Det finns nästan ingen gräns för vad man kan åstadkomma med hjälp av så kallat superfood, eller supermat, om man får tro produktbeskrivningarna eller entusiasterna. Humbug, säger Marina Heinonen, som är professor i näringssäkerhet vid Helsingfors universitet.
- Begreppet superfood betyder ingenting, det är en marknadsföringsterm. Att någonting beskrivs som supermat betyder inte alls automatiskt att det är bra för hälsan.
Samtidigt ger både veckotidningarnas rubriker och produkterna på hälsobutikernas hyllor rätt stora löften: "Supermaten gör dig piggare, vackrare och yngre”. "Den här produkten ger din motståndskraft ett lyft, underlättar matsmältningen, balanserar kropp och psyke, stöder allmänkonditionen, hjälper inlärnings- och koncentrationsförmågan på traven och minskar stress."
Enligt Marina Heinonen finns det inga regler för vad som får klassas som superfood.
- Vem som helst får kalla så gott som vad som helst för superfood. Tanken är att supermat är näringstät mat, men då kan man också fråga sig varför tomat inte finns på listan, medan olika algpreparat nog finns, säger Heinonen,
Hennes utsago bekräftas under ett besök i en av hälsoaffärskejdan Ruohonjuuris butiker.
Det är tillverkaren själv som bestämmer att de vill marknadsföra sig som supermat. Men det är ingen exakt vetenskap
- Hos oss går utgår det från varumärket. Det är tillverkaren själv som bestämmer att de vill marknadsföra sig som supermat. Men det är ingen exakt vetenskap, medger försäljaren Irina Toiminen.
Enligt Tuominen hör inhemska produkter som sprängticka till populära produkter, liksom olika typer av utländska alger samt proteiner och pulver som kosttillskott till vegetarianer och idrottare. Superfood stod för 15 procent av butikskedjans försälkning i fjol och andelen väntas växa. Den säljer bra och är en växande trend som påskyndas av vad Toiminen beskriver som en smoothie- och rawfood -kultur.
Tillverkarna bryter mot EU-bestämmelser
För att få märka en produkt med hälsopåståenden, måste de vara godkända av EU och gå igenom den europeiska myndigheten för livsedelssäkerhet, Efsas, granskningsprocess. Påståendena måste alltså vara vetenskapligt hållbara, och det räcker inte att tillverkaren själv säger att något har en viss effekt. Verkligheten är ändå en annan.
- I Finland gjordes nyligen en granskning av hur väl företagen följer eu-direktivet om hälsopåståenden. Tillslaget visade på stora brister, särskilt i fråga om kosttillskott, dit många av superfoodprodukterna räknas.
I Ruohonjuuri berättar försäljaren Irina Tominen att butiken inte kontrollerar ifall hälsopåståendena på produkterna de säljer har fått grönt ljus av EU:
- Nej inte egentligen, vi är en matbutik och vi får sälja mat och kosttillskott. Vi tar in de produkter kunderna vill ha i vårt sortiment.
Professor Marina Heinonen säger att det inte är på affärernas ansvar att hålla koll på hälsopåståendena, utan att ansvaret ligger hos tillverkarna. De finländska myndigheterna drar dagligen bort produkter från marknaden pga att de är fel märkta. Då tillverkarna lovar mer än vad de har grund för, handlar det om att vilseleda kunderna.
- Jag vill åtminstone inte bli vilseledd som konsument, och det är förbjudet enligt livsmedelslagen. Förstås är det trevligt med olika alternativ på marknaden, men då måste informationen vara rätt, konstaterar professorn i näringssäkerhet Marina Heinonen.
Hör mer om superfood och bland andra en glutenallergiker som är missnöjd med trenden att äta glutenfritt i hälsoprogrammet Kraft onsdagen 16.7.2014 klockan 19.30 på Radio Vega.