I södra Finland börjar nu en vecka sportlov då man kan göra vad man vill. Det finns massor av aktiviteter och evenemang, för den som vill. Eller så tar man det lugnt en hel vecka och vilar.

- Jag går ute med stavarna annars också, så det blir nog inte mera sportande än vanligt, säger 89-åriga Benita Nyberg.

- Man kan skida, om skidorna är lediga, säger Anita Skärström. Hon har turats om med sina syskon att ha skidorna, liksom skridskorna. För någon var skridskorna lite för stora, för en annan lite för små, men så brukar det vara när man delar på saker.

Valborg Karlsson kommer ihåg hur hon brukar bryta av skidorna på sportlovet. Alltid. Då fick man lappa dem med bleckplåt, så höll de en tid igen.

Valborg Karlsson och R.S. Valborg Karlsson och R.S. i Seniorstugan i Pargas minns att de arbetade på sportloven Bild: Yle/Linus Hoffman

Karlsson och Skärström sitter i Seniorstugan i Pargas och minns sina sportlov. Nu är det barnbarnen och barnbarnsbarnen som firar sportlov.

- Barnbarnen bor nog i Pargas, men de har inte sagt om de vill göra något med farmor eller mormor, säger Karlsson. Men de hinner ännu.

Anssi Lamppu däremot kommer knappast att skida med sina barnbarn, för han vågar inte längre ta på sig sina skidor.

Far- och morföräldrar populära på sportlovet

Men många av skoleleverna i Kirjala skola har klara planer för vad de ska göra med sina far- eller morföräldrar.

Sara Matjus ska fara till farfar och farmor i Kronoby. Där finns katter och hästar.

- Och grannen där har kossor, berättar Matjus. Dom får man ibland se på.

Atte Rantanen ska fara till Korpo, där familjen har sommarstuga och där det är roligt att simma. Fast han har aldrig simmat på vintern.

- Inte ännu. Det kanske blir nu på sportlovet, funderar Rantanen. Och så ska jag leka med farfar. Han är bra på att busa.

Sebastian Rönnholm ska fara till sin morfar i Vasa. De åker pulka.

- Morfar är inte så bra på att leka, men han är rolig. På något sätt.

Christoffer Rönnholm, Martin Jahnsson, Sebastian Rönnholm och Sebastian Sjödahl är redo att fira sportlov Christoffer Rönnholm, Martin Jahnsson, Sebastian Rönnholm och Sebastian Sjödahl är redo att fira sportlov Bild: Yle/Linus Hoffman

Annars är det skidning, skridskoåkning och läsning som gäller. Någon har planerat att gå på museum. En annan ska följa med krigsmannaedgången i Dragsvik. Och sedan ska man vila och ta det lugnt, när det äntligen är lov.

Meri och Siv firar sportlov på Åbo konstmuseum Meri och Siv firar sportlov på Åbo konstmuseum Bild: Yle/Linus Hoffman

Familjer vill ha kortare resor eller badhotell

Många reser också bort på sportlovet, trots allt prat om recessionen.

- Men det är kortare resor, säger Anita Fortelius-Ranta på resebyrån Forte i Pargas. En veckas resor till Kanarieöarna är fortfarande populära, liksom stadssemestrar.

Däremot är det färre familjer och resenärer som reser till Thailand eller Vietnam, dit man ännu för 5-10 år sedan reste på två- eller treveckorsresor. Då kunde hela släkten resa för att fira semester tillsammans.

- Nu till sportlovet kommer folk in och frågar efter gåvokort till badhotell, eller efter kryssningar till Stockholm eller Tallinn. Man vill göra någonting roligt med barnen, fastän man inte har möjlighet att vara ledig en hel vecka.

Att odla enligt mönster, i en sk. potager, har anor långt tillbaka i tiden. Ludvig XIV, Solkungen, anlade en fantastisk trädgård vid sitt slott i Versailles. En trädgård som inte liknande någonting annat.

Nu är inte vår trädgård så stor, men lite kunglig glans ska den få och då ska man tänka volym, mönster och höjd! Och höjden, det får man genom spaljéer i hörnen, perfekt inramning till köksträdgården tillsammans med grönkålshäcken.

Du tillverkar dem mycket enkelt :

• Du behöver 12 st. armeringsjärn, järntråd och snöre.
• Börja med ett knippe på 3 st. armeringsjärn.
• Tvinna ihop dem i ena änden med järntråd. Snurra mera varv än vad det behövs för själva konstruktionen, varven blir som en fin materialkontrast till de rostiga armeringsjärnen.
• Placera ut dem i vardera hörnet av planteringen.
• Dra isär armeringsjärnen så det bildar en triangel och tryck ner dem i jorden.
• Fäst ett snöre uppe i toppen på spaljén och snurra neråt längs konstruktionen, med jämna mellanrum gör du en extra snurr med snöret runt armeringsjärnen så snöret inte rasar ner.

Rosenbönor har mycket växtkraft så fega inte ur med höjden på spaljén!

Huka dig ner, gå riktigt nära och fotografera ditt trädgårdsland - du möter en värld av mönster, färgnyanser och former. Och har du planterat enligt den franska modellen potager, så kommer du att få en snygg grafisk bild på köpet.

I vår klassiska franska köksträdgård planteras och sås grönsakerna och rotsakerna enligt mönster. För att stöda minnet och komma ihåg planteringarna från år till år är det smart att göra skisser över hur planteringen ser ut.

Passa också på att ta riktigt täta närbilder av växternas bladverk så att bladens struktur framträder i bild. Printa ut och sen är det dags att ta fram saxen!

Du behöver:

• kamera
• akvarellpapper
• sax
• skalpell
• limstift
• blyertspenna

Utgående från Owes skiss på krittavlan och hur vår köksträdgård slutligen såg ut, skissade jag upp formerna på ett akvarellpapper - den omringande grönkålshäcken, snedlinjerna med persilja och mittcirkeln med palmkål.

Sortera de utprintade fotografierna så att rätt sort kommer på rätt plats. Skär sedan till dina mönster, trianglar, rektanglar och cirklar.

Mät och justera så att formerna passar ihop. När måtten sitter är det bara att börja limma, del för del.

Slutresultatet blir en avskalad grafisk bild i gröna nyanser, perfekt för vilken vägg som helst!

Mönster, färg och form

Den avlånga mjöliga mandelpotatisen är en delikatess. Men den är svår att koka. Om man inte passar på noga har man bara potatisvälling i kastrullen efter några minuter.

Mandelpotatis i Lappland är gulare, sötare och fastare än mandelpotatis som växer på andra ställen i Finland. På grund av de här egenskaperna har den fått patent inom EU, som Finlands första patenterade livsmedel.

Hur kommer det sig att mandelpotatisen trivs så bra i Lappland?

Det är en paradox att mandelpotatisen trivs i Lappland. Egentligen borde den inte växa så långt norrut eftersom den behöver en lång växttid och mörka nätter för att växa. I Lappland är det ljusa sommarnätter och en intensiv växtperiod.

De goda egenskaperna kommer sig av att potatisen skördas tidigt innan sockret har hunnit bli till stärkelse. En hög halt av stärkelse betyder att potatisen är mjölig och lättare går sönder då man kokar den. Men då man skördar potatisen tidigt betyder det att den är fastare och sötare. Att den dessutom har en starkare gul färg beror på de ljusa sommarnätterna.

Mandelpotatisen hör till de potatissorter som är mest känsliga för potatisbladmögel. Men på grund av det kalla klimatet i Lappland kan potatisbladmögel inte sprida sig så lätt. Dessutom är mandelpotatisen lätt att förvara i Lappland eftersom den inte groddar under vintern.

Mandelpotatisen trivs med klimatförhållandena i norr. Mandelpotatis sätts i jorden Bild: Yle

Det visade sig att klimatförhållanden i Lappland var gynnsamma för just den här mjöliga potatissorten. Den kan odlas så långt norrut som vid Ishavets kust. Det finns upptecknat i böcker vid Petsamo kloster att det odlats potatis där på 1890-talet. Bosättningen i Lappland har koncentrerats till älvdalar och sjöar där det har funnits ett mikroklimat och således gynnsamma växtförhållanden.

En som vet hur man odlar potatis är Antti Hannukkala, forskare vid Naturresurscentralen i Rovaniemi. Han har inte bara odlat potatis utan även forskat i potatis i 30 år.

Potatisforskare Antti Hannukkala. Forskare Antti Hannukkala Bild: Yle

Man ska inte sätta potatisen före tjälen har gått ur marken. Det översta mullagret borde vara åtminstone tio grader varmt innan man sätter potatisen för att den inte ska angripas av skorv.

Under vinterförvaring trivs potatisen bäst i en jordkällare med bra ventilation, temperatur på 4-5 grader och med en luftfuktighet runt 95%.

Rätt temperatur och luftfuktighet är a och o för lagring av all potatis. Forskare Antti Hannukkala i kyrummet där mandelpotatisen uppbevaras med rätt temperatur och fuktighet Bild: Yle

Anttis tips för tillagning av mandelpotatis

Kokt potatis
Sätt de sköljda, oskalade potatisarna i en kastrull med kallt vatten. Koka upp vattnet. Vrid av plattan genast vattnet kokat upp. Låt stå i 15 min men vakta potatisen de sista minuterna så att den inte spricker.

Ugnsbakad potatis
Skär den tvättade mandelpotatisen i halvor på längden. Marinera med timjan, rosmarin, vitlök och matolja. Låt stå över natten. Lägg potatishalvorna på en plåt och salta. Baka i ugnen 200 grader ca. 30 minuter tills potatisen är mjuk.

Färgstarka, smakrika och mättande – våra rotsaker bjuder på upplevelser för alla sinnen. Men rotsakerna är inte bara goda och lättodlade. Det är i de här vardagliga knölarna vi hittar de riktigt höga halterna av näringsämnen och antioxidanter.

Det finns en anledning till att rotsakerna är våra mest traditionella grönsaker här i norr. De är lättodlade, de hinner mogna även i vårt kärva klimat och de går att lagra hela vintern i jordkällaren.

Innan vi hade potatis levde vi på rovor och kålrötter. Under medeltiden kom morot, palsternacka och rödbetor till Norden från Centraleuropa med klosterträdgårdarna och blev snabbt populära.

Hamnar ofta i råsaftcentrifugen

Jag gillar att rotsakerna har så distinkta smaker, dofter och färger och så mycket egen karaktär. Mitt kylskåp är alltid välförsett när det gäller rotfrukter, och ofta hamnar de i råsaftcentrifugen.

Råsaft är ett väldigt bra sätt att få ut så mycket näring som möjligt ur rotfrukter. De har nämligen så hårda cellväggar att kroppen kan ha svårt att ta upp näringen om man äter grönsakerna som råkost, och tillagar man dem förstörs en del vitaminer.

Med råsaft får man ut allt det goda ut rotsakerna, utom fibrerna, och saften blir härligt färgstark, smakrik, mild och söt.

Rödbeta

Det finns både rödbetor, gulbetor och vackert randiga polkabetor. Av dem är rödbetan den nyttigaste eftersom den innehåller stora mängder av antioxidanten betacyanin.

Rödbetan renar cellerna genom att öka leverns produktion av avgiftningsenzymer. Rödbetsjuice, gärna tillsammans med lingon, ökar produktionen av mitokondrier som är cellernas kraftverk.

Rödbets- och lingonjuice rekommenderas av läkare som jobbar med utmattning och utbrändhet.

Både råsaft av rödbetor och mjölksyrade rödbetor har bättre näringsvärde än kokta och inlagda betor. Rårivna rödbetor smakar sött och fräscht, men kroppen har svårare att ta upp näring ur dem än ur tillagade eller råsaftade betor.

Morot

Morötternas vackra orange färg kommer från betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin och en kraftfull antioxidant som skyddar och stärker cellerna och ger ett bättre immunförsvar.

Mest känd är moroten för att stärka ögonen, synen och mörkerseendet, men det är faktiskt delvis en myt.

Om du redan har normal syn blir den inte bättre av att äta morötter. Däremot kan A-vitaminbrist leda till nedsatt syn, och eftersom morötter innehåller mycket A-vitamin kan en morotsrik diet återställa synförmågan.

Under andra världskriget spred brittiska flygvapnet ett rykte om att den plötsliga ökningen av nedskjutna tyska bombplan berodde på att de brittiska piloterna åt massor av morötter och hade fått ett mycket bättre mörkerseende. Ryktet hade till syfte att dölja den riktiga orsaken till framgångarna, nämligen radarn.

Betakarotenet motverkar solskador och ger friskare hud och slemhinnor. Genom att äta mycket morot, eller ännu hellre dricka mycket morotsjuice, kan man göra sin hud mer soltålig. Morot har hårda cellväggar och har därför svårt att släppa ifrån sig näringen.

Bästa sättet att få i sig betakarotenet är att göra råsaft av rötterna eller att ångkoka dem. Tuggar man i sig en rå morot tar kroppen upp ca. 3 % av betakarotenet. Kokar man moroten tar kroppen upp 40 %, och juicar man den tar kroppen upp 90 % av betakarotenet.

Eftersom betakaroten är fettlösligt tas det lättare upp om man äter morötterna med en skvätt olja.

Palsternacka

Palsternackan är nära släkt med moroten, men tyvärr utan betakarotenet. Den är söt och krämig och god som smaksättare, eller att ugnsrosta. Palsternacka innehåller saponiner som renar blodet och ökar näringsupptaget, så den är bra att ha i en utrensande råsaft.

Kålrot och majrova

Kålrot och majrova tillhör kålarterna och innehåller som all kål antioxidanter och enzymer som är antiinflammatoriska och motverkar sjukdomar.

Att man blir lite pruttig av kål beror på att den också innehåller svavelföreningar. Men svavlet är välgörande eftersom det binder sig till slaggämnen i kroppen och gör dem vattenlösliga så att de kan transporteras ut lättare.

Lök

Lök är antiinflammatorisk och hjälper mot luftvägsbesvär, nästäppa, bronkit, astma, infektionssjukdomar och vid matsmältningsproblem. Det bästa är att äta löken rå eller andas in lökdoften.

Lägg en halv lök på nattduksbordet vid luftvägsbesvär, eller gör ett lökomslag runt halsen eller över bihålorna. Lökskalen stärker kärlväggarna och har en starkt antiinflammatorisk verkan. Man kan spara dem i en burk och koka te av dem mot tarminflammationer, Chrons sjukdom, IBS, ulcerös kolit, förstoppning och låg gallproduktion.

Mat i regnbågens alla färger

Man brukar prata om regnbågsmat, att man ska försöka se till att äta grönsaker i alla regnbågens färger varje dag. Anledningen till det är att de starka färgerna innebär höga halter av antioxidanter och fytonutrienter (växtnäringsämnen).

Gult, rött och orange kommer från betakaroten och bioflavonoider, rödrosa är lykopen som finns i tomater och vattenmelon, grönt är klorofyll, och blålila är cyanin som finns i rödbetor, blåbär, björnbär, svarta vinbär, rödlök och aubergine.

Färgen skyddar mot inflammationer

Antioxidanterna motverkar den oxidativa stressen i kroppen. Enkelt förklarat kan man säga att de hindrar kroppen från att rosta. På så sätt skyddar antioxidanterna mot inflammationer och olika sjukdomar.

De starka färgerna gör förstås också maten vackrare och hjälper oss att äta med ögonen, så att kroppen verkligen förstår att den får mat och kan ta upp så mycket näring som möjligt.

Näringsinnehåll

Rödbeta - C-vitamin, folat, koppar, järn, magnesium, mangan, kalium, fosfor, fibrer, betacyanin

Morot - C-vitamin, K-vitmain, betakaroten, kalium, fibrer

Palsternacka - C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan, kalium, saponiner

Kålrot och majrova - vitamin A, B1, B2, B6, C, K, folat, kalcium, magnesium, mangan, kalium, fibrer, omega 3, protein

Lök - B6, C, folat, krom, koppar, mangan, molybden, fosfor, kalium, kalcium, fibrer, eterisk olja med allicin, svavelhaltiga ämnen (propolysulfid), flavonglykosider, enzymer.

Smakrik och färgstark råsaft av morot, rödbeta och palsternacka Två glas röd rotsakssmoothie Bild: Yle

Prova på saft, te och sallad

Råsaft av morot, palsternacka och rödbeta, ca ½ liter
4 morötter
2 rödbetor
1 palsternacka

Skala rödbetorna, ansa och skölj morötterna och palsternackan (men låt skalet vara kvar). Kör alltihop i råsaftcentrifugen. Drick genast!

Lökskalste mot tarmbesvär
60 g lökskal
1 l vatten

Koka sakta i 20 minuter, sila. Drick 3 koppar per dag mellan måltiderna.

Morotssallad, 2 portioner
2 rårivna morötter
1 msk rostade solroskärnor
1 msk rostade sesamfrön

Ringla över lite olivolja och strö på flingsalt.

Läs också om mjölksyrade grönsaker här.

Att mjölksyra grönsaker är en bra konserveringsmetod som samtidigt gör det betydligt lättare för kroppen att ta upp näringen i grönsakerna. Och mjölksyrebakterierna är i sig väldigt nyttiga för många av kroppens organ, bland annat kan de återställa en störd tarmflora.

Mjölksyrning har använts mycket på våra breddgrader för att konservera olika livsmedel. I norra Sverige äter man till exempel mycket surströmming, som är en sorts mjölksyrad strömming, och samerna mjölksyrar kvanne och fjälltolta med renmjölk.

Själv mjölksyrar jag grönsaker, jag tycker jag att det är ett bra sockerfritt alternativ till inläggningar.

Enkel process

Man råriver eller skivar grönsakerna tunt, packar dem hårt i en glasburk tillsammans med salt och kryddor, stampar dem tills saften tränger fram och sedan fyller man burken med rent vatten så att det täcker grönsakerna ordentligt.

Efter några dagar frigörs sockret i grönsakerna och jäser till mjölksyra som hindrar bakterier från att växa och på så sätt konserverar grönsakerna.

Gynnsamt för kroppen

Men mjölksyran i sig är också väldigt gynnsam för balansen i kroppens organ, framför allt lever, njurar, hud och mage. Mjölksyrabakterier återställer tarmens normala bakterieflora efter en magsjuka eller antibiotikakur, de hämmar tillväxten av skadliga bakterier och stärker immunförsvaret.

Bakterierna ökar kroppens förmåga att ta upp järn, kalcium och magnesium ur maten, och kan hjälpa laktosintoleranta att bryta ner laktos. På utlandsresor kan mjölksyrebakterier vara en bra hjälp för att hantera de främmande bakteriestammar vi kommer i kontakt med.

Som regel mjölksyrar man grönsaker och rotfrukter som innehåller mycket socker, till exempel kål och lök. Men även bönor av olika slag går bra att mjölksyra.

Mjölksyrade rotsaker, så här går det till:

1. Riv rotsakerna grovt.
2. Blanda i salt och kryddor och stampa alltihop med en mortelstöt tills saften tränger fram.
3. Packa det plaskvåta grönsaksrivet hårt i glasburkar, nästan upp till kanten.
4. Häll på kallt, kokt vatten så det täcker ordentligt.
5. För att vara på den säkra sidan kan man tillsätta lite vassle från avrunnen yoghurt så att mjölksyreprocessen kommer igång säkert och snabbt.
6. Sätt på locket löst och låt stå i 2-4 veckor. De första dagarna börjar det bubbla och rinna över lite, men sedan går det lugnare till.
7. Håll noga koll på burkarna så att inga grönsaksdelar sticker upp ovanför vattnet, för då börjar de mögla. Fyll på vatten så snart grönsakerna börjar komma för nära ytan. Man kan lägga en liten hopknuten plastpåse med lite luft i överst i burken för att hålla nere grönsakerna under vattenytan. Eller ta en platt och lagom stor sten, skrubba den ren och koka den i 20 minuter innan man använder den som tyngd i burken.

Morot & kålrot, 1 l

1 kg morot och kålrot (större mängd morot, eller bara morot)
2 msk havssalt
2 msk gult senapsfrö

Morot och kålrot Lag hälls över rivna rotsaker Bild: Yle

Rödbeta med lingon, ¾ l

1 kg färsk rödbeta
2 msk havssalt
3 msk färska lingon

Skär rödbetan i små tärningar och blanda med salt och lingon, fyll på med vatten. Stampa inte, för då blir rödbetorna lite slemmiga.

Rödbeta med lingon. Glasburkar med mjölksyrade rotsaker Bild: Yle

Rödbeta skivad, ¾ l

1 kg små späda rödbetor
1 liten gul lök
1 msk havssalt
1 msk vassle från filmjölk eller yoghurt

Grönsakerna skivas tunt och varvas snyggt i burken. Peta ner kryddorna. Saltet löses upp i vassle blandat med vatten. Häll på lösningen och sätt på locket löst.

Skivad rödbeta med lök. Rödbeta och lök i glasburk Bild: Yle

Mjölksyrad lök

1. Skiva löken tunt eller hacka den.
2. Blanda i lite havssalt.
3. Packa löken hårt i en glasburk.
4. Fyll på vatten blandat med en matsked vassle från filmjölk eller yoghurt.

Vassle från yoghurt

1. Lägg några matskedar yoghurt i ett kaffefilter och ställ på ett glas.
2. Låt vasslen droppa ner i glaset.
3. Använd en matsked av vasslen i mjölksyraburkarna för att vara säker på att processen startar som den ska.

Av yoghurten som är kvar i filtret kan du göra färskost. Blanda den med finhackad gräslök, vitlök eller chili och bred på smörgåsen.

Här kan du läsa mera om rotsaker.

I Vörå håller man hårt på traditionerna kring fastlagstisdagen.

- Feittisdain har vi alla tider kallat den här dagen här i Vörå, säger Margit Sved.

Margit har i år fått det hedersamma uppdraget att tillreda Vöråsoppan, eller klimpsoppan, som serveras under Mäkipää byaråds fastlagstisdagsjippo.

- Det är ju alltid en spänning i att koka åt andra. Men förhoppningsvis ska soppan falla de flesta i smaken, säger Sved.

Arbetsdrygt soppkokande

- Det är alltid mycket jobb kring ett soppkokande, säger Sved som haft Lise Felin till sin hjälp.

- Vi började igår med klimpkokandet. Sen skar vi köttet i små bitar och kokade det, säger Sved.

-Idag har vi tillsatt korngryn, gula ärter och morötter. I det ska det vara bra med buljong. Och så är det viktigt att det ska vara märgben i köttet.

- Det skall vara lök och bra med kryddor i buljongen så att spadet blir smakligt, säger Margit Sved.

Klimpsoppa Klimpsoppa Bild: Yle/Pia Lagus

Klimparna är viktiga

- Klimparna är gjorda på mjölk, vetemjöl och ägg. Sen har jag kryddat dem med salt, socker och lite vitpeppar. De är kokta i buljong.

- Sen ska det ju vara russin i klimparna så att de blir tillräckligt söta och goda, säger Sved.

- Klimpar har vi kokat i alla tider. Ingredienserna fanns i alla gårdar.

- Alla tycker ju inte om klimparna men de är så stora att man kan lyfta dem till sidan, säger Margit Sved i Vörå.

Februarisolen lyser skönt upp det lilla destilleriet i Slakterikvarteren. Men om Séamus Holohan låter en av sina whiskeyflaskor stå framme så måste han genast dra för gardinerna.

I den gamla köttbullsfabriken i Slakteriet finns allt som behövs för att göra whiskey. Stora tunnor för att koka vatten, förråd för ingredienserna och så förstås den intrikata spritbrännaren, importerad från Tyskland.

När vi buteljerar får det inte synas utifrån gatan. -Séamus Holohan, spritföretagare.

Det som spritföretagaren Séamus Holohan och hans två affärspartner däremot inte hade räknat med var att de även måste öppna en bar. I våningen ovanför destilleriet pågår som bäst renoveringsarbetet.

- Vi får varken sälja eller bjuda på smakprov enligt lagen. Så nu kommer vi att ha en liten bar där de som vill kan köpa sig ett smakprov, förklarar Holohan, VD för företaget som startade sin verksamhet förra hösten.

Från baren på övre våningen kan man titta in i destilleriet. Vy från baren över destilleriet. Bild: Yle / Ted Urho

Den förbjudna flaskan

Förutom att öppna en bar måste destilleriet även skaffa gardiner till det stora fönstret mot gatan. Alternativt tejpa igen det. Med en bild på destilleriet.

- Folk får alltså nog se själva maskineriet och det som vi har här inne, men inte enskilda spritflaskor. När vi buteljerar får det inte synas utifrån gatan, förklarar Holohan.

Whiskey blir whiskey först efter minst tre år på tunnan. Det här är 300 liter "white dog" som Séamus Holohan förevisar. Séamus Holohan förevisar 300 liter white dog, som whiskey kallas innan det får heta whiskey. Bild: Yle / Ted Urho

Att tillverka whiskey i Finland är optimalt eftersom temperaturen växlar från 20 minusgrader till 30 plusgrader så whiskeyn får en maximal exponering av träytan. - Séamus Holohan

Perfekt klimat för whiskey i Helsingfors

Om två och ett halvt år, lämpligt till Finlands hundraårsjubileum, kommer den första whiskeyn från The Helsinki Distilling Company att vara klar. Till dess kallas den för white dog, eller vit hund.

- Den ska lagras i tunna i tre år före den får kallas whiskey, något som skottarna har hittat på, säger den Irlandsbördige Holohan.

Det är av lagringen som whiskeyn får sin karaktär. Det som kommer ut ur destillatorn är en lite gulaktigt genomskinlig vätska med en hög sprithalt.

Whiskeyn får olika färg beroende på hurdan tunna den lagras i. Den ljusa har lagrats i en amerikansk tunna och den mörka i en fransk tunna. Whiskeyn får olika färg beroende på hurdan tunna den lagras i. Den ljusa har lagrats i en amerikansk tunna och den mörka i en fransk tunna. Bild: Yle / Ted Urho

Globetrottern som landade i Finland

Séamus Holohan härstammar från Irland och har tillsammans med sin familj bott i flere olika europeiska länder. Kopplingen till Finland är kärleken.

- Min fru är finsk, vi träffades för över 20 år sedan. Sen när barnen kom upp i skolåldern bestämde vi oss för att flytta till Finland.

I väntan på whiskeyn livnär man sig på att göra gin. Här en uppsättning olika testsmaker som destilleriet experimenterar med. Små flaskor med olika smaker av gin på ett bord. Bild: Yle / Ted Urho

- Att tillverka whiskey i Finland är optimalt eftersom temperaturen växlar från 20 minusgrader till 30 plusgrader. Det gör att träet växer och krymper så att whiskeyn får en maximal exponering av träytan, förklarar Holohan.

För att göra en helt hundraprocentigt finsk whiskey behöver Séamus Holohan och hans affärskumpaner Mikko Mykkänen och Kai Kilpinen ännu hitta inhemska tunnor att lagra sin whiskey i.

- Tunnorna vi använder nu kommer från Frankrike. Vi förhandlar med en kille i Raumo, men det är svårt att göra tunnor av finsk ek för den är så väldigt hård, säger Holohan.

Det är första dagen av fastetiden, vilket gav temat för dagens väkteri. Lyssnarna var flitiga att dela med sig av ramsor, visdomsord och minnen med anknytning till fastlag och fasta.

Karin ringde in och reciterade en ramsa som det i hennes barndom hörde till att säga när man åkte kälke: "Langin hampo, langi lim. Storin rovo som röven din". Det här var troligen för att skörden skulle bli kommande sommar.

Från Bergö ringde en lyssnare och berättade om traditionen med fettisdagsbrudar. Den sista fettisdagsbruden gick där i början av 1950-talet, menade hon.

- Jag minns då vi hade henne klädd. Hon hade min klänning och halsband. Vi hade fått ledigt från skolan den dagen för att följa bruden runt i byn.

Folket som följet hälsade på hos delade med sig av rågbröd, bullar, kanske också pengar, som sedan delades ut till de som hade det fattigt.

"Äta litet, dricka vatten. Roligt sällskap, sömn på natten. Strikt arbeta, lägligt bo. En stunds vila mitt på dagen, det är lagen. För din hälsa och din ro". Sådana visdomsord delade en lyssnare med sig.

Ulla-Maj i Kvevlax berättar att man också där hade fettisdagsbrud, men där kallades hon för lappbrud. Varför hon kallades så kunde Ulla-Maj inte säga, men kanske har det något med "fattiglapp" att göra.

- Att fasta, det är ju inte bara att lämna bort, mat, godis eller kaffebrödet, untan det har en djupare innebörd. Det är en tid för eftertanke och insikt, säger Ulla-Maj.

En lyssnare ringde in och delade med sig ett dramatiskt minne. Det var fastlagstisdagen 1944 som hon varit med om att dra ihop ris till brasan i Lepplax. Vid sextiden på kvällen tändes brasan så:

- Då kom ryssarna och började bomba. Jag sprang hem och slog larm: "släck lamporna, för nu bombar de!"

Mona-Britt från Björkö ringde in och berättade om fastlagstraditioner förr och nu. Där ordnas bland annat både "lillvarvet" och "storvarvet". Ursprungligen var det fråga om vargskall som ordnades flera gånger om året för att hålla vargen borta.

- I början av 1900-talet var det en Björköpojke som hade varit i Amerika och på karneval (Mardi gras?) Så började de klä ut sig och så blev fettisdags storvarvet sånt som det är idag, berättar Mona-Britt.

Man måste förstås gilla ishockey, och så bör man ha de rätta kläderna om man vill visa att man är en riktig supporter, säger Daniela Berlin. Hon är trots sina unga år redan veteran i supporterklubben Red Army från Vasa.

Simone Berlin, Daniela Berlin och Janina Ohls är trogna Vasa Sport-fans. Sport, Red Army Bild: YLE/ Jussi Laine

Jag har bott i vasatrakten i över 30 år, men aldrig gått till ishallen i Vasa för att se hemmalaget Vasa Sport spela. Idag är det min premiärmatch, Vasa Sport mot Pelicans, från Lahtis.

Daniela Berlin har lovat ge mig en grundkurs i hur man blir en supporter.

– Det är bra om du skaffar en fanhalsduk. Den är viktig för att visa vem du hejar på, säger Daniela.

Vi står på ena kortsidan av ishallen, på det så kallade apberget. På andra kortsidan håller motståndarlagets fans till.

Man ser litet dåligt vad som händer vid andra målet, men å andra sidan ser man mycket bra vad som händer i vår ända av planen.

Den vanliga publiken håller till på långsidorna. De sitter, vi står.

Redaktör Göran Palm på sin första hockeymatch. Göran Palm. Bild: Yle/Rolf Granqvist

Entré

– Bli inte rädd nu, säger Daniela innan matchen börjar.

Vad då, tänker jag, och så släcks lamporna i hallen. Pelicansspelarna kommer in på isen.

"Tervetuloa helvettiin" (välkomna till helvetet) sjunger Sportfansen. Det är en lätt sång att lära sig, men jag sjunger inte med.

Red Army har många sånger, och det är en tradition att supportrarna alltid sjunger den här åt gästerna på våra hemmamatcher.

– Vi är sportis från Vasa, alla bondjävlars fasa, den sången brukar vi sjunga om vi gör mål, förklarar Daniela.

Anföraren

Framför ståplatserna på kortsidan finns en liten upphöjning. Där står oftast en hängiven supporter och leder sången och hejaramsorna. Han är som en dirigent som styr vad vi ska sjunga, och hur vi ska klappa händerna.

– Min pappa tog mig med på min första match då jag var två och ett halvt, säger Daniela. Hela familjen, mamma, pappa, och mina två systrar är fans.

Det är rätt många som har med sina barn på matcherna, och jag undrar litet hur det påverkar dem då vissa i publiken svär och skriker oförskämdheter åt motståndarna. Men det är väl en del av ishockeykulturen. Själv brukar jag ju också säga ett och annat hemma framför tvn.

Slagsmål

– Ojdå, det har varit slagsmål innan matchen, säger Daniela som hela tiden uppdaterar sig via mobilen hur det går i de andra ligamatcherna.

I nästan alla ligahockeylag finns det en supportersvans som är intresserade av slagsmål. I Vasa har en liten klick lyckats skapa stora rubriker under många år.
97% av fansen har inget intresse av att slåss med motståndarsupportrar, men några få kan ge hela supporterklubben dåligt rykte.

– De som vill slåss måste ju få göra det, men själv har jag inget intresse av sånt, säger Daniela. Jag älskar ishockey, och Vasa Sport.

Annorlunda i verkligheten

Min första match i Vasa ishall är slut. Mitt lag får stryk med 3-4. Mina intryck är blandade, jag gillar skarpt sångerna som stöder hemmalaget, och jag tycker om stämmningen bland fansen.
Men jag har svårt att tycka om föraktet och den aggression som ett fåtal supportrar ger uttryck för. En sak är dock klar, hockey beskådad i en ishall ger en helt annan upplevelse än om man sitter hemma i soffan och tittar.

Läs också: Lasse blev skickad till ett kloster

Efter nio om grupptillhörighet, torsdagen den 19 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.

Borra ett hål i isen. Sätt dig på en taburett och mata ner fiskelinan i plurret. Nu kan du pimpelfiska i stadens regi.

Under isen finns många olika sorters småfiskar så här vintertid. - Sari Snellman

Sari Snellman är fiskerådgivare vid Idrottsverket i Helsingfors. Hon har själv sysslat med pimpelfiske sedan barnsben.

- Det är en naturlig del av mitt liv, som barn pimplade vi nästan varje veckoslut, berättar den barfota helsingforsaren Snellman.

Pimpelfiske åt folket

Under sportlovet har Idrottsverket organiserat pimpelfiske vid Råholmen. Staden bjuder på hål, spö och en värmande eld. Tanken är att helsingforsarna på ett enkelt sätt ska få bekanta sig med pimpelfiske.

Sari Snellman har pimplat sedan barnsben. Sari Snellman pimpelfiskar på isen. Bild: Yle / Ted Urho

- Här under isen finns många olika sorters småfiskar så här vintertid, säger hon med en liten abborre och en ännu mindre gärs som ligger och sprattlar bredvid henne på isen.

- Vi har också näten ute och där har vi fångat bland annat åtta braxnar och en forell, berättar Snellman.

Lämna alltid isborren upprätt, annars kan någon skada sig på den. Isborren står upp på isen. Bild: Yle / Ted Urho

Allting nappar i Helsingfors

Fiskerådgivare Sari Snellman känner också till de ställen där det nappar bäst i stan. Vill man ha strömming är Drumsö bro det givna stället. Hennes smultronställe finns ändå en bit utanför centrum.

- Det absolut mångsidigaste stället är mynningen till Gammelstadsforsen, avslöjar Snellman.

Pimpelfiske är däremot förbjudet där då isen är för oberäknelig. Att tala om svaga isar är något Snellman gör dagligen.

- Ha alltid isdubbar med när du går ut på isen. Att klara sig upp ur vattnet med bara händerna är praktiskt taget omöjligt, påminner Snellman.

Helsingfors ishall är slutsåld och 7400 fans väntar otåligt på att deras idoler skall kliva upp på scen. Alldeles strax skall det vara showtime och gänget är redo att gå B-A-N-A-N-A-S.

Samtidigt backstage: Corey Taylor stiger in i rummet med ansiktet målat helt svart. Skivbolaget berättar att det var flera som ansökt om tv-intervju med bandet, men bara två beviljades. Efter nio har förberett sig med en hemgjord mask, man vill ju visa att man är professionell. Corey är en trevlig kille, jag har träffat honom förut och vi kom bra överens den gången också. Vi konstaterar att vi är lika gamla. Mycket blod har runnit under bron sedan vi sågs under bandets första besök i Finland 2002.

Damstrumpbyxor på huvudet

Den gången hade Corey pipo på huvudet. Den här gången har jag ett par damstrumpbyxor på huvudet. Corey visar sin mask och låter mig känna på den. Jag blir överraskad över hur mycket masken väger. De har bytt eller modifierat sina masker inför varje skiva och den nuvarande är kanske den tuffaste han haft. Den är tvådelad och han river av den övre delen för att avslöja ett likblått ansikte där under. Det ser seriöst sjukt ut.

Det gör jag också med min gula Soc&kom-studiehalare från 1992 och strumpbyxor på huvudet. Corey föreslår bandnamnet "Shipwreck". Jag gillar det. Vill någon komma och spela gitarr och trummor med mig?

Monsteridentiteten

För Corey representerar masken personen inuti honom som inte har en röst. Alla förträngda aggressioner får ett utlopp när han drar masken på sig och får skrika ut ilska och frustration och på det viset rensa systemet. En del väljer yoga, andra stavgång. Miljontals fans väljer att beskåda Corey och hans kumpaner i Slipknot gorma på scen i monstermasker. Det här är inget marginellt heavyband; deras två senaste skivor har varit listettor på amerikanska albumlistan och de har ett par skivor till som kommit mycket nära. De har sålt över 20 miljoner skivor och räknas till de största metallbanden i världen.

Slipknot är tillbaka med besked. Just nu är filisen på topp när bandets sista spelning på Europaturnén om några minuter kör igång. Efter intervjun skall Corey kliva rakt upp på scen.

Då när Slipknot inte turnerar får Corey vara hemma med barnen en lång tid, vilket förstås betyder otroligt mycket för honom. Då kan han sitta och titta på när pojken hans springer omkring i trädgården med en replika av hans förra mask. Fast han svingar svärd med sin mask och ingen vet vilken identitet sonen just då har antagit i sin lek. "It´s good, very positive" som Corey konstaterar om att ha en terapeutisk monstermask.

Läs också: Daniel Österlund såg likhögar med egna ögon

Efter Nio om identitet, måndagen den 23 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.

Vi diskuterade ämnet i senaste Eftersnack. Här finns hela programmet:

Så här usel har inte kondisen varit ... någonsin. Ungefär så kan man sammanfatta larmet från försvarsmakten som menar att uthålligheten för dem som rycker in visar på alarmerande siffror. År 1975 började man föra statistik och årets resultat är sämre än någonsin gällande allmän kondition.

När det gäller coopertestet - att löpa så långt man kan på tolv minuter - får vi i år det näst sämsta resultatet. I år sprangs i medeltal 2433 meter mot 2650 meter år 1975. Det är en större förändring än det låter, eftersom man redan genom att promenera raskt kommer relativt långt och därmed inte drar ner medeltalet så radikalt.

Men, säger Jarmo Viskari vid försvarsmakten, numera finns det beväringar som ger upp promenerandet efter 400 meter. Det är inte bara orken, det är också motivationen som saknas.

Samtidigt rapporterar Institutet för hälsa och välfärd om eländig fysisk kondition också hos äldre vuxna. Ska man tro rapporteringen verkar det gå åt fanders med finländarna.

Sportlovet erbjuder inte heller för södra Finland någon tröst: snöbristen stoppar skidandet och hurtiga äventyr i pulkabacken.

Och ändå: Går man ut i parkerna i Finlands städer ser man otaliga löpare, gymmen verkar fulla, tidningarna hetsar till motion motion och åter motion.

Så ser vi nu en tudelning? De friska och duktiga versus De slöa och motivationslösa?

I fredagens Eftersnack ska vi spinna vidare kring problematiken. Så delta i vår enkät och tyck till, så tar vi över stafettpinnen efter det.

Radio Vega fre kl. 15.03, repris kl. 22.15.
Podden klar på Arenan fredag vid 17-tiden.
På grund av sjukdom görs tyvärr ingen bildversion av veckans Eftersnack. Därmed streamas inte heller sändningen. Radioversionen och podden som vanligt (se nedan).

Småskaligt, lättplacerat och passar vem och var som helst - så kan man motivera lådodling. Lådodling är trendigt just nu. Ibland kallas den cityodling eller boxodling - vi valde att odla i däck.

Det finns många fördelar med att odla i lådor. De är lättplacerade - en odlingslåda funkar lika bra på balkongen som direkt på gräsmattan. Du slipper allt det jobbiga med att gräva upp odlingsmarken, rensa ogräs och förbättra av jorden. Färdig jord (mylla) finns att köpa i butik, både för ekologisk odling och konventionell (kemisk gödsling).

Däck är också bekväma att sitta på eller luta knäna emot så ergonomiskt fungerar de också bra. Sist men inte minst är gamla däck hyfsat lätta att få tag på, ibland är de gratis OCH så är de ju så snygga!

Traktordäck är varma

Vi odlade både i bildäck och traktordäck. Traktordäck är bra för att de är stora, de är robusta och framförallt så är de varma. En upphöjd odling är alltid varmare än en traditionell markbädd. Den svarta färgen gör att jorden värms upp mycket tidigt på våren och på så sätt kan du starta din odling lite tidigare än om du väljer en odlingslåda i trä eller plåt.

Täck gärna med fiberduk om du startar tidigt så skyddar du växtligheten mot kalla frostnätter. För att få en större odlingsyta förstorade vi öppningen i däcket. Det går bra med figursåg.

Hälsorisker och gamla däck

Experterna på området är inte eniga i fråga om hälsorisker med gamla bildäck, en del menar att man kan odla i gamla däck och andra har åsikten att man inte skall odla i gamla däck.

Det vi skall vara uppmärksamma på är att gummidäcken innehåller flera olika kemikalier som t.ex HA-oljor som används för att göra gummit mjukt. HA-oljorna avdunstar efterhand (därför blir gamla däck hårda). Om man vill odla mat i däcken så skall man sätta något emellan däcket och jorden t.ex en plastfilm. Det gäller att känna till riskerna och välja själv - väga fördelarna mot nackdelarna.

(Enligt nya EU-direktiv har användningen av skadliga kemikalier i däck skärpts 2010 och vissa däcktillverkare har helt frångått användningen av HA-oljor.)

Vårt kåldäck

I den lilla trädgården har utseende, form och färg en stor betydelse. Det vi odlar skall vara estetiskt tilltalande och näringsrikt. Vi valde att odla kända kålsorter som blomkål och huvudkål men vi ville också gärna ha sorter med ett lite annorlunda utseende än vi kanske är vana att se. Kålsläktet Brassica är en stor grupp kålsorter i olika storlekar, former och färger.

Owes växtval, kål:

• Blomkål (orange), Brassica oleracea, F1 `Sunset`
• Blomkål (violet), Brassica oleracea, F1 `Violet Queen`
• Spetskål (violet), Brassica oleracea, `Kalibos`
• Spetskål (grön), Brassica olearacea, `Fildekraut`
• Blomsterkål, Brassica oleracea, `Autumna Star F1`
• Kålrabbi, Brassica oleracea var. gongylodes, 'Olivia F.1'

Kål har odlats i långa tider på våra breddgrader och har varit en betydande del av vår kost. Kål innehåller en hel del viktiga vitaminer och näringsämnen. Kålsläktet är härdigt och har goda lagringsegenskaper – det enda negativa man kan säga om kål är att den är väldigt känslig för ohyra och då främst kålfjärilen.

Vissa kålsorter är mera attraktiva för ohyra än andra. En av de minst attraktiva kålsorterna för ohyra är grönkålen. Ett bra knep är att plantera in växter som ter sej ännu mera läckra för ohyran än kålen eller växter som insekterna avskyr.

Använd gärna insektnät eller fiberduk som skydd. Insektnätet är mera genomskinligt än fiberduken och är därför kanske att föredra ur estetisk synvinkel.

Du kan läsa mer om ekologisk bekämpning här.

Ärter och bönor trivs i traktordäck

Ärt- och bönsläktet är kanske ännu mera omfattande än kålsläktet och minst lika näringsrikt. Vi skapade en sprudlande fontän med ärter och bönor i olika storlekar, former och färger och som ett sista visuellt penseldrag även luktärter. Pröva dej fram och hitta dina egna favoriter.

Obs! Blomsterbönan/Rosenbönan är ätbar. Det som skiljer den från ”vanliga” bönor är att blomsterbönan har en stor och färgsprakande blomma, så vi kan förena nytta med nöje. Njut först av de vackra blommorna och ät sen bönorna!

Owes växtval, bönor:

• Vaxskärböna, Phaseolus vulgaris, `Captitano`
• Störpurpurböna, Phaseolus vulgaris, `Baluhilde`
• Buskböna, Phaseolus vulgaris, `Purple Teepee`
• Skärböna, Phaseolus vulgaris, `Merveille de Piemonte`
• Blomsterböna, Phaseolus coccineus L., `Hestia`
• Blomsterböna, Phaseolus coccineus, `Enorma`
• Brytböna, Phaseolus vulgaris, `Domino`
• Bondböna, Vicia Faba, `Red Epicure`

Owes växtval, ärter:

• Märgärt, Pisum sativum, `Waverex`
• Sockerärt, Pisum sativum, `Carouby de Maussane`
• Spritärt/ Blåärt, Pisum sativum, `Blauwshokker`
• Luktärt, Lathyrus odoratus, `Wiltshire Ripple`
• Luktärt, Lathyrus odoratus, `Fragrant Skies`
• Luktärt, Lathyrus odoratus, `Knee High`
• Luktärt, Lathyrus odoratus, `Little Sweetheart`

Växelodla kål och bönor

Odla inte samma gröda på samma ställe flera år i rad för då ökar risken för sjukdomar. Bönor och ärter samlar kväve i sina rötter och tillför på så sätt kväve till jorden inför nästa odlingssäsong. Därför passar det bra att odla någon kvävekrävande gröda som t.ex. kål i ”böndäcket” följande år. Kål igen har relativt djupgående rötter och fungerar som jordförbättrare. Kålens rötter luckrar upp jorden och gör den mera syrerik.

Om man odlar kål flera år i rad ökar risken för t.ex klumprot. Om du skulle ha oturen att få klumprot i din kålodling så hjälper inget annat än att sluta odla kål eller byta ut jorden. Att byta jord och börja om från början är ju i och för sig lätt när man odlar i lådor.

Här kan du läsa mer om näringsbalansen i jorden.

Odla i däck

Daniel Österlunds liv såg ut som vilken ung mans liv som helst. En sommardag år 2011 var han på en resa i Sverige när han för första gången mer eller mindre utan förvarning fick en psykos.

- Jag satt i en buss på väg på inträdesprov till en musikskola på Gottland när jag mitt i allt började se massor av lik, likhögar staplade längs med vägrenen, berättar Daniel.

Han kunde inte förstå att det var sant men såg det klart med sina egna ögon. Samtidigt kom insikten att han satt i en buss som var på väg till ett koncentrationsläger. Det kändes fullständigt verkligt och jag var övertygad om att hela Gottland var fullt med nazister som hade tagit makten.

Daniel var livrädd när han kom fram till musikskolan, men genomförde inträdesprovet i alla fall. På natten där på Gottland hade han svårt att sova för han var säker på att han skulle bli dödad nästa dag. Dagen därpå åkte han därifrån. Han kom aldrig tillbaka.

- Efteråt kändes det helt overkligt, jag försökte låta bli att tänka på det, men jag hade ju sett det klart och tydligt, berättar han.

Förnekade sjukdomen

Det här var den första psykosen för Daniel, men det skulle inte bli den sista.

- Till en början visste ingen i min omgivning vad som pågick. Jag var rädd och jag skämdes, ingen vill ju vara sjuk i huvudet. Jag förnekade det helt enkelt och försökte låta bli att tänka på det. Men till slut började hela tillvaron bara rasa samman.

Så småningom började de här attackerna komma oftare. Efter ett tag orkade Daniel inte med sitt jobb, han blev bostadslös och till sist blev han intagen för tvångsvård på Borgå sjukhus, och ytterligare ett tag senare fastslogs diagnosen schizofreni.

Daniel beskriver psykoserna som overkliga så här i efterhand, trots att han alltid i stunden var helt övertygad om att han var i helvetet eller att hans hjärna brann. Distansen till sjukdomen ökade också för honom själv när han vande sig vid den och kunde känna igen tecknen på när han var på väg in i en psykos.

Under sina tidigare studieår hände det att Daniel rökte cannabis, och det kan enligt en del läkare hänga ihop med förekomsten av psykoser. Men Daniel själv är lite osäker på sambandet, eftersom han varit drogfri länge redan i det skedet som psykosen på Gottland slog till.

På väg åt rätt håll

Med medicinering och vård har Daniel sakta men säkert börjat få kontroll över sjukdomen och sitt liv igen men frisk är han inte ännu.

- Det är över ett år sedan jag senast hade en psykos och det är bra, säger han. Och jag hoppas ju förstås att jag skall kunna bli helt frisk och återgå till ett sådant liv som jag hade innan jag blev sjuk.

Förra våren gjorde Daniels vän redaktören Viktor Granö en radiodokumentär för Radio Vega om Daniel och hans sjukdom, Cykla hela jävla natten. Daniel konstaterar att processen kring dokumentären fungerade som ett slags terapi för honom själv och det fick honom att både våga och vilja berätta för andra om sin sjukdom.

- Det kändes som om jag talade mycket med med Viktor medan vi gjorde dokumentären än vad jag hunnit tala med mina läkare, berättar han. Och det känns lättare för mej när folk känner till min historia.

En positiv sak som Daniel ser med sin situation är att han på grund av sjukdomen haft mera tid att ägna sig åt musik.

- Det är en sak som jag inte hade lika mycket tid för innan jag blev sjuk. Att spela gitarr, skriva egen musik och göra musik är det jag helst gör.

Läs också:
Sång och fasa
Lasse och Slipknot och monstermasker

Efter Nio om identitet, måndagrn den 23 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan. Övriga gäster i programmet är tvillingarna Gun-Helen och Britt-Mari Andtfolk, konstnären och kolumnisten Katariina Souri, skådespelaren Riku Nieminen och paneldeltgarna Kia Svaetichin och Jens Berg.

Näringsbalansen i jorden är avgörande för hur växterna mår. Lär därför känna din jord! Och vill du odla ekologiskt finns det goda alternativ att välja mellan.

N= Kväve
Växterna behöver kväve för tillväxten. Kvävebrist ger bleka och svaga plantor och de äldre bladen gulnar och faller av i förtid. För kraftig kvävegödsling ger en alltför snabb tillväxt. Växternas celler blir lösa och vätskefyllda, och gör dem ömtåliga för kyla. Gödsla därför inte fleråriga växter med kväve på sensommaren och hösten.

Ko-, häst- och hönsgödsel är goda kvävekällor, mest kväve finns i hönsgödseln. Blodmjöl, urin och gräsklipp är kväverika och lämpliga att använda som gödsling under växtperioden.

P= Fosfor
Fosfor är viktigt för växternas energiomsättning och bildningen av nya celler. Brist kan ge mörkgröna till violetta blad. Gödsla gärna med fosfor och kalium (PK-gödsel) på hösten, Det stärker cellerna och gör att växten mognar och klarar övervintringen bättre.

Goda fosforkällor är bl. a. benmjöl och hornmjöl.

K= Kalium
Kalium är viktigt för växternas fotosyntes och vattenbalans. Brist ger torra bladkanter och gulfärgning av främst äldre växter. Och likt fosfor hör kalium speciellt till höstgödslingen (PK-gödsel).

Goda kaliumkällor är träaska och tång.

S=Svavel
Svavel medverkar vid bildandet av äggviteämnen. Brist uppträder mycket sällan. Svavelföreningar kan försura jorden.

Mg=Magnesium
Magnesium ingår i klorofyllet. Magnesiumbrist ger flammiga blad med gula partier mellan bladnerverna.

Ca=Kalcium
Kalcium inverkar på cellväggarnas fasthet och cellmembranens genomsläpplighet. Det har betydelse för växternas förmåga att motstå angrepp. Brist gör att toppar och unga blad vissnar bort.

Skilj på växtnäringsämnet kalcium och på kalk! Kalk höjer pH och motverkar försurning, förbättrar jordstrukturen och tillför kalcium.

Algmjöl är pH höjande. Det innehåller mycket kalcium, lite kväve och kalium samt en del mikronäringsämnen.

Spårämnen eller mikronäringsämnen, behöver växterna i mindre mängder. De viktigaste är bor, mangan, järn, koppar, zink och molybden.

Läs mer om ekologisk odling i artikeln från Riksförbundet Svensk Trädgård.

Ekologisk odling skiljer sig från konventionell odling på så sätt att man inte tillför några kemiskt tillverkade preparat.

Genom att endast tillföra organiskt material som t.ex stall- och kreatursgödsel eller kompost strävar man till ett naturligt kretslopp. Man kan också tillföra andra preparat som benmjöl, blodmjöl, algextrakt o.dyl.

En av utmaningarna inom ekologisk odling är att uppnå rätt balans mellan olika näringsämnen. I konventionell odling är det lättare att kontrollera näringstillförseln och balansen mellan olika näringsämnen kan lättare korrigeras.

Den största utmaningen i ekologisk odling är bekämpningen av ohyra och växtsjukdomar. Det gäller att tänka efter och vara påhittig, men med en god planering lyckas man nog.

Att tänka på:

• Växtföljden är viktig, odla inte flera år samma växt på ett ställe utan rotera växterna. Rita upp en karta på ditt trädgårdsland och planera växtföljden.
• Sorter, välj gamla beprövade sorter som lämpar sig för vårt klimat.
• Använd ekologiska frön.
• Köp rena, certifierade plantor.
• Känn din jord. Välj växter som lämpar sig bäst för din jord och klimatet i din trädgård.
• Samodling. Plantera in växter som insekterna avskyr som tagetes, vitlök o.dyl. Blommande växter drar också till sig insekter som samtidigt bekämpar oönskad ohyra.
• Lär dig känna igen insekterna i din trädgård. Det finns både önskade och oönskade insekter. Blomfluga, jordlöpare, nyckelpiga, näbbstinkfly och stinkslända är nyttodjur som äter bladlöss, snigelägg och bladloppor.
• Mekanisk bekämpning. Följ med dagligen hur växterna mår och plocka bort oönskade insekter och angripna bald och växtdelar.
• Täckduk och insektnät. Täckduken fungerar bra från sådd tills växterna vuxit till sig men i längden trycker den ned växtligheten. Insektnätet skyddar mot insekter och har en bättre förmåga att släppa igenom både ljus och vatten än fiberduken och finns att få med olika stora maskor.
• Använd välbeprövade knep som att duscha med kallt vatten, såpblanding, nässelvatten, pudra med aska osv... det finns otaliga husmansknep att ta till!
• Följ dagligen med vad som händer i ditt trädgårdsland!

Ekologisk odling har många fördelar. Du får en slutprodukt som är ren, utan tillförda kemikalier. Genom att odla ekologiskt gör du hela vårt ekosystem en tjänst. Mångfalden ökar i naturen och utrotningshotade insekter och växtarter får bättre levnadsförhållanden.

Läs mer om växtskydd här.

Våga lämna de fyrkantiga odlingslådorna av trä en stund och rulla in något rejält i din trädgård. Vad sägs om några hederliga traktordäck?

Det är en blandning av nostalgi, trendigt svart och runda sköna former när traktordäcken intar trädgården. De svarta däcken samlar värme och materialet fungerar överraskande bra i allt det gröna.

Vi gillar kål, vi älskar baljväxter och därför ska de få gotta sig i var sitt traktordäck. Och nu är det inte läge att hålla tillbaka. Blanda många sorter och passa på att göra en skulptural skapelse som luktärterna får växa sig höga och vilda på!

Kålen däremot, den är populär hos ohyran också så den behöver skyddas. Och då finns det flera sätt att göra det på. Vi gjorde det med nät, precis som de gör på de stora odlingarna i Pikis. Och ibland går det inte helt som planerat. Men då är det bara att tänka om och så på nytt.

Vad ska man göra med all skörd då? Torka, lägg in, mjölksyra och förstås - njut direkt där du står. Få saker slår känslan man får av att äta direkt ur trädgårdslandet.

Lådodla i däck

Trädgården på Strömsö söndagen den 22.2 kl 17.25

I ett och ett halvt års tid har projektet Mathantverk pågått i Korsnäs. Resultatet är fem nya företagare och man hoppas på ännu fler för projektet tar ändå inte slut här.

För ett och ett halvt år sedan startades två projekt inriktade på företag parallallet i Korsnäs. Det ena, Korsnäs i framtiden startades sedan en undersökning visat att företagare vill ha hjälp och stöd med olika myndighetsfrågor.

Det andra, Lokalt center för mathantverk är precis det som namnet syftar på. Mat av lokala råvaror som säljs på matmarknader och andra tillställningar.

- Det är svårt att säga åt någon att starta ett företag, vårt mål var att visa att det går att vara företagare i Korsnäs, säger ordförande Jan-Erik Ravals i Korsnäs företagarförening.

Mat och underhållning på mässor

Företagarprojektet har gått under Yrkesakademin i Österbottens (YA) ledning. Tillsammans med projektet Mathantverk har man besökt flera olika mässor och marknader och underhållit med Korsnäs företagarcafé.

- Det har visat sig vara ett lyckat drag. Vi har bland annat varit med på Konstens natt och stormässan i Vasa och fått mycket uppmärksamhet för vårt företagarcafé, säger Ravals.

Under lördagens matmarknad i Korsnäs kyrkby avtackades de som hållit i trådarna för projektet. Korsnäs företagarcafé avtackades. Tre personer sitter och fyra står bakom, de har hållit i trådarna för projektet. Bild: Privat/Helena Höglund-Rusk

Vid årskiftet gick projekttiden ut men det slutar inte här. Företagarprojektet har utmynnat i en webbsida med namnet företagarcafé i Korsnäs och mathantverket fortsätter.

- Vi ville att det skulle utmynna i något som kunde fortsätta även framöver. De matmarknader vi ordnat i kyrkbyn har varit lyckade. Dels har vi velat att Korsnäsbor ska använda lokala matprodukter men också att personer utanför kommunen ska pröva på mat från Korsnäs, säger Ravals.

De som säljer produkter på matmarknaden har tillverkat allt från yllestrumpor till müsli.

Sofia Mitts-Björkblom och Göran Östberg från YA har hållit i trådarna för Korsnäs i framtiden. Helena Höglund-Rusk är projektledare för Lokalt center för mathantverk.

Läs också:
Mathantverk vill vara motvikt
Korsnäsföretagare erövrar Närpes

Många växter behöver ställningar att klättra på och då kan man passa på att låta kreativiteten flöda och inte endast sticka ner några pinnar i marken. Owe och jag skapade fritt en skulptural installation i ett av våra traktordäck.

Med hjälp av ett knippe armeringsjärn, två gamla cykelhjul, järntråd och några meter snören, fick luktärterna och bönorna ett konstverk att klättra på. Eftersom det här var en väldigt fri konstruktion måste man bara pröva sig fram.

Stick armeringsjärnet djupt så det inte börjar svaja av första bästa vindpust. Vi använde oss av det större cykelhjulet som nedre ”bas” och surrade fast armeringsjärnet i hjulet. Det mindre hjulet fästes/snurrades fast lite högre upp på konstruktionen.

Sen gäller det att sätta några snedgående armeringsjärn för stabiliteten så den yttre siluetten blir aningen konformad. Testa att gunga på konstruktionen, vajar den för mycket behövs flera snedgående armeringsjärn.

Knyt fast snören i det övre och nedre cykelhjulet, på den yttre ringen men även på ekrarna så det blir tillräckligt mycket klätteryta.

Gör konstruktionen rejält hög med tanken på luktärters förmåga att klättra högt!