De första öppna finländska mästerskapen i mathantverk ordnas i Ekenäs i höst. Tävlingarna är öppna för nordiska mathantverkare.

De kan delta med matprodukter som redan finns till försäljning och som uppfyller tävlingens krav. Tävlingarna ordnas för att göra mathantverket mera känt och snabba på utvecklingen inom branschen.

Tävlingarna ordnas av Jord- och skogsbruksministeriet och projektgruppen Kustens mat. Ministeriet är huvudsaktlig finansiär för tävlingarna som hålls på yrkeshögskolan Novia i Ekenäs 10-13 oktober.

Under tävlingarna ordnas också seminarier om mathantverk och utflykter till livsmedelsföretag i Västnyland.

Ponchon är ett härligt och mysigt plagg som passar alla årstider. Här har jag skapat en lättgjord variant som man bra kan ta med sig och använda som sittunderlag tills det blir så kyligt att man vill dra den på sig. En enkel men tilltalande design som kan varieras mycket med garnkvalitet, stickstorlek, färg och personliga detaljer.

Stickar man med grovt garn och grova stickor så får man snabbt resultat. Det här projektet passar dessutom lika bra för nybörjare och andra oerfarna stickare som för modemedvetna stickproffs.

Vill du lära dig sticka? Då hittar du allt du behöver i artikeln Lees lilla stickskola, klicka bara här.

Du behöver:

• Ett grovt garn 2 - 3 nystan (jag använde Novitas Pehmo med 200g /nystan)
• Stickor som passar till garnet (jag använde nr 12)
• En stoppnål
• Sax
• 2-3 stora knappar

1. Lägg upp 37 maskor.
2. Sticka mosstickning, dvs varannan maska avig och varannan rät. Följande varv startas med motsatt maska dvs. om maskan under är rät så stickas en avig ovanpå, är den avig så stickas en rät ovanpå.
3. Sticka mosstickning tills arbetet mäter 1 m eller bildar en kvadrat när du viker den stickade rektangeln dubbel.

Hur du stickar mosstickning kan du se här i Lees lilla stickskola.


Mosstickning. mosstickning Bild: Yle/Lee Esselström strömsö
4. Maska av.
5. Vik rektangeln dubbel så att det bildas en kvadrat. När du har den vikta kanten på vänster sida så börjar du sy uppe i högra hörnet och syr ihop lagren med varandra med kaststygn ungefär fram till mitten på den övre kanten av kvadraten. Fäst tråden. Hålet som lämnar är halshålet så du kan justera dess storlek genom att sy det mindre eller sy axelsömmen kortare för att få hålet större. Eftersom jag är högerhänt är denna söm min högra axelsöm. Är du vänsterhänt så är det din vänstra axelsöm.

Ponchon med baksidan uppåt för att visa knapparnas placering och halshålet. poncho Bild: Yle/Lee Esselström strömsö
6. Prova ponchon och märk ut var du vill ha knapparna som dekoration. Jag satte dem lite nedanom axelsömmen och på framsidan av ponchon.
7. Sy fast knapparna där du vill ha dem.
8. Fäst alla lösa trådändor.

Höger axel med knappar som dekoration. poncho Bild: Yle/Monica Storm strömsö

Ponchon bakifrån poncho Bild: Yle/Monica Storm strömsö

Ponchon framifrån. poncho Bild: Yle/Monica Storm strömsö

Snålblåst, havsvind, nordanvind - ja, det finns många varianter av kall blåst. Luften står sällan helt stilla och vill man sitta ute och njuta av den finländska sommarkvällen kan ett vindskydd göra stor skillnad.

Mitt vindskydd blev på ett sätt mobilt - det är bara fäst vid väggen med en enkel list och gångjärn. Det behövdes fyra delar för att hålla borta havsvinden från Strömsös veranda. Camilla och Lee dekorerade vindskyddets övre del med träkulor och garn.

Material till ett vindskydd:

• Plastglasskiva: 800x1200 mm
• Trälister: 2 st 25x50x1850 mm
• Trälister: 3 st 25x50x800 mm
• Skruvar, lim, målfärg

Verktyg:

• Cirkelsåg
• Borrmaskin med borrbett och bits till skruvarna

Tillbehör:

• Träkulor och garn
• Gångjärn

Arbetsmoment:

1. Såga alla lister till rätt längd.
2. Kör 4 mm brett och 10 mm djupt spår i listerna för plastglasskivan.

Spår i list Bild: yle strömsö,Verkstad
3. Mät och rita ut placeringen för tre liggande lister. Ta i beaktande att plastglasskivan sjunker in 10 mm både i övre och mittersta listen. Mellanrummet mellan de nedre listerna skall alltså vara 1180 mm för att skivan skall hållas på plats.
4. Såga ett 25 mm brett och 10 mm djupt spår för listerna

Spår för liggande list Bild: yle strömsö,Verkstad



List i list Bild: yle strömsö,Verkstad
5. Måla ramdelarna.
6. Skruva ihop ramen med plastglaset på plats i spåret

Montering Bild: yle strömsö,Verkstad

7. Till sist återstår då bara att hitta en lämpligt blåsig husvägg att skruva fast vindskyddet i. Jag använde vanliga, små gångjärn, som jag skruvade fast på en list jag fäste i väggen. Gör man flera vindskydd kan man fästa dem vid varandra till en vikskärm.

ett gångjärn Bild: YLE Strömsö gångjärn,strömsö,strömsö,vindskydd

8. Jag tillverkade också ett par kilar med hål för järntappar, vilka är bra att ha för att hålla vindskyddet på plats och ifall underlaget inte är helt jämnt.

en träkloss med hål i Bild: YLE Strömsö strömsö,strömsö,vindskydd

9. Sätt dig på läsidan om det är blåsigt.....

en man bakom ett vindskydd Bild: YLE Strömsö strömsö,vindskydd

10. ...gör så här om det är storm eller stiltje.

ett vindskydd Bild: YLE Strömsö strömsö,vindskydd

Då studieåret börjar lida mot sitt slut så brukar det även se sämre ut på kontot för studerande. Det är då gröt och kokta makaroner står för kosten. Men det behöver inte vara så. En rökt lax behöver till exempel inte kosta många euron. I X3M-Kvälls matserie ber Hannes Björkqvist studerande kocka sin paradrätt åt honom.

Carl-Wilhelm "Calle" Stenman är 22 år gammal och studerar till klasslärare i Vasa. Han är hemma från Larsmo som ligger på kusten, hans favoritmaträtt är föga överraskande någonting från havet.

- Jag har alltid älskat allt som kommer från naturen. Fisk är nog det godaste jag vet, speciellt rökt lax, säger Calle.

Det är precis lax som Calle bjuder på när han lagar en studerandevänlig maträtt.

- Rökt lax, bättre än så blir det inte. Till laxen kommer vi att ha potatis och gräddfilssås. En lax är sist och slutligen inte så dyr, speciellt inte om du köper en hel lax. Dela sen upp den i flera måltider så kostar det inte många euron per måltid, säger Calle.

Lax är någonting som Calle är uppvuxen med från barnsben. I hemknutarna har det alltid varit extra speciellt att tillreda laxen.

- Hemma i Larsmo springer jag till grannen och köper en lax direkt av honom. Är han inte hemma går jag in i garaget och hämtar en själv. Det blir en del av upplevelsen att vi hemma kan göra på det sättet, säger Calle.

Laxen ska rökas i cirka 25 minuter Carl-Wilhelm Stenmans rökta lax Bild: YLE/Johannes Björkqvist carl-wilhelm stenman,fiske (produktion),studerandemat

En konst att röka lax

När lax ska rökas ska man enligt Calle inte röka den för länge. De ska vara på ungefär 25 minuter tills den får en mörkbrun färg, men för att veta att den är klar så litar Calle på sin magkänsla. I hemknutarna används även andra metoder.

- När de äldre gubbarna röker sin lax så kan de spotta på röklådan för att se när den är klar. Detta och många andra knep använder de gamla rävarna sig av, säger Calle.

När laxen röks så ska ett visst träslag användas. Calle säger att al är det bästa till att röka lax.

- Alen är neutral. Den lämnar ingen konstig bismak. Man kan säkert använda andra träslag, men al har jag blivit lärd att man ska använda, säger Calle.

Rökt lax, potatis och gräddfilssås. Carl-wilhelm stenmans färdiga konstellation Bild: YLE/Johannes Björkqvist carl-wilhelm stenman,fiske (produktion),studerandemat

Ingredienser:

Lax. Inte så stor skillnad egentligen på vilken lax du använder men Östersjölaxen är ju nog den helt klart bästa, enligt Calle.
Potatis. Helst nypotatis.
Valfri gräddfilssås.

Gör så här:

• Lägg laxen på aluminumfolie. Strö på ordentligt med salt.
• Förbered röklådan, se till att etanol finns.
• Ha införskaffat små träbitar av al.
• När det ryker så läggs laxen in i röklådan och locket sätts på.
• Vänta cirka 25 minuter.
• Ta ut laxen när den fått en mörkbrun färg.
• Servera med potatis och gräddfilssås.

Andra tips av kocken?

Potatis. Potatis passar till det mesta. Potatis är väldigt billigt och det mättar bra. En annan god maträtt är nachos med morosås (malettköttsås), det låter konstigt men det är faktiskt riktigt gott.

Dryckestips?

- Valfri maltig dryck. Allt från kotikalja till någon öl passar perfekt.

Skribentens betyg:

- Laxen var fenomenalt god. Rökt fisk överlag funkar ju alldeles utmärkt till varma sommardagar, och att få äta en rökt lax med hederlig potatis och gräddfilssås är det inte mycket som slår. Extra god var ju laxen när Calle hade lagt på extra mycket salt. Överlag behöver inte min mat vara överdrivet salt men just fisk måste vara salt. Jag saknade ingenting i måltiden, trots att det inte fanns något grönt. En sallad på sidan av skulle dessutom gjort hela kalaset några euro dyrare. Nej, en trevlig matupplevese helt enkelt. Dock så behövs ju någonting att röka fisken i, så en spontan middag med rökt lax blir lite svårt för en studerande att trolla fram från ingenstans.

Calles rökta lax får av mig 4 utav 5 bestick!

Johannes Björkqvist med fyra bestick. Bild: Yle/Petter Sandelin bestick,johannes björkqvist

På Strömsö frågar vi ofta vad ni vill lära er mer om och vad ni vill se i vårt program. Många har önskat att de kunde sticka så därför har jag gjort en liten stickskola för den som känner att den vill fräscha upp sina kunskaper eller vill lära sig ett nytt hantverk.

Om man vill försöka sig på en skön och lättgjord produkt så kan man sticka en poncho med mosstickning och instruktuionerna till den hittar man här.

Stickning är precis som andra hantverk fyllt av olika tekniker för att få olika effekter. Det finns många olika sätt att sticka och lägga upp och göra även de enklaste maskorna. Kan du redan ett annat sätt så fortsätt med det, det här är hur jag brukar göra och som jag lärt mig i grundskolan.

Video nr 1: Så här gör du första öglan för att börja sticka.

Video nr 2: Så här lägger du upp fler maskor efter den första öglan.

Video nr 3: Så här stickar du räta maskor.

Video nr 4: Så här stickar du slätstickning. Slätstickning stickas med vartannat varv räta maskor och vartannat aviga maskor så här kan du även se hur du stickar aviga maskor.

Video nr 5: Så här stickar du resårstickning.

Video nr 6: Så här stickar du mosstickning.

Video nr 7: Så här avmaskar du när du vill avsluta din stickning.

Skörden av inhemska jordgubbar i södra Finland blir såväl tidig som god. Om det varma värdet håller i sig kan skörden bli rekordtidig.

På den biologiska jordgubbsodlingen Varpula i Tallmo i Sibbo uppger man att vissa jordgubbssorter redan har producerat kart då de i vanliga fall inte ens blommar ännu.

-Om det varma vädret fortsätter kan vi få inhemska jordgubbar redan före midsommar, säger Riitta Rantanen på Varpula.

Rantanen har odlat jordgubbar i sex år och har aldrig varit med om så tidig skörd som i år.

Kallt väder kan försena

Enligt Frukt- och bärodlarnas förbund börjar jordgubbssäsongen i vanliga fall kring midsommar.

Omslag i vädret kan ännu försena skörden. Däremot påverkar regn sällan bärskörden.

Sommarens allra första inhemska jordgubbar väntas mogna redan nästa vecka i västra Finland. Det är i alla fall fråga om bara små mängder.

I Amosparkens skola i Kimito får sjätteklassarna bestämma menyn den här veckan. Eleverna är också med i köket och tillreder maten.

På måndag serverades majspannkakor med fyllning eller tortillas alltså och enligt Adrian Vuorio som tillsammans med Ida Nordgren, Jens Lindroos och Emilia Friberg assisterade i köket på måndagen, blev de goda.

- Perfekta, var Adrians omdöme efter att ha tagit en rejäl tugga av den fyllda majspannkakan.

Elever tar för sig av skolmat. Bild: Yle/Monica Forssell skolmat

Idén att på det här sättet ta avsked av sjätteklassarna, som inleder de tre sista åren av grundskolan i höst i Kimitonejdens skola, kommer från köket.

- Det här är ju ett nytt kök och när det invigdes i december tänkte jag att det kanske kunde vara roligt för sexorna att få bestämma vad vi serverar en vecka, säger kosthållsföreståndare Hanna Lehtola.

Att låta eleverna vara med i köket handlar också om att försöka visa hur jobbet i ett skolkök ser ut.

Jobbet i köket inleddes genast på morgonen. Emlia Friberg och Ida Nordgren skär upp gurka. Emilia Friberg och Ida Nordgren skär upp gurka. Bild: Hanna Lehtola emilia friberg,ida nordgren,skolelever

Jens Lindroos och Adrian Vuorio lägger upp tortillabröd. Jens Lindroos och Adrian Vuorio lägger upp tortillabröd. Bild: Hanna Lehtola. skolelever

- Eleverna får lite se hur det fungerar. Det kanske inte alltid är så lätt att riva 10 kg morötter eller steka 15 kg malet kött, säger Lehtola.

Adrian Vuorio, Ida Nordgren, Jens Lindroos och Emilia Friberg tyckte alla att det var roligt att jobba i köket, också om det var tålamodsprövande att rada ut sjuhundra tortillabröd på olika plåtar.

- Det tog nog en stund och sen skulle ännu det malda köttet stekas och morot rivas med en maskin, berättar eleverna.

På tisdag har eleverna bestämt att det serveras knackkorvssoppa, på onsdag köttbullar, på torsdag pyttipanna och på fredag hamburgare. Tortillas och hamburgare hör till elevernas absoluta favoriter.

Läsåret avslutas i Kimitoön på lördag och de elever som avslutar årskurs sex fortsätter i höst i Kimitonejdens skola.

Med förhandsinformation om användarens kön, vikt och kroppstyp kan processorn i din mobiltelefon med hjälp av sensorer i dina kläder ta in ny information om aktivitetsnivå och rumstemperatur och räkna ut precis vilken temperatur dina kläder ska ha för att just du ska trivas så bra som möjligt.

Det här är framtiden om forskningscentralen VTT:s resultat omsätts i praktiken i nya funktionella kläder som anpassar sig till varje enskild användare.

Funktionella kläder har funnits redan länge, t.ex. joggingkläder med inbyggd belysning eller skidkläder med inbyggd kommunikationsutrustning eller kläder som just värmer eller kyler. Men de kläderna har alla behövt ställas in manuellt. Men nu talar vi automatik.

- Där är vi nu unika. Att vi har tekniken som gör att kläderna kan anpassa sig enligt person och situation. Automatiskt.

Vi vill alla ha olika varmt

Bakgrunden är att vi alla ställer olika krav på temperaturen. Det är därför en del går i shorts tidigt på våren och andra i yllestrumpor ännu i juli. Beroende på bl.a. kön och muskelmassa så alstrar vi själva värme på olika sätt.

En ung muskulös man vill oftare ha en svalare temperatur i rummet än en äldre kvinna.

Det här gör att kläder som kunde anpassa sig efter användaren skulle komma till användning för vem som helst.

Kirurgens kläder samarbetar

Men det är speciellt människor i specialsituationer som kunde dra nytta av den nya uppfinningen.
T.ex. kirurgen i operationssalen får ofta varmt medan operationen framskrider. Därför sänks temperaturen i salen till ca 15 grader och alla andra har istället svalt.

- Men tänk om kirurgen istället kunde ha kläder som anpassar sig till situationen och alltid håller en behaglig temperatur, säger Tuomaala.

Även människor som under arbetet flyttar sig fram och tillbaka i olika temperaturer, som folk som jobbar i kylrum och sådana som turvis är stillastående och turvis fysiskt aktiva kunde ha nytta av kläder som anpassar temperaturen i kläderna efter miljö, aktivitetsnivå och den enskilda användarens kroppsbyggnad.

Stilla eller rörlig? Trivs bäst i svalt eller varmt? Pekka Tuomaala berättar om forskningsprojekt. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström pekka tuomaala,vtt

För varmt eller för kallt i medeltemperatur

En vanlig måltemperatur inomhus är 21,5 grader. För en del är det för varmt och för andra för kallt. För många går det bra att vara i den miljön, men de trivs nödvändigtvis inte så bra, visar undersökningar som granskat detta.

- En del vill helst ha 20, andra 25-26 grader. Kvinnor vill ofta ha lite varmare.

Är temperaturen fel, t.ex. genom bristande ventilation en het sommardag, då går produktiviteten ner med 5%. Med tanke på att kostnaderna för kylning/ värme i en byggnad är småpotatis jämfört med löneutgifterna, så borde man överlag satsa på att hålla någorlunda okej temperatur, förklarar Tuomaala och tillägger:

- Temperaturen är en väldigt viktig trivselfaktor.

Men med hjälp av intelligenta kläder som reglerar temperaturen hos respektive användare istället för i hela byggnader så kunde man uppnå det här på ett nytt sätt.

Sökes: klädtillverkare

Forskningen kring tekniken är klar, en doktorsavhandling är gjord och beräkningar och tester dokumenterade. Nu fattas bara klädtillverkarna. Både inhemska och utländska är potentiella kandidater och en mängd olika typers funktionella kläder har nu möjlighet att använda sig av den nya tekniken som gör kläderna individuella, säger Tuomaala:

- Slutligen (blir kläderna) på riktigt intelligenta.

Här kan du lyssna till radioinslaget i programmet Kvanthopp:

Del nio av den utmärkta serien Stugor är återigen ett helt suveränt avsnitt. Temat denna gång är flytande stugor och vi bekantar oss med fyra olika koncept. Inte tre som vanligt? Nej, fyra. För Stugor är ju serien som bara blir bättre för varje avsnitt.

Husbåten Saimaan simpukka på väg. Husbåt på Saimen. Bild: Kasper Strömman båtar,eero ekala,Fritidshus,husbåtar,idu kupiainen,Kasper Strömman (Författare),Saimen,Savolax,stugor

Resan börjar på Saimen, där Idu Kupiainen och Eero Ekala tillbringar sin fritid ombord på fartyget Saimaan simpukka. Ja, man ska kanske helst inte kalla den båt, för den bästa beskrivningen skulle nog vara flytande timmerstuga. Men visst går det att ta sig fram med en sån också.

Eero och Kasper njuter av husbåtens komfort. Eero och Kasper njuter av färden i husbåten Saimaan simpukka. Bild: Kasper Strömman eero ekala,Fritidshus,husbåtar,Kasper Strömman (Författare),Saimen,stugor

Det här är såklart möjligt för att det praktiskt taget aldrig blåser upp till orkanhastigheter på Saimen. Och därför klarar man sig fint med ett mindre manövrerbart fartyg.
Finns det bastu ombord? Klart det finns, och här vedeldar man. En fin flytande stuga som visar att det finns plats för nytänk även i båtvärlden.

Från Saimen förflyttar vi oss till Helsingfors, där vi hälsar på Lennart Petterson och Iisa Juva som har för vana att semestra med sina två små barn i en folkbåt. En vad-då-för-båt, frågar du? Den nordiska folkbåten är en kompakt segelbåt som ritades på 1940-talet och som blev så bra att den nytillverkas än i dag.

Nordisk folkbåt utanför Helsingfors. Folkbåt rundar sjömärke i Helsingfors Bild: Public domain/Ralf Roletschek Folkbåt,fritid,Kasper Strömman (Författare),Segelbåt,Segling,semester,stugor

Bilden ovan ger en idé om hur kompakt båten är. Många idag har ju vant sig vid att ha lite mer svängrum nere i kajutan – speciellt om man är en familj på fyra – men så tänker inte Iisa och Lennart. Verkar med andra ord som en mysig livstil. Och bevis på att det inte alltid krävs en Miami Vice-båt om man är äventyrslysten. Snarare tvärtom.

Fast om man nu är ute till sjöss, vem ska man fråga om hur båtar överhuvudtaget planeras? Självklart av Hans Groop som har ritat ett hundratal i sitt liv. Allt började med den populära H-båten han ritade 1967, och sen dess har det rullat på.

Hans Goop vid relingen. Hans Groop vid relingen framför kameran. Bild: Kasper Strömman fritid,H-båt,Hans Groop,Kasper Strömman (Författare),Segelbåt,Segling,stugor

Vi fick besöka en av Hasses nyare modeller från 1990-talet som inte heller var så dum. Och det bör ju sägas att Hasse var mer eller mindre ett levande lexikon vad gåller båtdesign, men det kunde man ju såklart vänta sig av en levande legend.

Och just det, Hasse står till vänster på bilden. De andra som hänger på däck är fotograf-Mikko och assistent-Siiri.

Den futuristiska båten Shalom. Den futuristiska båten Shalom. Bild: Kasper Strömman båtar,isoleringsmaterial,jorma ponkala,Kasper Strömman (Författare),Shalom,stugor

Programmet avrundas denna gång hos en annorlunda visionär, då vi besöker Jorma Ponkala ute i hans båt Shalom. Shalom är ingen vanlig båt. Egentligen kunde man prata om Jormas livsverk som tagit femton år att skapa. Ett sällsamt, rymdskeppsliknande fartyg byggt i ett lätt isoleringsmaterial.

Jorma har från dag ett haft som mål att resa jorden runt med sitt futuristiska skepp, men eftersom det tagit ett bra tag att bygga och varken han eller frugan är speciellt unga nuförtiden, så får vi tydligen se hur det blir med den saken. Men själva skeppet är magiskt. Varenda detalj är genomtänkt och allt här är ifrågasatt, inklusive formen. Mycket inspirerande.

dags att ro i land efter besöket på Shalom. Dags att ro i land efter besöket på Shalom. Bild: Kasper Strömman båtar,isoleringsmaterial,jorma ponkala,Kasper Strömman (Författare),Shalom,stugor

Med andra ord ett toppenavsnitt, om inte det bästa hittills. Speciellt när man tar i beaktande att det lider mot slutet – men det här är tydligen en TV-serie som ångar på för fullt tills det säger stopp. Bra där.

Avsnitt nio nu tillgängligt på Yle Arenan. Programmet heter Stugor, men egentligen borde det heta TV när den är som allra bäst.

Stadskulturprojektet i Borgå #urbcult invigdes på onsdagskvällen i strålande solsken.

På området mellan Alexandersgatans bro och Wilenius båtvarv kan man bada bastu, odla, träffas, leka, måla eller äta picknick.

Borgå blåsorkesterna underhöll vid västra åstranden Sommaren kom till Borgå med stadskulturprojektet #URBCULT Bild: Yle/Sune Bergström #urbcult,#urbcult-scenen,borgå,borgå blåsorkester

En nyhet för i sommar är att en bastu är öppen för allmänheten vardagar kl. 13-15. Från och med 6 juni kan man också hyra bastun för eget bruk.

I början av veckan rödlistade svenska världsnaturfonden WWF thailändsk kyckling på grund av att djuren får för mycket antibiotika. Cateringföretaget Sodexo satte genast stopp för importen av thailändsk kyckling och beslutet gäller också företagets lunchrestauranger i Finland.

Måndagen den 30 maj släppte WWF i Sverige för andra gången någonsin sin så kallade köttguide, där olika köttprodukter antingen får grönt, gult eller rött ljus.

Nytt för i år är att inte bara djurens välfärd, klimatet, bekämpningsmedel och den biologiska mångfalden tas i beaktande. Ett nytt kriterium för i år är hur antibiotika används i köttproduktionen, och där får den asiatiska kycklingen underkänt.

Asiatisk kyckling var visserligen redan rödlistat i fjolårets guide, men antibiotikakriteriet fick genomslag på den svenska marknaden då cateringföretaget Sodexo meddelade att de stoppar importen. Beslutet gäller också Finland.

– Sodexo i Finland beslutade redan på måndag att inte längre köpa thailändsk kyckling. Beslutet baserar sig på WWF:s rekommendation i den nya köttguiden, säger Hanna Savin som är logistikchef på Sodexo.

Fazers restauranger har redan tidigare slutat servera thailändsk kyckling.

Svenska WWF:s köttguide 2016 ger underkänt för antibiotikan i thailändsk kyckling. Svenska WWF:s köttguiden 2016 ger underkänt för andibiotikan i thailändsk kyckling. Bild: Niklas Evers kycklingkött,Rödlistning,WWF

Kompenseras med finskt kött

Sodexo driver bland annat lunchrestauranger vid ett hundratal skolor och arbetsplatser i Finland. Och kyckling från Thailand har haft bra åtgång.

– Broiler är nuförtiden en populär maträtt, så vi köper in ganska mycket av det. Uppskattningsvis runt 30 procent av all vår kyckling härstammar från Thailand, säger Savin.

En tredjedel är mycket, men Savin tror inte det blir svårt att ersätta köttet.

Den delen kommer tills vidare att kompenseras med inhemska produkter, säger Savin.

Förutom Sodexo har Fazer, ABC och Helmi Simpukka slutat servera thailändsk kyckling vid sina restauranger.

Inhemskt i köttdisken – asiatiskt i frysdisken och på restauranger

I vanliga mataffärer kan det vara svårt att se den thailändska kycklingen. I stort sett allt rått kött som säljs är inhemsk men i processerad mat är den importerade kycklingen vanligare.

Enligt en rapport om broilerproduktion i Thailand som organisationen Finnwatch släppte i vintras beror det här bland annat på att färdigmat inte behöver ha information om köttets ursprungsland.

Då till exempel produkter från det svenska företaget Findus, som importerar runt 1000 ton thailändsk kyckling varje år, säljs vidare i Finland så bokförs det inte som thailändskt broilerkött.

Också vid partihandeln där många restauranger får sitt kött är importerad kyckling vanligare.

Enligt Finnwatch rapport hör Findus (1000 ton), Snellman Pro (263 ton) och importföretaget Norvida (1500 ton) till de största importörerna av Thailändsk kyckling i Sverige och Finland.

Sodexo importerade 96 ton thailändsk kyckling år 2014.

I butikernas kötthyllor dominerar den inhemska broilern. Bilder av paket med broiler broiler,butikshylla. kött,höna

Finländsk köttguide först nästa år – utan kriterier för antibiotika

I Finland kommer den första köttguiden att dyka upp först nästa år.

– Vår köttguide är i princip likadan som den svenska men det finns några skillnader i våra kriterier, säger Jussi Nikula, som ansvarar för matfrågor på WWF i Finland.

Den finländska guiden kommer ändå inte att ha med antibiotikakriteriet. Det dyker troligtvis upp först 2018. Men Thailändsk kyckling rödlistas också utgående från de övriga kriterierna.
– Vi har inte resultaten klara ännu men utländsk eller Thailändsk kyckling är inget vi rekommenderar, säger Nikula.

Målet: Att ändra butikernas och konsumenternas beteende

Hur stort genomslag den finländska köttguiden får återstår att se. Men Nikula är hoppfull om att det går vägen.

– Om man tittar på fiskguiden har den varit en stor succé. Det finns allt mindre rödlistad fisk i butikerna vilket också gör det lättare för konsumenter att välja rätt.

– Vi hoppas också att skolmaten skulle följa vår guide, inte bara affärer, säger Nikula.

Med anledning av uppgifterna om antibiotika i broilerkött kräver de finländska lantbrukarnas organisation MTK bättre information om köttets ursprung.

Organisationen påpekar i ett pressmeddelande att antibiotika inte har används i broileruppfödning i Finland sedan år 2009.

Uppdaterad 2.6.2016 13.05: WWF:s köttguide släptes måndagen den 30 maj, inte 20 juni som det tidigare stod i artikeln.

Intresset för lakrits och salmiak ökar hela tiden. Av de 14 kilo sötsaker vi finländare varje år äter består cirka 2,5 kilo av lakrits- och salmiakprodukter.

Nya produkter och nya marknader gör att vi dessutom äter lakrits och salmiak inte enbart som sötsaker eller i efterrätter, utan allt mer som en egna smaker i mat och drycker.

Till skolavslutningen och studentfesterna finns nu massor av recept med lakrits, men det finns också allt fler lakritsprodukter på marknaden. I Finland har bland annat lakritsyoghurt, lakritssalmiakchips och salmiakvichyvatten lanserats denna vår, och de har tagits emot väl.

Ständig produktutveckling av yoghurtar

Ålandsmejeriets nya lakritsyoghurt är troligen den enda i sitt slag i hela världen, och den har väckt mycket uppmärksamhet på sociala media.

- Det är alla tiders bästa lansering för Ålandsmejeriet, medger Thomas Hackman, direktör för Ålandsmejeriet i Finland.

Lakritsyoghurt från Åland. Lakritsyoghurt Bild: Yle/Linus Hoffman joghurt,jogurtti,lakrits,lakritsyoghurt,yoghurt,ålands mejeriet

Som en ny leverantör inom yoghurt måste man vara innovativ och prova nya saker. Tranbärsyoghurten i fjol floppade, men lakritsyoghurten säljs redan i hela Finland. Också i Sverige har man visat intresse för den.

Salmiak ger sälta åt potatischips

I mitten av maj blev det klart att Orklas chipsfabrik på Åland fortsätter som förut. Man förde samarbetsförhandlingar, men resultatet blev att fabriken i Haraldsby får fortsätta.

Samtidigt satsar den andra större chipstillverkaren i Finland, Real Snacks, på nya produkter för den internationella marknaden. Eftersom salmiak, eller ammoniumklorid, är ett salt, så använder man det att ge sälta åt potatischips.

Lakritssalmiakchipsen lanserades i början av april i Finland, och fick rubriker till och med i Kina. Också i Sverige presenterades chipsen på lakritsfestivalen i Stockholm.

- Saltet och lakritsen passar så bra ihop med chipsen, säger stockholmaren Victor Hellgren.

Tolvåringen Hellgren anser sig vara chipsexpert för han fredagsmyser alltid med chips.

Det är samtidigt bra reklam för potatis från Österbotten, för på varje påse står det vems potatisar som har använts till chipsen.

Peter Klåvus potatisar från Dagsmark sprids som chips över hela världen. Peter Klåvus potatisar från Dagsmark sprids som chips över hela världen. Bild: Yle/Linus Hoffman lakriatssalmiakchips,lakrits,peter klåvus,potatischips

Mineralvatten kombineras med salmiaksalt

Mineralvatten har redan sedan länge ansetts vara hälsosamt, och under 1700-talet upptäcktes salternas medicinska verkan. Det gav upphov till kurorter och brunnsliv på många håll i Europa.

Hartwalls salmiakvichyvatten kombinerar mineralvatten och saltet salmiak. Vichyvattnet lanserades i mars 2016, men är tänkt att finnas på marknaden endast en begränsad tid, till september.

Traditionell lakrits lika populär som nya produkter

På Sveriges största lakritsfestival serverades chips och mineralvatten, men också lakritste, lakritsöl, lakritsdrinkar, ätbar salmiakkonst och förstås lakrits i godis.

Lakritsföretaget Halva hade i år ett stort urval med sig från Vanda till Stockholm. Ändå sålde man mest av gammaldags lakrits.

- Vi hade med oss mer än 700 kilo lakrits, och allt gick åt, berättade verkställande direktören Jean Karavokyros, som själv stod och sålde lakrits. Både svenskar och finländare vill fortfarande ha den traditionella, genuina lakritssmaken.

Jean Karavokyros på Lakritsfestivalen i Stockholm 2016. Halvas VD Jean Karavokyros på Lakritsfestivalen i Stockholm 2016. Bild: Yle/Linus Hoffman jean karavokyros,lakrits,Oy Halva Ab

På lakritsfestivalen fanns i år också ett rekordstort antal matbloggare, både från Finland och Sverige, så fler lakritsrecept kommer säkert att dyka upp under sommaren.

Nästa lakritsfestival i Finland hålls 29-30 oktober 2016 i Helsingfors.

Hav förorenas, natur förstörs och vissa turistdestinationer till och med stänger för att undvika miljökatastrofer på grund av turismen. Svara på vår enkät så kartlägger vi hur du lämnar det minsta möjliga klimatavtrycket under din resa i sommar.

Sommaren är runt hörnet och många av oss väntar ivrigt på årets höjdpunkt, sommarens obligatoriska utlandsresa. Enligt Statistikcentralen gjorde finländare i fjol under perioden maj-augusti 3,1 miljoner fritidsresor av vilka ca 2,5 miljoner var utomlands, och resorna avtar knappast i sommar. Samtidigt rapporteras det flitigt om olika katastrofala följder turismen har för miljön runtom i världen. Vissa populära turistdestinationer har även stängt helt och hållet för turister.

Ytterst oroväckande? Ja! Kommer det att hindra oss från att resa i sommar? Nej. Därför vill vi kartlägga vart finlandssvenskar planerar att resa i sommar. Utgående från resultatet kommer vi att publicera tips på hur du lämnar det minsta möjliga klimatavtrycket, undviker de största miljöbovarna och till och med främjar miljön.

Ja till samvetsgrannt resande i sommar!

Europa fortsätter att vara finländarnas favoritdestination året runt. Fjolårets främsta sommarresmål var Grekland, Turkiet och Spanien. Samma trend lär ska fortsätta i sommar. Stämmer det? Svara på vår enkät och berätta om dina resplaner i kommentarsfältet.

I svarsalternativen hittar du årets förhandsvfavoriter utgående från turistbyråernas utbud av paketresor.

Nyttoväxterna är fortfarande trendiga i trädgården. Det tror Gunilla Törnroos som håller i spaden på Westers trädgård där det på söndag ordnas stor trädgårdsdag.

- Människor vill odla sådant som går att äta medan prydnadsblommorna kanske får ge vika, förklarar Gunilla Törnroos.

Gunilla Törnroos. Gunilla Törnroos öppnar en vallmoblomma. Bild: Yle/Monica Forssell gunilla törnroos

- Vill man ha råd då det gäller den egna trädgården kan man ta med sig skisser eller foton, tipsar Gunilla Törnroos.

Det kommer också att finnas plantförsäljare på plats.

Angelica eller kvanne användes tidigare som krydda och medicinalväxt. Angelica eller kvanne i Westers trädgård. Bild: Yle/Monica Forssell kvanne,kvannesläktet

Gunilla själv tror att nyttoväxter fortfarande är det som människor satsar helst på i sina trädgårdar just nu.

- Man kanske vill vara lite självförsörjande.

De populära odlingslådorna i till exempel Åbo berättar också något om intresset för odling och Gunilla Törnroos tipsar om att satsa på örter och kanske en tomatplanta i odlingslådan.

- Vattnar man rejält när man vattnar så utvecklar tomaten starka, djupa rötter och då klarar den sig, säger Gunilla Törnroos.

I sin egen trädgård kombinerar Gunilla friskt ätbara växter med prydnadsväxter. Och en del ätbara odlar hon för att de är vackra.

Vallmo i Westers trädgård. Bild: Yle/Monica Forssell Vallmoväxter

- Jag vill att det ska vara vackert och att det ska finnas lite överraskningar och använder till exempel kronärtskockan lite som blomma - den har en fin form och fina färger, förklarar Gunilla.

Gunilla Törnroos gillar också de lite svårare eller speciellare växterna.

- Gärna får det ju finnas något lite speciellt i trädgården. Det är roligt att ha något lite främmande som man kan berätta om!

I växthuset finns vindruvor och citroner och i år provar Gunilla också på vinrankor ute på åkern. Vindruvor i Westers trädgård. Bild: Yle/Monica Forssell vindruvor

Utanför växthuset står ett fikonträd som redan har flera gröna frukter. Ett olivträd har också vuxit sig frodigt – dessvärre har det hittills vägrat ge någon skörd.

- Nu har trädet fått ny mylla med mera kraft så nu ska vi se om det inte ändå ska bli några oliver, säger Gunilla.

Westers trädgård. Bild: Yle/Monica Forssell trädgårdar,westers trädgård

Den exceptionellt varma och soliga våren märks också i Gunilla Törnroos trädgård.

- Allt växer otroligt snabbt – speciellt ogräsen. Har man renast några gånger är de ju där igen förrän man fått något annat gjort, skrattar Gunilla Törnroos. Man måste bara se lite mellan fingrarna och satsa på att så och plantera nu istället.

Westers trädgård finns i byn Kila på Kimitoön.

Det räcker inte längre med att Fredrikas måndag suger, nu suger hennes tisdag också. Tisdagen 7.6 spurtar Succémorgons Fredrika Lindholm iväg på ett halvmaraton. Vill du vara på plats och stötta Fredrika i årets svettigaste åtagande? Läs här hur du ska gå till väga.

Kom med och stötta Fredrika! Fredika Lindholm Bild: Claudia Rybin/Yle fredrika lindholm,succémorgon

Klockan 07.00 tisdagen den 7 juni går startskottet i Böle, Helsingfors. Fredrika behöver ditt stöd mer än någonsin! Du kan stötta henne genom att:

1. Hålla Fredrika sällskap och springa med i 1-3 km!

2. Skapa en liten hejarklack och ropa allt vad du orkar när Fredrika susar förbi!

Är du med? Skicka in ditt mobilnummer i formuläret nedan så får du mer information i Fredrikas halvmaratongrupp på Whatsapp.

Michael Björklund och Isa Gris lär barn i BUU-klubbsåldern att laga mat. Samtidigt vill de sprida matglädje.

Vad får man om man slår ihop två av Svenska Yles mest långlivade och omtyckta varumärken, Strömsö och Bärtil? Svar: Kocka på!

Nu återvänder Strömsökocken, hela Ålands och Nordens Michael Björklund till köket på Strömsö, och det sker i gott sällskap. Inom ramen för kampanjen Kocka på! lär Björklund tillsammans med Isa Gris barn i BUU-klubbsåldern att laga mat. Det blir allt från smörgåsar och tomatsoppa till chokladdoppade fruktbitar.

Det är första gången Yle producerar en matlagningsserie för småbarn med en proffskock som programledare. I Kocka på-teamet väntar man med spänning på vilken respons den nya serien ska få.

I Kocka på! hjälps Michael Björklund och Isa Gris åt med att göra mat. Bild: Yle/Rolf Granqvist Buu-klubben,buu-klubben,bärtil,isa gris,michael björklund,strömsö

Kocka på! är en utvidgning av Hoppa på!-kampanjen vars budskap om rörelseglädje – alla får och alla kan! – gick bra hem både i daghem och i barnfamiljer. Också denna gång står både BUU-klubben och Folkhälsan bakom kampanjen, och eftersom det är matglädje som ska spridas är även Marthaförbundet och 4H med i Kocka på!.

Kocka på! startar i BUU-klubben den 29 augusti. Då börjar också den åttadelade serien Kocka på med Bärtil och Isa. När den serien har sänts visas Isa Gris och Micke på Strömsö. Båda serierna publiceras på Arenan vid kampanjstarten.

Gapar plånboken tom efter ett år av intensiva studier? Känner du paniken komma krypande eftersom du inte fått något sommarjobb? Lugn, bara lugn! Vi har de bästa tipsen för att få sommaren att gå, samtidigt som du tjänar en extra slant.

1. Ordna loppis

Att köpa kläder i andra hand blir bara mer och mer populärt. Ett hett tips är därför att göra en obarmhärtig rensning i garderoben och sedan sälja allt överflödigt för en billig peng. Ordna gårdsloppis eller auktionera ut dina pinaler online!

2. Fånga en fisk

Allt som krävs är ett metspö och lite fiskelycka. Sätt dig på en trevlig brygga, vänta på napp och sälj sedan din alldeles pinfärska fisk för en passlig peng.

3. Bli gatumusikant

Ta mikrofonen i vacker hand och locka med dig din kompis som spelar gitarr. Ställ er på ett torg och underhåll världen med er fantastiska musik. Glöm inte hatten.

4. Börja blogga

Alla vet att det i bloggvärlden finns trevliga samarbeten, sponsrade inlägg och affiliatenätverk du kan dra nytta av. Så varför vänta? Starta en blogg redan i dag och gå på sommarfest med Linn Ljung och Malenami lagom till midsommar.

5. Hjälp släktingar

En riktig klassiker är att hjälpa nära och kära med diverse hushållssysslor. Klipp gräsmattan, barnvakta, städa en sommarstuga, passa en hund eller katt. Ofta finns det något du kan tjäna en liten slant på.

6. Plocka ett bär

Ta vara på (ta betalt för) det naturen erbjuder. Plocka bär och svamp så att fingrarna blöder och ta sedan oskäligt mycket betalt för 1/2 kilo trattkantareller.

7. Investera i aktier

Ett alternativ är också att du investerar dina sista euro i några aktier, lutar dig tillbaka och hoppas på det bästa.

8. Samla flaskor

Lever man på ruinens brant kan varje cent vara viktig. Ta en plastpåse under armen och gå ut på stan. Fredag- och lördagskvällar är extra tacksamma. Festivalhelger likaså.

9. Ställ upp som statist

Nu är det dags att låta din inre skådespelare glänsa! Under somrarna är det nämligen många filminspelningar som söker statister. Visserligen är lönen oftast inte mer än en biobiljett, men hej, då har du i alla fall tjänat in lite vardagslyx.

10. Åta dig frilansuppdrag

Även om du inte fått en fast anställning under sommarmånaderna har du kanske en chans att frilansa. Är du superbra på att ta bilder - erbjud dig att fota på ett bröllop! Talar du många språk - hör dig för om någon behöver hjälp med översättning! Fundera på vad du tycker om och erbjud din kompetens.

Har du flera tips? Lämna en kommentar.

Trots att man blivit äldre kan man ibland vilja njuta av en rejäl utekväll. Det är dock lätt hänt att man känner sig lite malplacerad bland alla 20-åringar på nattklubben. Svaret kan då vara ett disco med 50 år som nedre åldersgräns.

Lilu Nissinen-Turja är grundaren och eldsjälen bakom Disco K-50 som under sina tio år utvecklats från en småskalig sammankomst till ett månatligt evenemang som drar över tusen glada festare till Gamla studenthuset i Helsingfors.

- Idén föddes i mitt eget behov av att kunna gå ut och ha roligt med andra. Det var dock svårt att hitta ställen där folk i min egen ålder trivdes. Jag började tänka att kanske man kunde ordna något för äldre människor.

Discot där ingen tycker att man är pinsam

Hösten 2005 började Lilu leta efter lämplig lokal för ett disco för femtioplussare. På de första discona fanns det främst damer men med åren blev könsfördelningen allt jämnare. Vartefter att ryktet gick och intresset växte har discot flyttat till allt större lokaler. I dagens läge dansar 750-1 100 deltagare månatligen loss på Gamla studenthuset i centrala Helsingfors och alla tycker att det är befriande att kunna dansa och ha roligt utan att någon yngre tycker att man är pinsam.

- Om man tidigare levt ett socialt rikt liv och tyckt om att roa sig, varför skulle man då måsta sluta med det? Bara för att man fyller 50 blir man inte en annan människa.

Lilu Nissinen-Turja är grundaren av Disco K-50. Lilu Nissinen-Turja är eldsjälen bakom K50-discot. Bild: Lilu Nissinen-Turja, Otto Helkama Disco,Glad,Kvinna

För att komma in på discot måste man vid dörren uppvisa ID för att bevisa att man verkligen är över femtio. Yngre som hört om den goda stämningen och försökt ta sig in visas hem för att växa till sig lite.

- Det har dock hänt sig att vi släppt in någon enstaka 48-49-åring om personen haft med sig en äldre förmyndare som ser till att ”barnet” uppför sig, skrattar Lilu.

Tillställningar för äldre blir allt vanligare

40 procent av Finlands befolkning är över femtio och tillställningar som riktar sig till en äldre publik har blivit allt populärare. Disco K-50 som Lilu arrangerar är än så länge ett huvudstadsfenomen men hon hoppas att andra ska haka på och funderar lite på att i framtiden utvidga verksamheten.

- Det finns ju fina matställen och teatersalonger men om man som äldre vill gå ut och släppa loss finns det ingenting.

Femtioplussare släpper loss på Gamla studenthuset. K50-disco på gamla studenthuset. Bild: Lilu Nissinen-Turja, Otto Helkama disko,diskomusik

Hon påpekar också att man inte behöver dansa utan att det är ett öppet tillfälle att träffa andra i egen ålder. Under årens lopp har det även uppstått annan ljuv musik under discokvällarna.

- Vi har flera par som träffats här. Men jag vill påpeka att det inte är fråga om något singellider utan meningen är att festa, umgås och ha roligt. Bara för att man blivit lite äldre behöver man inte sitta ensam hemma och knyppla i gungstolen.

I flera fall har finländska husdjur avlivats på grund av att ägaren inte haft råd med djuret, uppger Veterinärförbundet. I X3M:s serie Har du det som krävs? granskar vi hur mycket tid och pengar som krävs för att ha olika djur.

Maria Ahonens föräldrar har alltid haft katt, själv skaffade hon katt först då hon flyttade från storstaden till landet.

– Jag har alltid älskat katter och mina föräldrar är likadana. De är härliga djur, misstänksamma och själviska och bryr sig inte om något. Jag tittar ofta på mina katter och önskar att jag kunde ha samma attityd som de har, säger hon.

I dag har Maria tre katter som tar upp mycket av både hennes tid och hennes pengar men ger minst lika mycket tillbaka.

Köp inte katt, adoptera den

Maria förstår inte varför folk köper raskatter för tusentals euro när man istället kan hämta en hemlös katt från ett katthus. Alla hennes tre katter är bondkatter.

– Man ska inte köpa katter, man ska adoptera katter. Katthusen är proppfulla med katter som behöver hem, säger hon.

Tålamod och städiver viktigt

– Det krävs jättemycket tålamod för i synnerhet så här på sommaren härjar katterna hela tiden. När man blir väckt klockan fem på morgonen så kan det kännas lockande att göra pälshattar av katterna istället. Men de är ändå så gulliga och söta att man alltid glömmer hur jobbiga de ibland kan vara, säger hon.

Tre katter smutsar ner hel del och Maria säger att hon städar hela tiden.

– Jag dammsuger två gånger per dag, på morgonen och på kvällen. Så ska deras lådor tömmas och dessutom ska lådorna tvättas en gång i veckan. Jag tror inte att folk förstår hur mycket kattägare egentligen städar, säger hon.

Maria lägger ner en stor del av sin tid på katterna. Också när hon inte är med dem så tar de upp hennes energi. När hon är på jobbet får hon ibland dåligt samvete för att hon inte är hemma, trots att hon vet att katterna klarar sig.

– I tid sätter jag ner flera timmar per dag på katterna. Förutom att städa och fixa mat åt dem så måste man också leka med dem, säger hon.

Maria erkänner ändå att hon kanske är en extrem kattägare som dammsuger flera gånger varje dag och använder det mesta av både sin tid och sina pengar på katterna.

Viktigt att ha en buffert

– Jag lägger ner en massa pengar på mina katter. Det är något man måste tänka på när man skaffar vilket som helst husdjur att det är en jättestor kostnad. Om något händer och man till exempel måste föra djuret till veterinären på veckoslutet så kan det kosta flera hundra euro, säger hon.

Nyligen var Maria tvungen att föra sin katt Hjördis till veterinären en lördag. Det visade sig att katten inte led av något värre men veterinärbesöket kostade ändå 400 euro. En annan gång måste katten röntgas och Maria fick en räkning på 700 euro.

Att ha en buffert är ett måste enligt Maria. Själv har hon en buffert på ungefär tusen euro för oväntade utgifter. I värsta fall kan hon också ringa sin pappa och låna pengar.

– Om man redan har svårt att klara sin ekonomi ska man inte skaffa några djur för det är jättedyrt, säger Maria.

Marias katter är lyxdjur

Maria är medveten om att hon lägger ner extra mycket pengar på sina katter. Hon ger till exempel endast organisk mat åt sina katter. Ibland får de finare mat än hon själv.

– En lördag kväll köpte jag en minimal bit inre filé i köttdisken och kötthandlaren sa att vad bra att du unnar dig själv något gott trots att du är ensam. Jag ides inte säga att jag skulle ge köttbiten åt mina katter, säger hon.

När katten Hjördis fyllde fem år köpte Maria en hummer åt henne från Stockmann.

– Hjördis sniffade på hummern en stund och tyckte att det är äckligt så det slutade med att jag åt den själv.

Kan kattägare prata om annat än katter?

– Jag pratar mycket om mina katter, men jag pratar nog mycket om annat också. Inte är katterna hela mitt liv. Jag har min sambo, mitt jobb och jag dj:ar, så mitt liv går inte ut på katterna, säger Maria.

En annan fördom är att kattägare bara kan posta bilder på sina katter.

– Jag har nästan 10 000 bilder på mina katter på mitt Instagramkonto, så den fördomen stämmer nog.

För Henrica Kumlin var det ett självklart val att ta ett mellanår för att jobba som au pair. Efter långa efterforskningar hittade hon en familj i Schweiz som passade henne.

I X3M:s serie Mitt mellanår utforskar vi olika mellanårsalternativ för den som inte är sugen på att studera eller jobba i höst. Henrica Kumlin valde att jobba som au pair i Schweiz.

- Det var lätt det bästa året i mitt liv. Jag blev för det första helt förälskad i landet, Schweiz har allt, och det funkade med familjen. Vi älskade inte varandra varje dag men när är det så? säger hon.

Hon berättar hon pratade med flera olika familjer innan hon hittade familjen hon slutligen jobbade för.

- Det tar länge att hitta rätt för först måste du få all info om familjen, sedan måste du bestämma dig om du vill bo hos dem och efter det måste de avgöra om de vill ha dig.

Ställde rimliga krav

Henrica säger att familjen hon fastnade för verkade bestå av schyssta människor och att omständigheterna i familjen var rätt. Ett krav för henne var att värdfamiljen inte krävde att au pairen också skulle vara ansvarig för städningen i huset.

- Jag hör till dem som tycker att au pairen ska sköta barnen. Klart man hjälper till att hålla huset i skick och till exempel hjälper med att diska undan. Men jag tycker inte att au pairen ska grovstäda ett trevåningshus en gång i veckan.

En familj hon talade med ville att hon också skulle vara ansvarig för städningen. När hon vägrade meddelade de att hon inte fick jobbet.

Tydliga riktlinjer

Eftersom en au pair sover på jobbet, alltså hos värdfamiljen, säger Henrica att det är viktigt att det finns tydliga spelregler mellan au pairen och familjen. Henrica hade ett schema där det tydligt stod skrivet när hon förväntades jobba och när hon var ledig.

- I början kändes det konstigt att ha en läseordning men nu i efterhand tycker jag att det var bra.

Hon säger att det i början ändå var utmanande att dra en gräns för hur mycket hon skulle umgås med sin familj under sin fritid.

- Ibland ville barnen leka och se på film under min fritid. Vissa gånger valde jag att umgås med dem och andra gånger sade jag att jag måste göra något annat. Min familj förstod att jag behövde mitt privatliv, på samma sätt som de ibland behövde sitt.