Det började med att Freja Högback skrev sin magisteravhandling om mat och könsroller. Eller egentligen började det med att Freja tycker om mat, både att odla, laga och att äta. Freja är vegan sedan början av 2000-talet och har studerat genusvetenskap i många år. Nu forskar hon i den växande vegantrenden.
Vi träffas i Arkens matsal i Åbo. Här äter många studerande sin lunch. Freja har själv jobbat här en tid. Nu är hon lärare i genusvetenskap och doktorand. Freja tänker skriva sin doktorsavhandling om veganboomen, infallsvinkeln är intressant.
Riktiga karlar äter kött
- Mitt intresse för mat och kön började långt innan jag skrev min magisteravhandling. Det jag skrev om handlade om mänsklighet och det som anses normalt. I Europa och västvärlden hänger det ganska långt ihop med att äta kött, säger Freja.
Om vi gör en grov förenkling och förkortning av Freja Högbacks avhandling och en artikel hon skrivit i ämnet så handlar det om att framhäva eller understryka sitt eget kön genom valet av mat. Uttrycket riktiga karlar äter kött är säkert bekant för de flesta. Likaså att det anses mera okej att kvinnor äter vegetariskt.
- I och med att ätandet är en vardagshandling kunde det uppstå stora diskussioner när jag åt veganmat. Det här var något som åtminstone då bröt mot det normala. Så därför blev det en avhandling om mänsklighet och maskulinitet och hur just köttätande och maskulinitet hänger ihop och hur man därigenom skapar en bild av mänsklighet.
Val som görs innan man själv får välja
Avhandlingen blev färdig 2008 och efter det har Freja Högback studerat valmöjligheter i skolmatsalar och studentrestauranger. Här spelar också ekonomi och rådande statliga näringsrekommendationer in.
- Vad finns det för val i matsalen och vilka val sker innan maten sätts fram? Då kommer vi fram till det här med staten och vem som reglerar maten.
Flyktingvågen, extremhögern och veganboomen
Nu har den doktorsavhandling Freja Högback jobbar med tagit en ny vändning.
- Jag har blivit intresserad av den så kallade veganboomen. Varför just nu och vad ligger bakom den?
Freja räknar upp flyktingvågen och extremhögern eller nationalismen som några andra större samhällsfenomen som är aktuella.
- Vad är det som gör att alla de här fenomenen dyker upp på samma gång?
Freja kommer in på temat statliga nedskärningar. Hon talar bland annat om klasskillnader där en urban medelklass har råd att välja vad de äter, bland annat veganprodukter, medan andra igen står i växande brödköer.
Hur mycket har du könstänkandet kvar i din forskning kring veganboomen?
- Det är klart att de är sammanlänkande precis som klass och ras för att nämna några. Men det som är intressant är när det blir allt mer vanligt och normalt att äta vegetariskt och vegan; hur utmanar trenden de stereotypa uppfattningarna om manlighet?
Vad har du kommit fram till så här långt?
- Nå kommit fram och fram, säger Freja och skrattar eftersom hon just nu är i en fas där hon mest läser och samlar på sig material. Det som jag ser som en potentiell positiv sak är att allt fler människor väljer veganmat, vegan blir normal och man vågar börja ifrågasätta olika produktionssätt.
Är det okej att en produkt är vegan om den kommer från andra sidan jordklotet?
Freja hoppas också att allt fler får upp ögonen för vad som finns bakom maten, vem som tillverkar den, vilka råvarorna är, vilka bolag, eventuellt multinationella som ligger bakom, hurdana arbetsvillkoren är och hur lång väg vissa produkter färdas innan de landar på våra tallrikar.
- Är det okej att en produkt är vegan om den kommer från andra sidan jordklotet? Och vad händer efter att man ätit? Vart hamnar soporna? Jag hoppas vi tänker mera på sådant här, varifrån maten härstammar och hur den påverkar oss, säger Freja Högback.