Det lackar ju mot sportlov nu, och vad är väl då bättre än att se till att de gamla längdskidorna får en grundlig service. Mina egna har jag tyvärr slarvat en del med, och de kräver ett rejält nappatag, en riktig grundgenomgång.

Jag vänder mig till Tomas Brännkärr, som kan dethär. Han åker själv mycket och han har också servat sina barns skidor. Speciellt gäller det utförsåkning, där dottern Nathalie för några år sedan åkte i ungdomslandslaget, men han behärskar också längdskidor på sina fem fingrar.

All smuts bort

1. Börja med att ta bort all smuts och grundpreparera skidan, säger Tomas.

2. Ta bort den gamla fästvallan. (Där det har fastnat en del klister, gamla barr och små kvistar).

- Smutsen är nämligen glidets värsta fiende, säger Tomas, som tar fram en värmeblåsare och sveper över fästområdet.

3. När den gamla fästvallan är varm och rinnig, svep av den med en bit hushållspapper. Var försiktig så du inte överhettar belaget.

En grundgrej är att det så kallade spannet är av rätt styvhet för din vikt. Är det inte fallet, kan du valla hur fint som helst och det blir ändå inte till någonting, betonar Tomas.

skidvallning Bild: YLE skidning,skidvall,skidvallning,skidåkning,valla,vallning,vintersport

Reparera glidytorna

4. Preparera glidytorna med paraffin, både fram och bak.

Vid ca minus 10 och under använder man klassiskt blått. Är det runt nollan så tag rött eller gult paraffin. För riktigt kallt väder används grönt, hårt paraffin.

5. Värm vallajärnet till rätt temperatur.

6. Använd en grundvalla på hela det rena belaget utom fästområdet. När man värmer in paraffinet så suger det in sig i belaget.

Många använder strykjärn, men ett riktigt vallajärn är mycket precisare temperaturmässigt, rekommenderar Tomas.

Sickla och slipa

7. När paraffinet svalnat och stelnat, sickla bort nästan 90% av paraffinet. Då får du bort all smuts som grott in i belaget.

8. Sickla med ett fast grepp och jämna rörelser.

9. Slipa bort det paraffin som inte gått in i belaget.

Slipen påminner om en borrmaskin med slip och kan vara litet överkurs i ett vanligt hushåll. Tomas slipar skidorna för att kunna se strukturen i skidan.

- Det är då som skidan verkligen börjar glida, säger Tomas. Det finns inte något bättre än när du är ute med en jämnårig kompis i spåret och du bara glider förbi honom i nedförsbackarna. Då kan du skryta i pausen på laavun, att du minsann gjort grundjobbet! Du behöver ju inte berätta att du fått hjälp, om du inte vill.

Ett annat tips är att vara speciellt noga med frugans skidor. Har hon en trevlig upplevelse i spåret, så har du igen det senare!

Ett skidspår Bild: Yle/Bertil Blom skidspår,skidåkning,spår i snön

Borsta borsta

10. Borsta bort det sista överflödiga med en nylonborste. Färgerna på skidan framträder på ett helt nytt sätt ochg skidan börjar skina igen.

- Man kan borsta i timtal om man vill, säger Tomas, men eftersom det handlar om motionsåkning räcker det med någon minut.

Tomas Brännkärr servar och vallar skidor Bild: Yle/Peter Fahllund tomas brännkärr servar skidor

Nu är grundjobbet gjort.

11. Välj fästvalla enligt den aktuella temperaturen. Stryk på ett lager och gnid bort klimpar med en korkbit, sedan är du klar för spåret.

- Det som det lönar sig att investera i är en enkel skidställning. Det gör dethär jobbet så mycket enklare när skidan går att sätta fast i ett skruvstäd, avslutar Tomas Brännkärr.

Jonathan Nordberg byggde sitt första växthus när han bara var 19 år gammal. Vi hälsar på och upptäcker att ett växthus inte bara huserar tomater, utan också humlor och andra viktiga insekter. Följ med på en rundtur!

Innan jag tillåts gå in i växthuset måste jag desinficera både skor och händer. Det visar sig att tomatplantor, precis som vi människor, kan drabbas av otäcka virus.

- Det är ovanligt med virus i Finland, men vi är rädda för de som kan komma från utländska grönsaker i mataffärerna, säger Jonathan Nordberg.

Han har precis köpt nya plantor för säsongen och skulle något drabba dem finns det inte längre tid att börja om. Det enda han kan göra är att försöka minimera skadorna.

Jonathan har 15.000 kvadratmeter växthus med tre olika sorters tomater: Vanlig rund tomat, pärltomat och bifftomat. Jonathan Nordbergs tomatplantor inne i växthuset. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,tomatodling,växthus

Jonathans tomatodling är en traditionell odling utan tilläggsbelysning. Det betyder att säsongen startar i slutet av januari och håller på till slutet av november. Han uppskattar att ungefär 70 procent av växthusen i Finland är sådana som inte har tilläggsbelysning.

- Att skaffa lampor är en stor investering, så hittills har det inte blivit av, säger han.

Men Jonathan har ett litet test på gång. Mitt i havet av små plantor lyser en rad med röda och blåa ledlampor. Det ser ut som julbelysning men det är just de där färgerna som plantorna vill ha.

Det är bara ett fåtal plantor som är med i Jonathans test med ledlampor. Jonathan Nordberg tittar på tomatplantor som finns bredvid röda och blåa ledlampor. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,ledlampor,tomatodling,växthus

Att veta vad och när en planta vill ha något är en hel vetenskap, men Jonathan har lärt sig genom att prova på. När han byggde sitt första växthus hade han ingen odlingsutbildning, men fick en del hjälp av sin pappa som också hade växthus då.

- Men jag gjorde nog en del misstag som jag säkert inte skulle ha gjort om jag haft mer erfarenhet. Det blev att lära sig den hårda vägen, men i dag är jag många erfarenheter rikare, säger han.

En typisk dag i odlarens liv

Jonathans dag börjar alltid med att han kollar hur allt står till i växthuset.

- Istället för att kolla Facebook eller Instagram på telefonen så kollar jag att växthuset är i skick. Visst har jag alarm och sådant men jag kollar alltid så att alla temperaturer och sådant är rätt.

Jonathan kan alltså befinna sig var som helt i världen men ändå ha full koll på växthuset. Med hjälp av telefonen kan han ändra på temperaturen eller se till att plantorna får vatten.

- Det är väldigt praktiskt. Men känslan för plantan får man förstås inte om man inte är på plats, så man måste nog vara med också, säger han.

Tomaterna odlas i stenull eftersom det då är lättare att hålla koll på nivåerna av olika näringsämnen i plantan. I början av säsongen är det viktigt att rotsystemet utvecklas och blir starkt. Närbild på tomatplantans rötter som växer i stenull. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,rötter,stenull,tomatplanta,växthus

Och Jonathan är gärna på plats i växthuset eftersom han trivs med sitt jobb.

- Själva jobbet är väldigt omväxlande. Jag har ett väldigt brett ansvarsområde och det tycker jag mycket om. Men det är också många utmaningar.

Det ekonomiska en utmaning

Utmaningarna ligger förstås i att kunna läsa av plantan och se vad den behöver, men också i det ekonomiska.

- Inkomsterna måste alltid täcka utgifterna, och det kan vara knepigt ibland. Men man måste se på helheten. Om det är dåligt pris i två veckor så går det oftast över. Man måste se på hela säsongen, så att man får ihop det.

Jonathan berättar att det också är lite hälsosam tävling växthusen emellan. I Närpes är det ganska tätt med växthus, men de sporrar varandra att bli bättre.

- Det är roligt att försöka överträffa sig själv också och få ut ännu mera av odlingen – att hitta sätt att producera billigare men ändå behålla kvaliteten.

Hård konkurrens med andra länder

Om konkurrensen inom Finland är hälsosam, är konkurrensen utifrån hårdare. Spanien och Holland levererar oftast mycket billigare tomater till affärerna.

- Prismässigt har vi svårt att konkurrera, men visst finns det perioder där vi utan tvekan kan konkurrera också prismässigt.

Tomaterna skeppas ju inte tusentals kilometer utan det vi producerar färdas innanför landets gränser.

För en tid sedan gick S-gruppen ut med nyheten att de sänker priset på flera olika grönsaker – däribland inhemska tomater. Jonathan tycker det är en bra idé så länge de sänker på sin egen marginal och inte på priset som odlarna får för sina tomater – de skulle nämligen inte klara av en stor prissänkning. Istället försöker de finländska odlarna konkurrera med kvalitet, smak och närhet till produktionsstället.

- Tomaterna skeppas ju inte tusentals kilometer utan det vi producerar färdas innanför landets gränser. Då blir tiden för transporten betydligt kortare vilket gör att tomaterna är färskare i butiken.

Vilken tomat är bäst?

En stor fråga för konsumenten är kanske vilken tomat som är bättre för miljön – den inhemska som kräver en massa energi, eller den utländska som kräver mindre energi men istället frakt?

Jonathan berättar att han skulle förbruka ungefär tio procent mindre energi om han packade ihop sitt växthus och flyttade det till Holland. Men då skulle förstås kostnaderna för frakt tillbaka till Finland komma till. Orsaken till att han bara skulle spara in tio procent är att den största delen av energin går åt till att kontrollera fukten i växthusen, och behovet för det är lika stort i båda länderna.

- Jag skulle också vara tvungen att övergå till fossila bränslen. I Holland är standarden naturgas. Dessutom skulle jag inte skapa en enda arbetsplats i Finland. Men det är inte så stor skillnad på utländska och finländska tomater när det kommer till energiförbrukning.

Med hjälp av värmerör kan stenullen hållas varm. Det finns också rör som kan sprida ut koldioxid i växthuset. Koldioxiden som Jonathan köper är en restprodukt från industrin. Jonathan Nordberg kollar temperaturen i tomatplantans stenull, med hjälp av en termometer. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,tomatplantor,växthus

Jonathan säger att tomaten kommer att ha en viss påverkan på naturen var den än odlas. Den kommer alltid att förbruka naturresurser. Här i Finland är det energi, medan det i till exempel Spanien är vattenresurser.

- Men allteftersom utvecklingen går framåt kan vi förbruka mindre energi och vatten, och tillsätta mindre näring till plantorna. Allt går åt rätt håll.

Värmer upp växthusen med flis

Den största förändringen i odlingsbranschen är att de flesta övergått från fossila bränslen till biobränslen. Många använder flis, och det gör också Jonathan. Under vintermånaderna används också en del torv.

- Och så har jag använt havreskal, alltså restprodukter från industrin.

Utvecklingen i branschen är snabb och det kommer hela tiden nya odlingsstrategier och isoleringsmaterial. På senare tid har man också börjat intressera sig mer för själva tomaten.

- Våra frön kommer främst från Holland och Belgien, och där har fokus väldigt långt varit på produktionen. Men det har börjat svänga. Nu pratas det mer om smak, och så kommer produktion i andra hand. Det är positivt för alla, för det är ju ingen idé att producera en massa tomat om de inte håller måttet.

Varmare klimat inte alltid bättre

Vårt klimat förändras och vi har fått mildare vintrar med mindre snö. Det här är både bra och dåligt för tomatodlingen i Finland.

- När det är kallt så har vi sol, och det vill vi ha. Nollgradigt och mulet är det värsta som finns. Det är optimalt om det är soligt och minus fem grader.

Den här dagen är det kallt och soligt där ute. Då åker de isolerande takgardinerna åt sidan för att släppa in solljuset. Växthus med en massa gröna tomatplantor. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,tomatplantor,växthus

Kylan håller skadedjuren borta och det är lätt att hålla ett optimalt klimat inne i växthuset. Utan kylan skulle odlarna kanske vara tvungna att bespruta sina tomater mycket mer än de gör nu.

- Alla odlare använder sig av biologisk bekämpning, men i länder som Finland så är det möjligt att klara sig med endast biologisk bekämpning eftersom vårt smittotryck utifrån är väldigt lågt. På samma gång som odling under vintern kräver mer energi är det bra eftersom det rensar naturen.

Visst kan tomaterna i Finland också besprutas, men då handlar det oftast om punktbesprutning i toppen av plantan.

- Jag kan säkert räkna på en hand hur många gånger jag använt kemisk bekämpning, säger Jonathan.

Nyttodjuren äter upp skadedjuren

Jonathan berättar att det oftast är billigare att göra det så naturvänligt som möjligt. Han skulle inte alls spara pengar på att använda en kemisk behandling. I stället använder han sig av så kallade nyttodjur.

- Om någon vecka börjar jag sätta in nyttodjur och de kommer att föröka sig under våren. Om skadedjuren sedan kommer in i växthusen har vi ett så stort bestånd av nyttodjur att de kan föra krig mot skadedjuren. Det uppstår en form av terrorbalans inne i växthusen, säger han.

Ett annat djur som hjälper till med odlingen är humlor. De behövs för pollineringen och bor i tre små pafflådor som är utplacerade i växthuset. Fastän de är snälla så försvarar de sitt revir, så det gäller att inte reta upp dem allt för mycket.

En av de små hjälpredorna i växthuset. En humla och en blomma på en tomatplanta. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth humla,jonathan nordberg,tomatplanta,växthus

Luften inne i växthuset är så där lagom fuktig och när jag är på besök är det behagliga 18 grader varmt. Jag tänker mig att de som jobbar i växthus antagligen måste tillhöra den där mer lyckliga yrkeskåren, med tanke på att de får nästan konstant ljusterapi.

- Visst, nog tror jag vi är en ganska glad bunt. Det är ett bra arbetsklimat, och det är inte olidligt på sommaren heller. När plantor jobbar så kyler de ner omgivningen, så det kan vara kallare i växthuset än utomhus.

Vet du vem som häckar i din holk? Våra vanligaste holkhäckare är olika mesar och svartvit flugsnappare, men det finns också många andra som kan flytta in i en holk. Resterna av det gamla boet kan avslöja vilken art som häckat i din holk.

Under vintern är det bra att kolla läget i dina fågelholkar och städa ur gamla rester. Loppor, löss och andra otyg är stela av kölden så du undviker kliande bett.

Mesar

Ett typiskt mesbo har mossa som grund. På mosslagret samlar mesar ofta fjolårsgräs. Det egentliga boet kan i sin tur innehålla olika material beroende på omgivningen.

I en fjällbjörkskog är det ont om hålträd. En talgoxe vid en holk i en fjällbjörkskog. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,talgoxe

Talgoxens bo. Talgoxens ägg i ett bo i en holk. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,talgoxe

Boet är tilltrampat av ungarna. Talgoxens bo i en holk efter att ungarna flugit ut. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,talgoxe

Om boet ligger i skogen hittar man oftast hår från hjortdjur och skogshare. I tätorter ersätts skogsharens hår av fältharens. Nära bebyggelse hittar man ofta hår från husdjur, till exempel hund. Andra fåglars fjädrar och dun passar också bra.

Mesarna kan också passa på att använda det som mänskor lämnar efter sig. Garn, hår, tagel, ylle och isoleringsull – vad som helst kan duga om det gör boet mjukt.

En svartmes. En svartmes på en snöig gren. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,svartmes

Svartmeskull. Stora svartmesungar i en holk. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,svartmes

Boet efter att ungarna flugit ut. Svartmesbo i en holk efter att ungarna flugit ut. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,svartmes

Svartvit flugsnappare

Den svartvita flugsnapparen kan använda gräs, löv och tunna bitar av tallbark eller björknäver på bottnen av boet. Sedan fodras boet med finare material så som mjukt gräs.

En hona hämtar bomaterial. Svartvitflugsnapparhona för gräs till holken. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,svartvit flugsnappare

Bo under uppbyggnad. Flugsnapparbo under uppbyggnad. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,svartvit flugsnappare

Boet efter att ungarna flugit ut. Flugsnapparbo i en holk efter att ungarna flugit ut. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,svartvit flugsnappare

Grå flugsnappare

Den gråa flugsnapparen föredrar att inte bygga sitt bo i en holk. Det väsentliga är att det är god sikt från boet över omgivningen. På grund av detta skall framväggen göras öppen i en holk som är ämnad för en grå flugsnappare.

En holk för grå flugsnappare. Grå flugsnappares holk på en stugvägg. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,Grå flugsnappare

En grå flugsnappare ruvar En gråflugsnapparhona ruvar i ett bo som är byggt i en krans av lav. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,Grå flugsnappare

Den gråa flugsnapparen använder mossa, skägglav, torrt gräs och rotfibrer till att fodra boet. Nära bebyggelse används garnstumpar, husdjurshår och till exempel fibrer från torra klematisblommor.

Rödstjärt

Rödstjärten föredrar holkar med stora hål. Den kan till och med använda knipholkar. Boet görs av torrt gräs, mossa, gamla torra löv och andra naturfibrer. Rödstjärten fodrar boet med fjädrar och ull.

Rödstjärthane. Rödstjärthane på fjällbjörkkvist. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,rödstjärt

Ungarna har klarat sig ut i världen. Rödstjärtsbo i en holk efter att ungarna flugit ut. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,rödstjärt

Stare

Då staren börjar bygga sitt nya bo ger den ett ordentligt intryck. Den börjar ofta med att städa ut gammalt bomaterial innan den samlar nytt. Resten av arbetet är inte lika prydligt. Det nya boet hafsas snabbt ihop av gräs, torra löv och fjädrar. Då ungarna flyger ut ur holken lämnar de efter sig smutsiga rester av boet.

Bomaterial skall samlas. Stare med fjäder i näbben. Bild: Juha Laaksonen fågelholkar,stare,Sturnus

Ett smutsigt bo. Starens bo i en holk efter att ungara flugit ut. Bild: Risto Salovaara fågelbo,fågelholkar,Sturnus

Knipa

För knipholkar gäller samma princip som uggleholkar. En ny holken skall inte vara tom. Sätt till exempel kutterspån eller torr mossa i holken. Knipan sköter sedan resten själv genom att plocka dun från magsidan för att göra boet mjukt och varmt för äggen. På hösten lönar det sig att plocka bort eventuella ägg som blivit i boet, men boet skall inte tömas helt.

Knipholk i klibbal. Knipholk i en klibbal och ett söndrigt ägg på holken. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,knipa

Ett dunigt bo. Knipans bo med dun i en holk. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,knipa

Hela kullen samlad. En knipa och ungar simmar. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,knipa

Sparvuggla

Det är ofta lätt att se om en sparvugglas holk eller en annan uggleholk är bebodd. Man kan hitta spybollar och rester av bytesdjur under boträdet. Ugglor bygger inte ett egentligt bo i holken utan lägger sina ägg på det material som finns på holkens botten.

Hanen jagar. En sparvuggla med en fångad småfågel på en grangren. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,sparvuggla

En hona matar ungarna. En sparugglehona och ungar i en holk. Bild: Risto Salovaara fågelbon,sparvuggla

Rester av bytesdjur som ungarna lämnat efter sig. Sparvugglans bo i en holk efter att ungara flugit ut. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,sparvuggla

Sparvugglans diet består främst av småfåglar. Då ungarna lämnat holken kan man hitta mycket fjädrar och andra rester av bytesdjuren.

Flygekorre

I Södra Finland kan du hitta en spännande gäst i holken – flygekorren. Boet är lätt att känna igen eftersom det är ofta fodrat med väldigt mjuka lavar så som skägglav och tagellav. Holken används som viloplats året runt och det kan hända att invånarna är på plats då du kikar in i holken.

Gömda bland de mjuka lavarna. Flygekorrens tomma bo med skägglav. Bild: Risto Salovaara flygekorre,fågelholkar

Flygekorren är en skyddad art. Flygekorrkull i en sparvuggleholk. Bild: Risto Salovaara flygekorre,fågelholkar

Plocka inte bort flygekorrens bomaterial ur holken, eftersom arten skyddas av EU:s habitatdirektiv och Finlands naturvårdslag. Det är förbjudet skada och förstöra flygekorrens föröknings- och viloplatser.

Sköt om holkens hygien

Det finns olika orsaker till att fåglars häckning inte alltid lyckas. Boet kan förstöras redan under äggläggningsperioden eller ännu då ungarna är stora.

Vanliga dödgrävare har hittat ett förstört bo. Vanlig dödgrävare och död fågelunge i ett fågelbo Bild: Risto Salovaara fågelholkar,Vanlig dödgrävare

Den svartvita flugsnapparens ungar överlevde inte. Svartvit flugsnappares döda ungar i en fågelholk. Bild: Risto Salovaara fågelbon,fågelholkar,svartvit flugsnappare,ungar

Det är viktigt att sköta om holkarnas hygien året om. En holk kan användas som vilo- och till övernattningsplats även utanför häckningssesongen. Men plocka inte bort sparvugglans vinterförråd även fast du skulle hitta en oväntad övernattare bland bytena i holken. Rensa holken först på våren.

En oväntad övernattare i sparvugglans holk. En talgoxe övernattar i en sparvuggleholk där ugglan lagrat döda sorkar. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,sorkar,sparvuggla,talgoxe

Övriga holkhäckare

Exempel på minder vanliga holkhäckare är pilfink, rödhake, trädkrypare, tornseglare, storskrake och kattuggla.

Ursprungstexten är skriven på finska av Risto Salovaara.

För Andreas von Weissenberg som är chef för den internationella katastrofhjälpen på Finlands Röda Kors har ordet kraft flera betydelser. Till och med i ekonomiskt kärva tider som dessa ser han en kraft i människans vilja att hjälpa andra.

I sitt arbete på Finlands Röda Kors och före det som utrikesjournalist har han bevittnat resultatet av människans kraft på gott och ont, men också vilka förödande konsekvenser naturens krafter kan ha.

Så sent som för bara en vecka sedan inträffade ett kraftigt jordskalv på Filippinerna som fick larmet för katastrofberedskap att dra igång på Finlands Röda Kors. Men den här gången var det inte frågan om någon stor katastrof, som tur.

- Nuförtiden handlar det mest om att telefonerna börjar pipa. Allt är färdigt riggat, framför allt när det gäller jordbävning, säger Andreas von Weissenberg. Nu började vi genast följa med för att se hur det skulle utfalla.

Stort maskineri

Maskineriet inom Röda Korset för händelser som denna är massivt. Främst handlar det om att ta ställning till data av olika slag, om det har varit en grund eller djup jordbävning och hur den här kraften rör sig. Det har stor betydelse för utfallet.

- En riktigt djup jordbävning förorsakar sällan väldigt mycket skador. Men sen måste man vänta på vidare analyser om hur energin har rört sig och vad det kan betyda. Man försöker skapa sig en uppfattning om byggnaderna på plats och hur mycket man kan förvänta sig att byggnaderna tål.

Ett exempel Andreas von Weissenberg nämner är Chile år 2010. Bara några veckor efter den förödande jordbävningen i Haiti var det en ytterst kraftig jordbävning i Chile men här var förutsättningarna lite andra.

- Chile drabbades nämligen på 60-talet av en kraftig jordbävning och då gjorde man om sina koder för hur man får bygga, säger von Weissenberg. I den här jordbävningen 2010 raserades nästan alla hus som hade byggts före 60-talet medan alla de som byggts efter det klarade skalvet, därför blev skadorna inte alls lika förödande som t.ex. på Haiti.

En annan sak som är avgörande när det handlar om jordbävningar är vilken tid på dygnet de inträffar.

- Är det på natten, på dagen eller på morgonen, och vad den vardagliga rytmen kring den här tidpunkten har varit är helt avgörande, säger han. Enligt det kan man dra slutsatser om hur många som drabbats. Om det är mycket hus som har fallit samman är det avgörande om t.ex. barnen har varit i skolan då eller om det varit på natten när alla är hemma. När man vet de här sakerna börjar man pussla ihop allt för att skapa sig en bättre uppfattning om läget, och lägger sedan an efter till allt som kommer in via medier och från frivilliga och personal på plats.

Handlingskraft i krissituationer

Kriser på olika håll i världen har också visat att människans handlingskraft och kraft att påverka är ofantlig. Och likaså människans förmågan att i riktigt svåra lägen ändå tro på att allt ska bli bättre.

- Det finns en konstig uppfattning om att när katastrofer inträffar så blir folk passiva och själviska, och via media kommer det selektivt t.ex. bilder på butiker som plundras som stöder det här, men den här uppfattningen det stämmer inte, säger Andreas von Weissenberg. Det finns massor av forskning också som visar att vi är ganska benägna att vara rationella när något händer, att vi hjälper varandra.

Som i en jordbävningssituation till exempel är de verkliga livräddarna de som är där på plats just då, som kan rädda sig granne eller sin familjemedlem ur bråten.

- Människan är ganska bra på det, och det finns en helt naturlig förklaring till det. Det handlar om självbevarelsedrift och att man vet vad som är bra att göra i en sådan situation, konstaterar han. Sedan kommer det förstås i något skede en chock som innebär att krafterna tryter, men den uppfattningen som jag hör om ibland att folk är passiva, och inte vet vad man skall göra, det stämmer inte.

Stark framtidstro

Det andra som von Weissenberg ser som en stor styrka hos människor i krissituationer är framtidstron. Det gäller de som råkat ut för naturkatastrofer i lika hög grad som de som lever i konfliktzoner.

- Människors framtidstro är väldigt intressant som koncept, även om det är svårt att mäta, säger Andreas von Weissenberg. Det är något i människans psykologi som gör att åtminstone de allra flesta besitter en otrolig kraft, även om läget är illa och skulle förändras till det sämre.

- På något vis skapas det ett nytt normalt läge där man försöker hålla sig flytande, menar han. I vilken situation man än är, om man är i Aleppo och inte kan ta sig därifrån eller i något annat krisläge, har folk helt enkelt en tro på att läget kan blir bättre.

Men det beror också lite på var den egna skalan för vad som är normalt börjar.

- Det kan vara annorlunda om du levt på flykt och bott på flyktingläger i tjugo år. Då ser du förstås på ett annat sätt på tillvaron och de egna möjligheterna i livet än annars, men någonstans finns gnistan till att saker och ting kan bli bättre. Men det är otroligt, när man träffar människor vars framtid man själv har svårt att se positivt på, med tanke på eventuella politiska begränsningar osv., så brukar ändå gnistan finnas där.

Attitydförändring här hemma

Här i Finland var hösten 2015 speciell eftersom den största flyktingvågen med asylsökande kom då. Enligt von Weissenberg skedde också en tydlig förändring i attitydklimatet här i samma väva.

- Det fanns givetvis små protestgrupper som var väldigt högljudda, som fick rätt mycket utrymme i medierna. Men då samtidigt fick Röda Korset hela tiotusen nya frivilliga. Man kunde kalla det för en tyst revolution, säger han. Det var inte sådant som det talades om i offentligheten, att intresset då var så stort.

Intresset bland privatpersoner var mångfalt större än vanligt för att aktivera sig som frivillig för Röda korset.

- Detta då jämfört med de enstaka som högljutt protesterade. Därför skulle jag tro att om man slår ut det här över samhällsklimatet så hoppas jag att det faktisk har gått så att folk här, genom de asylsökande som kom då, har fått en bättre förståelse för världens problem och samtidigt insett att var och en av oss faktiskt kan göra något för att förbättra den.

Anderas von Weissenberg medverkar i Efter Nio om kraft på måndag 20.2.2017 kl. 21.00 på Yle Fem och på Yle Arenan.

Kampsporten taekwondo har varit en populär hobby i Lovisa redan i flera år.

Åtta barn i lågstadieåldern står i vita kläder och olika färgers bälten i Generalshagens skolas gymnastiksal. Ledaren Ulf ”Uffe” Nyström ropar med jämna mellan rum aii eller öpp och samtidigt byter barnen ställning.

De här utövarna av taekwondo har redan ett eller flera års erfarenhet av kampsporten bakom sig, trots sin unga ålder.

Taekwondoövning i Lovisa. Bild: Yle / Hanna Othman lovisa taekwondo,lovisa taekwondoförening,taekwondo,ulf nyström

Samma kväll har en nybörjarkurs börjat med sju deltagare: fem flickor och två pojkar.

- Nästan alla i Lovisa har hållit på med taekwondo i något skede. Det finns inte så många hobbyer att välja mellan i en så liten stad, säger tränare Jessica Stenvall och ler.

Elvaåriga Josefin Volanen har börjat på nybörjarkursen och säger att hennes vän berättat att det är en rolig sport. Under den första träffen tränade deltagarna redan lite sparkar.

Josefin Volanen övar sparkar med Jessica Stenvall. Taekwondoövning i Lovisa. Bild: Yle / Hanna Othman jessica stenvall,josefin volanen,lovisa taekwondo,lovisa taekwondoförening

- Jag tycker det är roligt när man får lära sig att vara lite hårdare, säger Josefin.

Hennes mamma Sara Stenberg följde med träningen och tycker det såg ut att vara roligt med både lite lek och tänjningar. Hon tycker att självförsvarsaspekten är viktig.

Förutom de sju som började på nybörjarkursen i Lovisa centrum, har också sju andra intresserade börjat på kursen i Forsby. Det är första gången som föreningen arrangerar kurser också i gamla Pernå.

Emma Johansson har klarat sig bra i de tävlingar hon deltagit i. Emma Johansson övar taekwondo. Bild: Yle / Hanna Othman emma johansson,lovisa taekwondo,lovisa taekwondoförening,taekwondo

Taekwondo är en mångsidig gren. Jessica Stenvall säger att det hjälpt hennes motorik. Jessica Stenvall. Bild: Yle / Hanna Othman jessica stenvall,lovisa taekwondo,lovisa taekwondoförening,taekwondo

Jessica Stenvall säger att deltagarantalet ser riktigt bra ut trots att det gått ner en aning de senaste åren. Men det finns fortfarande många utövare i alla åldrar, och det går bra för föreningen i tävlingar.

- Våra medlemmar tävlar ända sedan de är små. Det är hemligheten bakom varför det går så bra för oss ibland annat finska mästerskapen, säger Stenvall.

Lovisa taekwondo har medlemmar som tävlar på EM-nivå, och som till och med har haft siktet på de olympiska spelen. Så långt har de ännu inte kommit, men det lär vara hård träning på gång i Lovisa de närmaste åren.

Emma Johansson övar sparkar. Jessica Stenvall och Emma Johansson tränar taekwondosparkar. Bild: Yle / Hanna Othman emma johansson,lovisa taekwondo,lovisa taekwondoförening,taekwondo

Tioåriga Emma Johansson har tränat taekwondo redan i fyra år och tävlar också utomlands. Det bästa med att tävla är enligt henne de människor man lär känna vid tävlingarna.

- I fjol vann jag alla tävlingar i min egen serie förutom en som jag förlorade mot en utländsk motståndare.

Johansson säger att det inte är viktigt för henne att bli stark, utan tycker mest det är roligt att lära sig olika sparkar.

Den 4 mars ordnas Lovisa Open i idrottshallen. Det är årets första tävling och brukar vara ett populärt evenemang med många tävlare och mycket publik.

Uffe Nyström lär ut de rätta stegen. Uffe Nyström lär ut taekwondo. Bild: Yle / Hanna Othman lovisa taekwondo,lovisa taekwondoförening,uffe nyström,ulf nyström

Ekologisk mjölk i skolor väcker känslor. Flera forskare har ställt sig kritiska till regeringens förlag om extra stöd för införandet av ekologisk mjölk i skolorna. Nu ger sig också jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) in i debatten.

Ekologiska produkter handlar inte om en ideologi utan om ett produktionssätt, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C).

Han förundrar sig över forskarnas kritiska inställning till regeringens förslag om att ge skolor extra stöd för införandet av ekologisk mjölk på matsedeln. Kommunerna har länge fått EU-stöd för den mjölk som serveras i skolorna.

Forskare: Ekologiska produkter är inte samma sak som hälsosam kost

- Ekologisk produktion handlar om värderingar och grön ideologi men den har inga hälsoeffekter, säger forskaren Lauri Reuter till Aamulehti. Reuter, som forskar i bioteknik vid Teknologiska forskningscentralen (VTT), tycker att det är märkligt att ekologiska produkter stöds med de medel som är avsedda för hälsosam kost.

Hon får stöd av en annan näringsforskare.

- Ekologiska produkter är sympatiska men användningen av dem kan inte motiveras med hälsoskäl. Det finns inga bevis för det trots att en del forskare nog lutar lite åt det hållet, säger näringsforskaren Mikael Fogelholm.

Enligt Fogelholm finns det inga större fördelar eller nackdelar med ekologiska varor. Han konstaterar att den ekologiska andelen av människors näringsintag är mycket liten.

- Och även om man skulle inta en föda som består av enbart ekologiska produkter skulle man inte må bättre eller vara friskare än om man åt helt vanlig mat. Rester av bekämpningsmedel hittas dock i lägre grad hos människor som äter huvudsakligen ekologisk mat men dagens forskning visar att människor nog inte får i sig för mycket bekämpningsmedel i normala fall heller, säger Fogelholm till Aaamulehti.

Tiilikainen: Nu blandas fel saker ihop

Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) vill kommentera frågan eftersom han tycker att det är ganska underligt att ansedda forskare uttalar sig på det här sättet. Tiilikainen har uttalat sig i Yles morgon-tv.

Kimmo Tiilikainen Kimmo Tiilikainen står på parkeringen vid Närpes Trä och Metall. Bild: Yle/Juho Karlsson Centern i Finland,jordbruks- och miljöminister,Kimmo Tiilikainen,Närpes,Österbotten

Han poängterar också att eventuella hälsoeffekter inte är orsaken.

- Regeringen motiverar dessutom inte alls användningen av ekologisk mjölk med hälsoeffekter. Det är allmänt taget viktigt att barn får i sig mjölkprodukter och grönsaker, och att det nu handlar om en inriktning på ekologiska varor har helt andra orsaker.

Tiilikainen säger att regeringen vill stöda ekologisk produktion och konsumtion.

- Här har nog saker och ting blandats ihop. Avsikten med EU:s stöd för skolmat är uttryckligen att skolbarnen ska erbjudas tillräckligt med mjölkprodukter och grönsaker. Men eftersom regeringen har en strävan att på sikt få den ekologiska produktionen - och konsumtionen - att öka så är stödet för ekologisk mjölk ett steg i den riktningen, säger Tiilikainen.

Ekologisk mjölk är inte homogeniserad

Ekologisk mjölk är av tradition inte homogeniserad. Att mjölken inte homogeniseras är enligt många konsumenter en viktig egenskap hos ekologisk mjölk, konstaterar Jord- och skogsbruksministeriet på sin webbsida.

Mjölkproducenterna menar att det inte är tekniskt möjligt att tillsätta D-vitamin i ohomogeniserad mjölk.

Enligt Jord- och skogsbruksministeriets nya förordning är det i fortsättningen möjligt att tillsätta D-vitamin i fettfri homogeniserad mjölk. Detta gäller enbart fettfri mjölk. Målet är bland annat att öka användningen av ekologisk mjölk i daghem och skolor där man använder d-vitaminberikad vanlig mjölk.

Tidigare kunde man inte tillsätta D-vitamin i ekologisk mjölk ens frivilligt på grund av EU:s lagstiftning gällande ekologiska produkter.

Att mjölken inte homogeniseras är enligt många konsumenter en viktig egenskap hos ekologisk mjölk.― Jord- och skogsbruksministeriet

Vad innebär homogenisering av mjölk?

Homogenisering innebär att stora fettkulor i mjölken omvandlas till många små fettkulor.

Mjölkens fettkulor finns i olika storlek, och omges av ett speciellt membran som består av proteiner och fosfolipider. I ohomogeniserad mjölk stiger de större fettkulorna uppåt och bildar ett gräddskikt på ytan, på grund av att fett är lättare än vatten.

Vid homogenisering går mjölkfettet igenom en smal kanal med hög hastighet. Då splittras fettkulorna upp, och alla fettkulor får samma storlek vilket gör att de inte stiger till ytan. De jämnstora kulorna blir då jämnt fördelade i vätskan och gräddsättning undviks.

En del hälsoexperter anser att ju mer processad maten är desto mindre hälsosam är den. Homogenisering är en process. Det spekuleras i att konsumtion av homogeniserad mjölk kan leda till förhårdning av artärer samt magproblem.

Läs mera:

D-vitaminstvång i ekologisk mjölk?

I Finland förbereds nu en lagändring som skulle göra tillsatt D-vitamin i fettfri och homogeniserad mjölk lagstadgad. Syftet är att öka användningen av ekologisk mjölk i synnerhet i daghem och skolor.

(Artikeln grundar sig delvis på en artikel av Jari Strömberg/Yle Uutiset.)

Fyra restauranger i Helsingfors har en stjärna var när den nya nordiska hotell- och restaurangguiden The Michelin Guide Nordic Countries 2017 publicerades idag.

Årets nordiska guide innehåller nio nya restauranger, men ingen av de nya finns i Finland.

Däremot får alla fyra restauranger från fjolårets guide, Ask, Chef & Sommelier, Demo samt Olo behålla sina stjärnor. Alla finns i Helsingfors. Stjärnorna delas inte ut på livstid utan måste förtjänas varje år.

Fyra restauranger i Helsingfors belönades med utmärkelsen Bib Gourmand. Farang, Emo, Boulevard Social samt Gaijin är restauranger där besökaren får äta mat av hög kvalitet till ett rimligt pris.

Däckföretaget Michelin började dela ut sin resguide i Frankrike år 1900. Stjärnorna togs i bruk på 1930-talet. Idag är guiden en världsberömd institution för gourmander i hela världen. Alla restauranger som tilldelas stjärnor kan ses som gourmetrestauranger.

Poul Andrias Ziska och Ragnar Eiriksson fick ta emot sina första Michelinstjärnor för restaurangerna Koks respektive Dill. Det är första gången i historien en isländsk och färisk restaurang får ta emot utnämningen. I övrigt belönades ett flertal danska veteraner och nykomlingar, medan Finland förblev utan Michelinstjärna.

Det finns totalt 29 Michelinguider i världen, med omkring 20 000 restaranger i varav 116 är trestjärniga restauranger. I år har man publicerat fyra nya guider för Shanghai, Singapore, Soul och Washington.

Sedan 2014 har de nordiska länderna sin egen restaurangguide The Michelin Guide Nordic Countries. Det som gör det nordiska köket speciellt i inspektörernas ögon är fina och rena råvaror, men också våra gamla metoder och tekniker som inläggnng och marinering i saltlag, fermentering och rökning.

Idag presenterade Michael Ellis, internationell chef för Michelinguiden, årets utnämningar för de nordiska restaurangerna.

Inga nya stjärnor delades ut till finländska restauranger utan de fyra restaurangerna Ask, Chef & Sommelier, Demo ja Olo fick behålla sina stjärnor från tidigare.

Restauranger som belönades med en stjärna:

Danmark:

Restaurang 108 i Köpenhamn, kökschef Kristian Baumann,
Domestic i Århus, kökschefer Morten Frølich Rastad och Christoffer Norton.
Ti Trin Ned i Fredrica, kökschef Rainer Gassner.
Sløtskökkenet (Dragsholm slott) i Hørve, kökschef Claus Henriksen.

Island:
Dill i Reykjavik, kökschef Ragnar Eiriksson.

Färöarna:
Koks i Torshamn, kökschef Poul Andrias Ziska.

Sverige:

Sture i Malmö, kökschef Karim Khouani.
Imouto i Stockholm, kökschef Sayan Isaksson.

Norge:

Sabi Omakase i Stavanger, kökschef Roger Asakil Joya.

Restauranger som belönades med två stjärnor:

Danmark:

Henne Kirkeby Kro i Henne, kökschef Paul Cunningham.

Sverige:

Vollmers i Malmö, kökschefer Ebbe och Mats Vollmer.

Rätt från Hans Välimäkis michelinrestaurang Chez Dominique. Rätt från Hans Välimäkis restaurang Chez Dominique Bild: Johannes Jansson/norden.org Chez Dominique,fine dining,Hans Välimäki,Michelinguiden

Restauranger som belönades med tre stjärnor:

Geranium i Köpenhamn och Maaemo i Oslo under köksmästarna Rasmus Kofoed respektive Esben Holmboe-Bang fick behålla sina tre stjärnor.

Bib Gourmand

Sedan 1995 delas även utmärkelsen Bib Gourmand ut. Det är en utmärkelse som indikerar vällagad mat till ett rimligt pris. Bib är smeknamnet för Michelingubben Bibendum som på latin betyder Nu ska vi dricka. Bibendums bilringar var dessutom cykelringar när han skapades av Marius Rossillon eller O'Galop 1894.

I Finland gick årets Bib Gourmand-utmärkelser än en gång till Boulevard Social, Emo, Farang och Gaijin.

Det finns totalt cirka 30 Bib Gourmands i den nordiska restaurangguiden

Hur bedöms restaurangerna?

I korthet ser bedömningen ut så här:

•  en stjärna - en mycket bra restaurang i sin kategori.
•  två stjärnor - utomordentlig matlagning, värt en omväg.
•  tre stjärnor - exceptionellt bra kök, värt en egen resa.

Restaurangerna bedöms av Michelinguidens hemliga inspektörer. De är lokala matexperter som oftast har en utbildning inom hotell- eller restaurangbranchen. Inspektören arbetar heltid för guiden och äter mellan 250 och 300 portioner mat per år, vilket innefattar allt från nya restauranger till uppföljning av restauarnger som redan har stjärnor.

När inspektörerna besöker restauranger gör de sin bedömning på basis av maten som serveras. Följande fem kritterier är viktiga:

•  råvarornas kvalitet.
•  hantverket – det vill säga smak och tillagning.
•  personligheten – det vill säga hur väl kocken lyckas i att hitta ett eget uttryck.
•  värde för pengarna.
•  kvalitet över tid – upplevelsen skall vara lika fantastisk oavsett när du besöker restaurangen.

Event Factory Ab föreslås från och med år 2018 ta över uthyrningen av restauranger, affärslokaler och biografen vid Konstfabriken i Borgå.

Stadsstyrelsen behandlar den 27 februari planerna på hur verksamhetsmodellen kunde utvecklas. Styrelsen ger samtidigt anvisningar för fortsatt beredning av verksamheten vid Konstfabriken. Beslut fattas senare i år.

Borgå stad har preliminärt förhandlat med Konstfabrikens restauranger om nya hyresavtal som bygger på omsättning. Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula konstaterar att utvecklingen av restaurangverksamheten sporras ekonomiskt om Event Factory tar över uthyrningen.

År 2017 får Event Factory från staden ett hyresbidrag på 700 000 euro för att täcka fastighetskostnaderna.

Den totala spannmålsskörden på 3,6 miljarder kilo hösten 2016 täcker konsumtionen i Finland så väl att hela 500 miljoner kilo går på export till utlandet. Också potatisskörden på närmare 600 miljoner räcker till för landets behov, visar Naturresursinstitutets statistik.

Kornsskörden har varit på samma nivå under de senaste 40 åren men har tiofaldigats jämfört med läget för hundra år sedan. Korn används nästan helt som foder för husdjur.

Havreskörden har hållit sig på samma nivå i cirka femtio år. Både havre och vete används som mat och foder, och dessutom exporteras dessa spannmålssorter. Veteskörden steg till sin nuvarande nivå först på 2000-talet.

Råg är det enda spannmålsslag som inte räcker till för den inhemska konsumtionen. Rågskörden hösten 2016 utgjorde cirka 87 miljoner kilo vilket är ungefär 10 miljoner kilo mindre än den årliga konsumtionen.

Potatisskörden lika stor som år 1920

Potatisskörden hösten 2016 var lika stor som för cirka hundra år sedan. Störst var potatisskördarna på 1950-talet. En rekordskörd uppnåddes efter krigen år 1948. Den nuvarande produktionen är ganska väl i balans med den inhemska konsumtionen.

Statistiken utgår från uppgifter om skörden vid cirka 6 000 gårdar som bedriver konventionell odling och 600 gårdar som bedriver ekologisk odling.

Det här är ett pyssel som passar såväl tonåringar som förskolebarn. Trä små pärlor på säkerhetsnålar och gör personliga och speciella armband.

Du behöver:

• Säkerhetsnålar ca 25 st.
• Pärlor i önskad färg och storlek. Små pärlburkar innehåller ofta olika färger i samma burk.
• Träkulor, dubbelt så många som säkerhetsnålarna om man trär dem växelvis.
• Tunt, runt gummiband som passar genom träkulornas hål.

två armband av säkerhetsnålar och pärlor och material till dem på ett bord. Bild: Yle/Lee Esselström armband,Strömsö (tv-program)

Så här gör du:

1. Trä upp små och mellanstora pärlor på säkerhetsnålarna. Alla lika eller två olika modeller eller som du vill.
2. Klipp till två gummiband som är ca 30 cm långa.
3. Trä upp säkerhetsnålar och träkulor växelvis på båda gummibanden parallellt så att ett gummiband kommer uppe och ett nere.
4. Knyt fast ändorna när armbandet är passligt stort för användaren.

Här hittar du instruktioner för hur du kan göra armband av garn och en tom schampoflaska och här hittar du instruktioner till armband av metallöglor från aluminiumburkar.

I videon här kan du se hur alla tre armband görs.

Gör personliga halsband eller armband genom att återanvända metallöglor från läskburkar i aluminium. Kombinationen av metall och band sätter ton på smyckena. Svarta läderband, flerfärgade bomullsband eller enfärgade sidenband - vilken stil är din?

Du behöver:

• metallöglor från aluminiumburkar
• band
• hammare/metallfil

Så här gör du:

1. Känn efter på metallöglorna om de har vassa delar. Fila i så fall ner dem eller slå på dem med en hammare tills de känns ok.
2. Klipp till två långa band och trä dem genom öglorna så som bilderna visar.

Metallöglor trädda på ett sidenband. Bild: Yle/Lee Esselström armband,Strömsö (tv-program)

armbandstillverkning av metallögglor och sidenband Bild: Yle/Lee Esselström armband,Strömsö (tv-program)

4. Prova armbandet på armen och gör det så långt du vill ha det.
5. Knyt sedan ihop banden med rosett eller knut och klipp av banden på önskat ställe.

Armband av sidenband och metallöglor Bild: Yle/Lee Esselström armband,Strömsö (tv-program)

I videon här kan du se hur tre olika sorters armband görs.

Här hittar du instruktioner till hur du kan göra armband av en återanvänd plastflaska och garn och här hittar du instruktioner till hur du kan göra egna smycken av säkerhetsnålar och pärlor.

Schampoflaskor och tvålförpackningar av hård plast är utmärkt pysselmaterial. De fungerar fint som botten till de här armbanden som är lätta att göra även för barn.

Garnnystan, shampoflaska, sax, plastring med garn runt. Bild: Yle/Lee Esselström armband,Strömsö (tv-program)

Du behöver:

• tom schampoflaska eller dylikt, gärna med en diameter som passar mottagarens/användarens arm
• garn i valfri färg
• sax

Armband av shampoflaska och garn Bild: Yle/Lee Esselström armband,Strömsö (tv-program)

Gör så här:

1. Skölj ur plastflaskan ordentligt.
2. Klipp bort bottnen på flaskan.
3. Klipp av en cirkel som är så bred som du vill ha armbandet. Om du vill kan du mäta och rita up en stödlinje så att du klipper lika brett hela vägen.
4. Klipp kanterna jämna och snygga.
5. Kontrollera att armbandet passar. Du kan förminska det genom att klippa av och tejpa fast öppningen igen med ändorna omlott så att cirkelns öppning blir lagom stor.
6. Välj ett garnnystan som ryms genom plastringen.
7. Knyt fast ändan av garnet runt plastringen och vrid knuten till insidan.
8. Snurra nu garnet tätt och spänt runt plastringen.
9. Varva med olika färger om du vill.
10. Klipp av garnet då hela ringen är täckt med garn, men lämna ca 10 cm så att du kan knyta fast i ändan som du knöt i början.
11. Klipp av båda ändorna 0,5 cm från knuten.

Gör så många armband som det går att göra av samma flaska och samma garn så får du många ekonomiska presenter att ge bort.

Här hittar du anvisningar för hur du kan göra armband av säkerhetsnålar och här hittar du anvisningar för hur du kan göra armband av metallöglor från läskburkar i aluminium.

I videon här under visar jag hur man gör alla tre armbanden. Bara att välja det du gillar bäst.

Höjden skulle vara ca 60 cm och den maximala bredden fick inte vara mer än 80 cm - vi behövde ett skåp att bygga om till en badrumsmöbel. Vi lade ut lite trådar och vips fick vi tag i en gullig, liten, begagnad byrå.

Det finns möbler som ligger och skräpar här och där, det gäller bara att hitta dem. När man sysslar med återbruk går det sällan att göra två exakt likadana grejer. Den möbel man hittar är ofta unik. Det finns knappast fler exakt likadana skåp, men det finns säkert motsvarande.

Oavsett vad man hittar för typ av möbel så måste man bygga om den för att få plats för handfat, kran och avlopp. Vårt skåp hade en låda högst upp under skivan. Vi skruvade nya väggar inne i lådan och sågade bort en del i mitten för att få plats för avloppsmekanismen.

En badrumsmöbel med låda. Bild: YLE/Strömsö badrum,Strömsö (tv-program)

Vi borrade hål i skåpets botten för avloppet och sågade ett hål i skåpets översta skiva för handfatet. Handfatet limmade vi fast ovanpå skåpet med ett starkt siliconlim.

Ett justerbart ben till en möbel. Bild: YLE/Strömsö badrumsmöbler,Strömsö (tv-program)

Ett badrumsgolv kan bli blött så det är bra att få upp skåpets träben en bit från golvet. Vi sågade till nya träklossar som vi limmade på insidan av benen, borrade hål i dem och slog fast en mutter för de justerbara små tassarna.

Ett ben tillhörande ett badrumsskåp Bild: YLE/Strömsö skåp,Strömsö (tv-program)

Det mesta av byggandet kan man göra själv men att koppla vatten skall en rörmokare ta hand om.

Badrumsmöbel Bild: yle/Strömsö badrum,möbler,skåp,Strömsö (tv-program)

Det är viktigt att handfatet sitter fast ordentligt i skåpet och att skåpet sitter stadigt fast i väggen.

Badrumsmöbel Bild: yle/Strömsö badrum,möbler,skåp,Strömsö (tv-program)

Det kan krävas lite mod att gå emot det komersiella, att inte köpa något färdigt direkt ur en katalog. Det är kanske är lite modigt att göra något själv, på ett ovanligt sätt och sedan stå för det och dessutom tycka att det är helt ok eller till och med riktigt fint. Det kan ju hända att någon börjar gnälla och tycka att det ser lite för "hemmabyggigt" ut men då kan man alltid skylla på skåpet - det var ju skåpet som bestämde hur allt skulle bli till slut. Det skojiga med återbruk är att det är materialet som man hittar som påverkar slutresultatet. Återanvänd och låt det bli som det blir! :) /JIM

badrumsinteriör Bild: YLE/Strömsö badrum,Strömsö (tv-program)

Luftigt, ljust och fräscht så vill vi ha det i våra hem. Det är det sparsmakade och blonda som härskar i hus och lägenheter. Trots det är det av någon anledning i badrummet som många tar ut svängarna och skojar till det lite extra med lustiga prydnader, glada färger och "hemmakonst".

Kanske det är den där barndomen som än en gång spökar, nu i våra badrum. Den där frihetskänslan som bara fanns då, för några decennier sedan, då somrarna var soliga och oändligt långa, vid havet, i skärgården. Badrummet är helt enkelt minnet av utedasset där det fanns planscher med fyrar och fåglar, där färgen var grangrön och himmelsblå och dörren stod på vid gavel. Stället där gårdagens kungapar fick ge plats åt dagens serieteckning - ett rum i förändring - en känsla av frihet.

Elin tittar in i två badrum, hos familjerna Autio och Österåker i Korsholm. Badrummen är helt olika, men de har en sak gemensamt: "det finns saker man inte rår på". Autios fick inte rubba rumsindelningen i sitt gamla hus och Österåkers hittade för många, för stora stenar under sitt hus. Begränsningarna och hindren ledde till två riktigt fina och annorlunda badrum.

Fredrik Paulùn är en av Sveriges mest populära näringsfysiologer. Han har författat ett tjugotal böcker om olika dieter och skriver inlägg för ett flertal tidningar. För 20 år sedan var Fredrik med om att lansera GI-dieten i sitt hemland, men hur ser han på kolhydrater, hälsohets, proteintrender och rollen som näringsauktoritet idag?

Under de senate åren har vi sett ett otal mat- och hälsotrender komma och gå. Med jämna mellanrum upplyses vi om en ny diet som lovar god hälsa, välmående och viktminskning. Fokus ligger huvudsakligen på intag kolhydrater, proteiner, fetter och socker i kombination med motion eller hård träning.

Dieter presenteras i bland annat hälso- tränings- och damtidningar. Där hittar man uppslag om Atkinsmetoden, LCHF, DASH, South beach (gluten- och laktosfri), Paleo eller stenåldersdiet, Isodieten, Dukan, 5:2, LCHQ, handflatemetoden eller trim, LCHP samt dieter med medelhavs- och nordisk mat.

Och så glykemiskt index eller GI-dieten som Fredrik Paulún förespråkar. GI-index mäter alltså hur snabbt blodsockerhalten stiger under två timmar efter att man ätit ett livsmedel med 50 gram kolhydrater. Vissa livsmedel har dessutom lägre GI-värde än andra.

Illustration av hur glykemiskt index mäts. Illustration av hur glykemiskt index mäts. Bild: Public domain / Chrizz blodsocker,glukos,glykemiskt index,illustration

De nordiska ländernas myndigheter ger med jämna mellanrum sina egna näringsrekommendationer. De är vetenskapligt baserade råd om matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt. De är i synnerhet riktgivande inom den offentliga sektorn.

Under de senaste 20 åren har rekommendationerna hunnit förändras flera gånger sedan GI-dieten introducerades.

Har din syn på kolhydrater och glykemiskt index förändrats på 20 år?

- GI-index är bara en markör för vilken mat som är bra eller dålig, påminner Fredrik Paulún. Morot ligger ganska högt på GI-listan, men du kan inte äta så mycket morötter som krävs för att mäta ett GI-värde. Det är alltså ett ganska irrelevant värde eftersom moroten är ändå nyttig.

- Därför talar vi inte längre så mycket om det här tekniska begreppet GI, men följer samma idéer och teori. Vi försöker istället vara mera konkreta och betona de nyttiga kolhydraterna, det vill säga rotfrukter, grönsaker, fullkornsprodukter, frukt och bär.

Grönsaker är rika på kolhydrater. Morötter, purjolök, zucchini och vitlök på ett bord. Bild: Public domain grönsaker,gurka,morot,Purjolök,vitlök,zucchini

Näringfysiologerna har också lärt sig att kunna omvärdera mat. De förstår bättre hur raffinerad mat med mycket vetemjöl och stärkelsesockerarter inte är bra utan höjer blodsockret för snabbt och innehåller för lite fibrer.

- Nu ser vi också andra aspekter som till exempel, att mat med lågt Gi-värde nästan alltid är mer näringsrik. Maten är mindre processad, har nästan alltid mer antioxidanter, färre tillsatser och bättre fetter.

Nya dieter uppstår hela tiden. Eldsjälarna bakom dessa står ofta fitnessentusiaster som strävar efter att optimera näringsintaget i samband med träning och tävlingar eller läkare och nutrionister som marknadsför förebyggande åtgärder mot övervikt och sjukdomssymptom.

Vem är dieterna egentligen till för?

- Det är fel att titta på vad som händer med en sjuk människa när den äter på ett visst sätt och sen bara dra över det till friska människor, menar Paulún. Vi har olika förutsättningar. Har man en specifik sjukdom eller det är något man inte tål eller reagerar negativt på, kan man göra kostterapier, men det är en helt annat sak, poängterar Fredrik Paulún.

När man tittar på mat generellt finns det två grundprinciper:

- Du kommer långt så länge du äter naturlig och självlagad mat som inte är hårt processad. Därtill råvaror du kan se, förstå, ta på och laga plus att du äter varierat. Då behöver du inte fundera så mycket. Det är egentligen ganska lätt att äta bra idag. Äter du till exempel bönor, råris och riktig potatis så äter du också lagom mycket.

Östnyländsk fisksoppa. Bild: Marcus Nordström fisksoppa,martin tillman,mitt sommarrecept,recept,soppa

- Det är inte den nyttiga maten som gör folk överviktiga. Den ska man behålla och äta mycket av, ler Fredrik. Jag vågar påstå, att om du äter en riktig fisksoppa med grönsaker och lax, då äter du dina 600 kalorier som du behöver.

- Du äter sedan inte mer för vi har ett inbyggt termostat som känner av när vi skall sluta äta. Om du istället köper en pulversoppa, med gräddpulver och smakförstärkare och nästan inget protein, så äter du kanske 800 kalorier och är fortfarande inte nöjd.

- Det är problemet med till exempel chips och snabbmat. Det kan vara 1000 kalorier i en hamburgermeny och ändå blir du inte riktigt mätt. Du känner att fått nånting i magen, men det är sällan den här tillfredsställelsen av att vara mätt.

- Choklad är bara socker och fett som belönar, men ger inte mättnad. Så länge du undviker den här typen av raffinerade eller specifika produkter och äter riktig mat, vill jag påstå att det nästan är omöjligt att äta för mycket?

Mer om det inbyggda termostatet som Fredrik Paulún nämner hittar du i faktarutan nedan.

Hur ser du på sockerkonsumtionen idag?

- Raffinerat socker är troligen den största enskilda problematiken idag när det gäller hälsa och vikt. När vi äter raffinerat socker får vi inga vitaminer, inga antioxidanter utan bara en massa blodsocker och kalorier. Och vi blir sötsugna. Det här påverkar hälsan väldigt negativt, säger Fredrik.

Därför har våra myndigheter skurit ner sockerkonsumtionen i rekommendationerna. Nu är rekommendationen maximalt 10 energiprocent socker per dygn, men Fredrik antar att vi i Sverige och Finland äter nästan dubbelt så mycket. 10 energiprocent socker per dygn motsvarar 26 sockerbitar för vuxna män, 22 för vuxna kvinnor och 15 stycken för små barn.

Sockerskrin med tång och bitar. Sockerskrin med tång och bitar. Bild: Public domain / MrSeasword socker,sockerbitar,Sockerskrin,Sockertopp,sockertång,Tång (handverktyg)

WHO:s senaste råd är att lägga sig runt 5 energiprocent, det vill säga cirka 25-30 gram socker per dygn. Det motsvarar en flaska läsk. Då är hela dagsbehovet eller dagstoleransen av socker täckt.

- Kostråden gäller raffinerade sockerarter (sackaros, fruktos, glukos), men inte honung, bär eller frukter, upplyser Fredrik. De har en helt annat effekt. Där har du fibrerna, antioxidanterna och näringen.

Raffinerat socker är troligen den största enskilda problematiken idag när det gäller hälsa och vikt.

- Om man jämför till exempel honungsätare med sockerätare så har de samma kalorier i maten, men honungen är bra för hälsan. Den skyddar mot diabetes och ger en bättre näringsstatus medan socker inte gör det. Naturligt förekommande sockerarter är inga problem så länge man inte överäter, men en tesked i teet eller som smaksättare är bara nyttigt.

Vi är mitt inne i ett så kallat proteinskifte, som betyder att vi bland annat byter ut animaliska proteinkällor mot vegetariska andra eller bara ökar intaget av proteiner.

Hur ser du på proteinskiftet?

- Väldigt positivt. Man ser att proteiner mättar bättre per kalori, du blir snabbare mätt. Du äter alltså mindre mängd mat, men känner dig lika nöjd. Man ser samtidigt att kroppssammansättningen förändras positivt. Det är lättare att bygga muskelmassa med en proteinrik föda.

- Du är också längre mätt eftersom magsäckstömningen går långsammare och du får lägre GI-värde på allting. Proteinet är väldigt bra, men du får inte överdriva det. Du måste hitta en balans, äta mångsidigt och hitta naturliga proteinkällor, till exempel bönor och ägg.

En öppnad jackfrukt. En halverad jackfrukt Bild: Public domain / Kinglaw Asien,frukter,Jackfrukt,tropisk zon,vegetariska produkter

Färska favabönor Favabönor bondbönor,bönor,favabönor

Om du inte tränar ofta och förbränner tillräckligt med energi, eller har problem med njurarna eller levern, skall du vara försiktig med proteinintaget. Proteiner innehåller mycket kväve som i sin tur bildar restämnet urea i levern som måste föras ut genom urinen. Därför anses ett övertag på 0.8 gram protein per kilo kroppsvikt inte vara bra.

Finländaren vill hellre skapa sin egen matprofil på basis av eget tycke än lyssna på experter, forskare och auktoriteter. Hur ska man veta vem som är den rätta experten?

- Jag tror inte att det finns en expert som kan svara på allt, medger Fredrik Paulún. Dels för att en person inte kan allting, dels för att vi människor är ganska olika. Vi har olika behov och olika fysiologi. Vi reagerar olika på olika mat.

- Om jag själv tar bort kolhydraterna då fungerar jag inte alls. Jag kan inte träna, jag kan inte tänka. Jag blir grinig, sur och sugen på godis. Hela mitt liv ställs upp och ner. En annan person kanske kan äta så och må väldigt bra av det.

Jag tror inte att det finns en expert som kan svara på allt. Människan har olika behov och fysiologi.

- Jag kan inte säga att det här och det där fungerar för alla, men jag kan berätta om näring och kost och det jag vet idag. Men jag ändrar fortfarande min syn på mat. Det dyker upp nya rön som gör att man omvärderar saker. Så det finns ingen sanning. Det är det som gör att kost är både frustrerande och väldigt utmanande och spännande. Det kommer nytt hela tiden.

Fredrik Paulúns råd är att ta in information med en nypa salt. Läs andra människors åsikter, ta del av allt och skapa så småningom din typ av kost som du själv mår bra utav. Det finns inte en guru som kan svaret på allt.

Vad gör du för att lära dig mer?

- Jag har läst näringslära och har en akademisk bakgrund. Då fick jag verktygen att lära mig mer. Det här är nu 20 år sen och mitt främsta verktyg för att lära mig mer är böckerna.

- Jag skriver ungefär en bok per år och jag väljer ämne själv. Om jag känner att jag inte har koll på till exempel fett då skriver jag fettguiden. Då kan jag verkligen gå in och fördjupa mig i varenda fettsyra. Det kom en trend som heter stenålderskost och då skrev jag en bok om det.

Fredrik skriver också för många tidningar och får frågor om nya ämnen. Då går han in på medicinska databaser för information. Research görs också hemma och i boksammanhang blir det ett fokus på fyra månader när han bara jobbar med de aktuella frågorna.

- Min mission är att få folk att må bättre och kunna ge råd som folk kan använda, avslutar Fredrik Paulún.

För mera läsning och fördjupning:

Institutet för hälsa och välfärds artikel om kostrekommendationer för barnfamiljer. (2016)

Livsmedelssäkerhetsverkets Eviras information om näringsrekommendationer och hälsofrämjande kost. (2014)

Svenska livsmedelsverkets information näringsrekommendationer. (2012)

Klockan tolv betalar du tretton euro för din lunch, men väntar du en timme får du den för åtta. Det här kallas dynamisk prissättning och finns kanske snart på en restaurang nära dig.

Du vet när du kollar på en flygbiljett en dag och nästa dag när du kollar igen är den dyrare? Det är dynamisk prissättning – alltså priser som rör på sig enligt intresse. Flygbolag har använt sig av den här metoden i flera år, men nu kommer den också till restauranger, konserter och grejer du tar del av i din vardag.

- Priser kan variera från dag till dag och mellan hög- och lågsäsong. När flygbolag höjer eller sänker sina priser är det för att sälja biljetter. Priset är ett sätt att styra efterfrågan, säger Alexander von Nandelstadh som just nu utvecklar en app för dynamisk prissättning.

Det finns till exempel skidbiljetter som prissätts dynamiskt.

Ett exempel: Du vill resa till Stockholm på en fredag men upptäcker att biljetterna till torsdagsflyget är mycket billigare, och därför väljer du i stället torsdag. Nu har flygbolaget styrt dig till en dag när det är mindre efterfrågan på flyg, och kan på det sättet bättre utnyttja sina resurser.

Alexander säger att den här typen av prissättning nu sprider sig till andra branscher.

- Kanske inte så mycket här i Europa men i USA börjar vi se det. Det finns till exempel skidbiljetter som prissätts dynamiskt.

Skidbiljetter som varierar i pris finns också på en skidanläggning i Tyskland, och där är det vädret som bestämmer vad du betalar. Lovas det vackert väder betalar du fullt pris, men lovas det snöstorm får du det kanske för halva priset.

Restaurang i Helsingfors testar metoden

Alexander utvecklar nu en app för att företag inom till exempel matbranschen ska kunna ha en mer dynamisk prissättning. Just nu jobbar han med en restaurang i Helsingfors som serverar lunch. Innan de började använda sig av dynamisk prissättning var priset på en lunch 10,30. Nu varierar det mellan 8,30 och 12,30 beroende på hur mycket folk som besöker restaurangen. Alexander tror att den här typen av prissättning blir vanligare i framtiden.

- Jag skulle våga säga att det är ganska vanligt med dynamisk prissättning på olika tjänster om fem år.

Det är viktigt att visa att priserna ändrar beroende på tid och inte beroende på kund.

Betyder det här att priset på till exempel en matportion kan bli hur högt som helst? I teorin ja, men det är ändå inte så troligt. En viktig del av kundkommunikationen är att göra gästerna medvetna om att det finns ett högsta och lägsta pris på matportionerna – och att de varierar beroende på tidpunkt.

- Restaurangen måste förklara och klart och tydligt visa vad prisspannet är och varför priserna förändras. Det är viktigt att visa att priserna ändrar beroende på tid och inte beroende på kund, säger Alexander.

Syftet med den här typen av prissättning är att jämna ut kundflödet. Teoretiskt sett borde det bli mindre rusning under själva rusningstiden. Men det här förutsätter förstås att du kan flytta på din lunch och bestämma att du äter den före eller efter den mest populära lunchtiden.

Förhindra att konsertbiljetter säljs i andra hand

Alexander tror också att företag som säljer konsertbiljetter kan dra nytta av en dynamisk prissättning. I dag kan en populär konsert sälja slut på 20 minuter och sedan dyker biljetterna upp på diverse köp- och säljsajter för ett mångdubbelt pris, men en dynamisk prissättning kunde kanske få slut på det här.

- Jo, för då skulle man prissätta rätt redan vid den första försäljningstidpunkten. Det skulle kunna bli dyrare eller billigare – det går åt båda hållen.

Vad tycker du om dynamisk prissättning – en bra eller dålig idé?

Kvällsmänniskor är sköna typer. De är kreativa, intelligenta och mer sannolikt konstnärliga och högpresterande än morgontidiga personer.

Åtminstone brukar kvällspigga ofta dela artiklar som påstår just detta.

Om du dessutom har stökigt skrivbord och tycker om att krydda ditt tal med svordomar så är du en riktigt bra typ, enligt sådana artiklar.

De morgonpigga däremot, särskilt om de har städade skrivbord och inte svär så mycket, är tråkiga medelmåttor som följer regler och håller tider. De tänker inte utanför boxen.

En morgontidig så kallad A-människa anses dessutom privilegierad, eftersom mycket i samhället följer hennes inbyggda rytm: Skolorna börjar åtta eller nio på morgonen, jobbets morgonmöte drar igång vid samma tid. Mördande för den som borde sova vid den tiden, det förstår jag. Därför är det lite synd om B-människor.

Men jag menar att det är lika synd om morgonpigga!

Alla tycker mer om kreativa och spontana personer än om trista regelföljare.

Alla teaterföreställningar, roliga fester, middagar och konserter ordnas sent på kvällen. Hur tråkig verkar inte en som tackar nej till en fest för att gå hem och sova?

För att inte tala om sex, som oftast idkas kvällstid.

Det gäller jobbet också. Varför ordnas det bara härliga AFTER-work med kollegorna och inga härliga BEFORE-work där man kunde dricka chai, diskutera vilt och bolla fram dagens agenda?

För jag menar att vi morgonmänniskor är precis lika speciella och idérika som kvällsmänniskorna, bara vi får vara det på vår egen tid!

Kanhända är det därför som fler konstnärer är B-människor. Fria arbetstider och möjlighet att jobba senare på dygnet är lättare att tillämpa i konstnärliga yrken. Högre intelligens och större skaparkraft tror jag inte det beror på.

Eftersom någon har bestämt att det ska arbetas tidigt på dygnet och partajas senare på dygnet, så blir kvällströtta personer berövade många saker på samma sätt som morgontrötta. Bara andra saker. Kanske roligare saker.

För att kunna komma i tid till morgonmötet klockan åtta, jobba flitigt och vara kreativ hela dagen, sköta alla uppgifter punktligt, gå på den sena bioföreställningen och därefter ha givande samtal halva natten borde man klara sig på 3 - 4 timmars sömn per natt.

Här någonstans finns ett fenomen, som kanske kan förklara varför sömnbristen i västvärlden börjar likna en epidemi. Den som prioriterar att få sova tillräckligt anses vara en lat person. Den som klarar sig på 3 - 4 timmar är däremot en förebild.

Så där som Donald Trump. Just en snygg förebild.

Efter Nio om förebilder, 27 februari klockan 21 i Yle Fem samt på Arenan.

Betongen är en stabil inredningsfavorit. Här får du några tips på hur du kan återanvända virkade dukar och svarvade ljusstakar i kombination med betong. Gör små pallar i olika höjd att ha som fotpall, blompall, sittpall eller bara en vacker inredningsdetalj. Betongen är hållbar och tål att stå ute. Varför inte göra lite ny inredning till balkong eller terass?

rundstav, skruvar, virkad duk, ljusstake och plasthink på en bänk. Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)

Du behöver:

• plasthink
• isoleringstejp
• matolja
• långa skruvar
• svarvad ljusstake i önskad längd
• såg
• skruvdragare
• borrbett
• rundstav ca 35 mm i diameter
• stora plastpåsar
• duschkanna
• metalltråd 2-5 mm i diameter
• avbitartång
• målarfärg
• pensel
• virkad duk
• handskar
• munskydd
• skyddsglasögon
• fin betong
• vatten
• stort plastkärl till betongblandningen.
• Borrmaskin med betongvisp
• liten spade

Gör så här:

1. Såga till två ben av rundstaven i önskad längd + ca 5 cm extra.
2. Såga till ljusstaken i samma längd som de andra två benen.
3. Förborra hål i benen ett par cm från ena ändan och vinklade mot varandra (det ena högre än den andra) så att det blir som ett V när du skruvar in skruvarna.
4. Skruva in de långa skruvarna en liten bit i benen så att de bildar ett V med spetsen i benet. Två skruvar per ben alltså.

Skruvdragare och träben med skruvar på en bänk Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)
5. Olja in plasthinken med matolja.
6. Krama in matolja i den virkade duken.
7. Bred ut den virkade inoljade duken i botten på hinken.

Hink med virkad duk i botten och en flaska med matolja Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)
8. Sätt på dig skyddsglasögon, handskar och munskydd.
9. Häll lite vatten i botten på plastkärlet där du ska blanda betongen.
10. Häll betong i vattnet och blanda till en jämn smet med hjälp av maskinell visp. Häll i mer betongpulver och vatten efter behov.
11. Låt stå fem minuter och blanda om igen och känn efter att blandningen är passlig. Man ska kunna göra en boll av massan men den ska också vara lätt att skaka sönder.
12. Lägg ett par cm av betongen i botten på plasthinken med duken på botten. Hacka ut massan så den hittar in i dukens mellanrum.
13. Lägg nu i benen med skruvarna neråt. Låt benen luta mot hinkens kant och skruvarna spreta lite mot sidorna och inåt. det ska vara ca 5 cm mellan hinkens vägg och utsidan på ett ben.
14. Böj nu till en cirkel av metalltråden och lägg den ovanpå betongen inne i hinken och på yttre sidan runt alla ben och ca 2 cm från plasthinkens vägg. Det här är armering för att förhindra att pallen spricker och går sönder.

betong i en hink med tre ben med skruvar i sig Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)
15. Kontrollera att benen fortfarande är på sina rätta platser och fixera dem med isoleringstejp mot hinkens innersida.
16. Ös på mera betong till 8-12 cm och stick ner spaden i betongen så att den fördelas bra och att det inte finns luftfickor.

En hink med betong på botten samt tre fasttejpade ben nerstuckna i betongen. Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)
17. Knacka med spaden på hinkens yttersida, runt hela så att luftbubblorna stiger upp ur betongen.
18. Kontrollera benens placering igen.
19. Täck in allt med en stor plastpåse och låt stå till följande dag.
20. Följande dag lyfter man försiktigt på plasten och duschar betongen med vatten och täcker sedan in den igen.
21. Upprepa samma sak en gång till därpå följande dag.

Pall med fjärilsmönster i gjuten betong Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)
22. Efter 2-3 dygn kan man försiktigt lossa hinken från betongen och dra bort den virkade duken. Låt pallen torka under plast ett par dygn.
23. Sedan kan man ta bort plasten och låta pallen torka ytterligare ett par veckor.
24. Mät och såga till benen i önskad längd och med sneda snitt så att de får stabila stödytor.
25. Måla benen i önskad färg och låt torka.

Pall med fjärilsmönster i gjuten betong Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)

Tre pallar med betongsitsar och träben Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)

pall med sits i betong Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)

Betong med mönster av virkad duk Bild: Yle/Lee Esselström pallar,Strömsö (tv-program)

Vi kommer oftast i kontakt med eterisk olja i parfymblandningar eller som smaksättning i livsmedel. Men de väldoftande oljorna kan också vara till stor hjälp i vardagen.

Eterisk olja är det som doftar i en växt – det som gör att rosor doftar ros och svartpeppar smakar peppar. Men de eteriska oljorna har fler egenskaper än doft och smak. De kan till exempel vara lugnande, cirkulationshöjande eller bakteriedödande. Varje eterisk olja har sin speciella egenskap.

Man framställer eterisk olja genom destillering, pressning, CO2-extraktion eller med hjälp av något lösningsmedel som man sedan tar bort ur oljan. Eteriska oljor är väldigt starkt koncentrerade. Till 10 ml lavendelolja går det åt 1,3 kg lavendelblommor och för att framställa en milliliter rosenolja behöver man 3-5 kg rosenblad (kronblad). Det innebär att man oftast bara behöver några enstaka droppar av oljan för att doftsätta en flaska schampo eller göra en uppfräschande spray till bilen. Tänk på att aldrig använda eterisk olja outspädd på huden (med några få undantag, se recepten nedan).

Det är stor skillnad på eterisk olja och syntetisk doftolja, sådan som brukar finnas i doftljus och i billiga flaskor med rumsdoft. En syntetisk olja har inga speciella egenskaper och de som är doftöverkänsliga brukar ha väldigt svårt att tåla starka syntetiska dofter. Eterisk olja däremot brukar de flesta klara av bra, så länge man håller sig till vettiga doser.

Det finns några olika sätt att se skillnad på de här olika produkterna. På en flaska eterisk olja ska det stå ”100 % eterisk olja” och helst också växtens vetenskapliga namn. Ett annat sätt är att titta på priset. Aromaoljor på en hylla i en butik har samma pris allihop, oftast runt 5 €. Eteriska oljor kostar olika beroende på vilken växt de kommer från, oftast mellan 5 och 200 € för 10 ml.

Flaskor i olika färger innehållande eteriska oljor. Bild: YLE Strömsö Eterisk olja,Strömsö (tv-program)

Sex bra eteriska oljor att ha hemma

Citron
Uppfriskande och renande. Bra vid mental trötthet och koncentrationssvårigheter. Antiseptisk, inflammationshämmande, drar ihop ytliga blodkärl och kan lindra huvudvärk. Bra i hudvårdsprodukter mot fet hud, acne och brustna blodkärl.

Eukalyptus (Eukalyptus globulus har trevligast doft)
Används framför allt för att motverka förkylningar och problem med andningsvägarna. Löser upp nästäppa och kan underlätta andningen vid förkylning och hosta. Eukalyptus är inflammationshämmande och kan lindra värk och spänningar i musklerna, vilket gör den till en bra ingrediens i massageolja.

Lavendel
Lavendel är bra vid hudskador som brännsår, hudbristningar, eksem, utslag, klåda, acne och blåmärken. Är lugnande för hud och muskler och därför bra i massageolja eller i badvatten. Lavendelolja är också känd för att vara lugnande och motverka stress.

Pepparmynta
Uppiggande och stimulerande. Hjälper en att tänka klart och är bra vid mental trötthet eller för att stärka minnet. Också mycket bra vid illamående och åksjuka. Hjälper mot dålig andedräkt, matsmältningsproblem, förkylningar och halsinfektioner. Lindrar klåda och solbränna. Svalkar skönt och är bra i kräm eller gel för trötta och svullna ben och fötter.

Rosmarin
Stimulerar minnet och koncentrationen och kan vara uppiggande vid trötthet, därför är rosmarinolja väldigt bra att ha i bilen vid långkörning. Den ökar cirkulationen lokalt, motverkar muskelvärk och träningsvärk och värmer kalla händer och fötter. En bra olja för den med lågt blodtryck.

Tea tree
Antiseptisk och svampdödande. Rör ut några droppar i en matsked aloe vera-gelé och använd på sår, munsår, svampinfektioner, mot illaluktande fotsvett och acne.

En bekymrad Alexandra de Paoli med trasa i handen. Ett barn har ritat en kritstrecksgumma på köksskåpet. Bild: YLE Strömsö Alexandra De Paoli,Eterisk olja,Strömsö (tv-program)

21 tips med eterisk olja

Köket

• Ta bort fläckar från snickerier med några droppar citronolja på en torr handduk
• Torka ren en fläckig skärbräda med en blöt trasa och några droppar citronolja
• Torka ur kylen med vatten och citronolja
• Fräscha upp disktrasan med hett vatten och citronolja
• Ta två droppar pepparmyntsolja i varm choklad för att få mintchoklad
• Använd några droppar ekologisk citronolja i matlagning och desserter istället för rivet citronskal

Vardagsrummet

• Torka bort kritor och klistermärken från väggen med citronolja på torr trasa
• Fräscha upp luften i ett rum: Fukta en trasa och häng på ett element, droppa på valfri eterisk olja, t ex eukalyptus vid förkylning, pepparmynta/rosmarin för att pigga upp sig eller rogivande lavendel på kvällen
• Droppa eterisk olja på bomullstussar och lägg i skåp, lådor och rum som behöver fräschare doft

En droppe citronolja droppas i ett par kängor. Bild: YLE Strömsö Eterisk olja,Strömsö (tv-program)

Rengöring

• Få bilen att dofta fräschare: Blanda 2 dl varmt vatten med 5 droppar eterisk olja rosmarin och 5 droppar lavendel i en sprayflaska. Skaka om och spraya på sätena.
• Droppa 2 droppar tea tree, citron eller lavendel i illaluktande skor för att ta bort svettlukt (gärna direkt efter användning, eftersom oljorna hindrar bakterietillväxt som är det som får skorna att lukta)
• Lägg en bomullstuss med eterisk olja i resväskan för att hålla den fräsch
• Droppa lavendelolja på en näsduk och lägg i linneskåpet för att hålla ohyra borta
• Droppa eterisk olja i tvättmaskinen, i sköljmedelsfacket, för att få frisk och god lukt på kläderna

Husapoteket

• Droppa eterisk olja i lite honung, rör om och lägg i badvattnet eller ta med in i bastun
• Några droppar pepparmynta i fotbadet piggar upp trötta fötter
• Stryk en droppe lavendelolja på en bula eller ett blåmärke så läker det snabbare och smärtan lindras (mycket bra att ha till hands för småbarnsföräldrar)
• Mot åksjuka: Ta en droppe pepparmynta i ena handen, gnugga händerna mot varandra och andas in. Pepparmyntan lugnar magslemhinnan och lindrar därmed illamåendet.
• Mot nästäppa: Ta en droppe eukalyptusolja i händerna och andas in
• Droppa en droppe eukalyptusolja på kudden vid nästäppa så öppnas andningsvägarna och du sover bättre
• Tillsätt valfri eterisk olja till oparfymerad lotion, schampo eller tvål. Rosmarinolja gör håret fluffigare, lavendelolja är bra vid irriterad hårbotten och torr hud och tea tree är bra mot mjäll och svamp.