Clik here to view.
Det finns alldeles för lite ekomat på butikshyllorna i Finland. Störst är bristen på inhemskt ekokött, men det finns också för lite av annat, till exempel grönsaker och frukt, anser Jord- och skogsbruksministeriet. Inom några år ska det bli en förändring. Det är i alla fall målsättningen när staten går in för att öka den åkerareal som odlas naturenligt.
Åtgärder för att öka den naturenliga odlingen ingår i ett program för utveckling av landsbygden som statsrådet ska ta ställning till inom kort. Det stöd en ekobonde får för varje odlad hektar höjs och staten anslår mera pengar för det här ändamålet. De närmaste sju åren ska den årliga summan ligga på 47 miljoner euro, vilket kan jämföras med dagens cirka 30 miljoner euro.
- Det här kommer att förbättra förutsättningarna för ekogårdarna avsevärt, säger Sini Wallenius, konsultativ tjänsteman vid Jord- och skogsbruksministeriet.
"Stick i stäv med våra principer"
Vid Förbundet för naturenlig odling har man invändningar mot statens planer för eko-odlingen. Det är reglerna för naturenliga djurgårdar som är stötestenen. Samtidigt som penningstödet ökar, skärps nämligen reglerna för vilka djurgårdar som får stöd.
I dagens läge kan till exempel en ekobonde med bara några kor få stöd för naturenlig produktion, men i framtiden krävs att gården uppfyller ett minimikrav för antalet djur per odlingshektar. Gårdarna måste alltså bli effektivare.
- Det här går stick i stäv med principerna för naturenlig odling. Det leder till att gårdarna antingen maximerar antalet djur eller håller sig med enbart växtodling, medan ekogårdar helst ska vara mångsidiga med både djurhållning och odling, säger förbundets ordförande Jukka Lassila.
Vid Jord- och skogsbruksministeriet säger Sini Wallenius å sin sida att reglerna för antalet djur per odlingshektar inte utgör något hinder för naturenlig odling.
- Vi vill stöda gårdar med ordentlig produktion och inte småskalig hobbyverksamhet, motiverar hon kravet på effektivitet vid ekogårdarna.
Effektivitetskravet är enligt henne inte förhandlingsbart, eftersom det ursprungligen kommer från EU-kommissionen, som också slutgiltigt ska godkänna det finländska stödet till ekogårdarna.
"Flera små gårdar är bättre"
Ekomjölkbonden Bjarne Mara i Korsholm är för egen del inte rädd för de nya stödreglerna, men han tycker att målet med allt större gårdar är problematiskt.
- Både för naturen och för närsamhället är det bättre med flera mindre gårdar än en enda stor, säger han
Bjarne Mara är också tveksam till strikta gränser för vem som ska få jordbruksstöd.
- Myndigheterna tenderar att följa gränsvärdena till punkt och pricka och det kan leda till katastrofala situationer för den som något år hamnar just under gränsen, säger han.
