Robotar mjölkar korna, borstar deras ryggar och skrapar bort deras bajs. Det låter som en fantasybok för barn men det är verklighet i bröderna Österlunds toppmoderna ladugård i Sillböle i Tenala.
Den medelstora mjölkgården i Sillböle har runt 110 kor. För ett och ett halvt år sedan investerade Magnus och Thomas Österlund i en ny fin ladugård med toppmodern teknik.
Magnus Österlund berättar att gårdens ladugård redan var ganska långt automatiserad då han började sin karriär som mjölkbonde. I dag är den nästan helautomatisk.
Registrerar proteinhalten i mjölken
Mjölkningen görs av robotar med hjälp av en transponder som hänger runt kons hals, säger Österlund.
- När kon går till roboten så känner roboten igen vilken ko det är. I transpondern finns en aktivitets- och idisslingsmätare vars information roboten också läser av.
Mjölkningsroboten registrerar också hur mycket mjölk kon har gett plus information såsom hurdan protein- och fetthalt mjölken har.
Systemet är också uppkopplat till internet. Det betyder att foderförsäljaren på annan ort i realtid kan följa med produktionen. 
I mitten av kornas bås går en skrapa som skyfflar bort kornas bajs med jämna mellanrum. I ladugården finns också en borstningsstation där korna kan bli borstade av en robot.
- När vi tog i bruk ladugården så var det köer till borsten. De hade inte något sådant i den gamla ladugården så den var väldigt uppskattad, säger Magnus Österlund. 
Han har svårt att säga hur korna har reagerat på alla nymodigheter i deras nya hem. Överlag tycker han att korna verkar lugnare i den nya moderna miljön.
Robotar sköter inte allt kroppsarbete
Trots att den nya ladugården har mycket modern teknik har inte det tunga kroppsarbetet försvunnit. Det finns fortfarande mycket fysiskt arbete kvar för bröderna Österlund.
- Jag sköter kalvarna och putsar båsen. Korna ska ha det torrt och fint så de har det bra i sin bädd. 
Den nya ladugården är en stor investering på gården. Samtidigt går mjölkpriserna ner och många mjölkbönder har det ekonomiskt svårt. Magnus Österlund erkänner att läget är tufft men vill ändå blicka framåt.
- Tufft är det alltid men man måste se framåt.
Gårdens glassföretag kämpar på
Ett stenkast från den nya ladugården ligger ett gult hus som utifrån ser ut som ett småhus. I huset huserar en liten glassfabrik och ett café. Det är lillasystern på gården, Sofia Stolpe och hennes svägerska Elisabeth Österlund som har hand om glassproduktionen på gården sedan fem år tillbaka.
- Vi kämpar på. Det går upp och ner men vi kör fortfarande hårt på det här, säger Sofia Stolpe. 
Glassfabriken tillverkar glass utan konserveringsmedel av gårdens egen mjölk. Priset är högre än vanlig butiksglass men glassen har ändå hittat sin egen kundkrets, enligt Stolpe.
- Folk funderar på vad de stoppar i sig och läser innehållsförpackningen. Det är pop.
Dåligt väder ger dålig glassförsäljning
Glassåtgången är väldigt beroende av vädret. Ifjol då sommaren regnade bort såldes det mindre Herrgårdsglass.
- Årets sommar har varit lite si och så men nu tror jag att vi börjar få lite glassvärme.
Herrgårdsglass har runt 50 till 60 olika glassorter i sitt sortiment. Favoriterna är vanilj, jordgubb och choklad. Vilken glass som går mest åt varierar från ställe till ställe, enligt Sofia Stolpe.
- En del vill ha mera sorbeter och yoghurtglassen har också slagit igenom ganska bra. Glass med alkohol är oftast omtyckta. 
Herrgårdsglass har fått en ny konkurrent i Sjundby glass i Sjundeå, som också producerar glass på rena finländska varor. Sofia Stolpe säger att företaget ändå inte har märkt av konkurrensen.