Kräftsäsongen inleddes på torsdagen och Mats Lönnfors i Liljendal hör till dem som kastade kräftmjärdarna i sjön i hopp om färska kräftor att mumsa på i helgen.
Kvarnforsens vatten porlar energiskt fram under den smala spången som man måste ta sig över för att komma fram till den lilla bryggan där Mats Lönnfors drar upp sina mjärdar. Han har varit uppe redan tidigt i morse och tömt flera mjärdar, men två har han sparat för Yle Östnylands reporter att dra upp.
- Jag fick upp några stycken i morse. Totalt har jag 17 mjärdar men jag sparade två, så nu ska vi se vad vi drar upp.
I Kvarnforsen trivs de amerikanska signalkräftorna som klarat sig undan kräftpesten. Under 1960-talet drabbades kräftorna i forsen av en svår kräftpest, och Mats Lönnfors har arbetat hårt i ungefär 25 år för att de nu levande signalkräftorna ska klara sig.
Kräftorna äts hemma
Lönnfors gör inte affärer med sina kräftor, utan kräftar mest för eget ändamål.
- Jag har inte sålt en enda kräfta. Största delen brukar jag plantera tillbaka men nu har reglerna förändrats så man kan inte slänga tillbaka dem i vattnet. Men kräfta får man förhoppningsvis göra i fortsättningen också.
Orsaken till att man inte får slänga tillbaka kräftorna i sjön är att de är av en främmande art. 
I sommar hoppas Mats Lönnfors på en fin kräftfångst, liksom i fjol. Vädret under den senaste tiden har passat kräftorna bra, även om de också gillar sol. Men för mycket sol är inte att föredra.
Kräftorna brottas
Vid bryggan är två snören fästa, och nu har det blivit dags att hala in de två mjärdarna som ligger längre ut i forsen. I en blå plastkorg kan man skymta betet, en bit mört, och något mörkt som krälar. Kräftor! En liten en, och en större.
- Den större är en pojke, det ser man här på fortplantningsorganen, säger Lönnfors och petar lite på kräftans mage.
Kräftorna tycker om att brottas med varandra och kan tappa både en eller två klor i närkamperna. En av kräftorna har gått det ödet till mötes och krälar framåt med bara en klo.
- Den klarar sig så länge som den har den ena klon kvar. Men den kan nog fara illa.
I den andra mjärden fiskar han upp en riktigt bussig kräfta, också den av manligt kön. Kräftan protesterar våldsamt och sprattlar med både benen och de enorma klorna. En liten med riktigt mjukt skal får plumsa tillbaka i forsen.
Kräftkalas i helgen
Ett kräftskal i en blå nyans betyder att kräftan nyligen bytt skal.
- Dom byter skal oftare när de är unga men en riktigt gammal kräfta kan byta skal ungefär vartannat år. 
Efter morgonens kräftfiske har Lönnfors en nätt samling kräftor att koka inför veckoslutet. Han är mycket förtjust i kräftor, vilket kanske är en förutsättning för att syssla med kräftfiske.
- Kräftor hör till det bättre man kan äta. Hela rumban med kräftor, snaps och sång är ett roligt sätt att fira kväll.
Lönnfors säger att det inte är någon skillnad på smaken mellan flodkräftor och signalkräftor, men signalkräftan har en aningen annorlunda konsistens och hårdare skal. Var man kan fiska flodkräftor vet han också, men det tänker han inte avslöja.
- Det är en hemlis!