Allt fler blir ivriga på att utmana sig själv ordentligt när det kommer till träning. Begrepp som ultramaraton och extremlopp förekommer och de är evenemang som även motionärer blir fascinerade av.
För några dagar sedan kom Ashprihanal Pekka Aalto i mål på nytt rekord i världens längsta ultramaraton Self-Transcendence 3100 mile-loppet. Det närmare 5000 kilometer långa loppet klarade han av på fyrtio dygn och nio timmar.
Ultramaraton är lopp som är längre än den vanliga maratondistansen (42,195 km) och delas upp i längdlopp och tidslopp, det vill säga, du springer en viss sträcka eller så långt som möjligt på en viss tid.
Ultramaraton och extremlopp överlag blir allt populärare. Bland annat crossfit-träning inspirerar till olika hinderlopp som till exempel Though Viking medan många som gillar uthållighetsträning satsar på ironman. Deltagarna är alltså inte endast professionella idrottare utan vanliga motionärer inspireras och motiveras av att ha sådana här lopp som målsättningar med sin träning.
Gnista tändes
För fyra år sedan var Paula Suokas otränad och överlag rätt ointresserad av träning. Hon köpte gymkort ibland, bara för att tröttna på det någon månad senare eller så kunde hon ta en kortare löptur någon gång. I dag springer hon maraton och laddar för triathlon.
- Mitt intresse för löpning började på riktigt då min granne, som är löpare, sa till mig att komma med henne på en tur. Jag tänkte att inte kan ju jag springa och jag hade inte ens löparskor. Jag fick låna hennes skor och vi for på en sju kilometers runda. Under den insåg jag att det faktiskt går att löpa, att jag kan göra det, och en gnista tändes, säger Paula.
Mål och delmål
Rätt snabbt insåg Paula att det var viktigt för henne att sätta ett mål med träningen.
- Jag tycker att man måste sätta ett mål och min första målsättning var ett halvmaraton, ungefär ett halvt år efter att jag börjat löpa. I början kändes det fruktansvärt stort och jag frågade mig vem som egentligen gör det. Efter att jag klarat av några halvmaraton så tänkte jag att det skulle kännas otroligt bra att klara av ett fullt maraton.
Jag tänkte att inte kan ju jag springa och jag hade inte ens löparskor. Jag fick låna hennes skor och vi for på en sju kilometers runda. Under den så insåg jag att det går faktiskt att löpa, att jag kan göra det, och en gnista tändes.
Från joggingrunda till triathlon
Förra sommaren löpte Paula sitt första maraton i Stockholm. Efter det var hon inte heller mätt på utmaningar utan började tänka på triathlon.
- Jag bestämde mig och så köpte jag en cykel och en våtdräkt. Jag tycker fortfarande att simningen är fruktansvärt svår, men man lär sig, säger Paula.
Hitta din grej
Man kan fråga sig varför man vill ägna så mycket tid åt att idrotta och svaret på den frågan går hand i hand med hur man ska hitta motivation. Oavsett om det handlar om att prestera på tävlingar eller träna för att upprätthålla en hälsosam livsstil så är motivationen viktig. Det är inte hållbart att tvinga sig igenom varje träningspass utan a och o är att hitta något just du tycker om.
- Jag har aldrig varit bra på någon sport tidigare. Jag märkte ändå att uthållighet var min grej och jag håller på med det för att det är otroligt roligt. Jag tror att det tog ett halvt år före den riktiga glädjen kom. Alla löppass är förstås inte roliga, men det är alltid värt det.
Jag har aldrig varit bra på någon sport tidigare. Jag märkte ändå att uthållighet var min grej och jag håller på med det för att det är otroligt roligt.
Fysiskt och mentalt välbefinnande
Idrott och motion innebär välbefinnande både fysiskt och psykiskt. Rent kemiskt utlöses endorfiner i kroppen då vi rör på oss och nivåerna av serotonin höjs också vilket gör att vi helt enkelt mår bra kroppsligt. Mentalt sett innebär idrottande ofta en paus från vardagens stress och man kan också stärka sitt psyke genom att träna fysiskt. Paula känner igen sig i det här.
- Jag känner igen båda delarna, men det viktigaste är ändå det psykiska. Speciellt när det handlar om långdistanslöpning, så visst spelar kroppen stor roll, men det är mellan öronen man gör det viktiga jobbet.
Speciellt när det handlar om långdistanslöpning så visst spelar kroppen stor roll, men det är mellan öronen man gör det viktiga jobbet.
Värt att vänta på uppenbarelsen
Om man är ovan med träning kan det kännas tungt före man hittar känslan av riktig tillfredsställelse. Att Paula valt att satsa på långdistans handlar också om när hennes trivselzon kickar in.
- Det är väldigt från person till person, men för mig personligen så kommer den riktiga välbefinnandekänslan igång först efter ungefär en timmes löpning. Under mitt första halvmaraton, ungefär vid 18 kilometer, så kändes det som att ett underbart landskap öppnade sig och jag började bokstavligen gråta av glädje.