Det är ingen nyhet att det är hälsosamt att äta bär, men redan några deciliter bär om dagen garanterar en del av dagens behov av C-vitamin och fibrer. Bär gör också gott för fett- och sockeromsättningen, men vad gör just lingon extra hälsosamma?
Lingon innehåller lite energi, mycket fibrer och inget fett – det här gäller både färska och frysta lingon. Många andra bär innehåller mer vitaminer än lingonet, men å andra sidan är lingon väldigt hälsosamma tack vare att de innehåller polyfenoliska föreningar.
Fenolföreningarna är hejare på att bland annat avvärja urinvägsinfektioner. Enligt god medicinsk praxis rekommendationer minskar 2 dl tranbärs- eller lingonjuice morgon och kväll risken för återfall av urinvägsinfektion.
Överlag finns det än så länge få kliniska resultat av bärens hälsopåverkan. Det finns ändå hänvisningar om att lingon har positiv inverkan också på andra infektioner än urinvägsinfektion. Lingon, precis som andra bär, innehåller också mycket kalium i förhållande till natrium och rekommenderas därmed bland annat för blodtryckspatienter.
Lingonets fenoler och ellagsyror gör också gott för tarmens bakteriestam och förbättrar därmed samtidigt immunförsvaret. Lingonet kan också hjälpa med matsmältningsbesvär. Lingon innehåller flera för kroppen viktiga fettsyror som är svåra att uppta från resten av den dagliga kosten.
Fastän inget bär ensamt kan förebygga sjukdomar och hälsoproblem lönar det sig ändå att äta av alla naturens bär som en del av en mångsidig och hälsosam kost.
Vispgröt på lingon.Bild: Yle, Mira Pelobärgröt,gröt,lingon,vispgröt
Vispgröt på lingon
7 dl vatten
4 dl lingon
ca 1-1,5 dl socker
ca 1,25 dl mannagryn
en nypa salt
Koka upp vatten och bär och låt koka i ungefär tio minuter. Lägg till socker och salt och kontrollera smaken. Vispa mannagrynen i det kokande vattnet och låt gröten koka på låg värme i fem till tio minuter. Kom ihåg att röra om med jämna mellanrum.
Låt gröten svalna och vispa sedan fluffigt med elvisp. Tips! Om du vill ha exta fluffig vispgröt ska du sila bort lingonskalen innan du lägger till mannagrynen.
Tänk på allt du läser under en vecka - sociala medier, mejl, googlade texter, rapporter, tidningar, tidskrifter, faktalitteratur, romaner m.m. Vad behöver du på riktigt? Hur skulle den ultimata veckoläsningen se ut om du ordinerade en sådan till dig själv? Om du tänkte på läsningen på samma sätt som vi brukar tänka på mat och göra upp rekommendationer?
Då jag träffar Åsa Lindberg har hon just haft ett inledande möte om nästa Teknatur-tävling för ungdomar som ska gå av stapeln på yrkeshögskolan Arcada i februari. Det är därför vi ses i Tekniska föreningen i Finlands lokaler i Böle istället för på hennes arbetsplats Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland som har kontoret inne i Helsingfors centrum.
Vi tar några bilder vid stendekorationen på kontoret.Åsa Lindberg på Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland.Bild: Yle/ Ulrica Fagerströmåsa lindberg
Vi ska egentligen tala läsning men först några ord om det hon sysslar med i jobbet.
TekNatur är alltså en tävling för unga i högstadiet och gymnasiet där de ska lösa klurigheter som på något sätt anknyter till vetenskap och teknik.
Och uppgifterna som ska lösas har ofta konkreta hjälpmedel.
Åsa är med i gruppen som hittar på frågorna, vilket låter som en rätt rolig syssla. Allting ska nämligen testas på förhand. En förhandsdiskussion sker under hösten elektroniskt, men på vintern träffas sen den grupp som har ansvaret för frågorna och testar alla uppgifter som i februari ska ingå i tävlingen.
- I januari brukar jag gå och handla alla möjliga saker som behövs, det kan vara sådant som livsmedelsfärg, styroxskivor, sandpapper, ägg och snöre till exempel, förklarar Åsa leende.
Senast skulle deltagarna med hjälp av snöret göra en triangel och en cirkel som till ytan var lika stora.
Det kluriga är att en lika lång bandstump inte resulterar i två lika stora ytor, utan det måste man skilt räkna ut.
Såhär låter frågan om (du känner för att lösa den):
Av det 2 m långa snöret skall ni av en del göra en liksidig triangel och av snörets andra del en cirkel så att den liksidiga triangeln och cirkeln har samma area. Lämna in den delen av snöret som ni gjorde till en cirkel.
Lagen fick följande rekvisita för uppgiften:
- 2 m långt snöre
- 2 st testsnören
- ett underlag av styrox
- rutiga papper
- passare, penna, knappnålar, måttband och sax
Svaret hittar du längst ner här i artikeln.
Vetenskapen rolig
- I mitt jobb ser jag på vetenskapen och tekniken utifrån. Vi vill att den ska beröra unga och att de ska känna att den behövs.
Åsa är utbildad fysiker och har forskat i experimentell laserfysik och sysslat med olika sorters laser, allt från jättestora färgämneslaser till pyttesmå diod- och kristallaser.
- Ljus har fascinerat mig, konstaterar Åsa.
Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland är förövrigt också en av de grundande krafterna till Technology Academy Finland som vartannat år delar ut Millenniumpriset i teknologi. I år gick priset till den amerikanska biokemisten Frances Arnold. Festen hölls i Helsingfors universitets huvudbyggnad i maj.
Stilig ljussättning även då Millenniumpriset i teknologi delades ut i våras.Helsingfors universitets festsal i lila belysning.Bild: Yle/ Ulrica FagerströmMillenniumpriset för teknologi
Från papper till digitalt
Men nu ska det handla om hur Åsa Lindberg tänker i fråga om läsning. Inte bara klassisk litteratur utan all slags text vi idag omges av också på nya sätt.
Vad av allt som erbjuds är sådant som hon för egen del tycker att är värdefullt, professionellt och privat? Hur började hon fundera då hon fick uppgiften?
- Jag började tänka på hurdan jag är som läsare och på hur den fysiska boken var så viktig då jag som barn och ung läste allt möjligt, bland annat äventyrsböcker och ridböcker.
Idag har läsningen till stora delar digitaliserats och den konkreta boken har i många fall blivit sommarrekvisita.
- När jag inte är på jobb då läser jag böcker i hängmattan. Men också där har de till exempel nu senaste sommar till en del bytts ut till nerladdade versioner på läsplattan.
I vilken utsträckning läser du sådant du egentligen inte skulle vilja läsa?
- Nyheterna har på senare tid till exempel varit fyllda med rätt så skrämmande saker och man överröses lätt av dem. De kommer dessutom ofta om och om igen i ett socialt flöde och kan vara väldigt svåra att undvika även om man kanske lite skulle vilja.
- Hufvudstadsbladet är den primära morgontidningen. Men under dagen tittar jag också på The Guardian, The huffington post, Svenska dagbladet och Helsingin sanomat. Sen ploppar bland annat Ilta-sanomat upp ibland, men beroende på mitt humör klarar jag olika mycket av den. Ibland roande men ibland irriterande då den senationella rubriken kanske leder till en artikel som ändå inte är så intressant.
De utländska tidningarna ger en lite annan, globalare syn på saker och ting.
På dagarna handlar det också om att läsa e-post, rapporter, utvärderingar, stipendieansökningar, verksamhetsplaner, årsberättelser, budgetar, exceltabeller…
Och att läsa in sig på vad som är aktuellt inom olika vetenskapsområden i olika länder.
- Vi har som organisation kontakt med vetenskapsakademier i Europa och globalt och jag försöker på olika sätt läsa saker som gör att jag är uppdaterad om det som är på gång, säger Åsa.
Fotisboll.Bild: Yle/ Ulrica Fagerströmfotboll
Fartfyllt efter jobbet
Då Åsa Lindberg stänger dörren till jobbet öppnar hon på väg hem WhatsUp-applikationen i telefonen och börjar läsa och skriva.
Hon spelar fotboll i ett PPJ:s hobbylag i Helsingfors där kvinnor i åldern 17-50+ träffas flera gånger i veckan för träning och –match och det blir en hel del kommunikation om veckans händelser, samåkningar m.m.
Det är nu första året laget spelar på stor plan med elva spelare och matcherna går i division fem.
Är det inte farligt då man inte längre är 20…?
- Jovisst jättefarligt. Många har fått knän och ledband förstörda. En väntar på ledbandsoperation just nu. Som målvakt har jag varit lyckligt lottad, det har mest handlat om blåmärken (ta i trä) som man får då man rusar ut och tar bollen.
Men fördelarna väger mer än nackdelarna.
- Det är nog så roligt så jag lägger inte av fast det är riskfyllt!
Många av spelarna i laget har en fotbollsbakgrund och vet att akta sig.
-Men det glömmer man nog lite då det är match, ler Åsa.
-Jag tar gärna en titt på det som kommer i mitt facebookflöde, men det är lite på väg ut för min del. På sistone har jag känt att jag hellre läser det som riktigt nära vänner skriver.
Men istället har en ny digital läsning kommit in.
Det började på en tågresa då Åsa hade tre timmar i tåget framför sig, en spännande actionfilm på läsplattan och noll hörlurar. Då tittade hon på filmen utan ljud genom att följa texten och det kändes så bra att hon fortsatt med det, även hemma.
- Det blev det en ny fluga för mig. Följer till exempel en spansk serie och kan inte alls spanska så det passar riktigt bra!
Åsa Lindberg på Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland.Bild: Yle/ Ulrica Fagerströmåsa lindberg
Småläsande
Här jämställer vi näring och läsande. Och Åsa kom på ytterligare en parallell. Småätande – småläsande.
- Men då småätande inte är så bra för en människa så är småläsandet de små guldkornen. Det är till exempel små visdomsord i facebookflödet eller aforismer man kan samla på sig eller en finurligt formulerad reklam på stan, förklarar Åsa.
Kostpyramiden 2.0
Alla intervjuade får i slutet av intervjun rita upp en kostpyramid för sin läsning. Återigen som jämförelse med pyramiden som brukar användas i samband med de nationella näringsrekommendationerna.
Men det märks att Åsa Lindberg jobbar med klurigheter och är van att tänka utanför boxen, eller ja pyramiden.
Idag läser vi massor, till och med dagarna i ända om man så vill och det gjorde man verkligen inte förr. Om vi alltså talar om ett förr för några hundra år sen då bara ett visst samhällsskikt kunde stava.
Men istället måste alla de andra ha haft mängder med tid att bara tänka och fundera. Och kanske var de i någon form friare i sina tankar då?
- Fast, säger Åsa, då folk inte läste så berättade de ändå historier, massor av historier och myter.
Och till den delen har inget ändrat, vikten av berättelserna var och är lika stor, tror Åsa.
- Skillnaden mellan oss människor och djur är att vi har förmågan att organisera oss. Och det gör vi med hjälp av historier, då får vi en bakgrund och samlar oss. Jag tror att det är det som är det viktiga i läsandet.
Åsa Lindberg på Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland.Bild: Yle/ Ulrica Fagerströmåsa lindberg
Det här är tredje delen i en serie intervjuer för programmet Kvanthopp i Yle Vega på söndagar kl. 15.03.
Du kan lyssna på de enskilda intervjuerna här.
Redaktör är Ulrica Fagerström.
...och svaret på tävlingsfrågan är: snörlängden till cirkeln 0,875 meter och snörlängden till triangeln 1,125 meter.
Tjärapytts? Twist? Giana Sisters? BMX? Vad lekte du när du var barn? Vad var det bästa att göra tillsammans med vuxna? Vilka var nymodigheterna? Vilka bus gjorde du? Var du med om någonting riktigt skrämmande? Och vad var riktigt, riktigt roligt?
Inför jubileumsåret 2017, Finland 100 år, samlar Malakta Films i samarbete med Svenska Yle in barndomsminnen från 100 år tillbaka. Vi önskar minnen från 1920-, 1930-, 1940-, 1950-, 1960-, 1970-, 1980-, 1990-, 2000- och 2010-talen. De insamlade minnena kommer att stå som grund till en dramaserie. Serien kommer att sändas inom ramen för BUU-klubben och belysa barnens historia till vardag och fest, i stan och på landsbygd under Finlands 100-åriga historia.
- Vi vill fokusera på autentiska minnen och känslor, blickar på den yttre och inre världen genom ett barns ögon. Det här är orsaken till att vi förutom historieböckerna även vill ta del av berättelser från dem som har varit barn i Finland. Det är på upplevelser, vad jag och du har varit med om, mer än på fakta som tyngdpunkten i de tio episoderna kommer att ligga, berättar Ann-Maj Granstubb och Jenny Ingman som tar emot alla berättelser.
barn i sandlådanBild: Yle/ Pekka Elomaa80-talet
- Vi efterlyser alla slags barndomsminnen! Stort som smått, högt som lågt. Under idéskedet av arbetsprocessen kom vi själva mycket in på barndomsminnen, vilket vi märker inkluderar alla sinnen - minnesbilder, dofter, känslor, smaker osv - dels på specifika händelser som etsat sig fast pga att vi blivit rädda, glada, skamsna eller ledsna, eller nostalgidrypande minnen som när en äntligen fick ta fram cykeln på våren och ha på gympaskor iställer för gummistövlar. Den leriga vägen, med stora vattenpölar, men inga iskanter och lätta fötter.
Ännu ett minne var när doktorn var på besök i Lappfors. Hans mottagning var i serveringsrummet och tamburen fungerade som väntrum. Till hans mottagning kom det mycket folk. Jag, då som liten tyckte att alla var gamla människor med sina mörka kläder. Min mamma var och hjälpte doktorn och ett av de starkaste minnen var nog när hon bar ut ett fat med blod som han åderlåtit av någon. (av Ulla Granstubb ur historiken “Lät bådi gaa viidare” - Bilder och berättelser från Lappfors.)
Litet barn lyfter abborre ur en så. Bild: Jenny Ingmaninsamling
Vad minns du från din barndom? Berätta precis vad som helst!
Delta genom att fylla i det korta formuläret nedan.
Det är även möjligt att lämna in sina bidrag per post på:
Malakta Films
Töckmovägen 48
66100 Malax
När du sänder in dina minnen godkänner du att Malakta Films eventuellt kommer att använda dem i sin helhet eller delar av dem i sina manus och i projektets blogg.
I projektet NÄRMAT skall Michael Björklund under 5 dagar leva på ultralokal mat som är producerad inom en radie på 30 km från Vasa torg. Hur går det för honom? Vi liverapporterar från hans matresa. Du kan hjälpa genom att delta med dina tips. Kanske han besöker just dig? Mera om reglerna för närmatsutmaningen kan du läsa här
Om du har tips på närproducerad mat eller själv har något som Michael kan du tipsa honom. Antingen genom att kommentera artikeln här, på Yle Österbottens eller Strömsös facebooksida eller fylla i formuläret längst ned på sidan. Du kan också ringa eller sända sms direkt till Michael. Telefonnumret är 040 3243695. Han svarar alltid då han har möjlighet.
Naturen är det nya innestället. Den hjälper oss att slappna av, och vad ger väl mer avslappning än sömn? Vi beger oss ut i skogen med Hanna Enlund för en natt i hängmatta.
Det är tre förväntansfulla skogsivrare som beger sig ut i skogen för att övernatta vid Degerträsk i Korsholm. Väderleksrapporten säger att det ska bli fyra grader under natten och vårt enda skydd är tunna hängmattor, liggunderlag och sovsäckar. För Hanna Enlunds del är det här inget problem – hon är van vid att sova utomhus. Ända sedan hon var liten har hon nämligen tyckt att sängen är en otroligt tråkig plats att sova på. Istället har hon gärna sovit i till exempel trädgårdsgungan, i tält, i vindskydd, i snöbivack, i hängmatta eller helt enkelt under bar himmel.
Hanna Enlund spänner upp nattens övernattningsplats - en hängmatta.Hanna Enlund spänner upp sin hängmatta.Bild: YLE / Ann-Catrin Granrothhanna enlund,sova ute
Hon tycker att det hjälper henne att komma bort från vardagen en stund.
- Man skalar liksom bort allt onödigt och får en paus. Du måste bara tillgodose de enklaste behoven: Att hålla dig mätt, torr och att få sova. Skogen är dessutom en fin och skön omgivning att vara i, säger Hanna.
Några tips för dig som vill sova utomhus
Du behöver en sovsäck för annars kommer du att frysa. Har du inte tält eller hängmatta kan du leta upp en naturstig eller vandringsled där det finns vindskydd.
Sätt din egen nivå – är du ovan behöver du inte vandra långa vägar ut i skogen. Det finns ställen där du enkelt kan parkera din bil och bara gå några meter till en passlig övernattningsplats.
Gå och kissa innan du kryper ner i sovsäcken. Det är jättekrångligt att komma ur den på natten.
Det kan vara fuktigt och ruggigt den här årstiden, så ta den varmaste sovsäcken du har, eller ta dubbla sovsäckar.
Det är viktigt att luften inne i sovsäcken kan värmas upp. Har du på dig allt för mycket kläder som dessutom sitter väldigt spänt kan det hända att det blir kallt istället för varmt.
Innan du kryper ner kan du ta en fem minuters rask promenad så att du blir varm i kroppen.
Ibland sover du kanske sämre utomhus eftersom det ofta är ganska obekvämt, men den friska luften gör det ändå värt det.
- Och det är alltid härligt att vakna upp utomhus, oberoende av hur du sovit under natten. Det är en speciell känsla.
Var och hur det är bäst att sova beror på årstiden. Hannas favorit är vindskydd, oftast byggda av stockar, som finns på många vandringsleder. Då får du en stabil konstruktion med jämnt underlag. Dessutom får du en bra utsikt – det får du inte om du sover i tält.
Risken att bli attackerad av vilda djur?
Vid Degerträsk gör vi upp en eld och grillar korv under fullmånen. Den är stor, vacker och lyser upp hela skogen. Men månen får oss också att tänka på något lite mer skrämmande, nämligen vargar.
En riktig vargmöte möter oss när det blir natt.Månen bland trädtopparna.Bild: YLE / Ann-Catrin Granrothmånen,sova ute
Att eld skrämmer bort djur har vi koll på, men vad händer när den slocknar?Hanna Enlund vid en eld.Bild: YLE / Ann-Catrin Granrothhanna enlund,sova ute
I hängmattorna finns det inget som helst skydd mellan oss och det där okända, lite skrämmande, djurlivet. Så hur stor är egentligen risken att bli attackerad av vilda djur?
- Jag har själv inte stött på vilda djur, det är nog ganska osannolikt. Ofta blåser media upp skräcken för de här djuren, men i de allra flesta fall undviker de oss människor. Så risken att bli attackerad är nog inte stor, säger Hanna.
Hanna Enlund var nog den som sov bäst under natten.Hanna Enlund sover i en hängmatta.Bild: YLE / Petter Sandelinhanna enlund,sova ute
Hanna har bara känt sig otrygg en enda gång. Det var när hon sov under bar himmel i en skog i Österbotten. Hon sov på ett liggunderlag rakt på marken och till en början var det jättefint.
- Men när jag låg där och blundade och skulle försöka sova så kände jag mig väldigt oskyddad. Inte för att ett tält skulle skydda mig mera, men den där känslan är mental, man känner sig naken på något sätt.
Natten vid Degerträsk förlöper lugnt. Det enda som hörs under de mörka och tysta timmarna är en uggla, en sjöfågel och något obestämbart. Det låter som en väldigt hes människa (vi tippar lite senare på att det var ett rådjur).
Det är viktigt att ha telefonen nära till hands så att du kan ladda upp snygga naturbilder direkt du vaknar, och på det sättet imponera på dina vänner.Ann-Catrin Granroth och Hanna Enlund ligger i hängmattor.Bild: YLE / Petter Sandelinsova ute
Den godaste kaffekoppen dricks utomhus efter en lång och kall natt.Hanna Enlund dricker kaffe.Bild: YLE / Ann-Catrin Granrothhanna enlund,sova ute
Och hur går resten av natten då? Jo, det är kallt, ganska fuktigt och stundvis enormt obekvämt. Vi är antagligen vakna mer än vi sover, men vet du vad? Det är så värt det. Att vakna upp tillsammans med soluppgången och få ligga kvar och dra sig (två timmar i hängmattan) samtidigt som dimman ligger tät över vattnet – det är något alla borde få uppleva.
När Salih var med om kriget i det forna Jugoslavien såg han tvåhundra mänskor skjutas till döds, i ett rum.
Tror du det var roligt att titta på det?― Salih
Sonen Mensur Mehmedagic drömmer om att bli en fredsbevarare, eller väktare.
- Världen är sjuk nu, säger han. Så ser jag det.
Han har bott på Åvägen i Närpes hela livet och kallar den för mammas gata, och allas gata.
- Hit är alla välkomna. Ju fler vi är desto bättre. Men folk ser inte oss på samma sätt här. Man ser oss på ett annat sätt.
Om en närpesbo har skägg till exempel, så kan andra ge komplimanger och säga att skägget är snyggt.
- Men om jag har skägg så frågar man mig genast om jag är taliban.
Men jag bryr mig inte, säger Mensur.mensur mehmedagicBild: Yle/Matti Palmubakom parabolen,mensur mehmedagic
På sista tiden har Mensur gått in för att tänka mera positivt.
- Om man sitter och plågar sig själv som jag brukar göra... Allt går åt skogen.
- Så jag har lärt mig att det är onödigt att klaga. Då man tänker på hur andra har det.
Okej, jag kanske bor i en lägenhet, säger Mensur. Och inte kör jag världens dyraste bil heller. Men vad är det för skillnad?mensur mehmedagicBild: Yle/Matti Palmubakom parabolen,mensur mehmedagic
- Rik eller fattig spelar ingen roll, säger Mensur. Vi ska i samma grop allihopa.
Om han själv blir rik ska han renovera upp hela Åvägen från grunden.
Pappa Salih ska smälta ner alla vapen i världen och bygga en vacker bro.
En bro mellan Finland och Bosnien. Det skulle vara liv. Ett kärleksliv. Det säger Salih Mehmedagic, här med sin flickvän Britt-Marie Lindqvist.salih och hans flickvän britt-marie äter matBild: Yle/Matti Palmubakom parabolen,salih mehmedagic
Salih och Mensur Mehmedagic medverkar i Svenska Yles dokumentärserie Bakom parabolen.
På den här käppen skulle det passa med en ekorre, säger Salih. En ekorre med fyllning inne.salih står på balkongenBild: Yle/Matti Palmubakom parabolen,salih mehmedagic
Flera restauranger i Raseborg har svårt att få verksamheten att bära sig året om. Hur ser då det vinnande konceptet ut?
Nyckelordet verkar vara mångsidighet. Krögare Oscar Holmström beskriver de många olika ben som hans restaurang Santa Fé står på.
- Vi har uteservering på sommaren, restaurang, bar, disco och lite catering. Sommaren och vintern ser helt olika ut. På sommaren har vi mycket, mycket mat. I juli kan det röra sig om 6000 á la carte-portioner.
Oscar HolmströmKrögare Oscar HolmströmBild: Yle/Monica SlotteEkenäs,krögare,oscar holmström,pub santa fe,Raseborg,restauranger
Framåt hösten är det lunchserveringen som är det viktiga fundamentet på restaurangen och närmare jul blir det julfester och bokningar. Holmström konstaterar att det går åt mycket mat under helgerna, året om.
- Det sägs att Ekenäsborna inte har råd att gå ut och äta men det stämmer nog inte riktigt. Vi kan ha mellan 70 och 150 lunchgäster om dagen.
Luncherna spelar en stor roll
Utan luncherna skulle man vara tvungen att minska på personalen. Nu har man möjlighet att upprätthålla en kontinuitet inom anställningarna, berättar Holmström.
Robert Kanerva driver en restaurang i centrum av Karis tillsammans med sin fru.Stefan KanervaBild: Yle/Veronica Monténbrasserie,Karis,restauranger,stefan kanerva,Västnyland
Liksom Holmström konstaterar Kariskrögaren Robert Kanerva att lunchen utgör en viktig inkomstkälla. Hans restaurang Brasserie satsar på á la carte bara under fredagar och lördagar.
- Lunchen är kanske hälften av hela omsättningen. Det brukar vara lugnare under sommaren. Men i år har vi inte haft en lugn stund.
Vi hade stängt mitt på sommaren för att få lite semester, berättar Kanerva.
Genast när vi öppnade igen var det full rulle.
Förutom Robert Kanerva själv jobbar hans fru och två anställda på restaurangen.
Dyrt med personal
Restaurangbranschen är hård i dag och kunderna räcker inte alltid till oavsett hur utbudet ser ut. Tack vare att man också har inkvartering på Motell Marine i centrum av Ekenäs så kan man överleva de tystaste månaderna.
- Det är personalkostnaderna som utgör en av de största utgifterna, säger företagare Heidi Jousmaa som driver motellet.
På en restaurang gäller det dessutom att ha en hel del personal, särskilt sommartid.
Motell Marine ligger alldeles i centrum av Ekenäs.Motell MarineBild: Yle/Veronica MonténEkenäs,motell,motell marine,Västnyland
Vid Motell Marine arbetar kring åtta personer under vintern och på sommaren sysselsätts det dubbla. En del av dem arbetar förstås till stor del med inkvateringssidan. De tar sig an 45 rum och 125 bäddar, städar och assisterar vid frukost.
- När det gäller kundtillströmningen så har vi haft en förhållandevis jämn sommar, jämfört med tidigare år, berättar Jousmaa.
Motellet erbjuder frukost och á la carte men har ingen lunchservering eftersom lunch serveras på många andra ställen i staden.
- Vi försöker lyssna på kunderna och ta del av feedbacken och önskemål så gott vi kan. Man märker vad som går åt och vi försöker hålla jämn och hög standard på kök och råvaror, säger Jousmaa
Dyra söndagar
Det har klagats över att caféerna stänger alltför tidigt i Ekenäs. Här gäller det kanske också för kunderna att tänka om och vidga sina vyer.
- Vi serverar också kaffe. Och vi har öppet hela tiden, påpekar Jousmaa.
Oscar Holmström påminner också om att söndagar är extra kostsamma med tanke på personalkostnader.
- En söndagstimme kan kosta 40 till 50 euro per timme per person som vi har på jobb. En viss mängd människor måste då gå på restaurang för att det ska vara lönsamt.
Vilka maträtter är det då man ska ha för att locka folk?
- Pepparbiff, wienerschnitzel och räksmörgås hör till kundernas favoriter och finns alltid på menyn, säger Holmström.
Kanerva på restaurang Brasserie säger att det gäller att ha några trotjänare på menyn.
- Tanken har varit att det finns några maträtter på menyn som har hängt med i flera år: ceasarsallad, pepparbiff och chokladkaka. Vi justerar menyn tre till fyra gånger om året. På det sättet har man alltid något nytt på samma gång som man har kvar de säkra korten.
Mjuka element i inredningen höjer mysfaktorn rejält. Här kommer lite tips för den som inte vill virka eller sticka men ändå vill haka på den heta trenden med garn i inredningen. Det här gör du snabbt på en kväll.
Snodd
En snodd kan göras av många olika slags garner i olika tjocklekar och på så sätt användas som band, rep, presentsnöre, gardinhållare, bälte, väskrem, påssnöre eller vad du vill.
Klipp till en garnbit som är minst fyra gånger så lång som den snodd du slutgiltigt vill ha. Vik garnbiten dubbelt och fäst mitten någonstans där den hålls fast, t ex på ett dörrhandtag eller någon krok.
Dra ut tråden så att den hålls rak och spänd och börja nu rulla det dubbla garnet mellan tumme och pekfinger. Tvinna på detta sätt garnet så att det blir riktigt spänt. Håll hela tiden i trådarna med den hand du tvinnar med. Om du tappar greppet får du börja om.
Lägg sedan ditt lediga pekfinger mitt på det tvinnade garnet och för samman ändorna. Ta bort pekfingret och låt garnet snurra sig runt sig själv.
Dra några gånger med den lediga handen på snodden så att eventuella konstigheter rätar ut sig. Ta loss den ända som sitter fast i kroken och gör en knut som samlar trådändorna. Snodden är klar att användas.
Snodd och tofs av växtfärgat garn.Snodd och tofs gjorda av växtfärgat garn.Bild: Yle/Lee Esselströmhandarbeten (produkt),strömsö,tofsar
Tofs
En tofs kan göras på många olika sätt och kan användas som dekoration till gardinen, bältesändorna, på väskan, på mössan eller var du vill.
Jag gör tofsen genom att snurra garnet runt handen så tjock som jag vill ha den. Ta sedan försiktigt loss garnet och stick in en garnbit eller en tvinnad snodd genom cirkeln och knyt om ordentligt runt garnen i toppen. Kläm ihop garncirkeln och knyt ett nytt garn 2-3 cm från toppen (den första knuten).
Klipp upp garnerna i motsatt ända. Frisera tofsen så att den blir jämn och snygg. Häng eller fäst den var du vill.
Väggbonad av växtfärgade garner.Väggbonad med hängande garntrådar från en kvist.Bild: Yle/Lee Esselströmgarn,handarbeten (produkt),strömsö
Väggbonad
Garn är vackra i sig och speciellt egenhändigt växtfärgat garn förtjänar att lyftas fram och njutas av. Här har jag klippt garnet i långa längder, mer än dubbelt så långa som jag vill att de sedan ska vara. 15-20 st av samma nyans.
Lägg dem alla i en hög och ta sedan i mitt på och lägg öglan runt en träpinne och dra igenom garnen genom öglan. Gör likadant med olika färgnyanser och knyt dem i önskad ordning runt pinnen.
Sedan kan man klippa fransarna jämna eller forma dem som en vimpel eller på något annat intressant sätt. Gör en garnsnodd (se instruktioner här ovan) och knyt fast den i träpinnen för upphängning. Jag gjorde ytterligare en liten fläta med två av färgerna och sammanlagt 6 trådändar som blir en liten fin detalj förenande två nyanser med varandra.
Enkla inredningsdetaljer gjorda av garn.Olika inredningsdetaljer gjorda av växtfärgade garner.Bild: Yle/Lee Esselströmgarn,inredning (verksamhet),strömsö
Är du också trött på dammråttorna som bokstavligen klistrats fast vid stolsbenen när man försöker skydda golvet från repor med de vanliga små mjuka kuddarna? Här är ett alternativ för dig som vill virka något litet som samtidigt kan ge en pikant liten markör i din inredning. Välj en pigg färg som sticker ut, använd hela regnbågens färgskala till alla matstolarna eller håll dig till en diskret nyans som knappt syns i din inredning men ändå fyller sin funktion. Lätta att ta av och tvätta när det behövs.
Allt du behöver är lite restgarn, en virknål som passar till garnet och en stoppnål för att fästa trådarna.
Jag valde att virka med dubbelt garn eftersom mitt växtfärgade garn var så pass tunt.
Virka 4 lm och ta ihop till en ring med en smygmaska.
Virka 6 fm runt ringen.
På nästa varv virkas 12 fm.
Kontrollera nu om cirkeln täcker ytan på stolsbenet. Om den inte gör det så virkar du ett varv till med så många ökningar som det behövs för att ytan ska täckas. När ytan är täckt fortsätter du virka samma antal fm varje varv, vilket betyder att det kommer att börja bildas en skål och det är en skål vi vill ha.
Prova skålen/strumpan på stolsbenet, den formar sig efter formen på benet så även om du virkar runt så passar den på ett fyrkantigt ben. Fortsätt virka så långt som du vill att strumpan ska gå, det behöver vara åtminstone ca 5 cm högt för att hållas på plats.
Fäst trådändorna när du är nöjd.
Klicka här så får du se video när jag virkar golvskydden och även gör andra små inredningsdetaljer i garn, som sittunderlag, väggbonad, snodd och tofs.
Många frågar hur man ska lyckas med sin virkade cirkel och mitt knep är enkelt - gör en ökning först när det finns tillräckligt med plats för en hel ny maska med nedtag på samma ställe. Det här gäller oberoende om du vill virka en rund matta, ett grytunderlägg eller som här en sittdyna. Här har jag använt mig av egenhändigt växtfärgade garner och stickat med tredubbel tråd för att få en rejäl tjocklek på sittunderlaget.
Här kan du se en video med instruktioner för all garninredning jag gjorde (snodd, tofs, golvskydd till stolsbenen och en väggbonad), inklusive detta sittunderlag.
För att lyckas med en virkad cirkel är det viktigt att alltid emellanåt lägga ner arbetet plant och se att det ligger fint. Ifall kanterna viker sig uppåt så att det blir skålformat så har du ökat för lite och då är det bara att dra upp och lägga till fler maskor. Om arbetet däremot börjar bölja sig har du lagt till för många ökningar, då får du riva upp och virka om och göra färre ökningar.
Mitt bästa knep för att lyckas är just detta att lägga arbetet plant men framförallt att inte göra ökningar med jämna mellanrum utan göra dem först när föregående maska lutar så mycket åt höger att man ser att inte finns plats för en ny med nedtag på samma ställe.
Virkat, runt sittunderlagVirkat runt sittunderlag.Bild: Yle/Lee Esselströmhandarbeten (produkt),strömsö,virkning
Du behöver:
Ett tjockt garn eller flera tunnare som man använder tillsammans.
En virknål anpassad efter garnet. Jag använde strl nr 5.
Så här gör du:
Virka fyra luftmaskor och ta ihop till en ring med en smygmaska.
Gör sex fm med nedtag mitt i ringen.
I fortsättningen kan man välja två vägar - endera börjar man alltid med en lm för att komma upp till nästa varv och då blir det tydligare markeringar var varvet börjar, eller så virkar man som en spiral och bryr sig inte så mycket om var varvet börjar. Välj vilket alternativ du vill och håll dig till det hela vägen. För att nu få cirkeln större virkar du nästa varv med två fm med nedtag i undre varvet (genom maskans båda öglebågar).
I fortsättningen fortsätter man virka fm varvet runt men ökar allt mer sällan för varje varv.
Virka cirkeln så stor som du vill ha den beroende på vad du tänkt använda den till.
Vill man avsluta så kan man bara virka en smygmaska, klippa av tråden och dra igenom och fästa båda trådändorna. Vill man ha en snygg avslutning kan man virka ett sista varv runt med så kallad kräftgång. Den ger en fin och annorlunda kantning. Kräftgången virkas helt enkelt som fasta maskor men åt höger istället för åt vänster. Du gör alltså ett nedtag i båda maskbågarna i närmaste maskan bakom, hämtar garn upp på virknålen och hämtar mer garn och drar igenom båda maskorna på virknålen. Och så fortsätter man likadant med följande maska som ligger på tur åt höger. Virka likadant varvet runt. Avsluta med en smygmaska, klipp av tråden och dra igenom och fäst trådarna.
Kräftgång ger en snygg kant på arbetet.Virkad kräftgångBild: Yle/Lee Esselströmhandarbeten (produkt),strömsö,virkning
När ett personlighetstest fungerar som bäst är det ett förträffligt redskap till exempel i en rekryteringsprocess för att ta reda på om den sökande är lämpad för en uppgift eller inte.
Det säger Taina Kuuskorpi. Hon är författare och psykolog och har doktorerat i psykologi om användningen av psykologiska test i Finland.
Av de seriösa psykologiska testen är det vanligaste MBTI-testet, dvs. Myers-Briggs Type Indicator. Det är ett personlighetstest som delar in mänskligheten i sexton olika personlighetstyper.
Vanligt test
Man svarar på tvåhundra frågor eller påståenden och tar ställning till hur bra de stämmer in på en själv. På basis av det placeras man in i fyra olika dimensioner. Är man extrovert eller introvert, tar man in information via sina sinnen eller på intuition, fattar man sina beslut rationellt eller på känsla och lever man sitt liv via perception eller genom att döma.
Det här ger ett resultat i form av en bokstavskombination som står för en av de här sexton personlighetstyperna. I bästa fall och rätt utfört kan det här testet säga en hel del om testpersonen, både för en potentiell arbetsgivare och för testpersonen själv.
Inflation på nättest
- Under de senaste åren har gått inflation i det här testandet, i synnerhet när det gäller test som är tillgängliga på nätet, säger Taina Kuuskorpi.
Gällande test som man hittar på nätet är det oftast så att situationen i vilken man utför testet skiljer sig väldigt mycket från ett läget där man på riktigt skulle utföra ett personlighetstest.
- Testtillfället ska inte vara roligt i sig, man utför det ensam och diskuterar inte svaren med andra innan man fyller i, menar hon. Dessutom saknas oftast hela syftet med varför man utför ett psykologiskt test. När man gör ett på nätet är det oftast för att det är kul eller av pur nyfikenhet. Görs det på riktigt är man ute efter att till exempel bedöma en persons lämplighet för någon viss arbetsuppgift.
Riktiga test är omfattande
MBTI-testet finns i kortare och snabbare versioner på nätet, där det t.ex. utlovas att man kan testa sig på 12 minuter. Riktigheten i det här kan man fundera på enligt Taina Kuuskorpi.
- Det finns en orsak till varför riktiga psykologiska test är långa och omfattande och kräver att man funderar noga. I ett MBTI-test kan samma fråga dyka upp på flera olika sätt och tanken är att ett svar inte ska kunna vända hela resultatet. I ett kortare test stiger värdet av varje enskild fråga och resultatet kan svänga åt ett felaktigt håll.
Ännu i slutet av 90-talet användes MBTI-testet mycket på professionellt håll, det har forskats mycket kring det och en bra teori ligger till grund för det här testet.
- När det här testet började dyka upp på internet tog det lite udden av det riktiga och nu kan ju i princip vem som helst träna med testerna på nätet och göra dem i vilket sammanhang som helst, säger Taina Kuuskorpi.
Se upp med nättest
Med personlighetstest på nätet ska man vara på sin vakt. Man saknar all bakgrundsinformation om testet som krävs för att man skall kunna lita på det.
- Du vet inte vem som har gjort testet, var eller för vem det är avsett, vilket material det baserar sig på och om det har anpassats för något visst land. Du vet inte heller vad normen ska vara i testet, vad som är normalt och vad som är ett avvikande resultat.
I riktiga test skall avsikten alltid vara att de som testas har samma utgångsläge. Om testets jämförbarhet rubbas, genom att någon redan gjort ett liknande test, kommer resultatet och pålitligheten också att påverkas.
Intelligenstest fungerar bäst
Genom åren har det forskats mycket kring psykologiska test och hur de fungerar.
- Ärligt talat är det nog fortfarande intelligenstest som avslöjar mest när det gäller framgång, säger Taina Kuuskorpi. Men test av MBTI-typen avslöjar ändå mer om personen än t.ex. bläckplumpstest eller test där man skall rita något.
Det som man är ute efter i riktiga test av det slaget är att förutse beteende, och på den fronten är ett ärligt och riktigt utfört psykologiskt test också ganska pålitligt, menar hon.
Taina Kuuskorpi medverkar i Efter Nio om personlighet på torsdag 22.9.2016 kl. 21.00 på Yle Fem och på Yle Arenan.
Visdomsord har man hittat på väggar sedan länge, ofta i broderad form, ibland som graffiti. En modell som jag själv växte upp med var den i tyg, med trälister uppe och nere och så en bild mitt på med ett klämkäckt citat under. Och det är den modellen som får stå som förlaga till den här nyare versionen på väggbonad.
Vi är många som gillar att fotografera, så nu är det läge att printa ut favoritfotot i lite större format och använda som bas för lämpligt citat.
Du behöver:
fotografi i storlek A4 eller större
tapetbitar
tunna trälister
bets
tusch i guld, svart eller vitt
mönsterschablon
svart färg
klisterbokstäver
lim
Börja med att såga till och betsa trälisterna. Utgå från fotoprintens storlek och lägg till nån extra centimeter när du mäter ut listens längd. Det blir snyggast när listen är bredare än pappret.
Version 1, med fotografi som bas:
Välj ett citat. Skissa upp på annat papper hur du vill att texten skall se ut. Lek med bokstäver och stil, mixa font och storlek. Skriv texten med valfri tusch, jag använde guldtusch. Rita in extra detaljer i bokstäverna. Låt torka.
Version 2, med gammal tapet som bas:
Klipp till tapetbiten till rätt storlek så den passar listerna. Välj citat och räkna igenom klisterbokstäverna så du har alla bokstäver du behöver.
Ta stöd av linjal så bokstäverna blir raka och fina, börja klistra. När citatet är klart väljer du ut en plats för extra mönster, som du gör med hjälp av schablon. Dutta färg genom schablonen. Låt torka.
Spritsa lim på baksidan av trälisterna. Limma fast trälisterna på framsidan, uppe och nere på bilderna.
Limma eller spika fast upphängningskrok/triangel på baksidan av den övre listen. Häng upp!
Efter de omfattande tyska demonstrationerna mot handelsavtalet Ceta med Kanada, håller motståndet snabbt på att växa även i Frankrike.
- ”Comté” är en fin fransk ost, säger Bourbia Madjid som jobbar i ostbutiken Beillevaire i centrala Paris.
Han skär en bit som jag får smaka och när jag säger att den är mycket god skrattar han hjärtligt.
I hans släkt har man varit osthandlare i flera generationer.
- Ost är en fransk angelägenhet, understryker Bourbia, som är chockad över EU:s förhandlingar om Ceta-avtalet med Kanada.
Han menar att om avtalet går igenom skulle man kunna förlora skyddad ursprungsbeteckning för flera franska ostar.
- Då kan smaken gå förlorad och det vore nog också en ekonomisk förlust för ostproducenterna. Allt det där gör mig rasande, säger Bourbia.
När jag frågar om han skulle kunna tänka sig att gå ut på boulevarderna och demonstrera - som man gjort i Tyskland, svarar han genast ja.
"Skulle kunna öka Frankrikes tillväxt"
Efter de omfattande tyska demonstrationerna där uppåt 300 000 personer nyligen protesterade mot Ceta, ökar motståndet snabbt även i Frankrike - i media, bland flera politiker och allmänheten.
Men socialistpolitikern och EU-parlamentarikern Emmanuel Maurel tycker att man måste acceptera avtalet.
- Jag tror att det skulle kunna öka Frankrikes tillväxt rejält, skriver han på sin blogg.
Även om man från regeringshåll drivit samma tes, är det få politiker eller företagsledare som öppet vågar gå ut med en positiv kritik om det känsliga handelsavtalet.
Hur president Hollande ställer sig i frågan är dock okänt. Det får den världsberömde bondeledaren och EU-ledamoten José Bové att rasa.
I ett öppet brev, publicerat i tidningen Libération, ger han en känga åt presidenten men också åt svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström, som han anklagar för att diskriminera de kritiker som inte går hennes väg gällande Ceta-avtalet.
- Hon har t.ex. inte svarat på ett brev adresserat till henne där jag kräver svar på många frågor, säger han i en intervju med fransk media.
José Bovés budskap till EU är: ”Rör inte våra ostar - för de tillhör det franska folket”.
- För att försöka stoppa Ceta-avtalet ska vi snart genomföra protestaktioner mot EU-förhandlingarna.
Penningspelet Lotto kommer att genomgå en rad förändringar. Det innebär bland annat en ny vinstklass och en kortare nummerrad.
Lottospelet blir en aning annorlunda från och med dragningen den 3 december, meddelar spelarrangören Veikkaus.
Spelarna får en extra boll att hålla reda på, eftersom antalet utökas från 39 till 40. Det här är ett kärt återseende för de som spelade Lotto i spelets barndom, spelet hade nämligen 40 bollar från starten 1971 till 1980.
I framtiden ska antalet bollar som dras blir färre, eftersom det ena tilläggsnumret slopas. Hädanefter dras alltså sju nummer plus ett tilläggsnummer.
Spelarna får en ny vinstklass i och med att man kan vinna 2 euro om man tippar tre nummer och ett tilläggsnummer rätt. De som betalar extra för dubblingsmöjligheten kan få 2 euro redan för 3 rätta nummer utan tilläggsnummer.
Lottoraden kostar fortsättningsvis 1 euro, medan priset på dubblingen ökar från 25 till 30 cent.
Under en övergångsperiod kommer Veikkaus att ha begränsningar för dem som vill spela flera veckor i sträck med samma rader. Spelarna kommer inte att kunna köpa en Lottolapp som gäller under både de gamla och de nya reglerna.
En följd av förändringarna är att det blir svårare att vinna huvudpotten. Tidigare var sannolikheten att man skulle kamma hem huvudvinsten 1/15,4 miljoner, men nu blir chansen att en rad tar hem massvis med kosing 1/18,6 miljoner.
Michael ”Micke” Björklund fick i uppdrag av Matias Jungar att under fem dagar leva på endast närproducerade råvaror. Varje dag skulle han göra frukost, lunch och middag. Han fick använda råvarorna endast en gång, och det samma gällde användningen av råvaruproducent. Varorna skulle vara framställda inom 30 kilometers radie från Vasa.
Till sin hjälp fick han välja ut tre basvaror, och eftersom han är Micke Björklund så valde han smör, grädde och salt. Grunden i hans matlagning, som han uttrycker det själv.
Enkelt blev det ju inte, då han i samma stund insåg att han måste klara sig utan kaffe. Det är ju som känt långt mellan kaffebuskarna i Österbotten. Men skall det vara närproducerat hela vägen så finns det inga genvägar. Förutom kaffesurrogat då, gjort på cikoriarötter. Inte något Micke helt vill byta till, men med tanke på att han annars dricker litervis med kaffe varje dag, så får man inte vara så kräsen.
Intresset för närmat är stort
Varför äta saker som åkt halva jorden runt, då det finns fullgoda alternativ bakom knuten eller till och med på den egna gården? Hela det här projektet gjordes som ett försök, för att främst se om publiken engagerades. Projektet fungerade samtidigt som en pilot för en serie om närmat, där man skulle besöka de nordiska länderna i jakt på lokalt producerade varor. Alla var med på noterna från ruta ett. Tips om närodlade produkter har flutit in under hela veckan. Långt mer än vad som behövdes.
Nu hade ju Micke vissa begränsningar, som vi normalt inte har. Han fick använda en och samma råvara endast en gång, och det samma gällde matproducenter. Efter ett besök var det stället förbrukat.
Det blev en hel del vegetariska maträtter också, kombinerat med trevliga möten mellan kocken och matproducenterna.
Måndagen inleddes bland annat med erbjudandet om att hämta en grävling. I och med det var måndagens middag säkrad, och gott blev det. Produkterna som användes i övrigt var inte i sig så exotiska, men något som Micke och Matias ville visa under veckan var att det inte krävs så många olika produkter för att få ihop en smaklig anrättning, och det mesta finns i närheten. Grillad entrecôte serverad med ungsbakad brysselkål. En nyponsoppa med färska plommon. Tomatsoppa med lite chili. Allt finns att få tag på inom en 30 km radie.
En diet med vissa begränsningar har positiva effekter. Micke ställde sig på vågen på måndag morgon, och på fredag kunde han konstatera att 4,4 kg fattades. Bältet kunde dras åt lite mer, jag har fått byta hål, konstaterar Micke. Vi får kalla det här för den nya 30 km-dieten!
Veckan avslutades med en festmåltid med det bästa som fanns att få inom området. Gäster bjöds in till Strömsö, och där kunde Micke också gå ut i trädgården för att fylla på förråden.
Ett stort tack till alla som tipsat och hört av sig under veckan. Under veckan blev det i runda tal 150 tips. Utan er hjälp skulle maten blivit åt det spartanska hållet. Nu kunde Micke och Matias verkligen visa upp hur fantastiska råvaror det finns bakom knuten.
Priset på kaffe riskerar att stiga mot slutet av året. Producenter på olika håll i världen lider av torka och minskade inkomster.
Kaffeproducenterna lider av ett farligt dåligt ekonomiskt läge, varnar internationella kaffeorganisationen ICO. Priset på kaffebönor har stigit sakta längs med året, samtidigt som exporten från de kaffeproducerande länderna har minskat.
Sedan början av juni har priset på arabica-bönan stigit med en femtedel, alltså ungefär 50 cent per kilo.
Olönsamt i små producentländer
Enligt ICO:s statistik exporterade de kaffeproducerande länderna i juni en femtedel mindre kaffe än vid samma tidpunkt ifjol. De små producenterna i länder som El Salvador och Costa Rica tampas dessutom med svåra ekonomiska problem.
Producenterna kämpar med stigande produktionskostnader och minskande skördar. När odlarna inte får det att gå runt blir det också svårare att förnya arbetssätten och anskaffa nya odlingar. En kaffeplanta lever 10 till 20 år.
Situationen i Centralamerika är nu så illa att en del odlare har övergått till att odla andra, mera lönsamma plantor eller lagt ner odlandet helt och hållet.
Minskat utbud gör bönan sårbar
När antalet odlare minskar så minskar också utbudet av kaffesorter för konsumenterna. Om odlingen av kaffebönor förblir olönsam länge fruktar ICO att endast de stora kaffeproducerande länderna kvarstår. Ett krympande odlingsområde gör plantorna mera sårbara för extrema väderförhållanden, skadedjur och sjukdomar.
De tre största producenterna är i dag Brasilien, Vietnam och Colombia.
Men också de stora tampas med problem just nu – i Brasilien är nästa år ett viloår för kaffeplantorna, medan Vietnam lider av den värsta torkan på 30 år. Vietnam producerar främst robusta-bönor, vars stigande pris också trissar upp priset på arabica-bönan.
Torkan inverkar också på den framtida produktionen, eftersom odlarna måste vänta på att de nya kaffeplantorna börjar ge skörd. Torkan inverkar också på fröna.
Vänner av humlestarka ölsorter kan pusta ut. För de flesta ölsorter kommer det nämligen att finnas tillräckligt med humle också under den närmaste tiden. Efter fjolårets katastrofala humleskördar var frågan i år om råvaran överhuvudtaget kommer att räcka till för alla bryggare.
Då man sitter i traktorn och ser på när humleplantorna faller ner på släpets flak känner man sig liten.
Plantorna är nämligen omkring sju till åtta meter höga och de växer fast i metallvajrar som är uppspända högt upp i luften mellan tjocka träpålar.
September är skördemånad.Traktor som skördar humle.Bild: Yle/Johnny SjöblomHallertau,Humle,humleodling
En sax längst fram på traktorn biter av plantan vid roten och en matararm drar loss den från vajern och fäller ner den på släpvagnen.
För föraren gäller det att hålla tungan rätt i mun. Vi åker ner längs en av de gröna väggarna och efter bara 150 meter är släpet fullt och det är dags för tömning.
Perfekt sommarväder
Tillbaka på gården åker plantorna genom en maskin som skiljer de små kotteliknande blomsamlingarna från resten av växten.
I de här kottarna finns de kemiska ämnen som ger ölet dess beska och smak, samt bidrar till konserveringen.
De gröna kottarna torkas genast efter att de separerats från resten av växten.Humleplantor i förgrunden, med grön kottliknande blommor. I bakgrunden syns en man.Bild: Yle/Johnny SjöblomHallertau,humle,Humle
Just nu skördar man humle av sorten Hallertauer Tradition och humleodlaren Sebastian Reith är nöjd med skörden.
– När folk klagar över vädret och att man inte kan gå och bada, då är vädret perfekt för oss humlebönder. Plantan behöver sol, men framförallt stora mängder vatten och i år har förhållandena varit ideala, säger Reith.
Familjen har sin gård i humleodlingshögborgen Wolnzach i Hallertau i Bayern. Hallertau är världens största sammanhängande odlingsområde för humle och omkring en tredjedel av allt det humle som används av bryggerier världen över kommer just härifrån.
Till vänster humleodlaren Sebastian Reith.Till vänster humleodlaren Sebastian Reith.Bild: Yle/Johnny SjöblomHallertau
Därför har skörden här en stor betydelse och när den som i fjol slog fel får det långtgående följder.
– På de fält där vi idag skördar torkade ifjol över hälften av plantorna bort, säger Reith.
Stark efterfrågan
Den katastrofala skörden i Tyskland ifjol i kombination med en medelmåttlig skörd i USA skulle redan i normalfall effektivt ha tömt lagren på humle.
Nu kom den extremt torra sommaren dessutom mitt under den pågående trenden att brygga allt mer humleintensiva ölsorter, som till exempel Indian Pale Ale.
Hallertau i Bayern är det största sammanhängande området för humleodling i världen.Landskapsbild över den bayerska byn Hallertaus humleodlingar.Bild: Yle/Johnny SjöblomHallertau
Det här har lett till att priserna har skjutit i höjden, samtidigt som vissa mer speciella humlesorter helt har tagit slut på marknaden.
– Craft Beer-boomen och de allt fler mikrobryggerierna har definitivt bidragit till att humle har blivit dyrare. Då många större bryggerier nu har hoppat på tåget och vill brygga lika humleintensiva öl som mikrobryggarna, så har det dessutom ytterligare ökat efterfrågan på humle, säger ölexperten Markus Raupach.
Bland de tyska humleodlarna är man ändå säker på att årets skörd är så pass bra att ingen bryggare kommer att stå helt utan humle.
– Vi utgår från att det under de två kommande åren kommer att finnas tillräckligt med humle för alla. Det är bara för en del mindre vanliga humlesorter som vi inte kommer att kunna fylla upp lagren, säger Werner Brunner från de tyska humleodlarnas förbund.
Större odlingar
Hela humlemarknaden kontrolleras av några enstaka främst tyska bolag. Via långvariga kontrakt är största delen av skörden såld redan innan den har bärgats.
Små bryggerier utan kontrakt kan därför hamna i kläm om skörden slår fel.
– En del mindre bryggerier kan säkert fortfarande ha problem att komma över vissa humlesorter. I USA har flera mikrobryggerier därför till och med valt att gå ihop med större koncerner för att alltid komma över humle, säger ölexperten Raupach.
Plantorna kan vara upp till nio meter höga.En smal stig mellan humlebuskar.Bild: Yle/Johnny SjöblomHallertau
I Hallertau försöker man i alla fall undvika en framtida brist på humle genom att odla mer.
– År 2013 hade vi också en mycket dålig skörd och sedan dess har vi ständigt utvidgat odlingarna. Genom mikrobryggeriboomen har efterfrågan samtidigt ökat och vi försöker naturligtvis tillgodose den här efterfrågan, säger Brunner.
Humleodlaren Sebastian Reith har ändå inga planer på att utvidga.
– Om några år går jag i pension och då hyr jag ut mina ägor till andra odlare i trakten.
Tänk på allt du läser under en vecka - sociala medier, mejl, googlade texter, rapporter, tidningar, tidskrifter, fackitteratur, romaner m.m. Vad behöver du på riktigt? Hur skulle den ultimata veckoläsningen se ut om du ordinerade en sådan till dig själv? Om du tänkte på läsningen på samma sätt som vi brukar tänka på mat och göra upp rekommendationer?
Biologen Anders Albrecht träffar jag på Naturhistoriska centralmuseet i Helsingfors centrum. Glada barnskratt ekar mellan de gamla utsmyckade ljusa stenväggarna från 1913. Museet är populärt bland barn och också denna dag är det många som fascinerade går runt och tittar på de enorma mammutarna, skelettbenen och montrarna med finländsk och utländsk natur.
De enorma mammutkopiorna vi här ser i bakgrunden hör till museets nyare lockbeten. Dem går man förbi på väg till Anders Albrechts arbetsrum.Anders Albrecht för Kvanthopp.Bild: Yle/ Ulrica FagerströmAnders Albrecht
En våning upp, bakom biblioteket, är Anders arbetsrum beläget. Ljus strömmar generöst in genom fönstret och lyser upp hyllorna där handböcker och annan facklitteratur samsas med några tusen exemplar särtryck i ett hundratal mappar.
- Särtryck var vanliga förr. När man fick en vetenskaplig artikel publicerad så fick man samtidigt en bunt särtryck av artikeln som man kunde skicka till kolleger och andra intresserade.
De här vetenskapliga texterna handlar om bladlöss, Anders Albrechts huvudsakliga forskningsområde.
Hyllmeter på hyllmeter med vetenskaplig naturhistoria.Anders Albrecht för Kvanthopp.Bild: Yle/ Ulrica Fagerströmanders albrecht
Men Anders sysslar med annat också. Han svarar till exempel på allmänhetens frågor om svampar, växter och andra arter av insekter.
...böcker fullspäckade med fantastiska data och upplevelser...
- Jag läser massor i arbetet. Främst i samband med de forskningsprojekt jag har hand om. Men också i anknytning till min undervisning på Helsingfors universitet.
Det handlar både om sådant som just nu är aktuellt inom hans områden men samtidigt även om gammal naturlitteratur.
- Tjocka böcker från tiden då man fick skriva långt. Böcker fullspäckade med fantastiska data och upplevelser och där läsningen blir ett äventyr.
Humla på lunch.Bild: Ulrica FagerströmHumla
Gamle Linné med än
Det är inte ovanligt att också texter från tidigt 1900-tal hör till det som är relevant att läsa för en som forskar i naturen. Men då och då går forskarna tillbaka till ännu äldre texter.
- Till exempel fjärilsforskarna har haft behov av att titta på Linnés originalsamlingar från 1700-talet som finns i London.
Men nu till tanken om hurdan läsning man under en vecka skulle rekommendera till sig själv. Vad tycker Anders är viktigt i läsväg?
Anders Albrecht för Kvanthopp.Bild: Yle/ Ulrica Fagerströmanders albrecht
Anders Albrechts veckoläsning
- Om jag ska på jobb så tittar jag på nyheterna i tv och åker sen iväg. Men då det blir av att läsa något på morgonen så är det främst det lokala som intresserar i form av Östnyland. Vi hade Helsingin Sanomat tidigare, men det blev så mycket papper. Husis har vi elektroniskt.
Men en faktabok kan lika gärna fungera som morgonläsning. Det händer nämligen att Anders direkt på morgonen behöver slå upp saker om sina drömmar...
- När jag har varit ute i fält och gjort observationer så händer det att jag på natten drömmer om något kring det. Om en växt till exempel, att det är något som inte stämmer med den. Ibland kan det kännas så verkligt att jag på morgonen känner att jag måste slå upp saken för att bli klok på vad som är dröm och vad som är verklighet, ler Anders.
Anders Albrecht för Kvanthopp.Bild: Yle/ Ulrica Fagerströmanders albrecht
Facklitteratur och databaser
På dagarna läser han som sagt mängder av vetenskapliga texter i anknytning till forskning och undervisning. Mest i tryckta källor, men till en del också på nätet.
Men Anders skiljer på sådant han måste läsa av forsknings- och undervisningsmässiga skäl och sådant som han på allvar njuter av. Att få bläddra fritt i facklitteratur hör till det bästa.
- Jag tycker om att bläddra i den svenska Nationalnyckeln. Fantastiska bilder och fina texter.
Gammal vacker naturlitteratur är likaså en njutning för både öga och sinne.
- Skildringar med fina målningar och naturstämning, Brusewitz till exempel. Det är sådant jag läste redan som barn då jag började intressera mig för naturen.
Jag har blivit så långsynt att det obekvämt att ligga i sängen och läsa.
Idag blir det rätt lite läsning på fritiden för Anders del. Till en del beror det på att arbetstiden fylls av så mycket läsande och skrivande att kvoten på sätt och vis är fylld efter arbetsdagens slut.
- Men så har jag blivit så långsynt att det är obekvämt att ligga och läsa i sängen med glasögon. Jag borde egentligen sitta vid ett bord med bra belysning och då blir det i stället inte av alls, konstaterar Anders.
Men han läste mycket som yngre, sådant som Tolkien, olika klassiker och deckare.
Och så har han en klar favorit, Tove Jansson.
Tove Janssons sommarbokenBild: Albert Bonniers förlag/ Yle/ Ulrica Fagerströmtove jansson
Det finns ställen där man inte vill stanna men som man dras till i varje fall.
- Hon var en otrolig observatör av naturen. Hon flyttar en till de här platserna, via en stämning. Fast det är en värld av mumintroll som inte finns på riktigt, så det finns den ändå på riktigt. Man känner att hon själv var på de här ställena.
Anders upplever att Tove Janssons subtila beskrivningar är mer berörande än andra författares texter vars naturskildringar kanske är betydligt mer konkreta.
- I en bok talar hon om en öde strand, om en strand där inga vägar stannar. Då fick jag känslan av att just så är det. Det finns ställen där man inte vill stanna men som man dras till i varje fall. Hon har egentligen inte sagt något alls annat än en kort grej men så får man en egen aha-upplevelse.
Regndroppar på blad.Bild: Ulrica Fagerströmnaturen,regn
… obekvämt och vått...
En betydande del av tiden är Anders Albrecht utomhus och gör fältstudier bland växter och djur. Det innebär att han iakttar, fotograferar och gör anteckningar.
Men att läsa sina egna anteckningar hör nästan till det besvärligaste i arbetet.
- Det är ju ofta lite obekvämt och vått där ute och så börjar jag förkorta i anteckningarna och tycker jag att jag senare nog ska komma ihåg vad jag menat. Men det är inte alltid så, ler han.
Kostpyramiden
Varje intervjuad i den här serien får i slutet av intervjun rita upp en egen kostpyramid för sin läsning, så där för att återkoppla till jämförelsen näring-läsning.
Så här ser Anders pyramid ut.
Anders Albrechts näringspyramid gällande läsning.Bild: Yle/ Ulrica Fagerströmkostpyramid för läsning, anders albrecht
Anders utelämnar forskningsläsandet och satsar allt på den fria läsningen av naturlitteratur, det som han gillar mest. Därefter kommer barn- och vuxenböcker samt serier. Han gillar både Kalle Anka och Bamse.
- Jag har ju läst för barnbarnen en hel del. Jag skulle till och med själv kunna ta och läsa en trevlig barnbok. Barna Hedenhös är till exempel väldigt roliga.
Stålmannen och Asterix är också serier som dyker upp i hans hand då och då och i pyramiden väljer han att namnge dem som dasslitteratur.
Toppen på pyramiden fylls av dagspress.
Kalle Anka-tidning utomhus.Bild: Egmont Publishing/ Yle/ Ulrica FagerströmKalle Anka
Även om Anders Albrecht på sistone inte läst skönlitteratur i samma utsträckning som förr så är det något som kan komma att ändra igen.
- Jag blir ju så småningom pensionerad och då har jag tänkt att jag ska sitta i trädgården med en bra bok och läsa.
Det här är fjärde delen i en serie intervjuer för programmet Kvanthopp i Yle Vega på söndagar kl. 15.03.
Du kan lyssna på de enskilda intervjuerna här.
Redaktör är Ulrica Fagerström.
Kampens köpcentrum får en ny restaurangvärld i december. Bland annat ska Michelin-belönade krögarparet Filip Langhoff och Linda Stenman-Langhoff öppna en restaurang där.
Anders Westerholm från We Are Group har konsulterat köpcentret och är krögare bakom två av restaurangerna som öppnar i Kampen, Story Kortteli och Bar Cón.
- Jag har aldrig velat öppna en restaurang i ett köpcentrum. Men om jag ska göra det så ska det bli något helt annat, säger Anders Westerholm.
Westerholm har i tio år byggt upp ett kontaktnät inom restaurangvärlden. Kontakterna kom väl till pass när konceptet för Kortteli utarbetades. Femte våningen i Kampens köpcentrum får 10 restauranger och kaféer.
Alla krögare i Kortteli är bäst på det de ska göra.― Anders Westerholm, We Are Group
Med finns etablerade namn som La Torrefazione och Sandro, och krögarparet Langhoff som driver Michelin-belönade restaurang Ask öppnar en ny restaurang som heter Jord.
- Restaurangerna på femte våningen måste vara olika, men ändå drivas av människor som är likasinnade. Alla krögare i Kortteli är bäst på det de ska göra, säger Westerholm.
Restaurangvärlden Kortteli öppnar den 3 december på femte våningen i Kampens köpcentrum. Nytt är att restaurangerna kommer att ha utsikt över Narinken.
Kockprogram och sociala medier ökar intresset för matlagning. Det här syns tydligt i Strömborgska skolan i Borgå.
Läraren i huslig ekonomi Eva Green säger att sjundeklassare i dag är betydligt skickligare på att laga mat än tidigare. Dessutom är de måna om att det ska se vackert ut.
- Nu har jag en hel del sjuor som jag tycker att är riktiga mästerkockar. De kommer med så mycket egna idéer som jag aldrig har märkt tidigare, säger hon.
Eleverna har prov i pizzabakning.Pizzabakningsprov i Strömborgska skolanBild: Yle/Carmela Walderhuslig ekonomi,Pizza,pizzabakning,pizzor,strömborgska skolan,strömborgska skolan i borgå
Viktigare att duka vackert
Eva Green tror att kockprogrammen på tv är en stor orsak till att familjer har fått en annan syn på matlagning och insett att man också kan laga god mat av enkla ingredienser. Det estetiska, att lägga fram maten och duka vackert, har blivit betydligt viktigare i hemmen.
Huslig ekonomi har varit ett populärt tillvalsämne ända sedan Eva Green började som lärare i ämnet på 80-talet.
Eva Green är lärare i huslig ekonomi.Pizzabakningsprov i Strömborgska skolanBild: Yle/Carmela Walderhuslig ekonomi,lärare i huslig ekonomi,pizza,pizzabakning,pizzor,strömborgska skolan,strömborgska skolan i borgå
- Jag valde hussa som tillvalsämne för att jag älskar att laga mat, säger Sara Bakalov som går i åttan. Vi lagar mycket maträtter med kryddor och sånt hemma.
Sara Bakalov tycker också om huslig ekonomi för att det är ett ämne där man jobbar tillsammans och kan vara social under lektionerna.
Pizzabakningsprov i Strömborgska skolanBild: Yle/Carmela Walderhuslig ekonomi,pizza,pizzabakning,pizzor,strömborgska skolan,strömborgska skolan i borgå
Pizzabakningsprov i Strömborgska skolanBild: Yle/Carmela Walderhuslig ekonomi,strömborgska skolan,strömborgska skolan i borgå
Lägger ut bilder på sociala medier
Strömborgska skolan i Borgå hör till de första i vårt land som började lägga ut bilder från lektionerna i huslig ekonomi på Instagram. Eva Green lade först ut bilder på skolans egen webbplats, men där var de svåra att hitta.
- Det är eleverna som har lärt mig allt om Instagram, säger hon.
Hon lägger ut flera bilder per lektion.
Nu är den färdig!Pizzabakningsprov i Strömborgska skolanBild: Yle/Carmela Walderhuslig ekonomi,Pizza,pizzabakning,strömborgska skolan
- Det är roligt och så ser man också vad andra har gjort, säger Merete Lindholm i åttan.
Merete Lindholm brukar också på fritiden få inspiration att laga mat från sociala medier. Hon tycker speciellt om att tillaga olika efterrätter.
Då maten fotas läggs den fram snyggare
Det är inte bara eleverna själva som tittar på de bilder som Eva Green lägger upp på sociala medier. Sara Bakalovs mamma brukar ofta gå in på Instagram för att se vad dottern har lagat för mat i skolan.
- Det är nog roligt att veta att bilderna sprids och att det kommer kommentarer från andra skolor, säger Sara.
Sara Bakalov poängsätter sina klasskamrater i pizzabakningSara Balakov från Strömborgska skolan i BorgåBild: Yle/Carmela Walderhuslig ekonomi,sara bakalov,strömborgska skolan,strömborgska skolan i borgå
Också resultatet påverkas av att maten fotas, anser läraren Eva Green.
- Eleverna är mera måna om att torka kanterna och lägga fram portionen vackert utan att jag påminner om det, säger hon.
Eva Greens bilder från lektionerna har över femhundra följare på Instagram. Bland följarna finns andra skolor, inte bara från Finland utan också från Sverige, USA och Kanada.
Eleverna tänker också på att duka vackert.Pizzabakningsprov i Strömborgska skolanBild: Yle/Carmela Walderhuslig ekonomi,Pizza,pizzabakning,strömborgska skolan,strömborgska skolan i borgå
