Namnlagen håller på att förändras. En arbetsgrupp vid Justitieministeriet förbereder som bäst ett förslag som ska stå klart nästa år. Det ska bli smidigare att byta namn och byråkratin ska minska. Men den nya lagen ska också bättre motsvara vårt moderna samhälle – till exempel funderar man på om förnamn måste vara könsbundna.

Finlands nuvarande namnlag är från 1986. Jämfört med många andra länder har vi en ganska sträng lagstiftning. Namnen som ges måste passa in i den finländska kulturen och traditionen. Ett namn får inte vara till förtret för sin bärare, så det får inte betyda någonting fult. Inte heller får en flicka ha ett pojknamn eller vice versa. Det här är en av de punkterna som möjligen luckras upp i den nya namnlagen nästa år.

Tiotals namn får avslag

Beslut om ett namn är okej eller inte fattas av Nämnden för namnärenden. En osäker doppräst kontaktar magistraten, som vidarebefodrar ärendet till nämnden, då det är svårt att avgöra om ett visst namn lämpar sig eller ej. Varje år tar nämnden ställning till ett hundratal sådana här kreativa namnförslag, och de flesta får godkänt. I runt tjugo fall får föräldrarna ändå ge med sig.

Följande namn fick i fjol avslag av namnnämden:

Pojkar
• Eversti
• Sälli
• Tiikeri
• Mortem
• Lucifero
• Thmas
• Mittjasper
• Occo
• Rayzon
• Uncas
• Jousimies
• Tarkka

Flickor
• Xstina
• Pansarkitty
• Pinkbutterflytaina
• Sweethoneybeebambi
• Air
• Kultasydän
• Macadamia
• Mañana
• Talisha
• Eevaingrid
• Pajunkissa

Däremot godkändes de här namnen:

Pojkar
• Asterius
• Karhu
• Hamlet
• Aeneas
• Taurian
• Jofur
• Metsänpoika
• Dalai
• Oitto
• Simmu

Flickor
• Kii
• Lumita
• Veanna
• Raparperi
• Belladonna
• Leedsia
• Arien
• Gleia
• Pipilotti
• Sipuliina
• Taikakukka

Namnförslagen bör behandlas med respekt

Trots att vissa av de fantasifulla förslagen kan te sig skrattretande, så är det viktigt att ta förslagen på allvar och behandla dem med respekt. Det säger Minna Saarelma-Paukkala, som är namnforskare och direktör för Helsingfors Universitets almanacksbyrå.

– Det är så lätt att skratta, men man måste komma ihåg att alla föräldrar vill ge sitt barn det finaste namnet i världen. Det borde man respektera.

Namnforskaren Minna Saarelma-Paukkala. Minna Saarelma-Paukkala Bild: Yle/Parad Media efter nio,minna saarelma-paukkala

För att ett namn ska komma in i almanackan och få en egen namnsdag, är det betydligt strängare kriterier som ska uppfyllas. Minst femhundra finländska barn måste ha fått namnet under de senaste femtio åren, och namnet får inte stå i strid med rådande namnskick.

Trenden med gamla namn fortsätter

De populäraste namnen just nu är Ellen och Emil på svenskt håll och Venla och Leo bland finskspråkiga. Alla de här namnen var vanliga för omkring hundra år sedan. Det här visar att namntrender går i cykler, namn blir vanligtvis populära med två-tre generationers mellanrum.

En annan trend som ligger i tiden är att använda sig av internationella namn. Till exempel Lucas och Oliver är vanliga i hela Europa just nu.

– Också populärkultur, som böcker, filmer och pop-musik påverkar vilka namn som väljs, säger Minna Saarelma-Paukkala.

Matti Meikäläinen och Tuula Tavallinen

I fjol föddes 54 721 barn i Finland och 5,7 procent av dem, 3098 barn, registrerades som svenskspråkiga. Av de här fick 31 flickor förnamnet Ellen och 43 gossebarn fick heta Emil.

Om vi tittar på namnstatistiken för hela landet ser vi att den finska motsvarigheten till "medelsvensson", alltså Matti Meikäläinen, är en träffande beskrivning. Matti är nämligen det vanligaste pojknamnet i landet – 46 382 personer heter så. Som god tvåa kommer Timo, det namnet bärs av 46 142 personer.

På damsidan ligger Tuula i täten. 32 173 personer heter Tuula. Det nästvanligaste flicknamnet, Ritva, bärs av 31 254 personer.

Medborgarna fick påverka nya namnlagen

Det finns ett fåtal namn som kan ges till både flickor och pojkar. Av de gamla finländska namnen är till exempel Vieno och Kaino könsneutrala. Men också bland de nyare namnen finns det exempel på det här. Tuisku är ett nytt finländskt namn som båda könen kan heta.

– När ett namn är nytt kan det ofta ges till både flickor och pojkar. Vanligtvis förändras detta efter en tid, och namnet blir antingen ett flick- eller pojknamn, säger Minna Saarelma-Paukkala.

Eftersom namn är en fråga som väcker känslor och åsikter ville Justitieministeriet bjuda in medborgarna att hjälpa till med att utforma den nya namnlagen. Flera tusen finländare svarade på en enkät där man fick uttrycka sina åsikter om vad man borde få, och inte få, heta i vårt land.

Efter Nio om namn, måndagen den 31 oktober i Yle fem samt på Arenan.

“Säg det med blommor” är en gammal slogan som också passar bra i samband med sorg. När orden tar slut kan vi förmedla våra känslor och budskap med blommor. Det har man gjort i årtusenden - hedrat de döda med blommor, kommit ihåg och lindrat de efterlevandes sorg.

Traditionerna ser olika ut i olika kulturer och i olika delar av världen, men gemensamt är att just blommor hör ihop med död och begravning. Seder och bruk förändras i takt med att vårt samhälle förändras. Familjerna blir mindre och släkterna är mera utspridda än tidigare. Vi är också mera öppna för inflytande från andra länder och kulturer. Det att vårt samhälle utvecklas och förändras speglar sig också i vårt förhållande till sorg, död och begravning.

Gult är solens och hoppets färg

I början av 1900-talet var det mera vanligt med olika symboler än vad de är idag. Symboler som hjärtan, kors, kuddar, ankare osv. förekommer fortfarande och inget hindrar om du vill ha en båt eller bil av blommor. Tänk på den avlidna och välj blommor, färger och form enligt hur du upplevde och kommer ihåg hen.

Våga vara personlig och glöm vad andra tänker och tycker. Det som är viktigt är hur du känner och vilka val du själv vill göra. Vi sitter ofta fast i “vad som är brukligt” som att t.ex. kondoleansbuketten helst skall vara vit och blå/lila. Men varför? Kanske mottagaren som mist en nära anhörig skulle uppskatta röda blommor istället för vita o blå.

Använd dig gärna av färgsymbolik; rött är kärlekens och eldens färg, gult är solens och hoppets, blått vattnets och himlens, o.s.v. Genom att använda olika färger/kombinationer kan vi förmedla ett budskap eller en känsla.

Kransen är evig

Blomsterbindning för sorgliga tillfällen kan vara mycket mer än den idag mest använda begravningsbuketten. Kransen har använts genom årtusenden i samband med död och begravning. Kransen symboliserar i många kulturer solens gång på himlavalvet. I vår kultur och tradition förknippar vi kransen med det eviga livet – utan början och utan slut.

Paris, New York, Rom, London, Lissabon, Rio de Janeiro .... Världens stora turistmål drar till sig miljoner resenärer varje år. En människa på resa vill ha ett ställe att bo på, åtminstone sova på. Det är en gigantisk marknad med andra ord.

Det är där som Airbnb - och liknande onlinetjänster för uthyrning eller bokning av bostäder inom ramen för delningsekonomin - kommer in i bilden.

I synnerhet i dyra städer såsom New York, Tokyo och Moskva kan man spara stora pengar på att bo i någons privata hem i stället för att ta in på hotell.

Ursprungstanken med onlinetjänsten Airbnb var att en turist skulle få dyka in i en lokal människas vanliga hem, övernatta på soffan för en liten slant och få en inblick i det riktiga livet på orten.

Manhattan, New York, med miljoner besökare varje år. Vy över Manhattan i New York. Bild: Yle/Stina Siren Manhattan,New York (staden)

Och detta irriterar allt oftare myndigheter och hotellföretagare, särskilt på välbesökta orter.

Lokala invånare har inte råd att bo kvar

Airbnb talar om den lilla människans möjlighet att få hjälp med att dryga ut hushållskassan genom att ta in betalande gäster då och då.

Kritiker menar att Airbnb förvränger konkurrensläget på inkvarteringsmarknaden och trissar upp bostadspriserna så att lokala invånare inte längre har råd att hyra ett hem åt sig på orten, utan måste dra sig längre ut i periferin.

Det visar sig också allt oftare att det är fråga om fullskalig professionell verksamhet där en person hyr ut flera lägenheter.

Nog märkte man ju att hyresvärden själv inte bodde där. Skåpen hade tömts för att gästernas kläder skulle få plats och sånt. Men det som var trevligt var att det fanns olja och kryddor och sånt i köket som man fick använda.― Kvinna i större sällskap som hyrt lägenhet i Camden Town, London.

Många turister föredrar också att ha kokmöjligheter - och då förlorar även restaurangbranschen kunder.

Läget blir ett annat om Airbnb börjar uppge hyresvärdarnas inkomster för skattemyndigheterna i berörda länder och hyresvärdarna överallt åläggs att betala skatt på verksamheten.

Har erövrat världen på åtta år

Företaget och internetsajten Airbnb blev till i Kalifornien i USA år 2008. Människor gavs möjlighet att enkelt bjuda ut ett rum eller en lägenhet via sidan - och resenären att förmånligt skaffa sig tak över huvudet.

Tjänsten hittade snabbt sin målgrupp och har vuxit sig till ett globalt fenomen med drygt två miljoner boendealternativ på sin lista. 60 miljoner resenärer har redan bott i Airbnb-inkvartering.

Över 34 000 städer i 191 länder erbjuder boende via sajten. Det finns stora variationer i priser liksom i hyresobjektens kvalitet, vilket gör att alla torde kunna hitta något som passar dem.

Många vill se Eiffeltornet i Paris. Eiffeltornet i Paris med turister i förgrunden. Bild: All over press / JEREMY LEMPIN Eiffeltornet,frankrike,Paris,sevärdheter,turism,turister

På Spetsbergen i Norge kan man bo i enkelt dubbelrum för cirka 70 euro per natt. I Tripoli i Libyen kan man hitta ett helt hus för flera personer för 34 euro i dygnet och i Kabul i Afghanistan kan sju gäster bo i lägenhet för 19 euro per natt.

Nordkorea och Syrien är några av de fåtal länder som just nu inte erbjuder airbnb-bostäder.

Myntet har två sidor

Airbnb:s affärsidé har krockat med lokala lagar och attityder på många håll i världen, och uthyrningstjänsten anklagas för att operera i gråzonen. Motståndet mot Airbnb växer på många håll i takt med att tjänsten expanderar.

Färre lägenheter kommer till uthyrning på den vanliga bostadsmarknaden då hyresvärdar får in klart större summor på korttidsgäster. Det betyder bostadsbrist.

Jag får hjälp med att korta av på mitt bostadslån. Och jag tycker att det är intressant att träffa främmande människor, man hör så mycket intressant.― Ung kvinna som hyr ut sin soffa då och då.

Myndigheternas åga är just att bostadspriserna trissas upp då så många hyr ut sin bostad till turister under kortare eller längre tid.

Lokala invånare talar om störande invasion av turister i annars lugna bostadsområden med högljutt festande, nedskräpning och oljud i trappuppgångar. Endel invånare har också angett sina grannar för att bedriva Airbnb-verksamhet, vilket inte är ägnat att förbättra stämningen i huset.

Det autentiska och hemtrevliga lockar mången resenär. hoprullad katt som ligger på söng och sover. Bild: Yle/ Tiina Grönroos hoprullad katt,katt,sovande katt,sömn,tiina grönroos

På många håll - även i Finland - drygar studerande ut kassan genom att hyra vidare ett subventionerat rum i en studentstiftelses bostad, vilket strider mot stadgarna.

Det finns också belägg för att lägenheter använts för prostitution, att verksamheten åtminstone delvis flyttat från hotell till privatlägenheter.

Airbnb har också beskyllts för rasism, särskilt i USA. Studier visar att personer med namn som antyder att de är mörkhyade mer sällan fick hyra bostad. Ett rum som var "upptaget" då de frågade visade sig vara tillgängligt när någon annan frågade efter det.

Tusentals svenska bostäder som utannonseras på Airbnb kan vara illegala: http://t.co/eER4lD1WpO pic.twitter.com/0zdBQHcgDa

— Daniel Kederstedt (@kederstedt) August 28, 2015

Försök att förbjuda och begränsa

Allt fler städer har stramat åt regelverket för att det ska bli svårare att hyra ut sin bostad via uthyrningssajter. I vissa länder har man direkt förbjudit privatpersoner att hyra ut sin bostad via Airbnb.

New York kräver numera att värden själv ska befinna sig i lägenheten om den hyrs ut för mindre än 30 dagar, vilket hotellbranschen ivrigt hejar på.

Staden hotar med höga böter för den som inte följer reglerna, vilket har fått Airbnb att stämma staden för att orsaka irreparabla skador för verksamheten, skriver The New York Times.

New York-bor protesterar mot Airbnb Invånare i New York protesterar mot Airbnb Bild: JUSTIN LANE/EPA Airbnb,invånare,New York (staden),Protest

I London hävdar till och med hyresvärdarnas förbund att trenden med korttidsuthyrning betyder färre hem till uthyrning, vilket i slutändan betyder höjda hyrespriser, skriver BBC/business.

För närvarande kan Londonbor hyra ut sin lägenhet upp till 90 dagar om året mot att de betalar kommunalskatt.

Över en tredjedel - drygt 7 000 objekt - av Airbnb:s bostäder i London ägs av någon som erbjuder två eller fler objekt, visar en utredning av nyhetssajten Buzzfeed.

En man förklarar i The Irish Times hur han hyr vidare 40 rum i andra hand som han själv hyrt i första hand - och att hyresvärdarna i fråga både känner till och godkänner hans verksamhet:

#Airbnb worsens Dublin's housing crisis:Airbnb host claims he sub-lets 40 rented rooms in Dublin https://t.co/HpNFU7Cwmp via @IrishTimes

— Rory Hearne (@RoryHearne) October 25, 2016

I Berlin är det sedan första maj i år helt förbjudet att hyra ut en hel lägenhet under en kortare period. Man får fortsättningsvis hyra ut ett rum i en lägenhet.

Jätteböter på omkring 90 000 euro hotar den som bryter mot förbudet. Förbudet motiveras med den allt tilltagande bostadsbristen i staden.

Berlin besöks av över 11 miljoner turister i året Turister ser på ljusshow i Berlin Bild: KAY NIETFELD/EPA Berlin,katedralen i berlin,ljusfestival

I Reykjavik har myndigheterna lagstiftningsvägen försökt förhindra att yrkesmässiga hyresvärdar tar över Airbnb-marknaden.

Barcelona har redan länge försökt stoppa uthyrning av hela bostäder för kort tid. Sedan 2012 kräver lagen - med hot om jätteböter - att de som hyr ut hela sin bostad måste registrera sig hos den katalanska turistmyndigheten och få ett tillstånd. Om man inte får ett tillstånd måste man ta bort objektet från Airbn:s lista.

Vi bodde på en helt fantastisk ecolodge i Panama via airbnb. Alternativet hade varit stora lyxiga och dyra hotell. På det här sättet fick vi billigt, lugnt boende utan andra turister, hemlagad mat, privat delfinsafari - och fina diskussioner med ägarna när vi drack drinkar tillsammans på kvällarna.
― Kvinna som reste tillsammans med kompisar.

Myndigheterna och många lokala invånare anser att det stora antalet turister förstör staden, och att den privata uthyrningsverksamheten är en av orsakerna till den enorma mängden turisten. Invånare har klagat på att högljudda och skräpande turister förstör friden för dem som bor där.

För närvarande måste uthyrarna betala en turistskatt på 0,45-0,65 euro per person per natt, och det är förbjudet att hyra ut sin lägenhet mer än fyra månader per år.

Stränderna i Barcelona är fulla av turister och lokala under sommaren. Folk på stranden i Barcelona Bild: ANDREU DALMAU/ EPA Barcelona,strand,turister

Staden slöt redan 2014 ett avtal med Airbnb om att onlinetjänsten måste samla in och betala ut en turistskatt till staden. Sajten påläggs också att ta bort lägenheter i områden där det kommit klagomål.

Det var nog det värsta råtthål jag har sett. Men det visste man ju, för 10 euro natten. Helt i centrum men helt jätteskitigt.― Man som hyrde en liten lägenhet i Tallinn tillsammans med en kompis.

Airbnb har dock vägrat att lämna ut uppgifter på dem som bryter mot reglerna och har hänvisat till integritet.

Enkelt för bägge parter

Airbnb har en rad arrangemang för att minimera risken för bedrägerier och annat ickeönskvärt.

Den som vill hyra ett rum eller en lägenhet via Airbnb skapar ett konto på sajten och lägger upp en presentation av sig själv. Sedan letar man upp ett lämpligt boende och kontaktar värdarna med ett meddelande. Om rummet är ledigt och de vill hyra ut till dig blir du kontaktad av värden och bokningen sker via sajten.

Hyresbeloppet betalas till förmedlingen, som betalar ut dem till värden först dagen efter att du checkat in. På så sätt hinner kunden slå larm och stoppa ­betalningen om uthyraren inte lever upp till det som utlovats.

Delad toalett är vanligt då man hyr endast ett rum. Vattenkran Bild: Yle/Roger Källman badrum,kranvatten,vattenkran

Som kund förbinder man sig att skriva en betygsatt recension av ­vistelsen som läggs upp på Airbnb:s hemsida. Alla recensioner kring ­en viss lägenhet samlas på ett ställe och ju bättre betyg ju högre upp på listan över objekt på samma ort kommer lägenheten. Den som försöker luras hamnar längst ned på listan och blir utan kunder.

Skattebjörnen vill veta vad du förtjänar på uthyrning

I Finland är det tillåtet att använda Airbnb (och andra liknade tjänster), men den som hyr ut måste redovisa för sin vinst till skattemyndigheterna.

Också i Sverige och Norge har skattemyndigheterna börjar intressera sig för dem som privat hyr ut sin bostad via Airbnb och liknande. I Norge vill man att Airbnb ska redovisa för vilka det är som hyr ut. De som hyrt ut sin bostad uppmanas att redovisa hur mycket de tjänat på uthyrning.

Inkomsten från verksamhet är skattepliktig kapitalinkomst hos oss. Från hyresinkomsten av sporadisk uthyrning får man dra av kostnaderna som orsakas av uthyrningen.

Jag ska nog meddela vad vi fått in. För inte vill man bli fast.― Man som hyr ut sin lägenhet i Helsingfors.

Ett husbolag kan dock förbjuda Airbnb-verksamhet för lägenhetens ägare om det så önskar.

En person som bor på hyra kan ta underhyresgäst förutsatt att bostaden är minst en tvåa. Den som bor i en etta kan inte ha underhyresgäster, vilket innebär att tillstånd krävs av hyresvärden för att hyra bostaden vidare.

Studerande ligger på soffa Bild: yle soffa,studerande

Hotell- och inkvarteringsbranschen anser att Airbnb förvränger konkurrensen. Mängden tillgängliga bostäder inom tjänsten uppgår nu till över 2 100 i Helsingfors och i hela landet är antalet cirka 3 800.

Enligt turism- och restaurangförbundet MaRa rf fanns det cirka 8 700 hotellrum i Helsingfors i fjol.

Resan från köttdisken till salladsbaren startade Maria Österåkers familj för fem år sedan. Utgångsläget var att familjen avskydde vegetarisk kost. I dag serveras kött endast en eller två dagar i veckan hos familjen.

Det var larmrapporterna om miljöförstörelsen och klimatförändringen som till slut fick Maria Österåker att planera om familjens kost. Någon långsiktig övergångsperiod var det inte fråga om, de startade med att utmana sig själv och äta vegetariskt i en månad. På så vis samlade de på sig en hel del recept.

Jag kunde inte längre som mamma värja mig för alla argument om varför man skulle äta mera vegetariskt. Dels skulle det vara mera hälsosamt, bättre för miljön, förstås för djuren och så blir det ju billigare att äta vegetariskt.

Alla avskydde vegetariskt

Problemet hos familjen Österåker var att alla familjemedlemmar avskydde vegetarisk mat. De började i alla fall på och efter ett tag växte recepthögen och variationen blev större.

Så kom den dagen då äldsta dottern sa att hon bara ville ha vegetarisk mat. De två yngsta bara skrek ”Nej, vi vill ha kött!”. Ganska snabbt hakade mannen på då han tyckte att han mådde bättre. I dag äter vi kött hemma en till två gånger i veckan och alla har olika argument varför vi äter vegetariskt, förutom yngsta dottern som inte har hittat ett endaste argument så här långt, säger Österåker.

Kryddor viktiga

Genom att berätta hur familjen har gjort vill Österåker inspirera andra familjer att äta mera vegetariskt. Det behöver inte vara så radikalt menar Österåker, man kan byta ut köttfärs till tofufärs, och gillar man inte det kan man börja med att äta vegetariskt en dag i veckan. För att maten ska smaka gott är det viktigt med en bra kryddblandning och det är kanske också det svåraste.

Att ha en bra kryddblandning att steka upp i olja med vitlök och lök, men också använder vi smaksattfärskost i soppor och det ger en jättegod smak. Egentligen är det inte så krångligt. Vegetarisk mat är ju inte så dyrt, det gör inte så mycket om man förstör en burk med bönor det är värre om man förstör en fin entreco.

I höst är Maria Österåker aktuell med sin föreläsning ”Vegetarianresan” där hon berättar om familjens erfarenheter och vill inspirera andra familjer att lägga om kosten.

Marias recept på Bolognese på svarta linser

1 morot
1 gul lök
1-2 vitlöksklyftor
1,5 dl svarta belugalinser*
1 burk tomatkross
2 dl creme fraiche
2 dl vatten
1 grönsaksbuljongtärning
1 tsk socker
1 msk balsamvinäger
Lite spiskummin
Lite gurkmeja**
Salt och peppar
Färsk eller torkad oregano
Spaghetti
(Parmesanost)

* dessa hittar du i affären vid de torkade bönorna och linserna
** gurkmeja är en väldigt anti-inflammatorisk krydda, vilket gör att du kan slänga ner det i maten så ofta du kan

Skala och riv moroten
Skala och hacka lök och vitlök
(Har du en matberedare går det i ett nafs)
Fräs allt i lite olja.
Tillsätt de övriga ingredienserna och låt puttra under lock i 25 minuter.
Servera med kokt pasta och eventuellt parmesan

Majoriteten av de finskdesignade kläderna sys utomlands, dels för att företagen vill ha billigare arbetskraft, men också för att det inte finns yrkeskunniga industrisömmare i Finland längre.

Då designföretaget Tauko ville börja producera sina kläder i Finland, fick de erfara hur svårt det var att hitta lämpliga syateljéer.

- Det fanns inga samarbetspartners i Finland, så nu produceras det mesta för den finska marknaden i Estland istället. Det innebär färgning, tillskärning och sömnadsarbeten, berättar Mila Moisio, designer och grundare av Tauko.

I Taukos butik på Skatudden i Helsingfors hänger jackor, byxor och kjolar i prydliga rader. Alla kläder är gjorda av återanvänt material och företagets idé är att producera kläderna ekologiskt och lokalt.

Tauko återanvänder textilier från till exempel sjukhusens restlager. Designern Mila Moisio vid klädräcke Bild: Outi Kuitunen / Yle designer,ekologiska kläder,företagare,mila moisio,tauko,textil- och konfektionsindustri

- Det finns en stor yrkesstolthet och kvaliteten är bra. De kan också sy kläder i mindre serier och vi behöver inte förbinda oss till överproduktion. För ett företag i vår storlek är det optimalt.

Faktum är att väldigt få finskdesignade kläder sys i Finland idag.

Global konkurrens fick produktionen att flytta utomlands

Många av de finska klädmärkena är trots allt ute efter billig arbetskraft och låter sy kläderna i Kina, Indien och Turkiet. Enligt förbundet för Finlands textil och mode handlar det inte enbart om billig arbetskraft, utan också om var materialet och kunderna finns.

- Till exempel materialet till sport- och outdoorkläderna görs i Kina och då lönar det sig att sy kläderna där. Och det lönar sig också att ha produktionen där kunderna finns, säger Anna-Kaisa Auvinen, verkställande direktör på Finlands textil och mode.

Det största problemet är att det inte finns färdiga industrisömmare.

- För en del konsumenter är det väldigt viktigt att kläderna är tillverkade i Finland. Om man sedan frågar tyska konsumenter om det är viktigt att kläderna har tillverkats i Finland eller Estland, så är det möjligt att det inte alls är viktigt för dem, säger Auvinen.

Ny sömnadsfabrik har svårt att rekrytera personal

Faktum är att väldigt få finskdesignade kläder sys i Finland idag. Här sker designen och kvalitetskontrollen, och en del företag skär fortfarande till tygerna, men sömnaden sker för det mesta utomlands.

Därför var det lite av en sensation att en ny sömnadsfabrik startade i Nokia ifjol. Nokian Neulomo köpte Nansos gamla fabrik och tog samtidigt över personalen.

Päivi Pajunen på Nokian Neulomo försöker rekrytera nya industrisömmare. Sömmarna syr på ackord. Porträtt på Päivi Pajunen, produktionschef på Nokian Neulomo Bild: Markku Rantala / Yle nokian neulomo,päivi pajunen,textil- och konfektionsindustri

- Det största problemet är att det inte finns färdiga industrisömmare. Många har yrkesutbildning, men då snabbheten ökar så blir kvaliteten på arbetet sämre. De har helt enkelt inte den erfarenhet som behövs, suckar Päivi Pajunen, produktionschef på Nokian Neulomo.

Vi är ett finskt företag, men för oss betyder inte “lokalt” nödvändigtvis att vi måste använda finskt material.

- Studerandena utbildas så att de ska kunna designa, göra mönster och marknadsföra sig själva, men det sker på bekostnad av att till exempel lära sig sömnadsyrket och kunna jobba för industrin, säger Pajunen.

Nokian Neulomo kommer nu att själv börja utbilda industrisömmare, men det innebär att produktionstakten i fabriken blir långsammare än planerat.

Konfektionsbranschens utbildning föråldrad?

Förbundet för Finlands textil och mode bevakar klädföretagens intressen och vd:n Auvinen håller med om att konfektionsbranschens utbildning inte motsvarar dagens behov. Auvinen anser däremot att det utbildas för många sömmerskor.

- Det behövs fortfarande sömmerskor, men inte i den omfattning vi utbildar i dag.

Enligt Auvinen är det problematiskt att det finns många små utbildningsenheter som är utspridda över hela landet. Det innebär att det kan vara svårt att hitta arbetskraft på just den ort där sömnadsfabriken finns - däremot kan det finnas arbetslösa sömmare på andra håll i landet.

Anna-Kaisa Auvinen, vd för förbundet Finlands textil och mode. Porträtt på Anna-Kaisa Auvinen Bild: Yle anna-kaisa auvinen

- Då företagen förändrade sitt produktionssätt i Sverige och Danmark följde utbildningen efter och tog in nya element som kunde stöda företagen. I Finland borde vi ta modell av det här, säger Auvinen.

Hållbar klädproduktion kräver nytänk

Designern Mila Moisio har funderat mycket på hur och var kläderna tillverkas i dag. För att klädproduktionen ska bli hållbar är det viktigt för henne att kläderna produceras så lokalt som möjligt av lokala material.

Nästa sommars kollektion är planerad för den tyska marknaden. Kläderna ska tillverkas av tyskt återanvänt material och också sys i Tyskland.

- Vi är ett finskt företag, men för oss betyder inte “lokalt” nödvändigtvis att vi måste använda finskt material. Det lokala måste kopplas till var marknaden finns, säger Moisio.

Jackor av återanvända textilier. Bild: Yle hållbar konsumtion,kläder,tauko,återanvändning

kjolar på rad Bild: Yle kläder,textil- och konfektionsindustri

Trådrullar för symaskin Bild: Yle textil- och konfektionsindustri,Trådrulle

Moisio påpekar att alla konsumenter borde bli mera medvetna om hur det går till att tillverka kläder och att det faktiskt är mänskor som gör arbetet.

- Om en yllejacka kostar 5 euro, så måste man inse att det är någon som inte får ordentligt betalt för sitt jobb. Vi vill lyfta fram att allt arbete är lika värdefullt oberoende av var det utförs.

För de estniska sömnadsföretagen är de finska och nordiska marknaderna en guldgruva. Tiotals nordiska klädmärken och andra textilföretag har sina underleverantörer i Estland.

Trenden att flytta tillbaka produktionen från Kina till Estland började redan för några år sedan, men många nya finska modeateljéer väljer sina första underleverantörer i Estland.

De sju sömmerskorna som syr det finska klädföretaget Taukos kläder gör det i ett slitet sovjetiskt hus i den lilla staden Loksa, 70 kilometer öster om Tallinn.

Rutt Ignahhin - ägare, grundare, chef Rutt Ignahhin, sömnadsföretaget Rutiks grundare Bild: Yle/Ellie Antell Estland,Loksa,Sömmerska

De jobbar på företaget Rutiks, som har specialiserat sig på att sälja sina tjänster till nordiska företag. Det är lönsamt och efterfrågan på estniska sytjänster är stor.

- Det finns ju ingen finsk sömnadsindustri, säger Rutiks chef, grundare och ägare Rutt Ignahhin. Det här är inte ett lätt sätt att tjäna pengar, så i Finland är det väl omöjligt.

I Estland är medellönen för en sömmerska under 500 euro.

- Är det priset som är det viktigaste argumentet för att anlita en estnisk underleverantör?

- Jag tror att det är kvaliteten. Beställer man från Kina måste kläderna omarbetas och det blir dyrare, menar Ignahhin.

De största företagen sysselsätter hundratals sömmerskor

Om mindre finska klädföretag använder sig av små estniska sömnadsföretag så finns det också exempel på stora fabriker. Protex Balti har ungefär 250 anställda på fabriker i Tallinn och i Pärnu.

De levererar åt flera finska och skandinaviska företag och har egna specialister på produktutveckling. Företaget ger inte ut kompletta kundlistor, men bland de större finländska kunderna finns till exempel Andiata.

Vi har priset och kvaliteten. Beställer man från Kina måste kläderna omarbetas.― Rutt Ignahhin, Rutiks

Protex gör också så kallade smarta kläder med inbyggd teknologi. Deras elektrodförsedda kläder används till exempel för att hjälpa personer med multipel skleros att röra sig.

- Vi har samma förhållningssätt till samarbete som finländska företag, säger Protex försäljningschef Urmas Reinsberg. Våra finska kunder kan komma
hit när som helst för att se hur deras produkter sys.

Urmas Reinsberg är en av få män i Protex Balti Urmas Reinsberg, försäljningschef på Protex Balti Bild: Yle/Gustaf Antell Estland,sömnadsfabrik,Tallinn

Enligt Reinsberg brukar det gå snabbt att lösa alla problem som uppstår. Dessutom kan Protex märka kläderna med sömmeskornas namn om kunden vill att klienterna ska få den informationen.

Designern Antti Laitinen har lång erfarenhet inom den finska modebranschen och hans företag Frenn har varit kund här sedan det bildades för tre år sedan.

Antti Laitinen med en nydesignad kavaj Antti Laitinen diskuterar en kavaj han har designat Bild: Yle/Gustaf Antell Estland,modeskapare,Tallinn

- Finsk och estnisk företagskultur är väldigt lika. Det har också påverkat oss att Estland är geografiskt nära, det är jätteviktigt.

Laitinen kommer till Tallinn ungefär en gång i månaden.

- Vi vill ha närproducerade varor. Den här fabriken har också de relevanta miljöcertifikaten och det är av avgörande betydelse för oss, säger Laitinen.

Kina passar inte mindre klädföretag

Laitinen hade flera års erfarenhet inom branschen redan innan han och hans partner grundade Frenn. På den tiden besökte han Kina flera gånger.

- Vi har inga planer på att flytta produktionen till Kina. Det är helt omöjligt att kontrollera att de följer reglerna när man inte är där.

Ett återkommande tema i diskussioner med branschfolk i Estland är att det billigare priset är en viktig faktor för deras finska kunder, men ännu viktigare är att kvaliteten på sömnaden är bättre här än både i Finland och Kina.

Vi vill ha närproducerade varor. Den här fabriken har också de relevanta miljöcertifikaten.― Antti Laitinen, Frenn

Rutt Ignahhin säger att småskaligheten är en förutsättning för hennes företag Rutiks.

- Sådant smått jobb vi gör skulle kineserna aldrig i livet går med på och det förstår jag. Stora företag kan inte ta emot små beställningar. Gör dom det går de nog i putten ganska snabbt, tror hon.

Med bara sju sömmerskor erbjuder det sjutton år gamla företaget en flexibilitet som inte ens de flesta estniska konkurrenter klarar av.

Tre av sömmerskorna har för övrigt jobbat i företaget från starten. I staden Loksa, med 2.600 invånare, varav majoriteten ryskspråkiga, finns ännu två andra små sömnadsföretag.

I Patrik Laines lilla bryggeri ute på ön Rosala i Hitis skärgård är det full rulle på. Julölet som bryggdes i sommar ska få sina etiketter och skeppas till partihandeln på fastlandet och samtidigt bryggs ett öl som släpps efter årsskiftet.

Intresset för öl och särskilt de små bryggeriernas öl, det vill säga hantverksöl, är på uppsving.

- Guldtiden är ju nu, säger Jonas Sahlberg som tillsammans med sina kumpaner har ett ölbryggeri i Kimito. Det går att sälja det mesta. Tävlingen kommer ganska snart att bli skarpare men än så länge är det inte så mycket tävling för allt som är nytt intresserar.

Jonas Sahlberg. Ung man som packar ölflaskor i låda. Bild: Yle/Monica Forssell jonas sahlberg,ölbryggare

Enligt Förbundet för småbryggerier finns det i hela Finland ungefär fyrtio små ölbryggerier. Av dem finns hela fem i Egentliga Finland och fyra av dem på axeln Kimitoön – Bjärnå – S:t karins.

- Kimitoön är väl det bryggeritätaste området i Finland så det var väl kanske inte så smart att grunda ett bryggeri just här, säger Sahlberg som öppnade vid årsskiftet - men vi vill vara just här!

- Många tror ju att det är dåligt för konkurrensen att det hela tiden dyker upp nya små bryggerier, men det är tvärtom, anser Laine. Ju fler bryggerier desto större blir också intresset.

Ölflaskor på rad. Bild: Yle/Monica Forssell öl

Ny lag kan bana väg för ölturism

En ny alkohollag är som bäst under arbete i Finland och enligt förslaget är det meningen att lagstiftningen på flera punkter ska bli mindre strikt.

Till exempel ska små bryggerier få sälja öl direkt från sina bryggerier och matbutikerna ska i framtiden få sälja öl med en alkoholhalt på upp till 5,5%.

...och så får man ingen öl någonstans ifrån. Det är ju som att kom och hjälp mig.
― Jonas Sahlberg

Laine och Sahlberg välkomnar båda de uppluckringar som föreslås.

- Om vi kan sälja öl med 5,5% kan vi sälja bra öl i butikerna, förklarar Laine och tillägger att det är svårt att brygga gott nervattnat öl.

Ingendera vågar ändå ännu investera i kassamaskiner i väntan på att kunna sälja direkt från sina bryggerier, men drömmar om hur ölturismen kanske kan få luft under vingarna närs redan.

- Lonely Planet har utsett Kimitoön till världens tredje bästa resmål och så får man ingen öl någonstans. Det är ju som att kom och hjälp mig, suckar Sahlberg.

Både Sahlberg och Laine ser framför sig rundturer i sina bryggerier, provsmakningar, kanske picnickorgar med öl och lokala munsbitar. Båda tror också att ett lättare regelverk kan resultera i fler jobb.

Ett glas med halvjäst öl. Bild: Yle/Roger Källman bryggeri,vasa,öl,ölbryggning,österbotten

Att brygga öl är ett hantverk

Enligt Sahlberg och Laine är intresset för småbryggerierna stort.

- Varje vecka är det någon som kommer och hälsar på, säger Laine och bryggeriet i Kimito räknade till cirka tvåhundra besökare under sommaren.

Att brygga öl är inte ett hantverk på samma sätt som förr i tiden, men idéskapandet och kombinerandet av smaker är ett slags hantverk som kräver en stor dos kreativitet. Ölbryggning på 1500-talet Bild: Yle/Public domain bryggeri,källare,källarmästare,medeltid,tunna,tunnor,öl,ölbryggeri

Patrik Laine mäter upp humle. Tillsvidare används inhemsk humle inte just alls av bryggerierna i Finland men till exempel Jonas Sahlberg i Kimito överväger att i framtiden själv försöka odla humle. Man mäter upp humle. Bild: Yle/Monica Forssell patrik laine

Det kan vara svårt att sätta fingret på exakt vad det stora intresset beror på men den glädje, entusiasm och kreativitet som eldsjälarna bakom mikrobryggerierna ger prov på kan ha något med saken att göra.

Jonas Sahlberg berättar att det kan vara en maträtt eller något som någon säger som plötsligt ger inspiration till en ny ölsort.

- Jag tror inte att det fungerar så att man bara bestämmer att nu borde vi göra en mörk öl och så gör man en mörk öl. Då kommer den ölen inte att ha någon själ, säger Sahlberg som har ölsorter han dedikerat åt till exempel en viss person.

Halvfärdigt öl i en cistern. Bild: Yle/Monica Forssell bryggeri,öl

En gnutta humor slår heller sällan fel. I samarbete med en bar med skärgårdsprofil tog Laine i somras fram en öl som är tillverkad på havsvatten.

- Vi funderade en tid på vad Nagu, Pargas och Rosala har gemensamt och kom fram till att vi ju har en hel massa havsvatten gemensamt, förklarar Laine och berättar hur han sedan kontaktade en lokal företagare som filtrerar havsvatten och sedan köpte vatten av honom.

- Fast efter filtreringen var vattnet så renat att det inte längre smakade havsvatten, så jag fick slänga i lite havssalt för att få den rätta smaken av hav, skrattar Laine.

Flera hälsokostprodukter marknadsförs i Finland med olagliga påståenden om förbättrad hälsa. Myndigheterna har svårt att hänga med då en stor del av marknadsföringen sker på nätet.

Det går bra för hälsokostbranschen och butiker som säljer kosttillskott och så kallad supermat har blivit vanligare.

Men många av företagarna bryter mot lagen i sin marknadsföring av kosttillskott då de påstår att livsmedlen skulle ha en hälsofrämjande effekt, trots att de alltid inte har det, berättar Annika Nurttila som är som är överinspektör på Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

- Det finns företagare som mycket väl känner till lagstiftningen, men trots det använder sig av förbjudna hälsopåståenden. Man kan säga att de ger blanka rackarn i lagstiftningen, säger Nurttila.

Det är EU-kommissionen som bestämmer vilka hälsopåståenden som är tillåtna, utgående från forskning av Europeiska livsmedelssäkerhetsverket Efsa. Hälsopåståendena finns samlade i en databas på Kommissionens webbsida.

Ett tillåtet hälsopåstående är till exempel att kalcium behövs för att upprätthålla ett normalt skelett och tänder.

Lagen känner inte till begreppet hälsokost, berättar Annika Nurttila vid Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Det man stoppar i munnen är antingen mediciner eller livsmedel, i hälsobutikernas fall livsmedel. Annika Nurttila är överinspektör på Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Bild: Niklas Evers annika nurttila,evira,Evira,livsmedelssäkerhet

Koffein ökar inte fettförbränningen

Olagliga hälsopåståenden är däremot att koffein skulle öka fettförbränningen eller att taurin skulle stärka koncentrationsförmågan.

Det kan vara svårt för konsumenten att hålla reda på vad som är livsmedel och vad som är medicin.― Annika Nurttila, Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

Det är fullt lagligt att sälja preparaten, men inte att marknadsföra dem som hälsofrämjande, vilket flera av de hälsobutiker som Yle Nyheter kollat upp gör.

Enligt Nurttila på Evira är det kosttillskotten som orsakar de störta problemen för både försäljaren, kunden och myndigheterna. Kosttillskott är livsmedel, alltså inte mediciner, som säljs i dosform till exempel som pulver eller extrakt.

- Förpackningen kan se ut som en medicinförpackning och det kan vara svårt för konsumenten att hålla reda på vad som är livsmedel och vad som är medicin, säger Nurttila.

Erektionspiller säljs på falska grunder

En snabb genomsökning av de finländska hälsobutikernas nätbutiker visar att flera produkter säljs på tveksamma grunder.

Många produkter har namn som antyder att de hjälper mot en viss typs åkommor eller förpackningar som starkt påminner om mediciner, vilket enligt Evira räknas som ett hälsopåstående även om det inte är utskrivet i text.

Det är alltid förbjudet att säga att ett livsmedel botar, behandlar eller förebygger en sjukdom.― Annika Nurttila, Livsmedelssäkerhetsverket Evira.

Men det finns också produkter vars marknadsföring är mindre diskret. Kosttillskottet Prelox, som säljs i åtminstone två finländska hälsokostaffärer, påstås förbättra den sexuella hälsan hos män.

Preparatet, som listas som en bästsäljare, ska både främja blodcirkulationen och förlänga erektionen.

Förbättrad sexuell hälsa och långvarigare erektion lovar preparatet Prelox. Men enligt EU finns det inte tillräckliga vetenskapliga bevis för att Prelox verkande ämnen skulle ha en hälsofrämjande effekt. Life:s hälsokostbutiker säljer bland annat kosttillskott som på falska grunder lovar längre erektion. Bild: Skärmdumpar hälsokost,hälsokostaffärer,Kosttillskott,prelox

Innehållsförteckningen visar att Prelox innehåller L-arginin och taurin, ämnen vars påstådda hälsoeffekter ratas av EU. Pillren innehåller också en liten mängd pycnogenol, ett extrakt som utvinns ur barken i franska tallar och vars vetenskapliga effekter är mycket oklara. Efsa har inte ännu tagit ställning till ämnet.

Kosttillskott som säljs i liknande förpackningar som mediciner och antyder att de hjälper mot prostataproblem är också vanliga i hälsobutikernas sortiment. Ett av preparaten. Prostaflow, innehåller tranbärspulver, vars positiva effekt på urinvägarna inte heller kunnat styrkas av Efsa.

SVT: Hälsobutiker rekommenderade kosttillskott mot Alzheimers

Medan det kan vara svårt för både konsumenter och försäljare att hålla koll på vilka hälsopåståenden som är tillåtna, är lagen tydligare när det kommer till medicinska påståenden.

- Det är alltid förbjudet att säga att ett livsmedel botar, behandlar eller förebygger en sjukdom, säger Annika Nurttila.

Tidigare i oktober genomförde SVT en granskning av hälsobutiker i Sverige. Det visade sig att hälften av de 30 butiker som SVT:s journalister besökte med dold kamera rekommenderade hälsokost mot Alzheimers, efter att ha hört en påhittad historia om att journalistens glömska mormor.

Att sälja hälsokost som botemedel för alzheimer är ett klart lagbrott. Men förbudet mot livsmedels medicinska påståenden gäller också lindrigare sjukdomar, som feber.

- Om påståendet låter för bra är det ofta inte sant. Man ska alltid komma ihåg att livsmedel aldrig får ha egenskaper som behandlar, sköter eller förebygger en sjukdom.

Efter SVT:s granskning lovade landets största hälsokostkedja Life att göra om sin internutbildning för butiksbiträden.

Hälsobranschen växer – myndigheterna har svårt att hänga med.

Medan flera andra branscher har backat under recessionen har hälsokostbranschen klarat sig förhållandevis bra. Enligt uppskattningar från hälsokostbranschen är marknaden värd närmare 500 miljoner euro.

Också på Evira är uppfattningen att det rör sig stora pengar i branschen. Men en större hälsokostbransch betyder också mera jobb för Evira, och kommunerna vars jobb det är att övervaka livsmedelsförsäljningen.

Myndigheterna har svårt att hänga med i marknadsföring på sociala medier och webbforum. Livsmedelssäkerhetsverket Evira i Vik i Helsingfors. Bild: Niklas Evers evira,livsmedelssäkerhet

- Det har blivit ganska krävande att ha koll på marknadsföringen eftersom en så stor del sker på nätet, säger Nurttila.

Enligt Nurttila kan marknadsföring med falska hälsopåståenden bero på okunskap, men det finns också företagare som medvetet bryter mot lagen eftersom de räknar med att små lagöverträdelser lönar sig.

- Myndigheterna har möjlighet att ingripa men våra medel är ganska långsamma. Företagarna hinner ofta få ut sitt budkap till konsumenterna innan vi hunnit befatta oss med produkten.

Evira kan både förbjuda försäljningen av en viss produkt eller belägga företaget med vite. Det är mycket sällan ett fall går till rätten.

Nurttila hoppas på mera resurser för myndigheterna. Till exempel skulle företag som säljer hälsokost på falska grunder vara lättare att tillrättavisa om Evira fick dela ut böter.

Bland konsumenter verkar ändå inte marknadsföringen av hälsokost ha skapat speciellt stor oro. Konkurrens- och konsumentverket har sedan 2014 fått 21 förfrågningar kring de olika hälsobutikernas produkter och marknadsföring. Av dem är majoriteten, 12 stycken, frågor kring de strålskyddsklistermärken som hälsobutiken Ruohonjuuri drog bort från sitt sortiment hösten 2015.

Varken hälsokostens partihandel eller Finlands största hälsokostkedja Life känner igen sig i Eviras beskrivning av hälsobutiker som struntar i regler. Enligt partihandelns förbund ligger det stora problemet i utländska nätföretag.

Jukka Ropponen, vd för Naturproduktgrossisternas förbund, anser att finländska företag är bra på att följa reglerna.

- De största problemen dyker upp då utländska nätbutiker försöker få finländare att beställa deras produkter. Ofta utlovas gratis testprodukter men i verkligheten handlar det om en fortgående beställning och en överraskningsräkning för kunderna, säger Ropponen.

Oiva-systemet ska hjälpa konsumenterna

Också Mika Rönkkö, vd på Hälsokosthandlarnas Riksförbund, berömmer övervakningen av hälsobranschen i Finland.

Hälsobutikerna övervakas av kommunens hälsoinspektörer som granskar både marknadsföring och prismärkning samt att hälsopåståendena följs. I och med det nya Oiva-systemet kan konsumenten på nätet kolla upp hurdant betyg ens hälsobutik fått under inspektionerna.

- Det här har Finland gjort bra. Det skapar ett tryck på hälsobutikerna som måste se till att allting är i skick säger Rönkkö.

Partihandeln lägger upp ramarna för marknadsföringen

Yle Nyheter hittade ändå flera produkter som säljs vid finländska nätbutiker och vars hälsopåståenden inte godkänts av EU.

- Säkert är det möjligt att hitta den här typens fall. Hälsopåståenden gäller ju aldrig enskilda produkter utan de ämnen som produkten innehåller. Speciellt om produkten har flera ingredienser finns det säkert en del som använder sig av godkända hälsopåståenden medan andra inte nödvändigtvis inte gör det, säger Ropponen vid Naturproduktgrossisternas förbund.

Ansvaret för vad det står på etiketter och i broschyrer och produktbeskrivningar ligger hos partihandeln. Butikerna bär anvaret bara om de gör fel i sin egen marknadsföring.

Enligt Ropponen kan inte partihandeln aktivt följa med hur alla återförsäljare marknadsför sina produkter, men om oklarheter dyker upp tar förbundet tag i saken.

- Om det är ett av våra medlemsföretag diskuterar vi med dem hur marknadsföringen ska rättas till, säger Ropponen.

Inget som liknar de svenska övertrampen har avslöjats i Finland

SVT avslöjade tidigare i oktober att biträden i flera hälsobutiker rekommenderar hälsokost som botemedel mot sjukdomar, vilket är olagligt i både Finland och Sverige. Som en följd av SVT:s granskning lovade landets största hälsobutikskedja, Life, att ändra sin nätutbildning.

Mika Laasonen, vd för Life i Finland, nåddes snabbt av SVT:s nyhet. Han säger att sådana övertramp inte förekommit i Finland.

- Det som kom upp i Sverige, där försäljare talade om botande egenskaper hos hälsokosten är definitivt förbjudet. Och det understryker vi tydligt i vår utbildning, säger Laasonen.

Utbildningen i finländska Life-butiker förändras inte

Life-butikernas utbildning koordineras delvis mellan de Nordiska länderna via en takorganisation, Life-akademin. Innehållsmässigt skiljer sig personalutbildningen i de olika länderna en aning.

Någon orsak att ändra på utbildningen i de finländska butikerna ser Laasonen inte.

- Vi har inget direkt behov av att förändra utbildningen eftersom den redan tar upp de här frågorna.

Laasonen ska den här veckan resa till Sverige, bland annat för att diskutera utbildningsfrågorna inom Life-kedjan.

Han poängterar att också den svenska utbildningen tar upp vikten av att man följer de officiella hälsopåståendena och att det inte är tillåtet att lova kunderna att produkterna botar sjukdomar.

- Jag skulle tro att det mer handlar om att understryka de här frågorna, så att inga oklarheter uppstår, säger Laasonen.

Abborrarna i två vattendrag i Östnyland har för mycket kvicksilver i sig. Det visar en färsk rapport från Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM).

NTM-centralen har gjort en uppföljning av kvicksilvervärdena i abborrar i vattendragen i Nyland. Uppföljningen sträcker sig från 2010 till 2014.

Gränsvärdena för kvicksilver i abborre överskrids på två ställen i Östnyland, nämligen på Klobbfjärden i Lovisa och Gäddragfjärden i Borgå. Där låg värdet på 0,22 milligram kvicksilver per kilogram färsk abborre.

Gränsen för kustområden är 0,20 milligram kvicksilver per kilogram.

I Lovisaviken låg värdet strax under gränsen, nämligen på 0,19 milligram kvicksilver per kilogram.

För att fisken ska få användas som livsmedel får den innehålla högst 0,5 milligram kvicksilver per kilogram färsk fisk. Det värdet överskrids inte i Östnyland.

Människan orsaken till högre kvicksilverhalt

Kvicksilver är en metall som förekommer naturligt i omgivningen.

I NTM-centralens uppföljningsrapport konstateras ändå att det är människans verksamhet som har gjort att kvicksilverhalterna har ökat i jordmånen och i vattendragen.

Bland annat gör industriutsläpp att kvicksilvret sprids till vattendragen.

Dessutom kan justeringar av vattenståndet eller jordbearbetning på avrinningsområden leda till att kvicksilverhalten i vattendragen ökar.

Kvicksilverhalten i fisk har inte tidigare varit en del av NTM-centralens långsiktiga, regelbundna uppföljningar av vattendragen i Finland.

Här firar vi Alla helgons dag med stilla besök på gravgårdar, där stearinljusen kastas sina sken på mörka gravstenar. Några dagar före det, den första och andra november, firar mexikanerna De dödas dag under festliga former, med mat och dryck, skratt och musik.

Adriana Kaslin är uppvuxen i Mexiko City. För tjugo år sedan flyttade hon till Vasa och gifte sig med en finlandssvensk. Men hon håller liv i traditionerna kring De dödas dag och bygger ett utsmyckat altare i det viktigaste rummet hemma, till minne av sina döda släktingar.

Frej Kaslin hjälper mamma att ställa altaret i ordning. Frej och Adrian Kaslin hjälper mamma att ställa altaret i ordning. Bild: Adriana Kaslin De dödas dag,döden,fester,Mexiko

Favoritmat åt den döde

-Åt morfar lägger jag alltid en kopp kaffe på altaret. Det ska vara riktigt varmt – och bara halva koppen. Det är så jag minns att han ville ha sitt kaffe. På altaret lägger jag också foton på honom och mina andra döda släktingar. Och så finns där alltid skallar och skelett av choklad och socker. Den traditionen är ett arv från den indianska kulturen.

Det har aldrig varit något skrämmande med döden och firandet av De dödas dag. Det är ett naturligt och fint sätt att minnas döda släktingar och man blir bekant med firandet redan som barn. Om man bor nära den gravgård där ens släktingar är begravda kan man ta med mat och musik och fira på gravgården.

För den som bor långt borta

Det goda med det här firandet är att om man har sin släkts gravar långt borta, så kan man ändå hedra släktingarnas minnen i och med att man bygger altaren hemma.

-Firandet av De dödas dag hör egentligen till min pappas traditioner, men eftersom min mammas föräldrar är begravda i södra Mexiko tog hon den här traditionen till sig. På samma sätt kommer altaret att vara en tröst för mig den dagen mina föräldrar är borta.

Fotografier, Coca-Cola åt mormor, blommor, brännvin, stearinjus och avokado hör till det som pryder altaret. Fotografier, Coca-Cola åt mormor, blommor, brännvin, stearinjus och avokado hör till det som pryder altaret. Bild: Adriana Kaslin De dödas dag,döden,fester,Mexiko

Vad vill du ha när du är död?

Adriana Kaslin brukar pyssla med små godisskallar tillsammans med sina barn. Det är viktigt för henne att barnen ska känna till den mexikanska delen av sitt ursprung. Sedan får de själva välja vad de vill föra vidare.

Adriana Kaslins yngre son frågade under ett besök i Mexiko i somras vad hans morfar vill att han ska lägga på altaret sedan då morfar är död.

-Min pappa skrattade och sa att lägg någon god bakelse på bordet, kanske lite citronsaft och lite godis, då blir jag glad.

Ett annat exempel på hur ett altare kan se ut under firandet av De dödas dag. Altaret är färdigt. Bild: YLE/Strömsö alla helgons dag,allhelgona,de dödas dag,elisabeth morney,gravar,itzel ruiz dominguez,kyrkogård,staty,strömsö,ängel

Jag kommer till er när jag är död

På De dödas dag känner man närvaron av de döda släktingarna, säger Adriana Kaslin.

-Det är svårt att förklara. Det är något som jag bara vet. Inom mig finns känslan av att de ser efter mig och att de är nära mig. Den dagen tillåter jag mig att tillbringa en minnestund med dem, utan att behöva förklara det för någon. Jag bara veta att de kommer.

-Jag säger åt mina barn att den dagen jag är död så kommer också jag till er på De dödas dag. Jag frågar också min finlandssvenske man ”visst kommer du på De dödas dag?” och han svarar ”jo, jag kommer”, säger Adriana Kaslin leende.

Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan, står det i Psaltaren.

Eller, som vi barn sa då jag var liten: Man måste ingenting annat än dö. Det här var möjligtvis frustrerande för min mamma, som sagt att jag måste städa mitt rum, men utan tvekan är det sant.

Vi vet alla att vi ska dö en dag. Men det verkar som om de flesta av oss gör sitt bästa för att låta bli att tänka på saken.

Vår kultur är dödsfrånvänd. De flesta har aldrig sett en död kropp. Jag kommer på mig själv med att inte ha koll på vad som händer med kroppen efter döden. Hur kommer kroppen från sjukhuset till bårhuset? Blir den automatiskt obducerad? Sys den ihop igen, lagas den fin och sminkas, även om det i Finland inte är brukligt med öppna kistor? Vilka människor kommer i kontakt med min kropp efter att själen flugit ut? Och varför har kyrkan ansvaret för begravningen trots att jag inte tillhör kyrkan?

Kanske är det naturligt för en levande organism att kämpa emot döden, men den skulle säkert te sig mindre skräckinjagande om den inte var så tabubelagd. Det här hymlandet är starkt förknippat med västerländsk modern kultur, andra tider och andra länder har andra inställningar.

Till exempel i Sydamerika kunde man redan för sjutusen år sedan konsten att balsamera sina döda. Kropparna fick peruker och gjordes fina och fick bo kvar med familjen. När det var fest togs de fram och fick vara med. *

När vi i Finland firar Allhelgona gravallvarligt (ursäkta ordleken) med tända ljus och dystra miner, drar mexikanerna ut på gatorna i den vilda festivalen De dödas dag. De äter dödsskallar av socker och klär ut sig till skelett.

På något sätt känns det livsbejakande, det här dödsbejakandet. Eftersom det inte går att undvika döden, är det kanske kontraproduktivt att undvika att tala om den.

* Det här har jag lärt mig i en bok om mumier som jag brukar läsa högt för mina barn (Malin Lilja: Mumier, Natur och kultur). Jag kan rekommendera den för barnen älskar den, speciellt ett ställe där Tutankhamuns mumie tappar snoppen!

Efter Nio om döden, torsdagen den tredje november i Yle Fem samt på Arenan.

Här hittar du tips på hur du kan återanvända böcker som är trasiga eller annars ligger och skräpar. Många små och enkla grejer som passar alla åldrar. Låt boksidorna bli inredningsdetaljer, presenter elller presentförpackningar.

De här tipsen har jag gjort för juniorsajten Hajbo och du hittar video och instruktioner till dem alla i länkarna i listan längst ner i artikeln.

1. Gör ett armband med några väl valda ord från en boksida.

Armband med dekoration av en några ord från en boksida under en glasbubbla. Bild: Yle/Lee Esselström armband,hajbo,strömsö

2. Gör en godisgömma genom att skära ut ett hål genom alla boksidorna och limma ihop det som är kvar av sidorna.

Godisgömma i en bok Bild: Yle/Lee Esselström hajbo,pyssel,strömsö

3. Dekorera en glasburk från glasåtervinningen med en boksida med urklippt figur och använd som lykta eller pennburk.

En glasburk dekorerad med en boksida används som lykta. Bild: Yle/Lee Esselström hajbo,lykta,strömsö

4. Dekorera paketen med dekorationer gjorda av boksidor.

Paket dekorerade med boksidor i stjärnfigurer. Bild: Yle/Lee Esselström hajbo,pyssel,strömsö

5. Gör en girlang med figurer klippta av boksidor och ihopsydda på symaskin.

stjärngirlang gjord av boksidor Bild: Yle/Lee Esselström hajbo,pyssel,strömsö

6. Sy små presentpåsar av boksidor.

presentpåsar sydda av boksidor med stämplade figurer på. Bild: Yle/Lee Esselström hajbo,pyssel,strömsö

7. Gör personliga ringar med text från en boksida och en stämplad figur.

Två ringar med text under glasbubblor. Bild: Yle/Lee Esselström hajbo,pyssel,strömsö

8. Återanvänd boken som en liten kruka.

En bok med en succulent plantering i sig. Bild: Yle/Lee Esselström hajbo,pyssel,strömsö

9. Gör en tavla av en boksida med en stämplad figur.

En tavla med en ros tryckt på en boksida Bild: Yle/Lee Esselström hajbo,strömsö,tavla

10. Dekorera väggen med en figur gjord av boksidor.

En stjärna gjord av boksidor limmade på en vägg Bild: Yle/Lee Esselström hajbo,Stjärna,strömsö

Snygg förvaring kan man inte ha för mycket av. Städa ur bokhyllan och återvinn de trasiga gamla böckerna ingen lägre läser så får du en fin förvaringsplats för mindre snygga grejer så som laddare, sladdar och annan elektronik.

Vill du återanvända boksidorna så hittar du tio tips här och fler bokåtervinningstips i länkarna längst ner i denna artikel.

En dold förvaringslåda i bokhyllan

Du behöver:

En låda som ryms in i bokhyllan, gärna av trä.
Bokpärmar som är lika höga som lådans sida och tillräcklligt många bokryggar för att täcka in en sida på lådan.
Lim
Mattkniv
Metallinjal
Skärmatta
Eventuellt några klämmor

Gör så här:

1. Välj ut två böcker som ska vara den första och sista boken. På dessa böcker skär du loss pärmen från den ena och baksidan från den andra och så avlägsnar du alla sidor ur båda böckerna.
2. Skär loss bokryggar så många du behöver för att fylla lådans långsida.
3. Snygga till kanterna på bokryggarna genom att lägga dem platt mot skärmattan och skär kanten rak med hjälp av en metallinjal.

bokryggar, linjal, pensel, lim och låda på ett bord Bild: Yle/Lee Esselström böcker,böcker,Strömsö (tv-program),återvinning
4. Placera ryggsidorna bredvid varandra i önskad ordning och kontrollera att de passar och ryms på lådans långsida. Någon bokrygg kan behöva bytas till en smalare eller bredare för att det ska gå jämnt ut.
5. Börja med boken som du skar loss pärmen från. Lägg lim på insidan av baksidan på boken och limma den mot kortsidan på lådan. Kläm fast med en klämma om det behövs. Sätt sedan lim på lådan på frontsidan och vik över bokens ryggsida så att den limmas mot lådans långsida.
6. Limma fast de andra bokryggarna.

Bokryggar limmade på en trälåda Bild: Yle/Lee Esselström böcker,Strömsö (tv-program),återvinning
7. Avsluta med den bok som har pärmen kvar och limma fast den till sist så att pärmen viks över och limmas mot kortsidan. Kläm eventuellt fast den med en klämma
8. Placera de bortskurna boksidorna som tyngder ovanpå de fastlimmade bokryggarna och låt torka.

Om man tittar tillräckligt högt uppifrån ser man lådan. En bok som är omgjord till en klocka och en låda som det limmats bokryggar på. Bild: Yle/Lee Esselström böcker,Strömsö (tv-program),återvinning

Det lämnar väldigt många bokpärmar över efter detta projekt så i länken här hittar du tips på vad du kan göra med dem.

Trasiga böcker och böcker ingen längre läser kan återanvändas på många olika sätt. Boksidorna med text och bilder använder jag oftast skilt från pärmarna. Här kommer några tips med fokus på återanvändning av pärmarna. Det kan t ex. bli en klocka, fotoramar eller nya pärmar till egna anteckningsblock eller fotoalbum.

En klocka

För att göra en klocka behöver du bara en bok och ett urverk med visare. Borra ett hål i pärmen där du vill att klockans mitt ska vara. Skär eller riv loss så många boksidor så att urverket ryms innanför pärmarna när du stänger boken. Sätt urverket på plats. Ifall du inte hittat rätt färg på visarna så kan du måla dem i rätt färg. Jag målade den röda sekundvisaren med guldtusch. Fäst visarna. Limma eventuellt någon siffra på klockan om du tycker att du behöver det för att lättare se vad klockan är.

En bok som gjorts om till en klocka Bild: Yle/Lee Esselström klocka,Strömsö (tv-program),återvinning

En fotoram

De gamla bokpärmarna är ofta väldigt vackra och dekorativa i sig. Rita upp önskad form och skär ut hålet med mattkniv eller skalpell. Dekorera ramen ytterligare om så önskas. Jag gnuggade kanterna med en mjuk stämpeldyna för att ytterligare få en brun åldrad yta. Skriv en text som passar till fotot, t ex vem det är. Årtalet kan också vara trevligt att komma ihåg. Jag använde sifferklistermärken i samma färg som tuschen. Varför inte göra hela tjocka släkten med matchande ramar.

En fotoram gjord av en bokpärm Bild: Yle/Lee Esselström böcker,Strömsö (tv-program),återvinning

En anteckningsbok eller en fotopärm

Klipp eller skär till önskat papper som du vill ha i din pärm. Anpassa sidorna efter pärmarnas storlek. Gör sidorna ca 1 cm smalare än de pärmar du vill ha och ca 0,5 cm längre. För foton rekommenderar jag en grövre kartong. Sy ihop några sidor tillsammans i ena kortisdan, ca 1cm från kanten. Limma buntarna ovanpå varandra men bara lim fram till den sydda sömmen. Klipp till en bit stadigt tyg (jeans eller läder fungerar bra) som är lite bredare än boksidorna och ca 10 cm lång. Limma fast pappersbunten på tygets mitt så att tyget viker sig runt kanten, ca 1 cm åt vardera håll. Sätt nu lim på ovansidan på tyget och limma fast bokpärmen ca 1 cm från tygets övre kant. Gör likadant med baksidan. Låt torka.

Ett anteckningsblock gjort av gamla bokpärmar Bild: Yle/Lee Esselström böcker,Strömsö (tv-program),återvinning

Vill du göra en snygg dold förvaring som på bilden nedan, klicka på länken här..

En bok som är omgjord till en klocka och en låda som det limmats bokryggar på. Bild: Yle/Lee Esselström böcker,Strömsö (tv-program),återvinning

Tio tips på vad du kan göra med boksidorna hittar du i länken här.

Att måla är oerhört befriande och roligt vare sig man är glad amatör eller mera skolad konstnär. För att komma över eventuella trösklar med att sätta igång med målandet är det alltid bra att låta sig inspireras av andra, t.ex. av den självlärde konstnären Henri Rousseau (1844-1910).

Henri Rousseau är en av de mest kända naiva målarna. Hans teknik var att måla i olika lager vilket är ett fantastiskt sätt att börja måla.

Rousseau jobbade som tulltjänsteman. Han reste aldrig utomlands men blev ändå en mästare på att måla djungelmotiv. Inspirerad av andras berättelser och besök till den Botaniska trädgården i Paris målade han fascinerande motiv med växter, djur och människor i spännande miljöer.

Här kommer en liten målarskola i Henri Rousseaus anda. För att komma igång behöver du:

• målarpanå eller målarduk
• akrylfärger
• penslar

Lager 1 - bakgrunden
Klicka ut blå, grön och vit färg. Börja med att måla blått i översta kanten. Blanda in lite vitt och jobba dig neråt för att sedan övergå till grönt. På så sätt får du en nyansering från blått till grönt i färgskalan med hjälp av det vita. Låt torka.

Lager 2 - bakgrundsväxterna
Studera bilder på växter eller plocka in dem från naturen. Skissa upp växter med blad, löv och trädliknande former, gärna lite underifrån.

Rita in siluetterna på panån och färglägg med olika gröna nyanser. Låt torka.

Måla in lite skuggningar och konturlinjer. Låt torka.

Lager 3 - huvudmotiven
Efter alla dessa nyanser av grönt är det dags för flera starka färger som gult, rött, rosa och orange. Måla färggranna blommor som huvudmotiv.

Välj dina egna favoriter. Gillar du tulpaner så väljer du tulpaner för här handlar det inte om logik utan om intressanta blickfång. Tänk mera på form än på detaljer. Måla på mitten/nedre delen av tavlan.

Henri Rousseau hade ofta inslag av exotiska djur som lejon. Det behöver inte vara så komplicerat att måla djur om man bryter ner motivet i olika former. Börja med huvudformen som en trubbig triangel med öron. Lägg sedan till runda prickar som ögon och en tillplattad triangel som nos. Lägg sedan till detaljer.

Lager 4 - förgrunden
Att måla in överraskande element är både befriande för konstnären och betraktaren. Varför inte måla in en svärmorstunga som Henri!

Förgrunden med bladverk i olika former och nyanser får gärna täcka det mesta av bakgrundsfärgen.

Voilá! Ditt djungelmotiv i fyra lager är klart!

Målarskola

Det är klart att man blir trött på att se sina gamla möbler år efter år. Trenderna har förändrats och där står den bara, den gamla byrån, och ser exakt likadan ut som den alltid gjort. Ge den ändå en chans till före du slänger den. Lite målfärg och nya handtag gör susen. Det som var det mest tråkiga i din inredning blir det mest unika och skojiga.

Färgen som Lee målar byrån med är en kalkfärg som är gjord av en speciell form av kalk och vatten. Färgen torkar fort och ger en matt och naturlig yta.

Handtag behöver inte alls se ut som handtag brukar. Man kan samla på sig allt smått mellan himmel och jord som man kan laga handtag av. Ju ovanligare och underligare föremål desto roligare.

Finurliga handtag till skåp

• gamla vattenkranar (ser ut som små blommor)

• gamla skruvar eller bultar

• läderbälten och stora knappar från kappor och andra kläder

• leksaksdjur och figurer i plast

• fönsterbeslag

Listan kan bli hur lång som helst, det är bara att låta fantasin flöda.

Håll upp ögonen och börja samla handtag redan idag!

Det är nu 50 år sedan Maija-Leena Rovas familj splittrades. Hon var i de lägre tonåren när läromässiga meningsskiljaktligheter ledde till att hon och hennes föräldrar lämnade gammallaestadianismen, medan hennes äldre syskon som redan flyttat hemifrån stannade kvar. Nu ger hon ut en antologi där tio personer beskriver sin kamp för att bryta sig loss ur väckelserörelsen.

Det finns idag runt 100 000 gammallaestadianer i Finland. Rörelsen är starkast i Österbotten och i Uleåborgstrakten. Inom gammallaestadianismen finns flera undergrupper och subkulturer. Gemensamt för dem alla är synen att barn är en gåva från Gud och därför är preventivmedel förbjudna. Man ska gå på andaktsmöten flera gånger i veckan. Man ska göra bättring för att få syndernas förlåtelse.

Utbrytare får mentala problem

Rörelsen är också misstänksam mot det mesta som inte fanns på grundaren Lars Levi Laestadius tid (1800-1861). Till exempel är tv förbjudet i hemmen och filmer och böcker som beskriver "syndfullt leverne" rekommenderas inte.

– Det finns olika sorters familjer också inom gammellaestadianismen, och det har inte varit lika svårt för alla som brutit sig ut. Gemensamt för de ex-laestadianer som kommer till tals i den här boken är ändå att de känt ett starkt främlingsskap i världen utanför, och varit tvungna att bygga upp hela sin identitet på nytt. Alla har också upplevt olika grader av mentala problem så som depression.

Får inte bestämma över sin egen kropp

Maija-Leena Rova har sammanställt boken Uskon sota keittiössä (ungefär: Trosstriden i köket) där hon själv och nio andra erfarenhetsexperter berättar om hur de tog sig ur rörelsen. Till delar argumenterar boken på ett teologiskt plan, men det starkaste i den är de personliga berättelserna.

– Till exempel upplevde många av kvinnorna att de inte hade någon självbestämmanderätt över sin egen kropp. De tänkte på sin hälsa och hade ingen lust att föda tio barn. Eller så kunde de inte få barn alls, och upplevde det som direkt mobbning när släktingar tittade på magen och frågade när kvinnan skulle genomföra sin främsta uppgift.

Flickorna skötte hushållet

Berättelserna i boken sträcker sig från tidigt 60-tal till nutid. Maija-Leena Rova själv var så pass ung när hon lämnade gammallaestadianismen att hennes upplevelser från tiden inom rörelsen grundar sig på barndomsminnen. Det fanns nio barn i familjen, och all fritid gick åt till hushållsgöromål, åtminstone för flickornas del.

– Jag diskade och skurade och bonade golv. Det var viktigt att alla barnen hjälpte till. I en så stor familj fanns det alltid saker som behövde göras.

Kyrkan alltför slapphänt

Nordens största andliga evenemang är de finländska gammallaestadianernas nationella sommarsammankomst Suviseurat. Då samlas mellan 70 000 och 80 000 personer, en stor del av dem barn och unga, för att lyssna på Guds ord och sjunga Sions sånger. Efter att inte ha deltagit i evenemanget på tiotals år, besökte Maija-Leena Rova Suviseurat för några år sedan.

– Jag gick dit av intresse, för att höra om linjen hade mjukats upp och blivit modernare. Jag blev nog besviken, för det som predikades lät väldigt likt det som sades i min barndom.

Maija-Leena Rova tycker att kyrkan borde ta klarare avstånd från de strängaste reglerna inom rörelsen. Enligt henne är kyrkan för mesig i sin vilja att vara tolerant. I stället borde man kräva mera. De hårdaste förbuden och lärotolkningarna hör inte hemma i ett modernt samhälle, tycker hon.

"Du får hellre dö än lämna trossamfundet"

När Maija-Leena Rova var en liten flicka ville hon gå och se Sound of Music på bio, precis som alla de andra flickorna i kvarteret. När hon gick till sin mamma för att be om pengar fick hon nej, med motiveringen att det var syndigt.

– Mina föräldrar var ändå alltid kärleksfulla, de hotade inte med helvetet. Men det finns i den här boken en person som upplevt att hennes egen mamma sa till henne, att hon hellre vill se dottern död än utflugen ur trosgemenskapen.

Hur stor variationen är inom gammellaestadianismen har gått upp för Maija-Leena Rova först på senare dagar, när hon kommit i kontakt med laestadianer i storstäder och i akademiska familjer, där hon upplever att värderingarna är mjukare.

– När vi var små förhindrades vi att ta del av information om världen utanför. Böcker fick man läsa i smyg. På det sättet hålls medlemmarna i ovetskap, och det krävs en enorm kamp för att lyckas bryta sig loss.

Efter Nio om kamp den 7 november i Yle Fem samt på Arenan.

Manuela Bosco är den före detta toppidrottaren som sprang 100 meter häck och sadlade om till skådespelare och konstnär. Samtidigt som hon ger ut sin första kokbok, Vegemania, öppnar hon också ett nytt galleri nära hemmet på Skatudden i Helsingfors. Den gemensamma nämnaren är dyrkan av naturen och dess frukter.

Rådjurets blick

Jag sätter mig ner brevid Manuela Bosco. Det råder en andaktsfull stämning, ljusen brinner och de kryddiga dofterna av de egenhändigt tillredda vegetariska delikatesserna dröjer kvar i rummet. Tung tahini, syrlig kokos och söt dadel.

Manuelas blick är intensiv. Jag får genast en djup kontakt med henne. Hon har en sällsynt stark närvaro. Jag börjar med att fråga henne om snällhet, det är något som genomsyrar hennes bok.

- Snällhet är förutsättningen för en djup kontakt människor emellan. Vi skall inte skämmas över oss själva, det hindrar den riktiga kärleken och gemenskapen med andra.

Den vegetariska kosten bygger på snällhet. Naturen och människan mår bra. Vi belastar inte vattendragen och kroppen mår bra av vegetarisk kost.

- Jag älskar naturen. I mina målningar syns ofta rådjuret. Det är mitt inre kraftdjur. Rådjuret symboliserar förnyelse.

Bambin syns i flera av Manuelas målningar. Den står i skogsbrynet och strålar av ett inre lugn. Konstverken är målade i akryl och färgvärlden är mjukt pastellfärgad, gult och rosa. För Manuela är konsten en port till det undermedvetna och det spirituella. Efter att hennes far gick bort för tio år sedan sökte hon olika sätt att behandla sorgen.

Manuela har i dagarna öppnat ett nytt galleri tillsammans med tre andra kvinnliga konstnärer. Där har hon också sin ateljé. Galleriet har fått sitt namn av jaktens gudinna Artemisia, från den grekiska mytologin.

The Gods created certain kinds of beings to replenish our bodies.― Plato

En tårta byggd av enbart frukter och bär. Bottnen består av meloner och tårtan är täckt av ett tjockt lager vispad sojagrädde. Ett bord är dukat med en tekanna och en kaka. Bild: Ulla-Maija Lähteenmäki manuela bosco,recept,vegemania

If you can be anything, be kind.― Anonymous

En siciliansk Afrodite

Manuela är född i Sicilien och hon har vuxit upp både i Italien och i Savolax i Finland. Hon vill värna om den italienska kulturens känsla för samhörighet. I boken Vegemania finns flera italienska pastarecept, bland annat barndomens favorit Pasta alla puttanesca, Glädjeflickans pasta. Den mustiga såsen består av körsbärstomater, lök, vitlök, kapris och oliver.

Hennes favoriter är citroner och apelsiner. Hon börjar sin dag med att dricka ett glas vatten blandat med saften ur en pressad citron.

- Den gör kroppen basisk och fuktar den inifrån.

Kosten är inte enbart näring. Skönheten och smaken är lika viktig. Den citrongula färgen dyker upp i Manuelas konstverk.

- Det är livsviktigt att du har en bra känsla när du äter. Det påverkar till och med näringsvärdet i din mat.

Inför lanseringen av boken har Manuela klätt sig i sicilianska kläder. En svart volangprydd, ärmlös skjorta med hög prästlik krage framhäver den vippiga kjolen av guldbrokadtyg med detaljer i rött stickat.

Manuela Bosco har klätt sig i en kjol från Sicilien. Kjolen är sydd av gulbrokadtyg och stickade röda detaljer pryder fållen. En kort kjol med gulbrokadtyg och stickade röda detaljer. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola kjol,sicilien

Maten och energin

I Vegemania-boken skriver Manuela Bosco om hur de rena råvarorna bär på en god energi, som påverkar både kropp och själ.

- Allt är energi! Varje maträtt vibrerar av ljus. Solljuset ger näring åt råvarorna. Ju mera ljus desto mer vibrerar en råvara.

Omgivningen påverkar också matens energi, säger Manuela. Matkulturen i Italien bygger på glad samvaro. Hon saknar speciellt barndomens tomater från Neapel, de färska mandlarna och pistagenötterna. Peperoncino-kryddan, kaprisarna, oliverna och vitlöken är matminnen från Italien som lever vidare i hennes och familjens kök på Skatudden i Helsingfors.

Manuela talar om det meditativa i stunden då du ensam lagar mat i köket.

- Att laga mat lugnar hjärnan. Vi skall tänka gott om vår mat och njuta av den. Maten är vår livgivare, såsom moderns bröst är det för det lilla barnet.

Jag får en känsla av att Manuelas teser behövs i vårt land, som fokuserar alltför mycket på det tekniska och matematiska i kosten. Mat är inte matematik.

På en vit linneduk finns en glasskål med citronskivor. Bild: Ulla-Maija Lähteenmäki citroner,manuela bosco,vegemania

Manuela Bosco sitter med en korg fylld med örter i sin famn. Bild: Ulla-Maija Lähteenmäki manuela bosco,vegemania

En halv ananas på ett fat, ett vinglas med en efterrätt i. Bild: Ulla-Maija Lähteenmäki manuela bosco,vegemania

Skönheten

Manuela Bosco återkommer flera gånger till skogen och till det vilda.

- Naturen är det vackraste som finns. Jag tycker om enkel mat där ingredienserna får komma fram. Jag är ingen fransk kock som älskar att dekorera maten med konstfulla detaljer.

Den naturliga färgvärlden i maten talar sitt eget språk.

- Matens utseende visar dess energi. Jag älskar mandariner och avokador.

Efter att ha suttit ner med Manuela och smakat på hennes hemgjorda syrliga kokosyoghurt känner jag hur ett sicilianskt rådjur sakta rör sig ut mot ett vintrigt Helsingfors.

Manuela Bosco tillsammans med sina rådjur i det nyöppnade Galleria Artemisia på Skatudden i Helsingfors. Manuela Bosco står brevid sina målningar av rådjur. Bild: Yle/Pia-Maria Lehtola artemisia-galleri,Manuela Bosco

Maten har blivit mer än bara det vi mättar magen med. Idag visar forskningen att skillnader i utbildning och inkomster syns på vad vi har på tallriken. Men det är inte rakt av så att de fattiga snålar när de handlar mat och de rika har kalas varje dag. Helhetsbilden är betydligt mer komplex.

Näringsforskare Heli Kuusipalo vid Institutet för hälsa och välfärd THL säger att man i forskningen kan se klara socioekonomiska skillnader på vad finländare väljer att äta. I familjer med lägre inkomster och utbildningsnivå serveras det mindre grönsaker, frukt och fisk, och kvaliteten på köttet är sämre än i familjer med högre inkomster och utbildningsnivå.

Skillnaderna finns redan i spädbarnsåldern.― Heli Kuusipalo, Institutet för hälsa och välfärd

Barn i familjer med lägre inkomster och lägre utbildningsnivå ammas inte lika länge som barn i familjer med högre socioekonomisk nivå. Det kan verka ologiskt, eftersom amningen är gratis. Kuusipalo påminner ändå om att ingen äter nyttigt och lever hälsosamt per automatik. Vi behöver de rätta verktygen för att välja rätt och den här kunskapen finns i högre grad i de familjer där utbildningsnivån är högre.

– Man är mer hälsomedveten om man har högre utbildning, till exempel män i högsta ekonomiska grupper använder mindre socker än i lägre grupper, säger Kuusipalo.

Alla måste få unna sig

I de lägsta socioekonomiska grupperna använder man också mera pengar på sötsaker och läskedrycker än i andra familjer. Det kan tänkas vara onödigt och slösaktigt, men vi är alla bara människor, påminner Kuusipalo.

– Man kanske tycker att eftersom jag inte kan köpa biff som jag önskar ha på tallriken så köper jag åtminstone något annat som ger mig glädje och tröstar mig, säger Heli Kuusipalo.

Venla lagar nudlar när det kniper

Studerande Venla Ahtola skulle gärna handla oftare på torget och satsa på ekologiska produkter men det är inte möjligt i nuläget. Som yrkeshögskolestuderande lyfter hon ett studiestöd på 474 euro i månaden, samtidigt som hon betalar 485 euro i hyra.

Hon har sparat pengar från sommarjobb och extrajobb som hon har vid sidan av studierna. Dem använder hon i små rater när hon handlar mat.

När det kniper, klarar hon sig med nudlar med till exempel morot och lök. När Yle Nyheter besöker henne, så har hon en bättre dag - det blir ris med marinerade kycklingbitar.

– Jag brukar oftast bara ta det billigaste som finns i butiken. I genomsnitt får en portion kosta runt två euro, säger Venla Ahtola.

Venla Ahtola lever på en spänd student budget. 18.10.2016 Bild: Samu Takala / Yle venla ahtola

Ahtola köper inte sötsaker och läskedrycker men skulle gärna unna sig mera frukter, ost och färska örter i vardagen. Det lilla extra som ger henne en guldkant på vardagen är iste.

– Det är kanske lite som godis för mig, säger Ahtola och häller upp ett glas med svalkande te.

Artikeln är en del av Svenska Yles satsning Ett tudelat Finland, som granskar skillnader i samhället. Vi tittar närmare på ämnesområdena hälsa, kostvanor, boende, utbildning, teknik, ekonomi och arbetsmarknad.