Caféer, restauranger och andra kök har skärpt till sig efter att de började betygsättas av miljöhälsovården. Det säger direktören för hälsoövervakningen i Karleby, Andréas Smeds.
Numera får till exempel fyra av fem kök i Karleby betyget utmärkt eller god. I Kronoby är det ännu bättre.
Av 23 inspekterade livsmedelslokaler har alla i dag betyget bra eller utmärkt.
- Läget i Kronoby är exceptionellt bra. Jag tror Oiva-systemet har haft en effekt, att kunderna kan se vår bedömning av stället, säger Smeds.
Det så kallade Oiva-systemet med glada och sura gubbar infördes i maj för två år sedan. Efter varje inspektion måste livsmedelslokalerna sätta upp betyget - glad eller sur gubbe - på en synlig plats.
Brister i 15 av 100 kök
För ett år sedan fick 75 procent av köken i Karleby en glad gubbe. Nu är man uppe i 85 procent som också är den nationella målsättningen. Men att 15 av 100 livsmedelslokaler fortfarande har brister är inte okej enligt Smeds.
- Man kan aldrig vara nöjd då resultatet är "bör korrigeras". Vi försöker få andelen utmärkta att stiga.
Totalt har 262 ställen i Karleby inspekterats. Två har just nu betyget dåligt. Enligt Smeds kan man alltså lugnt äta maten som serveras på olika håll
- Det är tryggt. Bristerna som vi upptäcker korrigeras rätt snabbt.
Skulle du själv äta på ett ställe som har fått en sur gubbe?
- Jag skulle läsa på vad bristen gäller och göra bedömning på basen av det.
För tuffa krav?
Inspektörerna går igenom ett antal punkter som bland annat gäller hygien, arbetskläder och förvaring av livsmedel.
Det är alltid det sämsta vitsordet som blir det slutliga beslutet. Så om bara en av sex punkter är sur gubbe blir hela betyget sur gubbe.
- Det ger kanske inte riktigt bra bild, det kan handla om sådant som inte direkt påverkar maten. Om det till exempel är städskrubben som har påverkat betyget, säger en anställd i ett café i Karleby.
Därför tycker hon att systemet ibland är lite väl tufft. Samtidigt säger hon att det är bra att inspektörerna kommer oanmälda för de ser man sanningen om stället.
- Men de är kanske lite för noggranna. Till exempel i Sverige är det mycket slappare, och ändå fungerar Sverige bra.
Skol- och anstaltkök bäst?
Centralkök och anstaltkök har generellt bättre betyg än övriga kök. Enligt Smeds är det svårt att säga varför.
- Men mängden portioner per dag kan ligga på flera hundra där. Så då är det förstås viktigt att arbetsrutinerna och hygienen håller en hög nivå.
De mest vanliga bristerna gäller bokföring av temperaturkontroller. Antingen saknas den helt eller har brister.
Det kan också handla om okontrollerad nedkylning av uppvärmd mat eller felaktiga förvaringstemperaturer. Om inspektören märker brister i användningen av skyddskläder upprepade gånger kan det också bli minus.