett så bra odlingsresultat som möjligt är det viktigt var du placerar ditt trädgårdsland. Största delen av våra grönsaker och sommarblommor vill gärna ha så mycket ljus som möjligt, full sol eller vandrande skugga. Ett blåsigt läge torkar ut växterna och kyler ner dem speciellt under våren och hösten.

Placera därför gärna ditt trädgårdsland i lä eller skydda det mot blåsten med hjälp av häckar, murar eller staket. Ju mer sol och vindskydd din potagere har desto bättre mår den.

Lär känna din jord

Oavsett om du odlar grönsaker eller prydnadsväxter är nyckeln till en lyckad odling jordmånen. Det är viktigt att du lär känna din jord. Jorden brukar indelas i olika jordarter. Man talar om lerjordar, sandjordar, moränjordar och organiska jordar.

Lerjorden är tät, tung och kall. Den slammar lätt igen och behöver både sand och organiskt material för att få en mer lämpad struktur. Sandjorden släpper lätt igenom vatten och är porös och varm. Moränjorden liknar sandjorden men innehåller flera olika grovlekar på materialet. Den organiska jorden innehåller mycket kväve, men är fattig på kalk och fosfor. Den är också rätt kall och blir lätt för våt.

En bra matjord skall vara lagom porös och innehålla både lera, sand och organiskt material. Att få till en fin matjord tar vanligen många år och det är en fortgående process.

Olika sorters grödor behöver olika sorters jordmån. Också behovet av djup på matjorden varierar. Rotfrukter som t.ex. morötter, palsternackor och svartrötter behöver djupare jord än grödor som växer ovanpå marken som t.ex. sallad, kål.

För att lyckas med ditt trädgårdsland behöver du ca. 50 cm djup matjord från början, men eftersom den innehåller organiskt material, som bryts ned efterhand minskar djupet med tiden. Därför måste du årligen tillföra kompost eller annat organiskt material. Om du är osäker på vad din trädgårdsjord innehåller så kan du ta ett jordprov för analys.

Läs mera om olika sorters odlingsjord här.

Gödsla ekologiskt

Välbrunnen stallgödsel från häst, ko eller höns är mycket lämplig för trädgårdsland. Den innehåller alla näringsämnen som växterna behöver och också organiskt material och mikrober som behövs för en levande jord. Det räcker med mindre mängd hönsgödsel eftersom den innehåller mera kväve än häst- och kogödsel.

För grundgödsling på våren är ca. 3-4 kg per kvadratmeter lämpligt. Kreatursgödseln skall vara ordentligt brunnen innan du använder den, annars kan den innehålla oönskade mikrober.

Det finns också andra ekologiska gödselpreparat som kan användas, t.ex blodmjöl (kväverikt), benmjöl (fosforrikt), alg-tångmjöl (höjer ph-värdet), tång (kaliumrik) och träaska. Urin (kväverikt) och nässelvatten kan användas som tilläggsgödsel under odlingssäsongen. Kom ihåg att alltid spä ut urinet med vatten innan du använder det.

Här kan du läsa mera om gödsling.

Owes växtval

  • Grönkål, Brassica oleracea var. Sabellica, `Westland Winter`
  • Persilja, Petroselinum crispum, `Mooskrause 2`
  • Ringblomma, Calendula officinalis, `Zwerg Bonbon`
  • Sammetstagetes, Tagetes patula, `Mowgli Bicolor`
  • Gulbeta, Beta vulgaris var. Lutea, `Burpee`s Golden`
  • Rödbeta, Beta vulgaris var. Conditiva, `Bulls Blood`
  • Svedjerova, Brassica rapa, `Petrovskaja`
  • Palsternacka, Pastinaca sativa, `White Gem`
  • Mangold, Beta vulgaris var. Cicla , `Rainbow Chard`
  • Morotsmix, Daucus carota L, `Harlequin Mix F1`
  • Lökmix, gullök, silverlök och rödlök
  • Majrova, Brassica rapa (Rpifera.gr.), `Purple Top White Globe`
  • Palmkål/Svartkål, Brassica oleracea var. Sabellica, `Nero di Toscana`
  • Rosenböna, Phaseolus ciccineus, `Sunset`

Odlingstips

  • Rita en karta över ditt trädgårdsland. Rita också in eventuella mönster du sår i, som stöd för minnet då du skall rensa och gallra. Kartan hjälper dig att planera följande års odling och rotationen av växter.
  • För att undvika växtsjukdomar är det bra med rotation. Odla helst inte samma växt på samma plats flera år i följd.
  • Täck sådden med fiberduk. Duken höjer temperaturen, bibehåller fukten i jorden och skyddar mot skadeinsekter.
  • Gallra, rensa, vattna och luckra upp jorden vid behov. Uppluckring av jordytan tillför jorden syre och bryter den kapillära avdunstningen (fukt).

I Solkungens fotspår

$
0
0

Vi är rätt ödmjuka i Finland. Vi jobbar hellre än skryter över vår egen betydelse över resultatet. Några sådana betänkligheter led inte Ludvig XIV av.

Solkungen, som Ludvig XIV gärna ville bli kallad, ville vara bäst och störst och så exotisk som möjligt. Hans slott i Versailles inramades av en fantastisk trädgård som byggde på symmetri och former.

Nu ville inte vi vara sämre. Men vi tog ner det några steg och tänkte oss en köksträdgård indelad i sjok och mönster. Det tänkte vi oss kunna hantera och det passar bättre med den österbottniska mentaliteten. Och vad är då bättre att fylla den med, än våra kära trogna rotsaker. Rotsakerna som utgjort basen i våra kök och fyllt hungriga magar i århundraden.

Med det sagt behöver man ju inte alltid utgå ifrån vad som borde vara rimligt. Mandelpotatisen t.ex., den borde ju inte växa så bra uppe i Lappland, ändå gör den det! Och att göra häckar av grönkål och sen äta upp dem i form av chips, känns också oväntat, men fullt möjligt.

Och för att ytterligare bevisa vad som faktiskt kan skapas för att lämnas till eftervärlden, helt enligt Solkungens självsäkra manér, tycker jag att vi ska göra flera grafiska minnesbilder att sätta upp på väggen, som konstverk för andra att beundra. Kan Solkungen så kan vi!

I en potagere möter nyttan skönheten

Sushi på alla hjärtans dag

$
0
0

Krögarparet Filip Langhoff och Linda Stenman-Langhoff gästade programmet Efter nio och berättade om sitt förhållande och bjöd på sushi. Karisbördige Filip Langhoff med hustru driver i dag restaurangen Ask i Helsingfors, som ifjol belönades med en Michelinstjärna.

Filip Langhoff är kock och Linda Stenman-Langhoff sommelier, alltså vinkännare.

I programmet fick de i uppgift att laga något som de tycker om att laga tillsammans. Det blev sushi eftersom det skiljer sig från det de annars lagar på jobbet.

- Det är det vi brukar laga hemma om vi ska laga något lite speciellt tillsammans, säger Filip Langhoff.

Finländska råvaror

Sushin paret bjöd på innehöll bland annat gös, strömming, lake och rökt renhjärta.

Filip Langhoff berättar att han från början inte visste att man kunde äta rå lake.

- Sedan talade jag med en fiskare från Ingå som sa att det bara är strunt. Det kan man göra hur bra som helst bara den är fiskad i havet.

Till maten bjöd paret på speciellt grönt te och vin köpt på Gardemoens flygplats i Norge eftersom paret har tillbringat mycket tid i just Norge.

- Det är ett vin från en vingård jag besökte för tio år sedan, berättar Linda Stenman-Langhoff.

Ingen blixt från klar himmel

Paret träffades på Ålands hotell- och restaurangskola i slutet av 1990-talet. De minns att de bodde på samma internat, men har inget minne av sin första träff.

Det bor och jobbar tillsammans, men det är inget problem tycker de.

Linda Stenman-Langhoff beskriver läget mer som en livsstil.

- När jag kommer hem kan vi diskutera gemensamma problem och behöver inte fråga hur den andras dag var.

Filip Langhoff berättar att paret alltid har talat mycket med varandra också då de inte har jobbat på samma plats.

- För oss har det inte varit något problem att vi har diskuterat ett gemensamt problem istället för problem på varsitt håll. Dessutom handlar det ju inte allt om problem utan det kan också handla om positiva saker, säger han.

Påminner om livet utanför jobbet

Filip Langhoff berättar också att han har en tendens att slukas upp av sitt arbete och bara se det han just då håller på med, till exempel att skriva en ny meny.

- Då är det bra att ha någon vid din sida som påminner dig om allt det andra i livet också.

Just nu är det spännande tider för paret eftersom det i slutet av februari klarnar det hur det går med årets Michelinstjärnor.

Sportlovet är fullt med aktiviteter - om man vill

$
0
0

I södra Finland börjar nu en vecka sportlov då man kan göra vad man vill. Det finns massor av aktiviteter och evenemang, för den som vill. Eller så tar man det lugnt en hel vecka och vilar.

- Jag går ute med stavarna annars också, så det blir nog inte mera sportande än vanligt, säger 89-åriga Benita Nyberg.

- Man kan skida, om skidorna är lediga, säger Anita Skärström. Hon har turats om med sina syskon att ha skidorna, liksom skridskorna. För någon var skridskorna lite för stora, för en annan lite för små, men så brukar det vara när man delar på saker.

Valborg Karlsson kommer ihåg hur hon brukar bryta av skidorna på sportlovet. Alltid. Då fick man lappa dem med bleckplåt, så höll de en tid igen.

Valborg Karlsson och R.S. i Seniorstugan i Pargas minns att de arbetade på sportloven
Valborg Karlsson och R.S. Valborg Karlsson och R.S. i Seniorstugan i Pargas minns att de arbetade på sportloven Bild: Yle/Linus Hoffman

Karlsson och Skärström sitter i Seniorstugan i Pargas och minns sina sportlov. Nu är det barnbarnen och barnbarnsbarnen som firar sportlov.

- Barnbarnen bor nog i Pargas, men de har inte sagt om de vill göra något med farmor eller mormor, säger Karlsson. Men de hinner ännu.

Anssi Lamppu däremot kommer knappast att skida med sina barnbarn, för han vågar inte längre ta på sig sina skidor.

Far- och morföräldrar populära på sportlovet

Men många av skoleleverna i Kirjala skola har klara planer för vad de ska göra med sina far- eller morföräldrar.

Sara Matjus ska fara till farfar och farmor i Kronoby. Där finns katter och hästar.

- Och grannen där har kossor, berättar Matjus. Dom får man ibland se på.

Atte Rantanen ska fara till Korpo, där familjen har sommarstuga och där det är roligt att simma. Fast han har aldrig simmat på vintern.

- Inte ännu. Det kanske blir nu på sportlovet, funderar Rantanen. Och så ska jag leka med farfar. Han är bra på att busa.

Christoffer Rönnholm, Martin Jahnsson, Sebastian Rönnholm och Sebastian Sjödahl är redo att fira sportlov
Christoffer Rönnholm, Martin Jahnsson, Sebastian Rönnholm och Sebastian Sjödahl är redo att fira sportlov Christoffer Rönnholm, Martin Jahnsson, Sebastian Rönnholm och Sebastian Sjödahl är redo att fira sportlov Bild: Yle/Linus Hoffman

Sebastian Rönnholm ska fara till sin morfar i Vasa. De åker pulka.

- Morfar är inte så bra på att leka, men han är rolig. På något sätt.

Annars är det skidning, skridskoåkning och läsning som gäller. Någon har planerat att gå på museum. En annan ska följa med krigsmannaedgången i Dragsvik. Och sedan ska man vila och ta det lugnt, när det äntligen är lov.

Meri och Siv firar sportlov på Åbo konstmuseum
Meri och Siv firar sportlov på Åbo konstmuseum Meri och Siv firar sportlov på Åbo konstmuseum Bild: Yle/Linus Hoffman

Familjer vill ha kortare resor eller badhotell

Många reser också bort på sportlovet, trots allt prat om recessionen.

- Men det är kortare resor, säger Anita Fortelius-Ranta på resebyrån Forte i Pargas. En veckas resor till Kanarieöarna är fortfarande populära, liksom stadssemestrar.

Däremot är det färre familjer och resenärer som reser till Thailand eller Vietnam, dit man ännu för 5-10 år sedan reste på två- eller treveckorsresor. Då kunde hela släkten resa för att fira semester tillsammans.

Tropiclandia i Vasa
Tropiclandia är populärt under sportlovet Tropiclandia i Vasa Bild: Yle/ Malin Hulkki

- Nu till sportlovet kommer folk in och frågar efter gåvokort till badhotell, eller efter kryssningar till Stockholm eller Tallinn. Man vill göra någonting roligt med barnen, fastän man inte har möjlighet att vara ledig en hel vecka.

Grafisk skiss över potager-planteringen

$
0
0

Huka dig ner, gå riktigt nära och fotografera ditt trädgårdsland - du möter en värld av mönster, färgnyanser och former. Och har du planterat enligt den franska modellen potager, så kommer du att få en snygg grafisk bild på köpet.

I vår klassiska franska köksträdgård planteras och sås grönsakerna och rotsakerna enligt mönster. För att stöda minnet och komma ihåg planteringarna från år till år är det smart att göra skisser över hur planteringen ser ut.

Passa också på att ta riktigt täta närbilder av växternas bladverk så att bladens struktur framträder i bild. Printa ut och sen är det dags att ta fram saxen!

Du behöver:

  • kamera
  • akvarellpapper
  • sax
  • skalpell
  • limstift
  • blyertspenna

Utgående från Owes skiss på krittavlan och hur vår köksträdgård slutligen såg ut, skissade jag upp formerna på ett akvarellpapper - den omringande grönkålshäcken, snedlinjerna med persilja och mittcirkeln med palmkål.

Sortera de utprintade fotografierna så att rätt sort kommer på rätt plats. Skär sedan till dina mönster, trianglar, rektanglar och cirklar.

Mät och justera så att formerna passar ihop. När måtten sitter är det bara att börja limma, del för del.

Slutresultatet blir en avskalad grafisk bild i gröna nyanser, perfekt för vilken vägg som helst!

Spaljé av armeringsjärn

$
0
0

Att odla enligt mönster, i en sk. potager, har anor långt tillbaka i tiden. Ludvig XIV, Solkungen, anlade en fantastisk trädgård vid sitt slott i Versailles. En trädgård som inte liknande någonting annat.

Nu är inte vår trädgård så stor, men lite kunglig glans ska den få och då ska man tänka volym, mönster och höjd! Och höjden, det får man genom spaljéer i hörnen, perfekt inramning till köksträdgården tillsammans med grönkålshäcken.

Du tillverkar dem mycket enkelt :

  • Du behöver 12 st. armeringsjärn, järntråd och snöre.
  • Börja med ett knippe på 3 st. armeringsjärn.
  • Tvinna ihop dem i ena änden med järntråd. Snurra mera varv än vad det behövs för själva konstruktionen, varven blir som en fin materialkontrast till de rostiga armeringsjärnen.
  • Placera ut dem i vardera hörnet av planteringen.
  • Dra isär armeringsjärnen så det bildar en triangel och tryck ner dem i jorden.
  • Fäst ett snöre uppe i toppen på spaljén och snurra neråt längs konstruktionen, med jämna mellanrum gör du en extra snurr med snöret runt armeringsjärnen så snöret inte rasar ner.

Lappländsk mandelpotatis – en patenterad delikatess

$
0
0

Den avlånga mjöliga mandelpotatisen är en delikatess. Men den är svår att koka. Om man inte passar på noga har man bara potatisvälling i kastrullen efter några minuter.

Mandelpotatis i Lappland är gulare, sötare och fastare än mandelpotatis som växer på andra ställen i Finland. På grund av de här egenskaperna har den fått patent inom EU, som Finlands första patenterade livsmedel.

Hur kommer det sig att mandelpotatisen trivs så bra i Lappland?

Det är en paradox att mandelpotatisen trivs i Lappland. Egentligen borde den inte växa så långt norrut eftersom den behöver en lång växttid och mörka nätter för att växa. I Lappland är det ljusa sommarnätter och en intensiv växtperiod.

De goda egenskaperna kommer sig av att potatisen skördas tidigt innan sockret har hunnit bli till stärkelse. En hög halt av stärkelse betyder att potatisen är mjölig och lättare går sönder då man kokar den. Men då man skördar potatisen tidigt betyder det att den är fastare och sötare. Att den dessutom har en starkare gul färg beror på de ljusa sommarnätterna.

Mandelpotatisen hör till de potatissorter som är mest känsliga för potatisbladmögel. Men på grund av det kalla klimatet i Lappland kan potatisbladmögel inte sprida sig så lätt. Dessutom är mandelpotatisen lätt att förvara i Lappland eftersom den inte groddar under vintern.

Mandelpotatis sätts i jorden
Mandelpotatisen trivs med klimatförhållandena i norr. Mandelpotatis sätts i jorden Bild: Yle

Det finns 40 olika sorters matpotatis i Finland. Mandelpotatisen kom via södra Sverige och spred sig norrut under 1700-talet.

Det visade sig att klimatförhållanden i Lappland var gynnsamma för just den här mjöliga potatissorten. Den kan odlas så långt norrut som vid Ishavets kust. Det finns upptecknat i böcker vid Petsamo kloster att det odlats potatis där på 1890-talet. Bosättningen i Lappland har koncentrerats till älvdalar och sjöar där det har funnits ett mikroklimat och således gynnsamma växtförhållanden.

En som vet hur man odlar potatis är Antti Hannukkala, forskare vid Naturresurscentralen i Rovaniemi. Han har inte bara odlat potatis utan även forskat i potatis i 30 år.

Forskare Antti Hannukkala
Potatisforskare Antti Hannukkala. Forskare Antti Hannukkala Bild: Yle

Det första jag får lära mig är att man inte ska grodda potatis i mörk källare. Då blir groddarna långa och bryts lätt av då man sätter potatisen. Mandelpotatis är en sort som utvecklas långsamt. Den ska förvaras i ett ljust rum ca. två månader innan den ska sättas.

Man ska inte sätta potatisen före tjälen har gått ur marken. Det översta mullagret borde vara åtminstone tio grader varmt innan man sätter potatisen för att den inte ska angripas av skorv.

Under vinterförvaring trivs potatisen bäst i en jordkällare med bra ventilation, temperatur på 4-5 grader och med en luftfuktighet runt 95%.

Forskare Antti Hannukkala i kyrummet där mandelpotatisen uppbevaras med rätt temperatur och fuktighet
Rätt temperatur och luftfuktighet är a och o för lagring av all potatis. Forskare Antti Hannukkala i kyrummet där mandelpotatisen uppbevaras med rätt temperatur och fuktighet Bild: Yle

Anttis tips för tillagning av mandelpotatis

Kokt potatis
Sätt de sköljda, oskalade potatisarna i en kastrull med kallt vatten. Koka upp vattnet. Vrid av plattan genast vattnet kokat upp. Låt stå i 15 min men vakta potatisen de sista minuterna så att den inte spricker.

Ugnsbakad potatis
Skär den tvättade mandelpotatisen i halvor på längden. Marinera med timjan, rosmarin, vitlök och matolja. Låt stå över natten. Lägg potatishalvorna på en plåt och salta. Baka i ugnen 200 grader ca. 30 minuter tills potatisen är mjuk.


Roten till det goda

$
0
0

Färgstarka, smakrika och mättande – våra rotsaker bjuder på upplevelser för alla sinnen. Men rotsakerna är inte bara goda och lättodlade. Det är i de här vardagliga knölarna vi hittar de riktigt höga halterna av näringsämnen och antioxidanter.

Det finns en anledning till att rotsakerna är våra mest traditionella grönsaker här i norr. De är lättodlade, de hinner mogna även i vårt kärva klimat och de går att lagra hela vintern i jordkällaren.

Innan vi hade potatis levde vi på rovor och kålrötter. Under medeltiden kom morot, palsternacka och rödbetor till Norden från Centraleuropa med klosterträdgårdarna och blev snabbt populära.

Hamnar ofta i råsaftcentrifugen

Jag gillar att rotsakerna har så distinkta smaker, dofter och färger och så mycket egen karaktär. Mitt kylskåp är alltid välförsett när det gäller rotfrukter, och ofta hamnar de i råsaftcentrifugen.

Råsaft är ett väldigt bra sätt att få ut så mycket näring som möjligt ur rotfrukter. De har nämligen så hårda cellväggar att kroppen kan ha svårt att ta upp näringen om man äter grönsakerna som råkost, och tillagar man dem förstörs en del vitaminer.

Med råsaft får man ut allt det goda ut rotsakerna, utom fibrerna, och saften blir härligt färgstark, smakrik, mild och söt.

Rödbeta

Det finns både rödbetor, gulbetor och vackert randiga polkabetor. Av dem är rödbetan den nyttigaste eftersom den innehåller stora mängder av antioxidanten betacyanin.

Rödbetan renar cellerna genom att öka leverns produktion av avgiftningsenzymer. Rödbetsjuice, gärna tillsammans med lingon, ökar produktionen av mitokondrier som är cellernas kraftverk.

Rödbets- och lingonjuice rekommenderas av läkare som jobbar med utmattning och utbrändhet.

Både råsaft av rödbetor och mjölksyrade rödbetor har bättre näringsvärde än kokta och inlagda betor. Rårivna rödbetor smakar sött och fräscht, men kroppen har svårare att ta upp näring ur dem än ur tillagade eller råsaftade betor.

Morot

Morötternas vackra orange färg kommer från betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin och en kraftfull antioxidant som skyddar och stärker cellerna och ger ett bättre immunförsvar.

Mest känd är moroten för att stärka ögonen, synen och mörkerseendet, men det är faktiskt delvis en myt.

Om du redan har normal syn blir den inte bättre av att äta morötter. Däremot kan A-vitaminbrist leda till nedsatt syn, och eftersom morötter innehåller mycket A-vitamin kan en morotsrik diet återställa synförmågan.

Under andra världskriget spred brittiska flygvapnet ett rykte om att den plötsliga ökningen av nedskjutna tyska bombplan berodde på att de brittiska piloterna åt massor av morötter och hade fått ett mycket bättre mörkerseende. Ryktet hade till syfte att dölja den riktiga orsaken till framgångarna, nämligen radarn.

Betakarotenet motverkar solskador och ger friskare hud och slemhinnor. Genom att äta mycket morot, eller ännu hellre dricka mycket morotsjuice, kan man göra sin hud mer soltålig. Morot har hårda cellväggar och har därför svårt att släppa ifrån sig näringen.

Bästa sättet att få i sig betakarotenet är att göra råsaft av rötterna eller att ångkoka dem. Tuggar man i sig en rå morot tar kroppen upp ca. 3 % av betakarotenet. Kokar man moroten tar kroppen upp 40 %, och juicar man den tar kroppen upp 90 % av betakarotenet.

Eftersom betakaroten är fettlösligt tas det lättare upp om man äter morötterna med en skvätt olja.

Palsternacka

Palsternackan är nära släkt med moroten, men tyvärr utan betakarotenet. Den är söt och krämig och god som smaksättare, eller att ugnsrosta. Palsternacka innehåller saponiner som renar blodet och ökar näringsupptaget, så den är bra att ha i en utrensande råsaft.

Kålrot och majrova

Kålrot och majrova tillhör kålarterna och innehåller som all kål antioxidanter och enzymer som är antiinflammatoriska och motverkar sjukdomar.

Att man blir lite pruttig av kål beror på att den också innehåller svavelföreningar. Men svavlet är välgörande eftersom det binder sig till slaggämnen i kroppen och gör dem vattenlösliga så att de kan transporteras ut lättare.

Lök

Lök är antiinflammatorisk och hjälper mot luftvägsbesvär, nästäppa, bronkit, astma, infektionssjukdomar och vid matsmältningsproblem. Det bästa är att äta löken rå eller andas in lökdoften.

Lägg en halv lök på nattduksbordet vid luftvägsbesvär, eller gör ett lökomslag runt halsen eller över bihålorna. Lökskalen stärker kärlväggarna och har en starkt antiinflammatorisk verkan. Man kan spara dem i en burk och koka te av dem mot tarminflammationer, Chrons sjukdom, IBS, ulcerös kolit, förstoppning och låg gallproduktion.

Man brukar prata om regnbågsmat, att man ska försöka se till att äta grönsaker i alla regnbågens färger varje dag. Anledningen till det är att de starka färgerna innebär höga halter av antioxidanter och fytonutrienter (växtnäringsämnen).

Gult, rött och orange kommer från betakaroten och bioflavonoider, rödrosa är lykopen som finns i tomater och vattenmelon, grönt är klorofyll, och blålila är cyanin som finns i rödbetor, blåbär, björnbär, svarta vinbär, rödlök och aubergine.

Färgen skyddar mot inflammationer

Antioxidanterna motverkar den oxidativa stressen i kroppen. Enkelt förklarat kan man säga att de hindrar kroppen från att rosta. På så sätt skyddar antioxidanterna mot inflammationer och olika sjukdomar.

De starka färgerna gör förstås också maten vackrare och hjälper oss att äta med ögonen, så att kroppen verkligen förstår att den får mat och kan ta upp så mycket näring som möjligt.

Näringsinnehåll

Rödbeta - C-vitamin, folat, koppar, järn, magnesium, mangan, kalium, fosfor, fibrer, betacyanin

Morot - C-vitamin, K-vitmain, betakaroten, kalium, fibrer

Palsternacka - C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan, kalium, saponiner

Kålrot och majrova - vitamin A, B1, B2, B6, C, K, folat, kalcium, magnesium, mangan, kalium, fibrer, omega 3, protein

Lök - B6, C, folat, krom, koppar, mangan, molybden, fosfor, kalium, kalcium, fibrer, eterisk olja med allicin, svavelhaltiga ämnen (propolysulfid), flavonglykosider, enzymer.

Två glas röd rotsakssmoothie
Smakrik och färgstark råsaft av morot, rödbeta och palsternacka Två glas röd rotsakssmoothie Bild: Yle

Prova på saft, te och sallad

Råsaft av morot, palsternacka och rödbeta, ca ½ liter
4 morötter
2 rödbetor
1 palsternacka

Skala rödbetorna, ansa och skölj morötterna och palsternackan (men låt skalet vara kvar). Kör alltihop i råsaftcentrifugen. Drick genast!

Lökskalste mot tarmbesvär
60 g lökskal
1 l vatten

Koka sakta i 20 minuter, sila. Drick 3 koppar per dag mellan måltiderna.

Morotssallad, 2 portioner
2 rårivna morötter
1 msk rostade solroskärnor
1 msk rostade sesamfrön

Ringla över lite olivolja och strö på flingsalt.

Läs också om mjölksyrade grönsaker här.

Mjölksyrade grönsaker

$
0
0

Att mjölksyra grönsaker är en bra konserveringsmetod som samtidigt gör det betydligt lättare för kroppen att ta upp näringen i grönsakerna. Och mjölksyrebakterierna är i sig väldigt nyttiga för många av kroppens organ, bland annat kan de återställa en störd tarmflora.

Mjölksyrning har använts mycket på våra breddgrader för att konservera olika livsmedel. I norra Sverige äter man till exempel mycket surströmming, som är en sorts mjölksyrad strömming, och samerna mjölksyrar kvanne och fjälltolta med renmjölk.

Själv mjölksyrar jag grönsaker, jag tycker jag att det är ett bra sockerfritt alternativ till inläggningar.

Enkel process

Man råriver eller skivar grönsakerna tunt, packar dem hårt i en glasburk tillsammans med salt och kryddor, stampar dem tills saften tränger fram och sedan fyller man burken med rent vatten så att det täcker grönsakerna ordentligt.

Efter några dagar frigörs sockret i grönsakerna och jäser till mjölksyra som hindrar bakterier från att växa och på så sätt konserverar grönsakerna.

Gynnsamt för kroppen

Men mjölksyran i sig är också väldigt gynnsam för balansen i kroppens organ, framför allt lever, njurar, hud och mage. Mjölksyrabakterier återställer tarmens normala bakterieflora efter en magsjuka eller antibiotikakur, de hämmar tillväxten av skadliga bakterier och stärker immunförsvaret.

Bakterierna ökar kroppens förmåga att ta upp järn, kalcium och magnesium ur maten, och kan hjälpa laktosintoleranta att bryta ner laktos. På utlandsresor kan mjölksyrebakterier vara en bra hjälp för att hantera de främmande bakteriestammar vi kommer i kontakt med.

Som regel mjölksyrar man grönsaker och rotfrukter som innehåller mycket socker, till exempel kål och lök. Men även bönor av olika slag går bra att mjölksyra.

Mjölksyrade rotsaker, så här går det till:

  1. Riv rotsakerna grovt.
  2. Blanda i salt och kryddor och stampa alltihop med en mortelstöt tills saften tränger fram.
  3. Packa det plaskvåta grönsaksrivet hårt i glasburkar, nästan upp till kanten.
  4. Häll på kallt, kokt vatten så det täcker ordentligt.
  5. För att vara på den säkra sidan kan man tillsätta lite vassle från avrunnen yoghurt så att mjölksyreprocessen kommer igång säkert och snabbt.
  6. Sätt på locket löst och låt stå i 2-4 veckor. De första dagarna börjar det bubbla och rinna över lite, men sedan går det lugnare till.
  7. Håll noga koll på burkarna så att inga grönsaksdelar sticker upp ovanför vattnet, för då börjar de mögla. Fyll på vatten så snart grönsakerna börjar komma för nära ytan. Man kan lägga en liten hopknuten plastpåse med lite luft i överst i burken för att hålla nere grönsakerna under vattenytan. Eller ta en platt och lagom stor sten, skrubba den ren och koka den i 20 minuter innan man använder den som tyngd i burken.

Morot & kålrot, 1 l

1 kg morot och kålrot (större mängd morot, eller bara morot)
2 msk havssalt
2 msk gult senapsfrö

Lag hälls över rivna rotsaker
Morot och kålrot Lag hälls över rivna rotsaker Bild: Yle

Rödbeta med lingon, ¾ l

1 kg färsk rödbeta
2 msk havssalt
3 msk färska lingon

Skär rödbetan i små tärningar och blanda med salt och lingon, fyll på med vatten. Stampa inte, för då blir rödbetorna lite slemmiga.

Glasburkar med mjölksyrade rotsaker
Rödbeta med lingon. Glasburkar med mjölksyrade rotsaker Bild: Yle

Rödbeta skivad, ¾ l

1 kg små späda rödbetor
1 liten gul lök
1 msk havssalt
1 msk vassle från filmjölk eller yoghurt

Grönsakerna skivas tunt och varvas snyggt i burken. Peta ner kryddorna. Saltet löses upp i vassle blandat med vatten. Häll på lösningen och sätt på locket löst.

Rödbeta och lök i glasburk
Skivad rödbeta med lök. Rödbeta och lök i glasburk Bild: Yle

Mjölksyrad lök

  1. Skiva löken tunt eller hacka den.
  2. Blanda i lite havssalt.
  3. Packa löken hårt i en glasburk.
  4. Fyll på vatten blandat med en matsked vassle från filmjölk eller yoghurt.

Vassle från yoghurt

  1. Lägg några matskedar yoghurt i ett kaffefilter och ställ på ett glas.
  2. Låt vasslen droppa ner i glaset.
  3. Använd en matsked av vasslen i mjölksyraburkarna för att vara säker på att processen startar som den ska.

Av yoghurten som är kvar i filtret kan du göra färskost. Blanda den med finhackad gräslök, vitlök eller chili och bred på smörgåsen.

Här kan du läsa mera om rotsaker.

Äldre i Pargas slänger smaklös mat

$
0
0

I Pargas stad har det förekommit klagomål om den smaklösa maten som serveras inom äldrevården. Enligt Stina Engblom Colliander, som är ordförande för Äldrerådet har klagomålen kommit från både personal och klienter inom äldrevården.

Engblom Colliander anmärker om två problem med maten.

Stina Engblom Colliander, äldrerådets ordförande i Pargas
Äldrerådets ordförande Stina Engblom Colliander. Stina Engblom Colliander, äldrerådets ordförande i Pargas Bild: Yle/Johanna Ventus

- Den är smaklös och ibland också svår att identifiera, säger hon. Det är som man i Pargas säger "sösseli".

Äldrerådet fungerar som en länk mellan medborgarna, politikerna och tjänstemännen. Engblom Colliander har bland anant talat med förmän på vårdhem som erkänt att maten är undermålig.

- För gamla människor är maten egentligen en av höjdpunkterna på dagen, säger Engblom Colliander och poängterar att det därför är desto viktigare att maten är ordentligt upplagd så att man ser vad det är. Lite salt kan man själv tillsätta, men det är även andra smaksättningar som är viktiga.

Äldrerådet har varit i kontakt med personer som fått mat hemkört via den kommunala äldreomsorgen, men på grund av den dåliga kvaliteten har patienterna till och med kastat bort den och förlitat sig på mat av sina anhöriga.

Social- och hälsovårdsnämndens ordförande Merja Fredriksson (SFP) bekräftar att det kommit in en hel del kritik gällande maten och saken diskuterades på nämndens senaste möte. Man nöjde sig med kostchefens försäkran att de äldre får i sig tillräckligt med näring.

Ingen får uttala sig

Vega Åboland har försökt kontakta människor som serveras mat av Pargas stad. Till exempel på bäddavdelningen uppger personalen att ingen av klienterna får uttala sig i radion. Engblom Colliander anser att det behövs samarbete och att det måste gå att tala om problematiken.

- Det är skrämmande att inte få intervjua personer som bor på enheterna, säger Engblom Colliander. Man hänvisar ofta till lagen och tystnadsplikten men där tystnadsplikten direkt kan vara till skada för människor måste man tänka om. Det är ledsamt att man ibland är så mån om att säga att allting är bra att man inte gör något för att förbättra saker.

- Ibland hänvisar man till att det finns för lite resurser då det gäller budgeten för maten, säger Engblom Colliander som anser att man också med samma budget kan göra maten godare.

Det finns exempel på kommuner som klarar av att servera god mat inom äldreomsorgen. Tidigare har Vega Åboland rapporterat om köken i Kimitoöns kommun där man först har identifierat att största delen av matgästerna är äldre. Därefter har man utvecklat matlistorna med bland annat maträtter som var populära förr.

Läs också:
Vårdchefen i Pargas: ”Ingen förbjuds att uttala sig”
De äldres mat får kritik i Pargas
Kimitoöns äldreboenden får ny matsedel

Lasse blev skickad till ett kloster

$
0
0

Kring Domkyrkans knutar i Helsingfors kan man ibland se figurer som går klädda i vita kåpor med huva. Många tror kanske att det är något skämt, men de är faktiskt riktiga katolska munkar.

Efter nio beslöt sig för ett vågat experiment: att skicka redaktör Lasse Grönroos till ett kloster. Ens för en dag.

Det är inte många som känner till det, men i centrala Helsingfors finns ett katolskt kloster där det för tillfället bor tre munkar av dominikanorden och en postulant som i framtiden vill bli en riktig munk.

Jag kontaktar fader Antoine Lévy och frågar om jag får komma på besök. Det passar bra. Jag får deras gästrum till mitt förfogande och får tillbringa en dag i kloster.

Egentligen borde det vara minst sex bröder i en dylik gemenskap, men i undantagsfall kan man vara färre. Som minst två stycken. Eftersom katolicismen inte är så stor hos oss kan Finland räknas som ett undantagsfall.

Strikta rutiner

Dagen börjar med morgonbön i deras eget kapell. Jag förväntar mig något enkelt och stilla men spektaklet som spelar upp sig framför mig är en lång och utdragen ceremoni där de tre munkarna ber, sjunger och läser högt i unison. Jag förflyttas mentalt tillbaka till 1400-talet och inser att det här kommer att bli en intressant dag.

Det konstiga är att bröderna varken hälsar på mig eler varandra då de möts i kapellet, de bara kör igång mitt i allt. Efteråt får jag snacka med dem allihopa och försöker bilda mig en uppfattning om vad munklivet går ut på. Bröderna är trevliga och vältaliga och har mycket intressant att berätta om sitt liv.

Vi går en trappa upp till lägenheten. De har var sitt rum och ett gemensamt kök och vardagsrum. Om vi bortser från den gedigna mängden teologisk litteratur i biblioteket och lägenheten så är det väldigt asketiskt.

Rubikskub och öl

De enda tecknen på någonting som påminner mig om ett normalt liv är en Rubiks kub och en massa bärs i köket. I tvättstugan finns några tomma ölburkar och vinflaskor på fönsterbrädet och det finns chokladaskar litet här och där. Det visar sig att munkarna får dricka alkohol, bara man gör det måttligt. Det samma tror jag inte gäller kvinnor, för de lever ju i celibat.

Som en studielya

Broder Gabriel Salmela erkänner att det kanske saknas litet av en kvinnlig touch över kollektivet. Soffan har litet fläckar, gardinerna likaså. Äggen i kylskåpet i gästrummet är från december. Kunde vara tre teknologkillar som bor här. Hur hemtrevligt som helst med andra ord.

Vänner på riktigt?

Men bröderna verkar inte vara så värst nära varandra. De säger att de inte kommit hit för att skaffa nya vänner, de har någonting gemensamt och verkar känna lika stor gemenskap med dominikanbröder som levt för hundratals år sedan som med dem de bor tillsammans med.

Ibland är de av olika åsikt om saker. T.ex. om språket i bönerna eller det att någon agerar för mycket på egen hand utan att konsultera de andra bröderna. Alla har sitt eget jobb och sina egna studier men de strikta ordensrutinerna håller dem också samman. Till exempel morgon- och kvällsbönen och dräkterna.

När jag lämnar bröderna känner jag mig konfunderad. Det är något väldigt paradoxalt över deras liv i sitt kloster mit i stan. Det är kul att få uppleva att det finns människor i dagens värld som är så otroligt dedikerade att de ägnar sitt liv åt ett liv som munk och gå i samma fotspår som sina munkbröder sedan 1200-talet.

Läs också:
Finlandssvenska Viktor vill bli munk

Efter Nio om grupptillhörighet, torsdagen den 19 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.

Fredrik Smulter lyfter programledare

$
0
0

Dörren öppnas. Musiken tystnar och blickarna vänder. Två hårda killar stiger in i salen: styrkelyftarna Mårten Svartström och Fredrik Smulter.

Bänkpress handlar inte bara om rå styrka. Det handlar också om styrkan mellan öronen. Det vet världsrekordhållaren i bänkpress, Fredrik Smulter. Hans rekord är 400 kg.

– Vikten var inte den största utmaningen när jag slog rekordet. Det viktigaste var den rätta sinnesstämning, berättar Smulter.

Smulter övervann rädslan och trodde på sig själv. På så sätt fick han den fysiska styrkan som behövdes för att slå rekordet.

Har Mårten Svartström kapacitet?

Programledaren Mårten Svartström saknar tills vidare ett personligt rekord i bänkpress. Hur mycket orkar han lyfta?

– Du har en fysisk kapacitet för att lyfta 70 kg. Men har du den mentala kapaciteten? frågar Smulter av Svartström.

Skulderbladen ihop, böjd rygg och benen stadigt i marken. Så lyder anvisningarna. Svartström prövar först lyfta 40 kg. Det går fint. Likaså 50 och 60 kg. Vid 65 kg börjar det redan kännas tungt. Mårten är tveksam till om han orkar lyfta 70 kg. Efter en stunds vila gör han ett försök

– Du kommer att klara det. Men du måste ta i med allt vad du har, instruerar Smulter.

Svartström lyfter, men 70 kg är för tungt.

– Synd, konstaterar Smulter.

"Jag säljer mig själv till bänken"

Medan de är i gymmet passar Smulter på att försöka slå hallrekordet. För det krävs en serie med 247 kg. Svartström undrar vad Smulter tänker på inför lyftet.

– Ingenting. Jag säljer mig själv till bänken, berättar Smulter.

Han spräcker som väntat rekordet. Men det var inte dagens svåraste uppgift. Nu återstår för Smulter att lyfta ett osymetriskt och avlångt föremål vid namn Mårten Svartström. Efter ett sammelsurium av manliga läten klarar både Smulter och Svartström uppgiften. Efter en hårdhänt behandling lyfts Mårten upp på raka armar

– Ursäkta att jag knep dig. Man borde ha ordentliga kläder för det här, beklagar Smulter.

Läs också: Ristomatti Ratia ser saker som ingen annan ser

Efter Nio om styrka, måndagen den 16 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.

Pizzans historia skrivs kanske om

$
0
0

Den italienska staden Neapel har traditionellt tagit åt sig äran för att vara pizzans urhem. Nu hävdar en italiensk forskare att ordet pizza användes staden Gaeta hundratals år tidigare.

Den italienska klassikerns historia kan komma att skrivas om, skriver tidningen The Telegraph. Den italienska forskaren Giuseppe Nocca hävdar att pizzan inte alls härstammar från Neapel utan från Gaeta som ligger ungefär 80 kilometer nordväst om Neapel.

Enligt Nocca nämns ordet pizza för första gången år 997 i en lista över maträtter som ska levereras till Gaetas ärkebiskop under ett år. Enligt dokumentet måste stadens arrendebönder leverera 12 pizzor till jul och påsk.

Den första skriftliga dokumentationen över pizza i Neapel härstammar från 1700-talet, det vill säga hundratals år senare.

Pizzaliknande rätter har ätits i hundratals år i Italien. Platon ska till exempel ha beskrivit maträtter som påminner om pizza redan på 400-talet före Kristus. Det är ändå den plats där benämningen pizza används för första gången som betecknas som pizzans urhem.

Pizzan från Gaeta från år 997 skiljer sig mycket från dagens pizza. Det ska till exempel inte ha funnits tomat på den eftersom tomaten kom till Europa först på 1500-talet.

Vad är fastlagen?

$
0
0

Nu har bagerierna redan ett par veckor för högtryck tillverkat ett av våra traditionella festbakverk, fastlagsbullen (”semla” i Sverige) och i kyrkorna firas på söndag fastlagssöndag. Inför fastlagstisdagen eller fettisdagen planerar många att åka kälke eller kanske rentav gå på fastlagsbal. Men vad ordet fastlag verkligen betyder är inte allmänt bekant.

Enligt mycket gammal kyrklig tradition börjar fastetiden 40 dagar (plus periodens söndagar som inte är fastedagar) före påsk. Men före fastan ställde sina krav på försiktighet med mat och dryck och allmän stillhet fick man förr i världen leva om rejält och fira s.k. fasteafton i dagarna tre. Vastelavent är det gamla tyska ord som vårt svenska fastlag kommer från. Fastlagen består av söndagen, som förr också kallades köttsöndagen, blåmåndagen (också det av tyskans blauer Montag, vilket troligen syftade på att tyska kyrkor pryddes med blåa textiler under fastan) och fettisdagen, dsv dagen då det fick ätas mycket fet och kraftig mat, som t.ex. ärtsoppa med fläsk, lyxmat för allmogen förr.

Det finns en del variationer på namnen – i Österbotten och Åboland t.ex. talas det också om mulimåndag, i Österbotten dessutom om kråkmåndag. Korvmåndag är ganska vanligt i Sverige. Fastlagstisdagen kallas i Sverige fettisdag eller vita tisdagen – vita därför att man då åt bulle bakat på vitt mjöl, vilket var en sällsynthet före 1900-talet.

Den protestantiska kyrkan satte stopp för mera seriöst festande, men i katolska länder är det ju verklig karneval inför fastan – det gällde, och gäller fortfarande, för dem som har råd att äta mycket och gott innan fastan förbjuder bl.a. köttätande (ordet karneval har att göra med de latinska orden carne vale, dvs farväl till kött).

I kyrkorna är fastlagssöndagen en vändpunkt – julglädjen lämnas och uppmärksamheten vänds mot fastan, den tid som förbereder församlingsmedlemmarna för påskens lidande och fröjd. Den liturgiska texten talar om hur Jesus säger till sina lärjungar att det är dags för honom att gå till Jerusalem och fullborda det han kommit för att göra.

I Radio Vega firas i år fastlagstisdag med Pernå församling, Robert Lemberg predikar. Söndag kl 13.03.


Ristomatti Ratia ser saker som ingen annan ser

$
0
0

Han klev ut i offentligheten som designer och inredare som 14-åring, 60 år senare skapar han fortfarande rubriker.

Sonen till Armi Ratia, Marimekkos grundare gjorde debut som inredningsgeni då han som 14-åring inredde ett rum hemma i lägenheten.

– Min mamma tog dit några tidningsmänniskor från Hopeapeili, eller vad det nu var för tidning, de blev hemskt imponerade och så hamnade jag på omslaget av tidningen.

Den lyckligaste tiden

– Det var när jag blev antagen att studera vid Leicester College of Art i England.

– Egentligen skulle jag inte alls ha blivit antagen eftersom jag inte talade engelska, men jag hade inrett en sal i studentlägenheten där jag bodde, och då lärarna fick se mitt verk ändrade de sig, jag fick börja på andra årskursen direkt.

– Där trivdes jag jättebra, det är konstigt vilken kraft och kreativitet som finns då man får göra det man verkligen tycker om, säger Ratia.

Misshandel ledde till minnesproblem

För 5 år sedan hittades Ristomatti Ratia medvetslös utanför sin bostad, han låg i koma i 6 dagar.

– Då jag vaknade upp var jag omgiven av vackra kvinnor som tog hand om mig, så det gick ingen nöd på mig.

– Det värsta var inte den fysiska skada som misshandeln ledde till, utan själva integritetskränkningen.

Min största svaghet är vackra kvinnor

– Det blir nämligen dyrt, skojar Ristomatti Ratia.

Han har varit gift 3 gånger, sedan 1990 med Anu Saagim från Estland.

Den värsta dagen i mitt liv

Då Ristomattis son Aleksi cyklade hem från skolan den första skoldagen blev han och grannpojken överkörda av en bil. Båda 7-åringarna omkom.
Trots att dethär hände för 40 år sedan lever minnet starkt.

– Mitt jobb var att ta hand om min hustru och min mor, som båda blev svårt chockade. Sedan gjorde jag kistor till pojkarna, åt min son, som tyckte om att fiska gjorde jag en kista formad som en båt.

Ingen pensionär.

– Jag kan inte sluta skapa, genast jag kommer in i ett rum vet jag hur jag skulle inreda det.

Arbetet tar aldrig slut för hobom och han har inga planer på att sluta. Det finns hur mycket som helst att göra och han håller sig i form med simning och utförsåkning.

– Att vara kreativ är att se sådant som ingen annan ser, att kunna göra tvärtom mot vad alla förväntar sig.

Läs också: Fredrik Smulter lyfter programledare

Efter Nio om styrka, måndagen den 16 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.

Våra tips inför Restaurangdagen

$
0
0

Frossa i fastlagsbullar, trampa ditt eget kaffe eller byt till dig te och snacks mot en historia. Vi tipsar om intressanta pop up-restauranger i Huvudstadsregionen inför söndagens Restaurangdag.

Trampa ditt eget kaffe

På Narinkentorget kan man trampa sin egen kaffe på en motionscykel. Kaffet kokas med strömmen som genereras när man trampar. Trampar du själv får du kaffet billigare, men Helsingfors cyklister ställer också upp.

Plats: Narinkentorget
Tid: 14-17

ravintolapäivä
I Kyrkslätt bjuds det på pulled pork-pitas ravintolapäivä Bild: Heli-Hannele Pehkonen

Pulled pork-pita i Kyrkslätt.

I Kyrkslätt bjuder matbloggaren Beach house kitchen på pulled pork-pitabröd och fastlagsbulle vid gamla Seppälä-huset i centrum. Också gluten- och laktosfria bullar finns.

Plats: Stallbacken 2, Kyrkslätt
Tid: 9-15

Berätta en historia

I en konstnärsstudio på Sveaborg få man te och snacks i utbyte mot en historia. Konstnärerna vill höra en historia om ett föremål som är viktigt för dig.

Plats: HIAP:s studio (Helsinki International Artist Programme) Vargön, Sveaborg
Tid: 14-17

Amors kakaobod

Nära stranden i Kronohagen får man take away-kakao i tre intressanta smaker och petit four-fastlagsbullar. Vad sägs om pätkis-, chili- eller vitchoklad-apelsinkakao.

Plats: Bokarbetaregatan 6 A 11, Kronohagen
Tid: 12-16

Kycklingwok på stallet

Gillar man tanken på att dinera i ett gammalt stall lönar det sig att ta bussen till Finno i Esbo. I ett stämningsfullt gammalt häststall bjuds det på kokos-kycklingwok direkt från wokpannan.

Plats: Finnovägen 3
Tid: 12-16

Hela världen i en kastrull

I hjärtat av Dickursby bjuds det på mat från bland annat Kosovo, Egypten, Ryssland, Zambia, Marocco, Iran, Syrien och Somalia. Vinsten går till främjande av kvinnors och flickors välmående i Vanda.

Plats: Vallmovägen 2, Dickursby, Vanda
Tid: 11-15

Skridskoskola och holländska pannkakor

Holländska skolan ordnar skridskoklinik för barn med Carolien Hunneman, finsk mästare i skridskoåkning. Ta med egna skridskor eller låna här. Här säljs holländska pannkakor, hot dog och soppa. Förhandsamälning önskas. Mer info här.

Plats: Kottby idrottspark, Backasgatan 72
Tid: 11-16

Här hittar du fler restauranger utsattta på en karta.

I en potagere möter nyttan skönheten

$
0
0

Oftast placerar vi köksträdgården lite i skymundan längst ner i ett hörn av trädgården. Den känns lite trist med sina raka strikta rader och är inte någon speciell fröjd för ögat. Så behöver det inte vara.

Den klassiska franska köksträdgården, också kallad potagere, är en fröjd för ögat med sina olika mönster, färger och bladformer. I en potagere möter nyttan skönheten.

En potagere anlägger du absolut inte i en undanskymd vrå i trädgården, utan på bästa paradplats där alla kan beundra dess skönhet. Solkungen, Ludvig XIV av Frankrike (1643-1715) lät anlägga den största och vackraste potageren i Versailles trädgård. Den kom att bli vida känd och omtalad runtomkring hela Europa.

En potagere byggs upp i olika mönster. Man kombinerar traditionella köksväxter med blommor och beaktar också bladformer, växtsätt och färger.


Vi valde att bygga upp vår potagere i ett strikt grafiskt mönster - omgiven av en häck av grönkål, med rosenbönor som pelare i hörnen. Vår potagere blev 4x5 m (inklusive grönkålshäcken). Odlingsytan för de enskilda grödorna blev inte så stor, eftersom tanken inte var att odla för vinterförvaring utan bara just så mycket som man konsumerar under sommaren.

En plats i solen

För att få ett så bra odlingsresultat som möjligt är det viktigt var du placerar ditt trädgårdsland. Största delen av våra grönsaker och sommarblommor vill gärna ha så mycket ljus som möjligt, full sol eller vandrande skugga. Ett blåsigt läge torkar ut växterna och kyler ner dem speciellt under våren och hösten.

Placera därför gärna ditt trädgårdsland i lä eller skydda det mot blåsten med hjälp av häckar, murar eller staket. Ju mer sol och vindskydd din potagere har desto bättre mår den.

Lär känna din jord

Oavsett om du odlar grönsaker eller prydnadsväxter är nyckeln till en lyckad odling jordmånen. Det är viktigt att du lär känna din jord. Jorden brukar indelas i olika jordarter. Man talar om lerjordar, sandjordar, moränjordar och organiska jordar.

Lerjorden är tät, tung och kall. Den slammar lätt igen och behöver både sand och organiskt material för att få en mer lämpad struktur. Sandjorden släpper lätt igenom vatten och är porös och varm. Moränjorden liknar sandjorden men innehåller flera olika grovlekar på materialet. Den organiska jorden innehåller mycket kväve, men är fattig på kalk och fosfor. Den är också rätt kall och blir lätt för våt.

En bra matjord skall vara lagom porös och innehålla både lera, sand och organiskt material. Att få till en fin matjord tar vanligen många år och det är en fortgående process.

Olika sorters grödor behöver olika sorters jordmån. Också behovet av djup på matjorden varierar. Rotfrukter som t.ex. morötter, palsternackor och svartrötter behöver djupare jord än grödor som växer ovanpå marken som t.ex. sallad, kål.

För att lyckas med ditt trädgårdsland behöver du ca. 50 cm djup matjord från början, men eftersom den innehåller organiskt material, som bryts ned efterhand minskar djupet med tiden. Därför måste du årligen tillföra kompost eller annat organiskt material. Om du är osäker på vad din trädgårdsjord innehåller så kan du ta ett jordprov för analys.

Läs mera om olika sorters odlingsjord här.

Gödsla ekologiskt

Välbrunnen stallgödsel från häst, ko eller höns är mycket lämplig för trädgårdsland. Den innehåller alla näringsämnen som växterna behöver och också organiskt material och mikrober som behövs för en levande jord. Det räcker med mindre mängd hönsgödsel eftersom den innehåller mera kväve än häst- och kogödsel.

För grundgödsling på våren är ca. 3-4 kg per kvadratmeter lämpligt. Kreatursgödseln skall vara ordentligt brunnen innan du använder den, annars kan den innehålla oönskade mikrober.

Det finns också andra ekologiska gödselpreparat som kan användas, t.ex blodmjöl (kväverikt), benmjöl (fosforrikt), alg-tångmjöl (höjer ph-värdet), tång (kaliumrik) och träaska. Urin (kväverikt) och nässelvatten kan användas som tilläggsgödsel under odlingssäsongen. Kom ihåg att alltid spä ut urinet med vatten innan du använder det.

Här kan du läsa mera om gödsling.

Owes växtval

  • Grönkål, Brassica oleracea var. Sabellica, `Westland Winter`
  • Persilja, Petroselinum crispum, `Mooskrause 2`
  • Ringblomma, Calendula officinalis, `Zwerg Bonbon`
  • Sammetstagetes, Tagetes patula, `Mowgli Bicolor`
  • Gulbeta, Beta vulgaris var. Lutea, `Burpee`s Golden`
  • Rödbeta, Beta vulgaris var. Conditiva, `Bulls Blood`
  • Svedjerova, Brassica rapa, `Petrovskaja`
  • Palsternacka, Pastinaca sativa, `White Gem`
  • Mangold, Beta vulgaris var. Cicla , `Rainbow Chard`
  • Morotsmix, Daucus carota L, `Harlequin Mix F1`
  • Lökmix, gullök, silverlök och rödlök
  • Majrova, Brassica rapa (Rpifera.gr.), `Purple Top White Globe`
  • Palmkål/Svartkål, Brassica oleracea var. Sabellica, `Nero di Toscana`
  • Rosenböna, Phaseolus ciccineus, `Sunset`

Odlingstips

  • Rita en karta över ditt trädgårdsland. Rita också in eventuella mönster du sår i, som stöd för minnet då du skall rensa och gallra. Kartan hjälper dig att planera följande års odling och rotationen av växter.
  • För att undvika växtsjukdomar är det bra med rotation. Odla helst inte samma växt på samma plats flera år i följd.
  • Täck sådden med fiberduk. Duken höjer temperaturen, bibehåller fukten i jorden och skyddar mot skadeinsekter.
  • Gallra, rensa, vattna och luckra upp jorden vid behov. Uppluckring av jordytan tillför jorden syre och bryter den kapillära avdunstningen (fukt).

I Solkungens fotspår

$
0
0

Vi är rätt ödmjuka i Finland. Vi jobbar hellre än skryter över vår egen betydelse över resultatet. Några sådana betänkligheter led inte Ludvig XIV av.

Solkungen, som Ludvig XIV gärna ville bli kallad, ville vara bäst och störst och så exotisk som möjligt. Hans slott i Versailles inramades av en fantastisk trädgård som byggde på symmetri och former.

Nu ville inte vi vara sämre. Men vi tog ner det några steg och tänkte oss en köksträdgård indelad i sjok och mönster. Det tänkte vi oss kunna hantera och det passar bättre med den österbottniska mentaliteten. Och vad är då bättre att fylla den med, än våra kära trogna rotsaker. Rotsakerna som utgjort basen i våra kök och fyllt hungriga magar i århundraden.

Med det sagt behöver man ju inte alltid utgå ifrån vad som borde vara rimligt. Mandelpotatisen t.ex., den borde ju inte växa så bra uppe i Lappland, ändå gör den det! Och att göra häckar av grönkål och sen äta upp dem i form av chips, känns också oväntat, men fullt möjligt.

Och för att ytterligare bevisa vad som faktiskt kan skapas för att lämnas till eftervärlden, helt enligt Solkungens självsäkra manér, tycker jag att vi ska göra flera grafiska minnesbilder att sätta upp på väggen, som konstverk för andra att beundra. Kan Solkungen så kan vi!

I en potagere möter nyttan skönheten

Sushi på alla hjärtans dag

$
0
0

Krögarparet Filip Langhoff och Linda Stenman-Langhoff gästade programmet Efter nio och berättade om sitt förhållande och bjöd på sushi. Karisbördige Filip Langhoff med hustru driver i dag restaurangen Ask i Helsingfors, som ifjol belönades med en Michelinstjärna.

Filip Langhoff är kock och Linda Stenman-Langhoff sommelier, alltså vinkännare.

I programmet fick de i uppgift att laga något som de tycker om att laga tillsammans. Det blev sushi eftersom det skiljer sig från det de annars lagar på jobbet.

- Det är det vi brukar laga hemma om vi ska laga något lite speciellt tillsammans, säger Filip Langhoff.

Finländska råvaror

Sushin paret bjöd på innehöll bland annat gös, strömming, lake och rökt renhjärta.

Filip Langhoff berättar att han från början inte visste att man kunde äta rå lake.

- Sedan talade jag med en fiskare från Ingå som sa att det bara är strunt. Det kan man göra hur bra som helst bara den är fiskad i havet.

Till maten bjöd paret på speciellt grönt te och vin köpt på Gardemoens flygplats i Norge eftersom paret har tillbringat mycket tid i just Norge.

- Det är ett vin från en vingård jag besökte för tio år sedan, berättar Linda Stenman-Langhoff.

Ingen blixt från klar himmel

Paret träffades på Ålands hotell- och restaurangskola i slutet av 1990-talet. De minns att de bodde på samma internat, men har inget minne av sin första träff.

Det bor och jobbar tillsammans, men det är inget problem tycker de.

Linda Stenman-Langhoff beskriver läget mer som en livsstil.

- När jag kommer hem kan vi diskutera gemensamma problem och behöver inte fråga hur den andras dag var.

Filip Langhoff berättar att paret alltid har talat mycket med varandra också då de inte har jobbat på samma plats.

- För oss har det inte varit något problem att vi har diskuterat ett gemensamt problem istället för problem på varsitt håll. Dessutom handlar det ju inte allt om problem utan det kan också handla om positiva saker, säger han.

Påminner om livet utanför jobbet

Filip Langhoff berättar också att han har en tendens att slukas upp av sitt arbete och bara se det han just då håller på med, till exempel att skriva en ny meny.

- Då är det bra att ha någon vid din sida som påminner dig om allt det andra i livet också.

Just nu är det spännande tider för paret eftersom det i slutet av februari klarnar det hur det går med årets Michelinstjärnor.

Viewing all 3442 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>