Nyckelhålsträdgården (keyhole garden) kommer ursprungligen från Afrika, där missionärerna tagit fram ett odlingskoncept som är enkelt, funktionellt, lätt att använda och som tar vara på de få resurser som finns.

En nyckehålsträdgård kan man bygga av det material man har att tillgå. Variationerna är oändliga och konceptet genialt. Du får både odlingsyta och kompost i ett och samma paket.

Nyckelhålsträdgården har formen av en cirkel. Den är vanligen en upphöjd konstruktion med en diameter på ca. 2 m och höjd på ca. 80-100 cm med en kompostbehållare i mitten. Själva nyckelhålet är ingången till komposten.

Fördelarna med en nyckelhålsträdgård är många:

• Ergonomi. Omkretsen och höjden gör att det är bekvämt att jobba. Du behöver inte stå med böjd rygg och når lätt fram till komposten.
• Näring. Komposten i mitten tillför näring direkt i jorden.
• Vattenhushållning. I Afrika används hushållets gråvatten för bevattning.
• Enkelt bygge. Nyckelhålsträdgården kan byggas väldigt enkelt och i nästan vilket material som helst, för enbart en odlingssäsong eller för flera säsonger om du bygger av ett mera hållbart material.

Vår nyckelhålsträdgård - en hybrid

Vår nyckelhålsträdgård följer ursprungskonceptet vad gäller diameter, höjd och konstruktion. Däremot anpassade vi den till våra nordliga förhållanden genom att konstruera en sorts hybrid.

Vi kombinerade en traditionell nyckelhålsträdgård med en varmbädd. Vi ville ta vara på de bästa egenskaperna från de båda koncepten - nyckelhålsträdgårdens ergonomi och kompostfunktion med varmbädden som odlingsunderlag.

Den fördelaktiga varmbädden

Att odla i varmbädd är en gammal tradition som var rätt allmän under början av 1900-talet. Principen bygger på att skapa undervärme. Det här görs enklast genom att blanda halm och obrunnen kreatursgödsel, ofta hästgödsel. Halmen och gödseln ”brinner” ihop och ger värme och näring till odlingen. Växterna får alltså en riktig kick av all näring och ingen extra gödsling behövs under odlingssäsongen.

Fördelarna med varmbädden är flera. Det varma underlaget gör att odlingsstarten kan tidigareläggas. Blir nätterna kalla kan du använda ett glaslock. Har du inget glaslock kan du lika bra täcka odlingsytan med fiberduk. Om nätterna blir riktigt kalla kan du täcka med t.ex. vassmattor, så som man gjorde förr i tiden, eller med flera lager fiberduk.

Varmbädden anläggs på nytt varje år. Odlingsunderlaget från föregående säsong blir utmärkt jordförbättring för blombänkar och trädgårdsland. Vill du inte fortsätta att odla i varmbädd, så fyller du bara på med jord och odlar som vanligt.

Så bygger du vår nyckelhålsträdgård

1. Bygg först själva konstruktionen.. Vi mätte upp en cirkel med diametern 2 m och radade björkved till en höjd av ca. 80 cm. Kom ihåg att lämna en öppning i cirkeln stor nog att du kommer åt komposten i mitten.
2. Sätt in kompostkonstruktionen. Vi använde ett galler med plastyta.
3. Gör sidorna till nyckelhålet. Vi använde filmfanér som är vattenbeständig. För estetikens skull limmade vi på tunna plattor av björk.
4. Börja med att sätta ett lager sten inuti komposten, dels för att hålla den på plats men också för luftcirkulationen. Syre är viktigt för en välfungerande kompost.
5. Sätt ett lager med grenar och kvistar i botten på odlingsområdet. Stampa ner kvistarna.
6. Bred ut ca. 30 cm halm ovanpå kvistarna.
7. Ovanpå halmen lägger du ca. 30 cm obrunnen hästgödsel och därefter igen ett lager med halm, ca. 20-30 cm.
8. Blanda halm och gödsel och tillsätt ännu ett lager halm, ca. 20 cm.
9. Överst sätter du ett lager med kalkad matjord, ca. 20-30 cm.

Obs! Under odlingssäsongen kommer halmen och gödslen att ”brinna ihop”, vilket betyder att odlingsunderlaget kommer att sjunka ihop. Fyll därför gärna upp till kanten när du anlägger varmbädden.

Det tar ett par veckor innan varmbädden är klar för användning. Du kan följa med temperaturutvecklingen i varmbädden med en termometer. När nedbrytningsprocessen kommer igång kan temperaturen stiga upp till 40-50 C. När temperaturen i jorden är ca. 12-15 C kan du börja så och plantera.

Om gödseln och halmen känns torr skall du vattna för att få fart på processen.

Också om du inte vill anlägga en varmbädd är det bra att börja med med kvistar och annat grövre material på botten av nyckelhålsträdgården.

Owes växtval

I vår nyckelhålsträdgård planterade vi:

• Jättepumpa/hallowen pumpa, Cucurbita pepo, Rocket F1
• Squash, Cucurbita pepo, Black Beauty
• Frilandsgurka, Cucumis sativus, Corentine F1
• Indiankrasse, Trophaeolum majus nanum, Out of Africa
• Sammetstagetes, Tagetes patula, Mowgli Bicolor

Fröna grodde och växterna frodades

Komposteringens ABC

En kompost för trädgårdsavfall är ett måste i varje trädgård! En välfungerande och välskött kompost processar avfallet från din trädgård till näringsrik och nyttig jordförbättring i trädgården.

För en fungerande kompost, tänk på följande:

• Syre. Nedbrytningsprocessen kräver syre för att fungera optimalt. Bygg gärna komposten så att tillförseln av syre tryggas. Det här kan du göra t.ex. genom att placera grova kvistar på botten av komposten.
• Vänd komposten. Du behöver vända komposten två gånger per år - vår och höst. Då de olika lagren blandas tillförs syre som påskyndar nedbrtyningsprocessen.
• Håll komposten fuktig. En torr kompost är en död kompost. För att organismerna som sköter nedbrytningen av det organiska avfallet skall kunna leva och fungera krävs det fukt. Fukthalten i komposten skall motsvara en fuktig disktrasa - alltså fuktig men inte rinnande. Genom att kontinuerligt tillföra färskt material i komposten upprätthålls fuktigheten. Om komposten verkar torr och kall kan du gärna vattna den.
• Värme. Nedbrytning av allt organiskt material skapar värme. För att komposten skall fungera optimalt bör temperaturen ligga omkring 35-55 C.
• Undvik ogräsrötter och växtsjukdomar. I princip allt trädgårdsavfall lämpar sig för kompostering. Undvik dock att sätta svåra rotogräs som tex tistlar i komposten. Undvik även ettåriga ogräs som bildat frön. Sätt inte heller material som du misstänker har växtsjukdomar i komposten.
• Finfördela materialet. Ju mer finfördelat materialet är, desto snabbare sker nedbrytningen. Det lönar sig därför att riva eller hacka sönder större växtdelar innan de sätts i komposten.

Sköt om din kompost som en god vän – det återbetalar sig tusenfalt och är mödan väl värd!

Läs mera om kompostering här

Vi är optimister. Vi tror och hoppas att våren skall komma i mars, ja men den är ju en vårmånad! Men sanningen är den, att vintern mycket sällan är slut i mars. Den har sin egen vilja och kan pågå ännu in i april och fortsättningsvis knäppa till oss i maj med minusgrader och frost.

Men det hindrar inte ett odlarhjärta. Och vill man börja så tidigt som möjligt, då ska man satsa på att bygga en varmbädd, bygga uppåt, odla ovanpå och inte gräva neråt.

Vi gjorde det i form av en nyckelhålsodling, med ved som konstruktionsmaterial och en kompost i mitten. Zucchini, frilandsgurka och pumpa blev de sorter som fick trona i denna vackra vedborg och resultatet har jag inte helt kommit över ännu, hur kan något bli så stort?

Och snö är inte endast av ondo för trädgården. Den är fenomenal som isolering och kylan skyddar mot skadeinsekter. Så vintervilan behövs och det händer saker där under snön.

När din egen trädgård är snötäckt och vit och det enda du längtar efter är grönska, det är då du ska öppna upp din växtpress och försiktigt plocka fram pressade trädgårdsminnen från förra sommaren. Och sen bjuda in grannen på en välbehövlig zucchinipasta..

Nyckelhålsträdgården - en genial idé

Trädgården på Strömsö söndagen den 8 februari kl 17.25 i Yle Fem

Alla hjärtans dag till ära vill vi på Svenska Yle veta hur du träffade din stora kärlek. Nedan kan du läsa historien om hur signaturen EG träffade sin fru Tove för fyrtio år sedan.

"Det är tidigt 70-tal, jag sitter och metar abborrar på vår brygga i den östnyländska skärgården. Det är veckoslut och därmed också dans i Kabböle. Eftersom jag har ett par mer eller mindre misslyckade förhållanden bakom mig har jag kommit till den mogna insikten att det där med fruntimmer är en överskattad företeelse. Ingen dans i kväll för mig alltså.

Då kommer en liten roddbåt över viken, framförd av två bikiniklädda unga damer som hälsar vänligt. Den ena flickan känner jag väl, det är grannens Maja, lillasyster till min bästa vän i viken, Kalle – en flicka jag alltså känt i hela mitt liv. Den andra är en ny bekantskap som visar sig heta Tove, också hon välväxt och söt i bikini.

Flickorna lägger fram sitt ärende som naturligtvis rör just Kabböledansen. Toves mor har ställt ett ultimatum angående kvällen: flickorna får under inga omständigheter på tu man hand ta sig till Kabböle, det krävs en manlig följeslagare. Nu är det så tokigt att brodern Kalle som normalt brukar stå för den nödvändiga logistiken i dylika fall just denna helg inte har fått permission från Dragsvik där han avtjänar sin värnplikt. Flickorna menar således att skjuts till och från Kabböle skulle vara på sin plats.

Nå, man är ju inte dummare än att man kan ompröva tidigare negativa beslut angående Kabböledansen och utan desto mer tvekan volonterar jag som skjutskarl och kanske också som danskavaljer.

Kvällen blir helt lyckad trots att Tove träffar en annan kille från hemviken, också han är beredd att stå för nattens hemtransport visar det sig. Jag blir tvungen att med en viss skärpa förklara för Tove att om hon nu kommit till dansen med mig, så är det nog också jag som står för hemtransporten. Dessutom hade vi redan tidigare kommit överens om att jag nästa dag skulle titta upp på eftermiddagskaffe hos henne och därmed fördjupa den inledda bekantskapen.

Och på den vägen är det. Om inget oförutsett inträffar firar vi vår fyrtionde bröllopsdag nu sommaren 2015 och apropå det ägnar jag då och då min svärmor en varm tanke."

Dela med dig av din historia i fältet nedan och var med och sprid kärleksinspiration i Svenskfinland!

Just nu är finöl något av det mest trendiga du kan dricka. Istället för att släpa med oss ett sunkigt 12-pack på fest, så anländer vi med fem noga utvalda glasflaskor med snygg etikett. Varifrån kommer trenden? Och varför envisas alla med att dricka ölen IPA?

Samtidigt som hipsters tog över gatorna klättrade ölen upp på trendighetsskalan. Nu har varje respektabel krog ett digert utbud av ale och lager, vackert buteljerade i flaskor med snygg etikett. De bästa ölen kommer från små mikrobryggerier, styrda av unga och nyfikna typer i mustasch och rutig flanellskjorta. Men varför är ölen så het just nu? Vi tog oss ett snack med Jura Mikkonen och bryggmästaren Alexander Maier, som snart öppnar ett mikrobryggeri i Vasa.

Jura Mikkonen och Alexander Maier framför det som ska bli deras bryggeri. Alexander Maier och Jura Mikkonen. Bild: Yle/Kati Enkvist

- Öl är den bästa drycken i världen. Den har alltid funnits och de flesta tycker om den. De flesta kulturer i Europa har också en ölkultur. Och så smakar det gott, säger Alexander när han ger oss ett litet spontant brandtal.

Jura tror att alla vill ha öl eftersom det är en lätt dryck att dricka, som också är lättillgänglig.

- Öl känns också lite mer jordnära än vin, där du ska vara mer skolad för att känna igen smaker, säger han.

Den nya snobbtrenden

Mikrobryggerier är en internationell trend, och Jura tror också att det går hand i hand med viljan att äta och dricka mer ekologiskt och närproducerat. Ölen har också kommit in i de fina salongerna, och blivit något av en ny snobbtrend.

- Jovisst kan det vara lite snobbigt. Starka öl som doppelbock kan du förvara i tre till fem år, till exempel i gamla träfat gjorda för whisky. Du kan fundera ut en massa nya tekniker, precis som med vin, säger Alexander.

Precis som med de flesta stora trender kommer också trenden med mikrobryggerier från USA.

- Marknaden i USA koncentrerades länge kring de stora företagen, och deras öl smakar alla likadant. Under 70- och 80-talet började folk istället brygga eget öl i sina garage, säger Alexander.

De små garagebryggerierna experimenterade och fann sätt att få fram öl med nya smaker. Sedan växte de till sig och blev större.

- Jag tror att 15 procent av den amerikanska marknaden består av hantverksbryggerier i dag. Den här trenden har också tagit sig hit, via Sverige, säger Alexander.

Vad är grejen med IPA?

All sorts specialöl säljer mer och mer. I Finland är det alen som är starkt på väg uppåt, och det visar också försäljningssiffrorna, berättar Juro. Under de senaste åren är det ändå ölen IPA (India Pale Ale) som de mest trendkänsliga gärna sörplat på. Vad är då grejen med IPA?

- Det kommer också från USA, men ursprungligen från Storbritannien där alen gjordes starkare än vanligt, för att sedan skíckas till Indien. Planen var att tunna ut ölen när den var framme vid sin destination, men det struntade man i. Ölen dracks stark och den var god, säger Alexander.

I något skede glömde engelsmännen bort sin indiska ale, men sedan hittade mikrobryggerierna ölet igen och började tillverka det.

- Det är ett enkelt sätt att få ölen att smaka mer och bli mer extrem. Jämför du en lager med en IPA är de totalt annorlunda, säger Alexander.

När mikrobryggeriena startade igång sin verksamhet, det här var alltså före IPA-boomen, började de oftast med en IPA, och därifrån kommer också trenden.

- Alla bryggerier vill ha en IPA, och vi kommer också att ha en sådan i något skede, säger Alexander.

- Men så ska vi komma ihåg att fastän det är IPA som är trendigast nu är det ändå lager som säljer mest. Det som verkar trendigt på krogen ger inte hela bilden i slutändan, säger Jura.

Öl med blåbär

Smaksatt öl är en annan grej som länge varit i ropet.

- I Finland har man mycket gått in för att testa nya smaker. Det har till och med gjorts memmaöl, vilket inte var någon stor succé ... och jag kan förstå varför, säger Jura.

I ölbryggning kan du i princip sätta i vad som helst för att få fram nya smaker, som till exempel bär eller choklad.

- Det är en intressant utveckling, för det är när du gör galna saker som något nytt och bra kan komma fram. Vi kommer ändå vara lite försiktiga och inte slänga i vad som helst i ölen, säger Jura.

Här kan du läsa mer om bryggeriet:

Snart öppnar Bocks bryggeri i Vasa

Efter ett helt arbetsliv i militärens tjänst kan general Gustav Hägglund kallas en veritabel expert på disciplin. Han bedömer att vår finländska armé har en väldigt bra syn på hur hård disciplinen skall vara.

– Jag anser att nivån är väldigt bra. I Finland vill vi inte kväsa personligheten hos rekryterna, utan uppmuntra deras initiativkraft. I Ryssland har man en helt annan tradition när det gäller pennalism, där dör det årligen runt tvåtusen värnpliktiga under mystiska omständigheter. Det kan vara frågan om självmord eller märkvärdiga olyckor, som följd av att pojkarna drillas för hårt.

Hägglund medger ändå att det också i Finland förekommer osakligheter, men då är det mera frågan om onödiga sängbäddningar.

– I alla internat finns det lite pennalism. I allmänhet är det årskullen före som ger sig på de nya. Det är ett slags tradition som går vidare.

Men mycket går åt det bättre hållet, och har gjort så även sedan Gustav Hägglund gick i pension för ungefär tio år sedan. Hägglund berättar att man numera sysslar med så kallad "soft landing", där de som rycker in behandlas med mjukare metoder i början så att de skall vänja sig.

– Tidigare måste man genast ut och marschera, nuförtiden försöker man bygga upp det systematiskt, för att fysiken inte skall brista. Man har också sluppit de kollektiva bestraffningarna, säger han.

Förstår inte modern uppfostran

I sitt eget liv är Gustav Hägglund noga med självdisciplinen. Han säger att han i sitt yrkesliv ständigt måste tänka på att han representerar försvarsmakten här hemma i Finland och om han är utomlands.

– Då kan man inte vara full på gatan eller slå någon på käften, poängterar han.

En annan sak han är väldigt noga med är att passa tider. Det sitter så i ryggraden. Man kan inte komma till en militärparad mitt i Björneborgarnas marsch.

Enligt Gustav Hägglund är det bra med disciplin på olika plan i vårt samhälle. Han säger sig till exempel inte alls förstå det han kallar den moderna uppfostran.

– Jag tycker det är helt oansvarigt att låta barnen växa precis hur de vill. Barnen behöver regler. Inte kroppsaga, men klara förhållningsregler inom vilka de skall leva. Så är det också i fortsättningen i samhället. Det är en väldigt stor osäkerhet om de inte vet vilka gränserna är, säger Hägglund.

Nuförtiden har inte Gustav Hägglund några små barn längre men hundar har han, och han drar en parallell:

– Hunden vill göra husse till viljes. Men då måste hunden veta vad det är husse vill. Till exempel att man inte får bitas. Livet blir mycket säkrare om man vet vilka begränsningarna är.

Text: Matilda Gyllenberg

Efter Nio om disciplin, måndagen den 9 februari kl. 21:00 i Yle Fem och på Arenan.

Det är inte bara barn och unga som blir glada och harmoniska av att färglägga bilder. Maria Ljungeld har tecknat färgläggningsbilder för vuxna som en del av hennes eget välbefinnande sedan hennes dotter var nyfödd.

Maria Ljungelds började teckna färgläggningsbilder då hennes dotter var baby och hon behövde något att sysselsätta sig med under de få lediga stunder som småbarnslivet erbjuder. För henne har det inneburit ett andningshål i den stressiga vardagen som ger utlopp för hennes kreativitet och intresse för det estetiska.

- Det började med att jag själv hade en önskan om att börja färglägga och då jag kollade runt på nätet efter bilder var det inte riktigt något som fastnade så då började jag rita själv. Sen då jag ritat bilderna var jag dock redan så bekant med bilderna att jag inte var så tänd på att färglägga dem själv så då tänkte jag att kanske andra har lust att göra det istället och det blev starten till min hemsida.

Maria Ljungeld tecknade en färgläggningsbild till Radio Vegas lyssnare. Maria Ljungeld gör färgläggningsbilder för vuxna. Bild: Maria Ljungeld

På sin hemsida Blackwhitemustard.com har Maria publicerat tio färgläggningsbilder som är gratis att ladda ned och färglägga för den som känner sig manad. Varifrån kommer teman till bilderna?

- Det är inte alltid som jag ens själv vet vad som kommer att hända då jag fattar tuschpennan men ibland har jag en vision. Idéerna kommer ofta på mina vagnpromenader då jag ser olika saker som sedan ger mig inspiration till en ny teckning.

Tecknandet är meditativt

För Maria är tecknandet meditativt och ett sätt att uttrycka sig. Då hon börjar rita eller färglägga tänker hon bara på det och tränar sig själv i att fokusera och koncentrera sig på en sak, något som kan vara knepigt för många i vår hektiska värld med alla dess intryck.

Det är inte så enkelt som det låter att bara sätta sig ner och rita men sen då man lyckas är det ju fint, det väcker kreativiteten och man mår bra

- Jag tror att det kan vara svårt för ganska många, det är inte så enkelt som det låter att bara sätta sig ner och rita men sen då man lyckas är det ju fint, det väcker kreativiteten och man mår bra.

Att färgläggning har en lugnande effekt på psyket är inget nytt under solen. Psykologen Carl Jung använde redan i början av 1900-talet färgläggning som en del av terapi då det är ett sätt att komma i kontakt med sina känslor och man t.ex. kan analysera vilka färger man spontant använder.

- Även för mig är det meditativt och jag lär saker som mig själv. Bilderna är Mandala-formade, d.v.s. allt upprepar sig fyra gånger. Mina misstag syns på bilderna men det är helt okej, jag har försökt börja släppa taget om min egen perfektionism.

Framtidsplaner?

- Mitt delmål är att kunna göra en väggkalender för 2016 med bilder som folk får färglägga själv och vinsten av försäljningen skulle gå till välgörande ändamål. Sedan skulle jag såklart gärna vilja utveckla detta och i framtiden göra riktiga målarböcker.

Maria Ljungeld gästade Lördax-studion 7 februari 2015 och intervjuades av Hannah Norrena och Jukka Isojoki.

Alla har vi väl pressat nån blomma inuti vår favoritbok nån gång? Vill man ta vara på flera växter och dessutom med stil, då är det dags att göra en egen växtpress!

Att samla växter under en sommar är som att samla minnen, ögonblick av lukt, värme, former och som ger den där härliga lyckliga känslan inombords. Och böcker funkar fint som tyngder, den gamla hederliga telefonkatalogen också, men en växtpress är bäst för ändamålet.

Du behöver:

• 10 st. gråkartong 25 x 35 cm, 2mm i tjocklek.(Bra storlek när A4:or ryms och lämnar kant runt om)
• 2 st. fanerskivor 25 x 35 cm, 8mm
• A4 tunt ritpapper (ju ”sämre” kvalitet desto bättre, då sug fukten från växten upp bättre)
• 2 gamla läderbälten
• svart och vit hobbyfärg
• penslar

Så här gjorde jag:

Måla med vit färg blommor, texten växtpress eller lämplig dekoration. Jag målade ”Trädgården på Strömsö”´s logo på framsidan.

Placera alla 10 kartongsidor i en hög med ritpapper emellan. Sätt en av de torra träskivorna som botten och den andra som översta lock. Spänn bältena runtom och klipp bort överflödig längd av bältena. Stansa eventuellt nya hål i bältena så det går att justera efter hur mycket växter som sätts i pressen.

Klart. Låt samlandet börja!

Vår kropp består till största delen av vatten, och precis som vatten kan kroppen bli surare än den mår bra av – till exempel när vi stressar mycket. Sura insjöar brukar man kalkbomba, men kroppen påverkas bäst genom medvetna matval.

Olika organ i kroppen har olika pH-värden. Blodet är till exempel svagt basiskt med ett pH-värde på mellan 7,38 och 7,42 medan miljön i magsäcken är väldigt sur, runt pH 1,7.

Tunntarmen, där det mesta av näringsupptaget sker, bör ligga på neutrala pH 7. Skulle en för sur miljö uppstå i kroppen försämras näringsupptaget. Matsmältningen kan bli sämre och symptom som förstoppning, trötthet och svampinfektioner kan uppstå.

Vissa livsmedel är syrabildande

Syra-basbalansen är något som kroppen vanligtvis reglerar helt på egen hand, men man kan själv hjälpa till genom att äta mer basbildande livsmedel och minska på de syrabildande matvarorna.

Det var den tyske läkaren dr Ragnar Berg som på 1930-talet upptäckte att livsmedel som socker, kaffe, kött, vete och allt som innehåller gluten är syrabildande, medan det mesta när det gäller frukt och grönsaker är basbildande.

Hur vet jag att jag är sur?

Om du har symptom som dålig matsmältning, förstoppning, trötthet eller svampinfektioner är det möjligt att din kropp är lite försurad. Då kan du hjälpa till genom att minska på syrabildande livsmedel och äta mer av de basbildande.

Människor som har Candida-infektioner brukar må gott av att hålla sig ganska strikt till en basbildande diet, medan de flesta andra kan äta basbildande i några veckor då och då som en renande hälsokur.

Renande kur en gång om året

En renande kur tycker jag är skönt att göra någon gång per år för att hjälpa kroppen att rensa ut slaggämnen vi samlat på oss i fettvävnad och lever. I tre veckor äter man då bara basbildande mat i kombination med utrensande örtteer.

En sådan avgiftningskur brukar resultera i lite mer energi, lite bättre hy, lite klarare ögon och kanske en liten viktminskning.

Vad säger vetenskapen?

Inom skolmedicinen anser man att kroppen klarar att reglera syra-basbalansen helt och hållet på egen hand, men man understryker vikten av att själv stärka sin hälsa och förebygga hälsoproblem genom bra kost och motion.

Det råder en allmän konsensus bland kostforskare idag om att kaffe, socker, alkohol och mycket rött kött inte är särskilt hälsosamma livsmedel, och att de allra flesta behöver äta mer frukt och grönsaker.

Basbildande livsmedel

• Gröna bladgrönsaker
• Gurka
• Rotfrukter
• Potatis
• Citrusfrukter
• Bär
• Bönor
• Mandel
• Sesamfrön
• Övriga grönsaker och frukter

Syrabildande livsmedel

• Rött kött
• Ägg
• Vita mjölprodukter som bröd och pasta och alla spannmål som innehåller gluten
• Socker
• Alkohol
• Kaffe, svart te, läsk, saft, frukt som är inlagd med socker, t ex sylt

Pumpa, squash och frilandsgurka är lättodlade i vårt nordiska klimat och brukar ge stora skördar. I slutet av sommaren står man där med enorma mängder zucchini och pumpor som tycks ha tagit över hela trädgården. Då är det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång att lägga in, frysa ner och fylla förråden.

Squash kommer ursprungligen från Amerika, och utgjorde tillsammans med bönor och majs basen i både urbefolkningens och nybyggarnas föda. Indianerna kallar dem för de tre systrarna.

Pumpa tillhör samma familj, och zucchini är egentligen en sorts squash som heter zucchini så länge den är liten och späd. Pumpa och de varianter av squash som har orange fruktkött är de nyttigaste eftersom de innehåller höga halter av betakaroten.

Pumpa för äldre män

Det orange köttet i pumpan är väldigt rikt på antioxidanten betakaroten, och är därför antiinflammatoriskt och stärker cellernas försvarsmekanismer. Pumpafröna har samma effekt men stärker också lederna, hjärtat och blodcirkulationen.

Mest intressanta är de kanske för att de kan motverka godartad prostataförstoring, ett ämne i fröna hämmar ett enzym som påverkar tillväxten i prostatacellerna. Några portioner pumpa varje vecka och en eller två matskedar pumpafrön om dagen kan alltså vara välgörande särskilt för äldre män.

Helt obehandlade kan pumpafrön vara lite tråkiga, ungefär som att tugga på en bit kartong. De gröna är godast, och om man rostar dem en stund i en stekpanna tills de börjar poppa (som popcorn) blir de härligt knapriga och får en fin nötsmak. Rostade pumpakärnor är goda att strö över en sallad, eller bara äta som snacks. Eftersom de innehåller en hel del fett är de ganska mättande, vilket ju kan passa bra i en sallad.

Mättande fibrer

Squash och zucchini är inga näringsbomber och brukar oftast användas som utfyllnad i mat. De innehåller liknande ämnen som pumpa, men inte lika mycket. Däremot är det mycket energi i squash, och fibrerna ger en bra mättnadskänsla.

Testa att ugnsrosta squash, grilla den i tunna skivor eller panera och steka squashskivor som ett alternativ till stekt strömming för vegetarianer. Zucchini passar bra i raw-mat, och man kan göra en fräsch zucchinipasta som är helt glutenfri och går att använda istället för vanlig pasta till bolognese, carbonara eller lasagne.

Bra vätskeersättning

Gurka har mer att bidra med än man kan tro. Den är väldigt rik på mineraler och vätska, så en gurka kan fungera som vätskeersättning under varma dagar, efter hårda träningspass eller vid diarré. Gurka innehåller också kalium och magnesium som motverkar benkramper, något som lätt uppstår vid uttorkning.

Fibrerna i gurkan hjälper till vid matsmältningen och kan lindra eller motverka förstoppning. De ger också en bra mättnadskänsla. Låt skalet på gurkan vara kvar, eftersom det är där de flesta mineralerna sitter. Hela gurkan är basbildande i kroppen och kan motverka sur mage.

Och det där med att ligga och vila med gurkskivor på ögonen? Jo, där finns faktiskt en poäng. Fruktköttet i gurkan dämpar hudirritationer och innehåller inflammationshämmande C-vitamin.

Näringsinnehåll

Squash och zucchini - vitamin B1, B2, B6, C, K, betakaroten, folat, koppar, magnesium, mangan, fosfor, kalium, fibrer

Pumpa - vitamin B1, B3, B5, B6, C, betakaroten, folat, koppar, mangan, kalium, fibrer, omega 3

Pumpafrön - vitamin E, K, koppar, järn, magnesium, mangan, selen, fosfor, zink, omega 3, protein, steroider, steroler

Gurka - vitamin A, C, folat, magnesium, mangan, molybden, kalium, kisel, fibrer

Läs också
Få rätt pH-balans i kroppen
Zucchinitagliatelle med rostade pumpakärnor
Inlagd gurka

Det är med avund i blicken jag tittar på engelska trädgårdsprogram eller läser om prunkande trädgårdar i södra Sverige. Är det galenskap att försöka odla någonting på nordligare breddgrader? Är det som att slåss mot väderkvarnar?

Men tänk att det finns fördelar med vårt nordliga klimat och det finns också knep för hur man får saker att växa även om omständigheterna inte är de gynnsammaste. Ett tjockt snötäcke gör att plantorna inte fryser bort på vintern. Det ligger som ett täcke över mullbänkarna och skyddar mot sträng kyla och uttorkning.

Tjälen brukar inte ses med blida ögon av bilister och gårdsägare, för då tjälen går ur marken på vårarna brukar det ofta uppstå gropar i vägarna och sprickor i asfalten. Tjälen rör om och vänder på marken.

För en trädgårdsägare är det här en fördel eftersom trädgårdsmyllan ändå ska vändas på vårarna. Tjälen är gratis arbetskraft då den luftar jorden på vårarna. Låt vara att den inte gör hela jobbet, men det är en hjälp på vägen.

Det finns förstås försvårande omständigheter. Om det är en snöfattig vinter kan växterna frystorka. Det innebär att solen värmer de kala grenarna och vätska avdunstar. Men även vinden ger samma negativa effekt fastän det är molnigt. Då marken är frusen kan växten inte ta upp vatten med rötterna och växten torkar. Tjälen är bra för att hålla sorkarna borta. Om det finns snö men inte tjäle trivs vattensorkar.

En som kan knepen i ett nordligt klimat är trädgårdsmästaren Leif Blomqvist som har en plantskola i Lepplax i Österbotten. Upphöja växtbäddarna gör att man det inte blir för vått och att mullen blir luftigare. Ett gammalt talesätt säger att man vinner en växtzon genom upphöjda växtbäddar.

Trädgårdsmästare Leif Blomqvist. Leif Blomqvist Bild: Yle

Förr kunde man sätta sig i segelbåten och i långsam takt åka omkring i flera veckor i skärgården. I dag sätter man sig i motorbåten och är på sin höjd ute över dagen. Och ombord ska det vara lika bekvämt som hemma.

Som produktchef på båttillbehörsföretaget Maritim har Sebastian Blechingberg länge kunnat följa med trenderna inom båtlivet.

- I dag åker man båt från punkt A till punkt B, och man har en viss tid på sig. Går det långsammare blir man stressad, säger han.

De ökade kraven på bekvämlighet har gett upphov till helt nya båtprodukter. Blechingberg visar en gasspis som är lika lätt att använda som vilken vanlig spis som helst hemma i köket.

Han tror att det finns en framtid för båtlivet trots att dagens ungdomar påstås vara alltför bekväma för att sköta en båt.

- Ungdomar gillar ju fortfarande uteliv och sport. Nog vill de fortsättningsvis ha båtar, även om båtarna bör vara bättre utrustade än förut, menar han.

Hur ska det då gå för den traditionella träbåten, som kräver mycket underhåll? Ska ungdomen orka med sådana sysslor?

- Jag misstänker att intresset för träbåtar bland ungdomen kommer att minska, säger Kim Nylund, som själv skaffade sig en träbåt i fjol.

- Inget går upp mot att sätta sig i en träbåt och åka ut på sjön. Men det är väl nog närmast medelålders människor som uppskattar det, säger han.

På båtmässan visas både träbåtar och mer snabbgående båtar. Också fiskeredskap demonstreras i en särskild bassäng. Båtmässan pågår till den 15 februari.

Nu kom då rekommendationen, vi behöver mer jod – hemma, på jobbet och i den industritillverkade maten vi köper i butiken på väg hem. Statens näringsdelegation publicerar idag sin nya rekommendation där hela livsmedelsindustrin uppmanas övergå till joderat salt. Speciellt önskas bagerierna låta övergången ske snabbt, eftersom bröd är ett livsmedel som de flesta finländare äter.

Frågan har behandlats i en arbetsgrupp i ett drygt år.

Redan i höstas uppmanade näringsdelegationen storköken att övergå till joderat salt, en uppmaning som nu upprepas. Även hemma uppmanas vi salta maten med joderat salt.

Bakgrunden är att finländarnas jodnivåer sjunkit under 2000-talet och trenden är europeisk. Våra matvanor har ändrat och både finländare och övriga europeer äter idag många av sina måltider utanför hemmet. Mat som annars kanske är bra men som inte är saltad med jodsalt.

Jodbrist leder till problem i sköldkörtelfunktionen, t.ex. struma är en följd av långvarig jodbrist. Jodbristrelaterad struma existerar än idag på vissa håll, men har försvunnit där man försett befolkningen med jod, oftast då via saltet.

I Finland var jodbristrelaterad struma förhållandevis vanligt förekommande ännu under första halvan av 1900-talet, men utrotades i och med joderingen av bordssaltet år 1949.

Läs också:

Får vi tillräckligt med jod?

Statens näringsdelegations pressmeddelande

Hör mer även i veckans Kvanthopp på torsdag kl. 11.03 i Radio Vega.

Kärleken är kraften som upprätthåller hela universum, menar healern Catharina Degerman. Hon tog med sig Efter Nio reportern Göran Palm för att känna trädens kärlek.

Göran Palm känner sig först skeptisk och konstaterar att han själv bland annat föredrar plastgranar. Men Catharina Degerman ber honom känna hur det känns att stå bland träden.

– Jag väljer noga vilket träd jag tänker krama. Vill trädet bli kramat eller inte? Är det okej att jag är här? frågar sig Degerman.

Enligt Degerman börjar trädet känna sig själv när man kontaktat det. Samtidigt mår människan bra av kontakten. Undersökningar har visat att till exempel blodtrycket börjat sjunka hos människor som är i kontakt med träd, berättar Degerman.

Palm stämmer in med att människor i Finland knappast inser hur stor inverkan träden har på oss. Hur skulle vår civilisation se ut idag om vi inte hade haft virket för att bygga vår hus eller tjäran att exportera?

Läs också: Naturälskaren Pirkka-Pekka Petelius

Efter Nio om kärlek, torsdagen den 12 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.

Han är mest känd som skådespelare, men för honom personligen är naturen en omistlig del av livet. Så ofta han kan besöker Pirkka-Pekka naturen för att hämta kraft och lugn.

Det började redan när han var två år gammal och hans pappa tog med honom till skogen. Där sov Pirkka-Pekka Petelius bland vårens blomster, och det var så en livslång kärlek började.

I början var det, som för så många andra unga pojkar, fåglar som fascinerade. Pirkka-Pekka blev tidigt en fågelskådare av rang. Naturligtvis känner han alla fåglar till utseende och läte, och de latinska namnen sitter som gjutna i hans minne.

Med åren har förhållandet till naturen fördjupats, med ökade kunskaper om hur sambanden i naturen fungerar så har också Pirkka-Pekkas njutning ökat.

Nuförtiden trivs han bäst ensam i naturen. Man behöver inte göra något speciellt, som att plocka bär eller hugga ved. Det allra viktigaste är att lära sig att lyssna till naturen. Att lära sig att öppna alla sina sinnen, se färgerna, ljusskiftningarna, känna dofterna och bara finnas.

Nattviolen är Pirkka-Pekkas favorit

– Gå ut en stilla sommarnatt i Juni och sök nattvioler, säger Pirkka-Pekka. Det finns ingenting som doftar som de, jag återkommer varje sommar till samma ställe för att besöka en nattviol som jag lärde känna för många år sedan.

Läs också: Så känner man trädens kärlek

Efter Nio om kärlek, torsdagen den 12 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.

Hötad potatis med olika röror. Bland annat det har seniorer vid Blomsterhemmet i Ekenäs lärt sig att laga under en matlagningskurs för äldre.

Det är fråga om en matskola för människor som fyllt 65 år som Folkhälsan håller i trådarna för. På Blomsterhemmet är det den tidigare hushållsläraren Anne Winqvist som drar kursen.

- Jag hoppas mina elever har lärt sig något men jag har också lärt mig väldigt mycket av de här seniorerna, säger hon.

Eija lagar geggamoja

Först kan tanterna och farbröderna vara lite motsträviga, men då de börjar pyssla i köket så blommar de upp - eller så är endel bara med och äter gott.

En som är med och kockar är 83-åriga Eija, Blomsterhemmets busunge som hon kallar sig.

När Yle Västnyland följer med på gruppens sista kurseftermiddag står det hötad potatis med bland annat gubbröra och guacamole på menyn.

- Guatemala skulle jag säga. Det är geggamoja, säger Eija, som aldrig tidigare ätit guacamole.

De äldre lagar näringsrik husmanskost tillsammans. De lagar mycket ugnsrätter för att undvika att spisplattan lämnas på eller att något kokar över.

Matlagning med Blomsterhemmet

Äldre vid Blomsterhemmet i Ekenäs lagar mat under en matlagningskurs.

Näringsbrist bland äldre

Undersökningar visar att det finns äldre i Finland som har näringsbrist. När man blir äldre tas inte näringen i maten lika lätt upp, därför är det viktigt att maten är näringsrik, säger Winqvist.

- Näringsbehovet kan också stiga om man äter mediciner.

Vanligtvis orkar äldre inte äta så stora portioner. Men det är inget fel på Eijas, Runars, Gunnels och Sivs matlust - oftast är skålarna tomma.

Klappat och klart! Hötad potatis och olika röror. Bild: Anne Winqvist

I Pargas stad har det förekommit klagomål om den smaklösa maten som serveras inom äldrevården. Enligt Stina Engblom Colliander, som är ordförande för Äldrerådet har klagomålen kommit från både personal och klienter inom äldrevården.

Engblom Colliander anmärker om två problem med maten.

Äldrerådets ordförande Stina Engblom Colliander. Stina Engblom Colliander, äldrerådets ordförande i Pargas Bild: Yle/Johanna Ventus

- Den är smaklös och ibland också svår att identifiera, säger hon. Det är som man i Pargas säger "sösseli".

Äldrerådet fungerar som en länk mellan medborgarna, politikerna och tjänstemännen. Engblom Colliander har bland anant talat med förmän på vårdhem som erkänt att maten är undermålig.

- För gamla människor är maten egentligen en av höjdpunkterna på dagen, säger Engblom Colliander och poängterar att det därför är desto viktigare att maten är ordentligt upplagd så att man ser vad det är. Lite salt kan man själv tillsätta, men det är även andra smaksättningar som är viktiga.

Äldrerådet har varit i kontakt med personer som fått mat hemkört via den kommunala äldreomsorgen, men på grund av den dåliga kvaliteten har patienterna till och med kastat bort den och förlitat sig på mat av sina anhöriga.

Social- och hälsovårdsnämndens ordförande Merja Fredriksson (SFP) bekräftar att det kommit in en hel del kritik gällande maten och saken diskuterades på nämndens senaste möte. Man nöjde sig med kostchefens försäkran att de äldre får i sig tillräckligt med näring.

Ingen får uttala sig

Vega Åboland har försökt kontakta människor som serveras mat av Pargas stad. Till exempel på bäddavdelningen uppger personalen att ingen av klienterna får uttala sig i radion. Engblom Colliander anser att det behövs samarbete och att det måste gå att tala om problematiken.

- Det är skrämmande att inte få intervjua personer som bor på enheterna, säger Engblom Colliander. Man hänvisar ofta till lagen och tystnadsplikten men där tystnadsplikten direkt kan vara till skada för människor måste man tänka om. Det är ledsamt att man ibland är så mån om att säga att allting är bra att man inte gör något för att förbättra saker.

- Ibland hänvisar man till att det finns för lite resurser då det gäller budgeten för maten, säger Engblom Colliander som anser att man också med samma budget kan göra maten godare.

Det finns exempel på kommuner som klarar av att servera god mat inom äldreomsorgen. Tidigare har Vega Åboland rapporterat om köken i Kimitoöns kommun där man först har identifierat att största delen av matgästerna är äldre. Därefter har man utvecklat matlistorna med bland annat maträtter som var populära förr.

Läs också: De äldres mat får kritik i Pargas
Kimitoöns äldreboenden får ny matsedel

Dörren öppnas. Musiken tystnar och blickarna vänder. Två hårda killar stiger in i salen: styrkelyftarna Mårten Svartström och Fredrik Smulter.

Bänkpress handlar inte bara om rå styrka. Det handlar också om styrkan mellan öronen. Det vet världsrekordhållaren i bänkpress, Fredrik Smulter. Hans rekord är 400 kg.

– Vikten var inte den största utmaningen när jag slog rekordet. Det viktigaste var den rätta sinnesstämning, berättar Smulter.

Smulter övervann rädslan och trodde på sig själv. På så sätt fick han den fysiska styrkan som behövdes för att slå rekordet.

Har Mårten Svartström kapacitet?

Programledaren Mårten Svartström saknar tills vidare ett personligt rekord i bänkpress. Hur mycket orkar han lyfta?

– Du har en fysisk kapacitet för att lyfta 70 kg. Men har du den mentala kapaciteten? frågar Smulter av Svartström.

Skulderbladen ihop, böjd rygg och benen stadigt i marken. Så lyder anvisningarna. Svartström prövar först lyfta 40 kg. Det går fint. Likaså 50 och 60 kg. Vid 65 kg börjar det redan kännas tungt. Mårten är tveksam till om han orkar lyfta 70 kg. Efter en stunds vila gör han ett försök

– Du kommer att klara det. Men du måste ta i med allt vad du har, instruerar Smulter.

Svartström lyfter, men 70 kg är för tungt.

– Synd, konstaterar Smulter.

"Jag säljer mig själv till bänken"

Medan de är i gymmet passar Smulter på att försöka slå hallrekordet. För det krävs en serie med 247 kg. Svartström undrar vad Smulter tänker på inför lyftet.

– Ingenting. Jag säljer mig själv till bänken, berättar Smulter.

Han spräcker som väntat rekordet. Men det var inte dagens svåraste uppgift. Nu återstår för Smulter att lyfta ett osymetriskt och avlångt föremål vid namn Mårten Svartström. Efter ett sammelsurium av manliga läten klarar både Smulter och Svartström uppgiften. Efter en hårdhänt behandling lyfts Mårten upp på raka armar

– Ursäkta att jag knep dig. Man borde ha ordentliga kläder för det här, beklagar Smulter.

Läs också: Ristomatti Ratia ser saker som ingen annan ser

Efter Nio om styrka, måndagen den 16 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.

Den italienska staden Neapel har traditionellt tagit åt sig äran för att vara pizzans urhem. Nu hävdar en italiensk forskare att ordet pizza användes staden Gaeta hundratals år tidigare.

Den italienska klassikerns historia kan komma att skrivas om, skriver tidningen The Telegraph. Den italienska forskaren Giuseppe Nocca hävdar att pizzan inte alls härstammar från Neapel utan från Gaeta som ligger ungefär 80 kilometer nordväst om Neapel.

Enligt Nocca nämns ordet pizza för första gången år 997 i en lista över maträtter som ska levereras till Gaetas ärkebiskop under ett år. Enligt dokumentet måste stadens arrendebönder leverera 12 pizzor till jul och påsk.

Den första skriftliga dokumentationen över pizza i Neapel härstammar från 1700-talet, det vill säga hundratals år senare.

Pizzaliknande rätter har ätits i hundratals år i Italien. Platon ska till exempel ha beskrivit maträtter som påminner om pizza redan på 400-talet före Kristus. Det är ändå den plats där benämningen pizza används för första gången som betecknas som pizzans urhem.

Pizzan från Gaeta från år 997 skiljer sig mycket från dagens pizza. Det ska till exempel inte ha funnits tomat på den eftersom tomaten kom till Europa först på 1500-talet.

Nu har bagerierna redan ett par veckor för högtryck tillverkat ett av våra traditionella festbakverk, fastlagsbullen (”semla” i Sverige) och i kyrkorna firas på söndag fastlagssöndag. Inför fastlagstisdagen eller fettisdagen planerar många att åka kälke eller kanske rentav gå på fastlagsbal. Men vad ordet fastlag verkligen betyder är inte allmänt bekant.

Enligt mycket gammal kyrklig tradition börjar fastetiden 40 dagar (plus periodens söndagar som inte är fastedagar) före påsk. Men före fastan ställde sina krav på försiktighet med mat och dryck och allmän stillhet fick man förr i världen leva om rejält och fira s.k. fasteafton i dagarna tre. Vastelavent är det gamla tyska ord som vårt svenska fastlag kommer från. Fastlagen består av söndagen, som förr också kallades köttsöndagen, blåmåndagen (också det av tyskans blauer Montag, vilket troligen syftade på att tyska kyrkor pryddes med blåa textiler under fastan) och fettisdagen, dsv dagen då det fick ätas mycket fet och kraftig mat, som t.ex. ärtsoppa med fläsk, lyxmat för allmogen förr.

Det finns en del variationer på namnen – i Österbotten och Åboland t.ex. talas det också om mulimåndag, i Österbotten dessutom om kråkmåndag. Korvmåndag är ganska vanligt i Sverige. Fastlagstisdagen kallas i Sverige fettisdag eller vita tisdagen – vita därför att man då åt bulle bakat på vitt mjöl, vilket var en sällsynthet före 1900-talet.

Den protestantiska kyrkan satte stopp för mera seriöst festande, men i katolska länder är det ju verklig karneval inför fastan – det gällde, och gäller fortfarande, för dem som har råd att äta mycket och gott innan fastan förbjuder bl.a. köttätande (ordet karneval har att göra med de latinska orden carne vale, dvs farväl till kött).

I kyrkorna är fastlagssöndagen en vändpunkt – julglädjen lämnas och uppmärksamheten vänds mot fastan, den tid som förbereder församlingsmedlemmarna för påskens lidande och fröjd. Den liturgiska texten talar om hur Jesus säger till sina lärjungar att det är dags för honom att gå till Jerusalem och fullborda det han kommit för att göra.

I Radio Vega firas i år fastlagstisdag med Pernå församling, Robert Lemberg predikar. Söndag kl 13.03.

Han klev ut i offentligheten som designer och inredare som 14-åring, 60 år senare skapar han fortfarande rubriker.

Sonen till Armi Ratia, Marimekkos grundare gjorde debut som inredningsgeni då han som 14-åring inredde ett rum hemma i lägenheten.

– Min mamma tog dit några tidningsmänniskor från Hopeapeili, eller vad det nu var för tidning, de blev hemskt imponerade och så hamnade jag på omslaget av tidningen.

Den lyckligaste tiden

– Det var när jag blev antagen att studera vid Leicester College of Art i England.

– Egentligen skulle jag inte alls ha blivit antagen eftersom jag inte talade engelska, men jag hade inrett en sal i studentlägenheten där jag bodde, och då lärarna fick se mitt verk ändrade de sig, jag fick börja på andra årskursen direkt.

– Där trivdes jag jättebra, det är konstigt vilken kraft och kreativitet som finns då man får göra det man verkligen tycker om, säger Ratia.

Misshandel ledde till minnesproblem

För 5 år sedan hittades Ristomatti Ratia medvetslös utanför sin bostad, han låg i koma i 6 dagar.

– Då jag vaknade upp var jag omgiven av vackra kvinnor som tog hand om mig, så det gick ingen nöd på mig.

– Det värsta var inte den fysiska skada som misshandeln ledde till, utan själva integritetskränkningen.

Min största svaghet är vackra kvinnor

– Det blir nämligen dyrt, skojar Ristomatti Ratia.

Han har varit gift 3 gånger, sedan 1990 med Anu Saagim från Estland.

Den värsta dagen i mitt liv

Då Ristomattis son Aleksi cyklade hem från skolan den första skoldagen blev han och grannpojken överkörda av en bil. Båda 7-åringarna omkom.
Trots att dethär hände för 40 år sedan lever minnet starkt.

– Mitt jobb var att ta hand om min hustru och min mor, som båda blev svårt chockade. Sedan gjorde jag kistor till pojkarna, åt min son, som tyckte om att fiska gjorde jag en kista formad som en båt.

Ingen pensionär.

– Jag kan inte sluta skapa, genast jag kommer in i ett rum vet jag hur jag skulle inreda det.

Arbetet tar aldrig slut för hobom och han har inga planer på att sluta. Det finns hur mycket som helst att göra och han håller sig i form med simning och utförsåkning.

– Att vara kreativ är att se sådant som ingen annan ser, att kunna göra tvärtom mot vad alla förväntar sig.

Läs också: Fredrik Smulter lyfter programledare

Efter Nio om styrka, måndagen den 16 februari 2015 kl. 21.00 i Yle Fem och på Arenan.