Har ditt barn alltid hål på byxknäna eller lyckas du alltid få hål på byxbaken? Här kommer några tips på hur du kan reparera, laga och förstärka dina jeans. Tipsen går även att använda på andra plagg i andra tyg än jeans och på andra ställen än just byxbak och knän.

Bra att ha:

• trasiga jeans
• sytrådar i olika nyanser av blått, grått och eventuellt orangebrunt
• jeansnålar till symaskin
• limflor/limhinna
• textillim
• sax
• sprättare
• strykjärn
• bitar av jeans i olika färg
• tavelkrita/textilkrita
• linjal
• rött och vitt tyg till monsterlappningen
• svart textiltusch till monsterlappningen

Grundregler:

1. Lappa tillräckligt stort område, annars går det genast hål igen precis bredvid lappningen.
2. Välj tråd med omsorg. Ta med byxorna till en affär som säljer sytråd. Dra ut en bit av tråden och lägg den på området som ska lappas. Ofta är det bättre med en grå tråd än en mörkblå, se vilken nyans som syns minst på dina byxor och använd den.
3. Det finns två vägar att gå - endera så väljer man att klippa bort alla lösa trådar som spretar runt hålet (ofta är de ganska vita) eller så låter man dem vara kvar och syr fast dem. Beroende på hur byxorna ser ut och vilka lappar du har att lappa med kan det ena alternativet synas mer eller mindre än det andra.

Reparera med lapp underifrån

Jeanslapp med textillim. Jeanslapp Bild: Yle/Lee Esselström

Välj tråd med omsorg (se ovan). Sy med tät sicksack kors och tvärs över hålet och lappen under. Försök fästa alla lösa trådar om du har dem kvar. Annars kan du sicksacka runt hålets kanter och lite utanför, för att fästa lappen ordentligt.

Reparera gärna samtidigt i förebyggande syfte om det ser ut att bli hål snart på ett större område.

Lappad byxbak med lapp underifrån. lappade jeans Bild: Yle/Lee Esselström

Reparera med lapp ovanpå

Jeans med många hål och svaga partier före lappningen. trasiga jeans Bild: Yle/Lee Esselström

Du kan göra egna lappar genom att klippa till en lämplig bit eller figur och sedan stryka fast limhinna på baksidan av lappen. Dra av skyddspappret och lägg lappen på önskat ställe och stryk fast. För att en sådan här lappning ska hålla bättre sicksackar man sedan runt hela lappens kant.

Om byxorna är små och smala eller lappen stor kan det löna sig att sprätta upp sidsömmen av byxbenet så att du kommer åt att lappa t.ex. ett knä. Sprätta upp den söm som är dold, inte den med dekorationssöm så är sömmen lättare att återställa när du lappat klart. Sy fast byxans sidsöm igen när du lappat hålet.

Sprätta upp sidsömmen så är det lättare att komma åt med symaskinen. Sprätta Bild: Yle/Lee Esselström

Jeansen lappade med lappar ovanpå hålen och de svaga partierna. Lappade jeans Bild: Yle/Lee Esselström

De två ovannämnda sätten att reparera, med lapp under och lapp ovanpå kan också kombineras för att få en riktigt slitstark lagning.

Gör en lappning med attityd

Monsterlappning. Monsterlappning Bild: Yle/Lee Esselström

Här klippte jag till en jeanslapp större än hålet och en bit rött tyg i samma storlek. Först strök jag limhinna på baksidan av den röda biten och sedan tog jag bort skyddspappret och strök fast den röda biten ovanpå jeansbiten. Sedan sicksackade jag runt kanterna.

Barnbyxor är ofta så smala att sidsömmen behöver öppnas i anslutning till hålet så att man kommer åt att sy ordentligt. Sätt en sträng med lim runt lappens kanter och placera den under hålet. Klipp till kanterna på hålet så att alla extra trådar kommer bort och forma eventuellt hålet så att det blir mer som en mun eller ett gap, om du så tycker. Sy fast lappen med raksöm längs kanterna, från ovansidan. Sicksacka sedan runt hålets öppning.

Barnbyxorna före monsterlappningen. trasiga jeans Bild: Yle/Lee Esselström

Gör en förstärkning av byxorna

Om du tycker hål är snyggt men lite väl kallt och dragigt kan du istället för att välja någondera av de redan nämnda lappningssätten istället förstärka byxorna med en lapp under det trasiga/försvagade området. Klipp till en lämplig lapp och sicksacka kanterna. Lägg lim längs kanterna och placera den på önskad plats inuti byxan. Tryck fast så att det blir jämnt och snyggt och låt torka.

Rita raka stödlinjer med tavelkrita/textilkrita och linjal på byxans rätsida längs lappens kanter. Sprätta eventuellt upp en bit av byxans sidsöm för att komma åt att sy fast. Sy fast lappen med raksöm med den tråd som passar bäst till just dina jeans.

Förstärkta jeans med lapp under hålet. Jeans Bild: Yle/Lee Esselström

Den nya finlandssvenska adelskalendern har kommit ut. Det gör förstås alla blåblodiga lyckliga medan resten är gröna av avund. Men ingen fara! X3M har lösningen för dig som är en vanlig Svensson och trånar efter ett ädelt och klassiskt efternamn.

Varsågod, här är ditt nya släktnamn (om det inte duger kan du låta den hitta på ett nytt):

Servera den dyra skumpan i början av kvällen. Förbered dig på att gästerna ska ha en roligare kväll än du. Spara disken till första morgonen i januari. Så lyckas du med nyårsfirandet enligt vett och etikett-experten Mats Danielsson.

I slutet av året firar och festar vi mera än någon annan tid på året. Det har varit julfester, julmiddag, släktträffar och kaffebjudningar. Nu har vi bara årets största fest kvar, nyårsafton. Men finns det några regler på hur jag ska föra mig? Och vad ska jag ha på mig?

Svenska vett och etikett-experten Mats Danielsson svarar på etikettfrågor, året om. Mest handlar det om kläder.

- Man vill veta om det är okej att bära den här slipsen med den kavajen. Då skulle jag som värd försöka hjälpa mina gäster och sätta dresscode. Gärna frack. Du skulle veta hur artiga gästerna blir när de klär upp sig.

Mats Danielsson. Författaren och föreläsaren Mats Danielsson. Bild: Foto: Privat.

Okunskap om etiketten

Du kanske är rädd för att göra bort dig. Men det är inte vad du borde oroa dig för.

- Den vanligaste rädslan är att jag själv gör bort mig när vett och etikett egentligen handlar om att göra det bekvämare för omgivningen, säger Danielsson.

Hur viktigt är det att följa etikettreglerna då?

- Det är faktiskt inte så himla viktigt. Och går det fel så gör det ingenting. Man kan ju hjälpa varandra. Ett bra exempel på det här ägde rum på en nobelbankett. En av de kvinnliga gästerna var på väg att placera sin kuvertväska på bordet. Det här såg drottning Silvia i ögonvrån och lade omedelbart sin egen väska på bordet.

- På det här sättet bröt en kunnig person mot reglerna och visade att det kan bli rätt ändå, säger Danielsson.

Låt bli att tycka för mycket

Mats Danielsson tycker inte att vi ska lägga ner allt för mycket energi på att fundera huruvida vi äter med rätt gaffel eller om vi hälsade med ett "hej" istället för "goddag". Allt sådant är trivialt.

- Tänk istället på att vara trevlig och ödmjuk. Sitt inte och tyck om andra människor. Hjälp dem istället.

För det kan hända att du följer väldigt föråldrade etikettsregler.

- Vissa regler är rent ut sagt dumma. En av dem är att män inte får bära bruna skor efter klockan 18. Det baserar sig på 1800-tals-regler när männen gick i mörk kostym för jämnan. Eller när en kvinna skulle gå upp för en trappa. Då skulle mannen gå före henne. Allt för att hindra att man fick en glimt av hennes anklar.

Etiketten utvecklas med tiden

Teknik, nya kulturer och ungdomen påverkar vår kunskapsnivå gällande vett och etikett.

- Det är lätt för mig, som en 57-årig man, att klaga på ungdomar och deras mobiltelefoner eller att de knappt hälsar på folk. Men för dem är ju det här en naturlig verklighet.

- Jag vill inte att mitt sällskap vid middagsbordet tittar på sin mobiltelefon. Men för ett par 15-åringar är det här helt på sin plats. Etiketten förändras och anpassas med tiden, tack vare nya kulturer och vad vi själva tycker att är okej eller inte. Därför kan man heller inte säga om vi har blivit bättre eller sämre på etikettregler, säger Danielsson.

Gillar du inlagd gurka, rödbeta eller sill? Ålderdomligt? Pyttsan. Enligt The National Restaurant Association är fermenterad mat en av de hetaste mattrenderna år 2016.

Varje år sammanställer The National Restaurant Association en lista på de hetaste trenderna i matväg som är på kommande.
Inlagd mat finns i toppen medan fritering minskar i popularitet.

Inlagd gurka. Inlagda gurkor. Bild: Svenska Yle/Camilla Forsén-Ström

Grönkål och quinoa kommer att ta ett steg tillbaka. Den traditionella spannmålspastan kommer att få en ansiktslyftning genom att använda mera exotiska ingredienser.

Vad sägs om squash-"pasta" eller en lasagne med morötter?

Den amerikanska trendrapporten har visat sig vara aktuell även i Finland. Mattrenderna "over there" sprider sig snabbt till den kulinariskt intresserade finländaren, skriver Helsingin Sanomat.

Mera grönsaker på tallriken

Enligt The National Restaurant Association, som består av närmare 1600 kockar, kommer köttet att spela en mindre viktig roll i våra menyer. Och när vi äter kött ska det gärna vara lokalproducerat och ekologiskt.

Pulled pork, som slog igenom stort under 2015, kommer fortsättningsvis att tillagas i våra kök, tror experterna.

Pulled pork. Pulled pork av fläsklägg Bild: YLE/Strömsö

Grönsakerna fortsätter ännu att ta upp en stor del av tallriken. En trendig sallad består av Heirloom tomater (en tomatsort som får mogna naturligt), ruccola och blomkål.

Smaker från Afrika och Mellanöstern tar ett steg framåt

Kokosnöt, yoghurt, äggplanta, jordnötter och chili är alla exotiska ingredienser och kryddor som blir en stor mattrend 2016.

Nudlar, skräpfisk, kålsallad och äggviteomeletten hamnar långt ner på listan.

Även blodkorv, chokladdoppad bacon och ärter förutspås bli mindre vanliga i våra kulinariska upplevelser.

Det är bara att erkänna, de flesta av oss är mer eller mindre beroende av våra telefoner. Men alla kan vi lära oss att använda den på ett smart sätt som inte irriterar omgivningen.

Alla känner vi en typ som sitter med mobiltelefonen fastlimmad i handen i alla väder, eller kanske du själv är en sådan? Socionomen Sven Rollenhagen har skrivit boken Mobikett som lyfter fram vett och etikettfrågor för mobilanvändning.

- Jag är själv teknikvän och vill absolut inte moralisera eller gå tillbaka till tiden före mobilen utan istället ta fram en manual kring hur man skulle kunna tänka i det här ämnet. Vi ska inte sluta använda mobilen utan istället använda den på ett smart sätt som inte stör eller stressar omgivningen.

Irritationsmoment för omgivningen

Elever sitter i skolan fibblar med telefonen istället för att lyssna på läraren. Folk går på gatan eller kör bil tittandes på sin telefon istället för att fästa sin uppmärksamhet vid trafiken. På restauranger sitter kunder och visar klipp på sin mobil eller bara talar väldigt högljutt i telefon, något som sällan stör användaren själv men däremot övriga matgäster.

"En för ivrig mobilanvändare är ett irritationsmoment för omgivningen. Det är dags att vi gör något åt saken." - Sven Rollenhagen

Lägen då det gäller att skippa mobilen

I boken Mobikett har Sven lyft fram inte bara sina egna åsikter utan även skolpersonals, psykologers och s.k. vanliga användares reflektioner kring mobilanvändning. Hur ska man då veta när det är okej att använda sin telefon?

- Jag brukar dela upp det i tre zoner. Den röda zonen är tillfällen där en mobil absolut inte hör hemma, t.ex. på begravningar, då man hämtar sitt barn på dagis eller då man ska resa och står i säkerhetskontrollen, då är det läge att fokusera på det man har framför sig och telefonens rätta plats är i fickan.

Välj ditt användningssätt enligt situation

Till gula zonen hör enligt Sven tillfällen i vilka man bör känna av situationen och på basis av det avgöra vilket mobilbeteende som är mest lämpligt. På en fullpackad buss är ett sms betydligt trevligare än ett högljutt samtal.

- Är man elev i en skola kan man säkert bra ha med sig sin mobil men man ska hellre fokusera på det som händer istället för att sitta och slösurfa. Läraren lär sitta på information som mer användbar än vad din telefon just då kan erbjuda.

Den gröna zonen innefattar situationer där man helt avslappnat kan ge sig hän till vad helst mobilen råkar erbjuda för tillfället. Finns det inte människor runt omkring som störs av ditt surfande eller pladdriga samtal är det bara att njuta av att tala med en kompis eller sitta på en parkbänk och gå igenom sitt Facebook-flöde.

- Problemet är att folk inte tänker på när och var man kan använda mobilen på ett smart och hänsynsfullt sätt utan bara kör på oberoende socialt läge.

Trafikljus Bild: EPA/RAINER JENSEN / KARL-JOSEF HILDENBRAND

Ingen vill tävla med en telefon

Sven talar om den digitala stress som många lider av och uppmanar folk att nu som då hålla en mobilfri period för att komma ifrån behovet av att vara online hela tiden.

- Man kan införa egna mobilfria zoner för sig själv för att begränsa sin användning. Om man går och tränar eller ser på en film med familjen kan man ta en paus från telefonen. Är man ute och promenerar kan det vara skönt att lyssna på fågelsången istället för musik men det kan också hända att man ser något vackert man vill föreviga och då är mobilen ett behändigt sätt att göra det på.

Då man diskuterar mobilanvändning är det lätt hänt att man börjar moralisera, något som Sven önskar att inte var fallet.

- Mer eller mindre alla gillar sin mobil och njuter av det den har att erbjuda men det är sunt att vara lite självkritisk till den egna användningen och vara en digital förebild för sina nära och kära. Man får inte glömma att vi människor mår bättre då vi ostört kan sitta och prata utan att alla sitter och kollar på sin mobil.

"Ingen gillar att behöva tävla om uppmärksamheten med en teknisk apparat." - Sven Rollenhagen

Läs också hur vi påverkas av att ständigt vara uppkopplade

År 2015 fick älgjägarna i vårt land fälla 45 000 djur. Men sannolikheten är liten att steken landar på något annat än jägarfamiljens bord.

Jakt är en stor fritidssysselsättning i vårt land, men det mesta vilt man hittar i butiken kommer från utlandet. Efterfrågan finns, men utbudet är ytterst litet.

- Vi kan tyvärr inte sälja älgkött för vi kan inte få det nånstans ifrån, säger butiksbiträdet Meeri Nummela bakom köttdisken på Prisma i Vasa.

Gäller också annan vilt

Tittar man i butiksdiskarna märker man att hjortdjuren kan komma från Nya Zeeland, kaninerna från Tyskland och haren från Argentina. Transportsträckorna blir långa och det ekologiska avtrycket stort. Stefan Pellas är jaktchef på Finlands viltcentrals kontor Kust-Österbotten kontor och han såg gärna att vi slapp importera så mycket vilt.

Stefan Pellas. Stefan Pellas, jaktchef vid Finlands viltcentral Kust-Österbotten Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund

- Inhemsk älg är ett efterfrågat och ekologiskt och smakfullt alternativ. Tyvärr är djurbeståndet sådant att man inte kan öka på avskjutningen för den här sakens skull. Älgstammen behöver hållas på en livskraftig nivå, säger Stefan Pellas.

20 - 25 kg älg per jägarfamilj

Jägarna betalar för att jaga och inom jaktlaget delar man på bytet.

- Vi säljer inget älgkött i vårt jaktlag, berättar Johan Lillqvist, jägare i Munsala jaktlag. Var och en får sin del och så gör man vad man vill med den. Säljer eller ger bort eller äter upp köttet. De flesta konsumerar allt själva.

Men det finns jaktlag som säljer älgkött och då gör de det ofta i stora ostyckade bitar.

- Då handlar det ofta om att de behöver finansiera sina slakthus, som ju blir dyra att bygga, berättar jaktchef Stefan Pellas.

Försäljning av kött förutsätter en ganska omfattande byråkrati med tillstånd och faciliteter. Vissa regler har förenklats men det är ändå många krav kring kötthanteringen i dag.

- Men det verkar nog som om vi är lite försiktiga i det här landet, medger Stefan Pellas. I Sverige har man slakterier som säljer enbart viltkött och det är en nisch som också kunde introduceras här. Men djurbeståndet bord vara större för att garantera jämn tillgång på kött.

Behövs kontakter

Vissa specialbutiker säljer färskt älgkött, men då får man betala ett ganska högt pris. Och för butikerna gäller det som för de privata konsumenterna: Man ska ha kontakter.

- Givetvis, det är som med allt annat här i världen, ler jägare Lillqvist.

År 2015 finns 40 ord med på nyordslistan, bl.a. dumpstra, faktaresistens och klickokrati. Vad tycker du om vår svenska i dag?

Vilket ord tycker du fattas i nyordlistan och tycker du något ord är olämpligt?

Tidigare nyord har varit ord som kotlettfrilla, pimpa, reklejma, pudla och bekräftelsehora. Vad tycker du är korrekt språk i olika situationer? Experttimmen i Radio Vega på torsdag diskuterar nyorden och svarar på pubilkens frågor tillsammans med Anna Maria Gustafsson från Språkinstitutet och Birgitta Agazzi som har varit nyordsansvarig på Språkrådet i Sverige.

Du kan förstås också fråga om annat än nyord. Finns det något du funderar på om stavning, ordföljd eller annat?

Här hittar du nyordslistan 2015.

Om man ser sig om på finska mediasajter just nu är det en sak utöver det vanliga flödet som står ut. Hockey-VM. För juniorer. Man får intrycket att årets upplaga är någonting extra speciellt eftersom det är mycket väsen om det. Men är det verkligen så?

Jesper von Hertzen på sporten på Svenska Yle är inte helt överygad.

– Det är nog inte så stort som det ser ut att vara om man tittar i finska medier, säger Jesper. Nog tycker jag att det har gjorts en större affär av det än vad det är.

Linnea de la Chapelle från X3M-nyheterna är inne på ett annat spår:

– Jag tycker att vi har en exceptionell första hockeykedja och det är ovanligt att 17-åringar är så bra, säger Linnea. Jag tycker att det är bra att det får utrymme, för om man nu är så bra när man är 17, så tänk då vad man blir sen när man är 25!

Mycket väsen för ingenting

Men det är just det där med att det är unga som spelar som kan skapa känslan av att det får för mycket uppmärksamhet i proportion till vad spelet bjuder på.

– Du har en miljon människor som jublar och följer med extatiskt hur några 17- och 18-åringar lirar hockey, säger Jesper. Det är ju medryckande matcher, de är skoj att titta på. Nivån är ju sen vad den är, även om de bästa spelarna ju verkligen är duktiga. De kommer förmodligen att klara sig långt.

Jesper menar inte att spelarna inte skulle vara värda hajpen, men han påpekar att det skrivs och talas mer om de här spelarna än om många andra idrottare i andra grenar som är exakt lika bra.

Hemma bäst

Hemmaplanen kan vara en annan sak som drar, och känslan av att man som publik kanske får se framtida storheter ta sina första steg. Stjärnspelarna visar ju i och med de här matcherna upp sig för talangjägare och tryggar potentiellt sin framtid i och med det här. Det här är deras chans att visa framfötterna.

Att det missas lika ofta som det skjuts mål, och att det ofta blir betydligt högre slutresultat än det skulle bli i de äldre åldersgrupperna menar Linnea kan vara just charmen i juniorhockey.

I tusentals år har mänskor ätit insekter. Inte för att de lidit hungersnöd, utan för att det är gott. Men varför gör inte vi i Europa det? I framtiden kommer vi att göra det.

Lena Huldén, entomolog (insektforskare) vid Helsingfors universitet har sammanställt ett digert informationspaket i boken Minikarjaa, Hyönteiset ruokana (Like 2015). Hon presenterar insektätandets historia, var man ätit insekter, varför vi borde göra det och hur man kan göra det i Finland.

För även om de flesta europeer tycker att tanken på att sätta en larv eller en syrsa i munnen är otroligt obehaglig så kommer många av oss i framtiden att vara entomofager, insektätare. Helt enkelt för att jorden ska kunna förse tillräckligt många människor med det protein de behöver.

Lena Huldén och Anna Dönsberg Bild: Amanda Mylläri

I industrialiserade länder får invånarna största delen av sitt protein från boskapsuppfödning och fiske. Haven börjar vara utfiskade och av all odlingsbar mark går 70 procent till boskapsuppfödning. För ett kilo nötkött krävs tre till tio kilo säd. Säd som i sig kunde vara mänskoföda Om vi vill bevara biodiversiteten så kan vi inte börja hugga ner de sista urskogarna för att få betesmark utan då måste vi uttryckligen hålla oss till insekter.

Hurdå?

Det lättaste sättet att börja, enligt Lena Huldén, är att gå till en djuraffär och köpa fältsyrsor. Dom säljs som mat till t.ex. ödlor. Fältsyrsor kan man föda upp hemma i lådor och när man har till räckligt av vuxna syrsor lägger man dem i frysen så att de dör.

Så kokar man upp olja och lägger i syrsorna. Dom är färdiga på ungefär en halv minut. Därefter tar man upp dem, saltar dem och äter. Det enda man måste vara noga med är att de alla är levande när de läggs i frysen. Man kan också hoppa över frysandet. Men då riskerar man att någon av dem rymmer och väcker en på natten med sitt spelande.

odlingsbur för svart soldatmyra: Fram 432 av Katharina Unger

Elegant matmaskin

I Minikarjaa Hyönteiset ruokana finns också en bild på en hushållsapparat där man kan odla svart soldatfluga i sitt eget kök. Österrikiska Katharina Unger har utvecklat en enhet kallad ”Farm432” som på 432 timmar förvandlar ett gram ägg av svart soldatfluga till 2,4 kilo larvprotein i form av puppor med hjälp av lite köksavfall. Larverna innehåller 42 procent protein så det är ett mycket effektivt sätt att skaffa mat. Pupporna kan man sedan använda i matlagningen istället för kött.

Maskinen är vit, elegant utformad och stor som en matberedare. Den kan lätt misstas för en designhögtalare. Meningen är att den ska kunna stå hemma på diskbänken och se snygg ut, samtidigt som den producerar god och näringsriktig mat. Klart dominerande är den stora glaskupolen, under den lever flugorna sitt korta liv, som bara varar ett par dygn. Se videon hur det går till.

Nej inte jag!

- Det finns inte en enda människa som inte äter insekter, säger Lena Huldén. Om du dricker en kopp kaffe eller äter en bit choklad så har du fått i dig insekter eller deras ägg. Och om du äter grönsaker så har du bara två alternativ; antingen äter du så fruktansvärt besprutade grönsaker att inga insekter kunnat leva på dem eller så får du i dig åtminstone bananflugelarver. Det är ingenting märkligt med det.

Samla inte vad som helst

Det bästa sättet att börja som entomofag är alltså att odla insekter själv. För det finns 22.000 insektarter i Finland och du måste känna till vilken art det lönar sig att samla. Vissa arter ger ingen näring, andra kan vara direkt giftiga eller leva i en miljö som är så full av bakterier att de är oätliga av den orsaken.

Bild: YLE/ Sandra Suominen

- Jag vill inte att folk ska börja gräva i myrstackar efter myrägg, säger Lena Huldén. Det leder bara till att andra djur kommer in i stacken och förstör den som boning för myrorna. Sök då hellre upp hästmyror i gamla stockhus för de ställer till med skada.

Halvfabrikat

Det troligaste är att vi inte alla börjar odla våra insekter själva utan i framtiden köper vi proteinmjöl som är gjort på malda insekter. Det kommer att komma halvfabrikat till butikerna som innehåller insektprotein och vi kommer att kunna köpa insektsmjöl som man kan sätta i t.ex. semlor eller köttbullar. I jämförelse med hur invecklad och industrialiserad produktionen av t.ex. sojamjöl är så är det här mycket renare och enklare.

ätbara larver

Hur etiskt är det?

När det gäller djurhållning så står vi inför en koldioxidparadox. Om vi vill att djurens ska avge så lite koldioxid som möjligt så bör både deras rörelsefrihet och livstid begränsas. Det bästa ur klimatsynpunkt är att ha så effektivt och industriellt uppfödda grisar och broilers som möjligt. För om de tillåts leva enligt sina behov så höjs koldioxidutsläppen. Men där kommer frågan om etiskt djurskydd emot. Vi vill ju inte att de ska leva så.

Insekter däremot kräver mycket lite plats. Vi kan odla så kallade sällskapliga arter ihop och vi kan föda upp dem på billiga råvaror och de lever bara en kort tid. Något problem med slakten blir det inte heller. Det är bara att plocka in dem i en frys. Det lönar sig inte heller att behandla insekter dåligt en längre tid. För om de inte får sina minimibehov tillgodosedda så dör dom - allihop. Och det är ju inte en bra affär. En insekt som förökar sig mår i princip bra.

Delikatess på menyn

Länder som Kina Thailand, Mexico och länderna söder om Sahara är experter när det kommer till insekter som livsmedel. I Kina har insektodlandet industrialiserats till stora fabriker. De första restaurangerna i Finland som har insekter på menyn kommer att komma inom några år, bara EU-lagstiftningen blir färdig. Den ska gälla alla EU-länder och alla ätbara arter, så det tar sin tid.

Utvecklingen går långsamt när det är frågan om att introducera ett nytt livsmedel. En enda skandal och det här stannar upp, och det här är alldeles för viktigt för att slarvas bort, betonar Lena Huldén.

I vår kommer Topi Kairenius att utkomma med en kokbok för entomofager, även den på Like. Läckra recept med krispiga smaker utlovas.

”Nytt år, nya möjligheter! Beach 2016! Kom i jeansen du hade då du var 23!”

Gymmen är fullproppade av människor som i nyårsnattens skumppadimma dyrt och heligt lovat sig själv och andra ett nytt liv i en vältränad kropp. Då festligheterna är överstökade och vardagen är ett faktum är det dock inte lika lätt att i längden hålla vad man lovat.

Personliga tränaren Amanda Bruce ger sina bästa tips på hur man tar sig upp från soffan och kommer igång med träningen.

- Då man avger ett nyårslöfte ska man fundera på VARFÖR man gör det. Motiven är viktiga. Hälsorelaterade orsaker är i längden betydligt mer motiverande än utseendemässiga.

- Att göra ett kroppssammansättningstest och inse att man t.ex. har mycket visceralt fett kring magen, d.v.s den fettvävnad som omger de inre organen, väcker upp de flesta och motiverar bättre än en bild av någon glammig Hollywood-stjärna. Största målet med din träning kan inte vara utseende.

Amanda Bruce jobbar som personlig tränare i centrala Helsingfors. Amanda Bruce är personlig tränare. Bild: Yle / Hannah Norrena

Så kommer soffpotatisen igång

För den ovana motionären kan gymmet vara en skrämmande plats. Trauman från skolgymnastiken, en dålig självkänsla vad gäller den egna fysiska förmågan eller tron att man måste vara färdigt vältränad för att gå dit kan vara hinder för att ta tag i träningen.

Om man är en inbiten soffpotatis som bara inte kommer upp ur soffan eller vågar gå till gymmet av rädsla för att bli jämförd med alla vältränade, proteindrickande Instagram-drottningar kan träning i och utanför hemmet vara ett alternativ.

- Bara genom att börja promenera och göra små ändringar i kosten kan man åstadkomma underverk. Enkla styrkepass där man använder sin egen kroppsvikt går bra att göra hemma och nuförtiden finns det massor med träningstips och videon på nätet.

Amanda poängterar att om man inte tidigare tränat alls så ska man börja försiktigt eftersom kroppen är ovan med fysisk ansträngning.

- Stavgång, promenad, yoga och grupptimmar som tränar hela kroppen är bra inkörsportar. Vill du gå på gym ska du inte tveka att fråga efter hjälp. Nästan alla gym erbjuder vägledning och man kan oftast bekanta sig med dem gratis.

Yoga är en mjuk och stärkande träningsform som passar för nybörjare. Yogaklass i USA Bild: EPA/MICHAEL REYNOLDS

Ha tålamod

Då man bestämt sig för att ta tag i sitt liv och tagit de första stapplande stegen längs lokala spånbanan är det lätt att man blir för övrig och gasar på för hårt. Man vill se resultat fort och anstränger kroppen för hårt, för snabbt.

- Planera din träning och starta med 2-3 pass i veckan och håll dig till den planen. Vilodagarna är viktiga. Känner du dig jättetaggad en vilodag kan du istället t.ex. ta en extra promenad men undvik att sätta in en massa hårda gympass direkt.

- Man måste inte alltid bli jättesvettig och ge allt, det finns massa träningsformer som belastar din kropp på ett effektivt sätt utan att du behöver gå därifrån med blodsmak i munnen.

En personlig tränare är din vän

I otaliga reality-serier på TV har vi fått se överviktiga människor bli pinade av hårdhudade tränare som skulle vara skrämmande även för den mest luttrade marinsoldat. Amanda påpekar vikten av att vara ärlig med sina mål och kritisk i sitt val av tränare så man får rätt typ av tränare och hittar en rolig träningsform.

- Jag personligen tror inte på något jättestrikt och gör inga totalförändringar i livet. Jag försöker så noggrant som möjligt reda ut vad kunden behöver hjälp med och varför. Det finns dock inga genvägar. Många tror att bara man köper tio gånger med en PT så är allt klappat och klart men man måste ju göra jobbet själv.

"För stora förändringar håller sällan på lång sikt och få vill leva på soppa och sallad resten av livet. Allt handlar om att hitta balans." - Amanda Bruce

Du är vad du äter

Förutom träningsmotivation är kosten en fallgrop för många. Speciellt efter nyår och efter sommarsemestern då folk vill gå ner i vikt har de en tendens att skära ner sitt kaloriintag alldeles för mycket.

- För stora förändringar håller sällan på lång sikt och få vill leva på soppa och sallad resten av livet. Allt handlar om att hitta balans och äta tillräckligt av näringsrik mat. Man ska ha gränser men inte vara för strikt.

- Har man problem med sötsuget så kan man t.ex. försöka begränsa godsakssmaskandet till en dag i veckan istället för att förneka sig allt gott i evighet, då är det lättare att hålla sig till det. Man kan fast äta efterrätt varje dag, det är bara en fråga om VAD man äter. Det finns många alternativ som är både goda och hälsosamma.

Amanda Bruce gästade Lördax på Radio Vega 2 januari 2015 och intervjuades av Hannah Norrena och Sonja Smederevac.

Kolla efter vita fläckar på kompisens kinder, välj stora skor och gå omkring med ditt eget disco i huvudet. Det är några av vildmarksföretagaren Benjamin Donners tips för hur du klarar av extremkölden.

Tågen går trögt och bilarna vägrar starta. Cykeln känns som en traktor och när du tvingas gå eftersom allt annat står stila känns det som att tårna håller på att trilla av. Vad ska vi ta oss till för att klara av den här extrema kölden? Det vet vildmarksföretagaren Benjamin Donner som njuter av temperaturer som går ner mot minus 25.

- Jag tycker det är friskt och skönt nu, det är härligt att få känna lite kyla, säger han.

Benjamin Donner ger sig gärna ut i kölden, till exempel för att åka långfärdsskridskor. Benjamin Donner ute på tur med långfärdsskridskorna. Bild: Benjamin Donner / aavameri.fi

Orsaken till att vi fryser är faktiskt för att kroppen försöker skydda sig.

- Blodkärlen drar ihop sig i huden, för att skydda de vitala organen. Blodet koncentreras liksom till kärnan. Det är då du börjar känna dig lite huttrig och hjärnan ger signaler till musklerna att börja producera värme. Då börjar du skaka.

Smärtan vi känner är ett resultat av att blodcirkulationen inte riktigt fungerar ända ut i tårna och fingrarna.

Har glömt hur man ska bete sig

En annan orsak till att vi fryser är att vi inte vet hur vi ska bete oss när det blir riktigt kallt.

- Vi litar på marknadsföring, men modern utrustning kanske inte alls är så vidare bra. Det finns många gamla beprövade metoder som är bättre.

Vi litar på utrustningen istället för att röra på oss och bli varma på det sättet. Det är trendigt med stora tjocka jackor med pälshuva, men många som vi ser i sportaffärerna är faktiskt ganska dåligt gjorda.

- De håller inte värmen och de har inga bra åtstramande midjor och ärmslut. De släpper ut den värme som borde hållas innanför. Vi klär oss för tunt och har dåliga skor, säger Benjamin.

Lönar sig att ta hans råd på allvar. När jag jobbade som skidlärare i Åre så förfrös en kollega sin tå, först blev den vit, sen svart och sen lossnade en bit av hans tå! Han kunde inte mer jobba i backen den vintern utan var inne i skidshopen och verkstaden.― Lyssnarkommentar från Linnea som jobbade utomhus i minus 30 grader.

Så nu glömmer vi all marknadsföring och alla supermoderna jackor i nya exklusiva köldfrånstötande material och går in på grunderna. Här är Benjamins sju tips för hur du klarar kölden:

1. Släpp inte in kall luft

Jackan ska sitta tätt mot kroppen. Det får gärna vara luft under den, men den ska inte släppa in kall luft, så kolla att ärmsluten är tajta. Jackan får också gärna ha ett band i midjan så du kan dra åt där.

2. Stora skor

Det mesta av kölden kommer in underifrån, så det är viktigt med bra sulor och tjockt botten. Det ska rymmas in tjocka sockor i skorna och så du kan vicka på tårna om det börjar kännas kallt. Ha ett inbyggt disco i huvudet och dansa loss så blir du varm.

3. Värmekuddar inte helt hållbart

Värmekuddar som du till exempel sätter in i skorna fungerar till en viss del, men problemet är att kroppen reagerar genom att börja svettas, och det leder till fukt, och då börjar du frysa. Det fungerar i korta stunder, men inte under längre utevistelser.

4. Undvik att svettas

Det är bättre att gå än att springa. Du ska röra på dig, men inte svettas eftersom fukt leder kyla 25 gånger mer effektigt än luft. Direkt du är fuktig finns det en större risk att du börjar frysa.

5. Det här med fett i ansiktet

Det är omdiskuterat och finns det olika åsikter kring det här att feta krämer skulle skydda kinderna från kyla. En sak är ändå säker: Vattenbaserade salvor ska du inte använda, för de fryser på huden och orsakar frostskador. Ifall du lägger exempelvis vaselin på kinderna, kolla upp att den är vattenfri!

Är du ute i kölden riktigt länge är det bäst att inte tvätta dig, och inte raka dig heller. Hudens fettlager skyddar nämligen riktigt bra. Om du är ute länge kan smink också bli ett problem när det är riktigt kallt.

6. Nylonstrumpbyxor eller ull

Det går rykten om att nylonstrumpbyxor skulle vara en bra värmekälla, och att till och med vildmarksguider har dem på sig under dräkterna. Benjamin har också hört sådana rykten vid lägerelden, men aldrig testat själv.

- För mig är det ull och ylle som gäller. Det sviker aldrig. Nylon isolerar inte så bra och ett material du definitivt ska undvika är bomull, säger han.

Långkalsonger och undertröja i ull är alltså grejen. Ett plus är att materialet heller inte börjar lukta illa, så du kan bära dem många gånger utan att tvätta dem.

7. Kolla kompisen

Det är väldigt viktigt att kolla varandra eftersom du själv inte ser vad som händer i ansiktet. Ser du vita fläckar på din kompis kinder eller näsa är en köldskada redan på gång och den måste åtgärdas snabbt. När huden blivit helt kritvit och hård har du förfrusit sig. Så kom ihåg: Röda näsor är bra, vita är dåliga.

Jag har gjort mat varje dag i ett kvarts sekel. Då jag fick barn för 25 år sedan började jag. Jag förstod att en människa inte kan byggas av makaroner, tonfisk och sockermunkar, som jag som studerande livnärt mig på.

Jag började skala morötter och potatis, koka gröt och köpa apelsiner. Jag försökte rekapitulera mammas mat och jag ringde ibland; “hur länge ska sejen vara i ugnen?”, “vilka grönsaker brukar man ha i en köttsoppa?”, “vilken funktion har en buljongtärning?”.

Halva 90-talet gick åt till att återskapa barndomens 70-talsmat och med tiden blev jag ganska skicklig. Jag har inte vikt mig för speciellt många trender (om det är något att skryta över vet jag inte). Kinakålen är visserligen utbytt mot ruccola och margarinaskarna är utbytta mot smör, men där är det ungefär. Ananasringar i sockerlag har jag också skippat.

Man ska ligga i om man vill hålla sig uppdaterad i köket; det finns alltid ett surdegsbröd att ha en åsikt om, en ny etnorätt man borde ha smakat och en livsviktig hälsorapport man skulle ha läst. Därför är det lite skönt då Paul och Camilla sitter och skålar för köttfärslimpans tidlöshet och äter potatisplättar med fingrarna. Må vara sedan att de kallar dem crepe Vonassienne.

Strömsö laddar upp inför vårsäsongen som börjar 7.2. Fram till dess, fyra söndagar i rad ser vi höjdpunkter från året som gick. Det första "nygamla" programmet sänds 10.1 och 12.1 och är fullproppat med mat:

Pauls tidlösa matlagning

Grillad laxwrap med pepparrot och äpple
Raclette-hur du gör det lätt
Crepe Vonassiennes med romkräm
Gubbröra deluxe
Baconlindad köttfärslimpa med fruktkompott

Pulled havre, eller nyhtökaura, är en ny finsk uppfinning och kanske vår nästa stora exportvara? Det vegetariska alternativet till pulled pork är gjort av havre, bondbönor och ärtor. I blindtest har man misstagit det för kött.

Maija Itkonen som är vd på Gold & Green, bolaget som utvecklar pulled havre, gästade på Yles morgon-tv.

Enligt henne var målet att hitta en perfekt proteinkälla och ett miljövänligt vegetariskt alternativ till kyckling och malet kött.

Ingredienserna är inhemska och lokala.

Lätt och hållbart

EN maträtt på en tallrik. Bild: Skärmdump Yle Arenan.

Itkonen berättar att det var tufft att behandla havre på grund av att den inte innehåller gluten, vilket gör sädeslaget skört. Genom olika processer har man lyckats att ge havre en fiberliknande konsistens.

Därför har många i blindtest trott att pulled havre är kött.

I matlagningen behöver pulled havre endast uppvärmas. Det gör användningen av den lättare, speciellt i jämförelse med malet kött som måste stekas.

Pulled havre innehåller inte mjölk eller ägg, vilket gör att hållbarheten är mycket bättre än vad kött har.

Den nya stora exportvaran?

Enligt Itkonen håller havre på att bli mer och mer trendig globalt. Det skulle också vara lätt för finländare att komma med i den trenden. Havre är väl anpassat i det finska klimatet och endast 6-8 procent av finsk havre används som människonäring.

Här kan du se Maijas besök på morgon-tv. Klippet är på finska.

Den ursprungliga artikeln av Pirjo Auvinen kan du läsa här.

Det finns massvis med gratisapplikationer som ska hjälpa den som vill gå ner i vikt. De flesta går ut på att man noggrannt skriver ner allt man äter och hur man rör på sig. Appen räknar ut kalorimängden och meddelar när man missköter sig.

Men den egna motivationen är avgörande för viktminskningen också när man tar hjälp av en app. Kungskonsumenten jämförde tre olika appar som är avsedda för att kontrollera sin vikt och leva hälsosamt.

Apparna som testas är Fatsecret och Mealtracker, som finns för IOS och Windows, samt My Daily Bits för Android-telefoner. Fatsecret- och My Daily Bits-applikationerna finns också på svenska, Mealtracker fungerar på finska.

Fatsecret - för den noggranna bantaren

Man loggar in till Fatsecret med sin e-postadress. Tjänsten går också att använda på en dator. Man skriver in längd, vikt, ålder och kön och hur mycket man strävar efter att väga. Dessutom skriver man upp hur aktiv man är. Utgående från den informationen räknar Fatsecret ut energibehovet och -förbrukningen.

Användaren antecknar allt som den äter genom att välja från en rätt så omfattande databas. Det går också att läsa in streckkoder som finns på matförpackningar. Man kan lägga till egna mathelheter, men då får man leta fram näringsvärdet själv.

Bantningsappen Fatsecret.

Det är lätt att använda Fatsecret-appen. Äter man för mycket blir det gröna matrutfältet rött. Fatsecret talar också om för användaren hur mycket fett, kolhydrater och proteiner man får i sig under dagen.

Bantningsappen Fatsecret.

Mobilapplikationen är reklamfri, men det är däremot inte webbplatsen. Webbplatsen är tydligt uppbyggd och den erbjuder också andra användares recept. Det är lättare att hitta meddelanden från andra användare på webbplatsen än i appen.

My Daily Bits - för den som har ungefärlig koll

My Daily Bits är en gratisapplikation, men redan vid installeringen gör appen klart för användaren hur den gör pengar. Appen innehåller reklam och vid installeringskedet ska användaren godkänna köp inom appen.

Man kan använda gratisapplikationen så länge man vill, men en reklamfri version av applikationen kostar.

Man ska ändå inte låta sig avskräckas av reklamen. My Daily Bits är en helt okej matdagboksapplikation, som varken kräver att man loggar in eller skapar något specifikt konto.

Viktminskningsappen My Daily Bits Bild: Google Play/My Daily Bits Matdagboken

Det som däremot skiljer My Daily Bits från andra viktminskningsappar är att den inte är alls intresserad av sin användares vikt. Appen förutsätter att användaren har vissa grundkunskaper i näringslära, för viktminskningsmålen ställs på det dagliga kaloriintaget.

Man kan också lägga till målsättningar för det dagliga intaget av proteiner, kolhydrater och fett.

Men My Daily Bits har samma svaghet som andra viktminskningsapplikationer, nämligen att det är rätt så knepigt uppskatta storleken på sina portioner. Då applikationen med jämna mellanrum automatiskt frågar vad användaren har ätit och när, är det lätt hänt att man bara fort väljer något från databasen, utan att fästa sig vid portionsstorleken. Informationen som man matar in är med andra mindre noggrann på grund av de ständiga förfrågningarna. Samtidigt påminner applikationens förfrågningar en om att äta med jämna mellanrum och undvika hunger och frosseri.

Appen förutsätter att användaren har vissa grundkunskaper i näringslära, för viktminskningsmålen ställs på det dagliga kaloriintaget.

Otroligt nog stämmer kalorimängden trots det överens med Fatsecrets mer noggranna uträkningar. My Daily Bits' bästa egenskap är enligt redaktionen möjligheten att ställa in mellanmål på förhand.

Mealtracker - bantningshjälp för estetikern

Finländska Wellness Foundrys app Mealtracker (på finska) fungerar inte enligt det traditionella kaloritänket. I stället för att skriva upp allt man äter tar man en bild på sin mat och laddar upp den i appen. Användaren kan ställa in dagliga mål för kalorier, proteiner och kolhydrater, men det är inte nödvändigt.

Med Mealtracker kan man också följa med den sömn och motion man får samt antalet steg man tar per dag. Dem får man anteckna i appen själv, och ganska fort frågar man sig varför man egentligen håller bok om detta: applikationen ger inte användaren någon feedback om de här sakerna.

Det är roligt att fota sina måltider. När man granskar sin portion via en skärm lägger man mer grönsaker på tallriken av rent estetiska orsaker. Bilden får en också att tänka på hur mycket mat man roffar åt sig per måltid. Man bygger sin portion färdig och fyller tallriken mindre än normalt, för att det ser snyggare ut.

Om det blir till en vana att ta snygga bilder på sin mat med Mealtracker, kan resultatet med tiden synas i midjemåttet.

Viktminskningsappen Mealtracker Bild: Mealtracker/Yle

- När man tar en bild på sin mat koncentrerar man sig mer på vad man kommer att äta. När man pyntar med grönsaker och frukter äter man kanske automatiskt mer sådana under dagen. På lång sikt är det en viktig förändring, säger Quarshie.

- Syftet med appen är inte att kritisera, utan att underlätta hälsoträningen och göra användaren medveten om vad den verkligen äter.

Det är mycket roligare att koncentrera sig på det visuella än att räkna matens kalorier. Att äta mer frukt och grönsaker är också garanterat hälsofrämjande. Det är belönande att se på fina matfotografier och man kan dela dem på Facebook om man vill. Om det blir till en vana att ta snygga bilder på sin mat med Mealtracker, kan resultatet med tiden synas i midjemåttet.

Andra viktminskningsappar på svenska:
Nutris (IOS, Android)
Heia heia (IOS, Android, Windows phone)

Airi Saastamoinen
Ursprungstexten på Kungskonsumentens sidor.

Flera av restaurangerna i Borgå har rykte om sig att vara värda en längre resa för matens skull. Krögarna bekräftar att det oftare är en turist än en Borgåbo som sätter sig till bords.

I Borgå har antalet matresenärer ökat under de senaste åren. Det är en blandning av fine dining-restauranger, närproducerat och lyckade koncept som lockar gäster från hela Norden.

– Om jag måste gissa på ett medeltal för restaurang SicaPelle så skulle jag säga att 65 procent av våra kunder är turister, resten är Borgåbor. Men det varierar från dag till dag, och också enligt årstid, säger Riku Stenros.

Riku Stenros har många järn i elden. I Borgå äger han restaurang SicaPelle, sommarbistron Johans, hotellen Pariisin Ville och Onni. Senare i vår har han planer på att öppna kaféet Postres och restaurangen Meat district.

Kombination av mat och atmosfär

Stenros säger att väldigt många kommer till Borgå endast för att äta på någon av restaurangerna med gott rykte.

– Det skulle vara fint att kunna säga att folk kommer hit bara för att äta vår mat, men jag vet nog att vårt läge i Gamla stan i Borgå också lockar. Det är en fantastisk miljö att äta en restaurangmiddag och spendera en hotellnatt i.

SicaPelle och Hotell Onni ligger precis intill domkyrkan. Skylt utanför restaurang SicaPelle och Hotell Onni. Bild: Yle / Hanna Othman

Av hotellkunderna får Stenros ofta höra att de kommit till Borgå för att äta på Bistro Sinne. De bokar bord på Sinne en lördagskväll och stannar sedan över natten i något av hotellen i staden.

Sinne lockar veckan lång

Enligt Bistro Sinnes krögare Kai Kallio handlar det inte bara om helgresenärer som styr stegen mot restaurangen i Konstfabriken.

– Så gott som dagligen träffar jag restauranggäster som berättar att de kommit till Borgå endast för att äta hos oss på Sinne.

Sinnes ägare Kai Kallio står ofta själv i köket. Kai Kallio i köket på Bistro Sinne. Bild: Yle / Hanna Othman

Trots att Kai Kallio öppnade en Sinne också i Helsingfors har det inte märkts i kundmängden i Borgå.

De flesta hittar till restaurangerna efter att en bekant rekommenderat dem, säger Kallio.

”Maten är viktigast”

En av dem som varmt talar för Bistro Sinne är Hannele och Robert Paulig. De bor dels i Borgå och dels i Helsingfors och bjuder gärna bekanta från huvudstaden på middag i Borgå.

– Jag älskar Bistro Sinne och berättar ofta för vänner om restaurangen. Huvudsaken för mig är att maten smakar gott och därför tycker jag om att gå hit, säger Hannele Paulig då de lämnar restaurangen en kväll i januari.

Borgårestaurangen Bistro Sinne ligger i Konstfabriken på västra åstranden. Bistro Sinne i Borgå. Bild: Yle / Hanna Othman

– Ryktesvägen får vi de flesta kunderna, säger Riku Stenros. Men de senaste två åren har många nordiska matgäster hittat oss genom restaurangguiden White guide. Den listar Finlands 50 bästa restauranger och är enligt många bättre än Michelinguiden.

Också Bistro Sinne är med i White guide, vilket lett till att många svenskar satt till Borgå på sin reseplan.

Utvecklingen går framåt

– Det finns många väldigt bra restauranger i Borgå just nu, säger Kai Kallio vid Sinne. Det har hänt en mycket positiv utveckling under de senaste åren.

Stenros säger att matresenärerna kanske ändå ibland har en mer glorifierad bild av restaurangutbudet i Borgå än vad det i själva verket är.

– Det finns potential, men vi är inte riktigt där ännu för att verkligen kunna kalla Borgå ett matresemål. Men jag jobbar på det, därför öppnar jag ett kafé och en restaurang till inför turistsäsongen.

Restaurangbesökare finns det tillräckligt av för alla i Borgå, tror han. I alla fall bland resenärerna och den unga, nya generationen som fördomsfritt vill testa på nya smaker.

Bistro Sinne i Borgå. Bild: Yle / Hanna Othman

Vi utgår från att det normala är att man sover 6-8 h i ett sträck. Men det är det kanske inte alls? I sin historieforskning har A. Roger Ekirch vid universitetet Virginia Tech i USA lyft fram ett för oss idag glömt fenomen - nattsömnen uppdelad i två sjok. Ett fenomen Ekirch hittat bevis för i otaliga historiska källor.

- Man lade sig vid 21-22-tiden, sov cirka tre och en halv timme, vaknade och gjorde saker i en timme eller så, varefter man lade sig för att sova ett andra sjok lika långt som det första, säger Ekirch (Kvanthopp Arkiv 2012).

Ekirch har fascinerats av ämnet sen mitten av 1980-talet. Det var i samband med att han forskade och skrev böcker om hur den nattliga kulturen i västvärlden såg ut före den industriella revolutionen som han i olika skriftliga källor stötte på begreppen första och andra sömnen (first and second sleep).

Han började systematiskt leta efter begreppen i databaser och enskilda texter och hittade efter hand fler och fler exempel. Speciellt goda källor var rättsprotokoll, eftersom många brott begicks nattetid och därför innehöll en mängd beskrivningar om folks leverne på natten. Men även i skönlitteratur, ballader, dagböcker, memoarer och faktaböcker fann han stöd för sin teori.

Pigga nattugglor

I medicinsk litteratur från 1400-talet såg Ekirch att man rekommenderade både studier och sex efter det första sjoket av sömn eftersom båda tjänade på det i kvalitet. Tidpunkten var likaså bra för böner och drömanalyser (vilket man värdesatte och lade ner avsevärd tid på förr, enligt Ekirch) och t.o.m. för ett besök av grannen, som ju likaså ofta var uppe.

- Att vara vaken på natten var fullkomligt normalt.

Självklarheten märks, menar Ekirch, t.ex. i översättningar av den grekiska Odysseen (skriven 700 år f.Kr). Då den översätts på 1600-talet så översätts begreppet ”första sömnen” ordagrant, eftersom själva översättaren lever med samma sömnmönster som den forna textförfattaren Homeros. Men då det blir 1900-tal och samma text översätts igen, då omskrivs första sömnen till att vara skönhetssömn eller tidig sömn, eftersom den tidens översättares liksom hela västvärldens sömnmönster i det skedet har förändrats.

Vår nattmiljö har förändrats. Skymning över Helsingfors. Bild: Ulrica Fagerström

Klockor och lampor

Med industrialismen kom en medvetenhet om klocktider och uppfattningen att det var omoraliskt att sova länge. I en anda av effektivitet, produktivitet och konsumtion började sömnen ses som ett nödvändigt ont som skulle stökas undan så fort som möjligt.

Dessutom introducerades den elektriska belysningen i slutet av 1800-talet och den påverkade vår dygnsrytm både i praktiken genom att saker nu effektivt kunde utföras även under mörka perioder och dels genom att det artificiella ljuset rent hormonellt har en inverkan på vår dygnsrytm.

- Dessutom började man odla en uppfattning om att det var någonting fel med att vakna på natten, trots att det är så människor har levt i alla tider före oss, säger Roger Ekirch.

Zzzzzzz........ Moln. Bild: Ulrica Fagerström

Lugn, det är normalt

Det är så han hoppas att hans forskning kan hjälpa folk som idag lider av att de vaknar nattetid och har svårt att somna om.

- De är helt normala, det hör till att man vaknar, så har folk gjort i alla tider. Det gäller bara att sysselsätta sig med något en stund och sen ta en ”andra sömn”.

Professor Ekirchs hemsida vid universitetet Virginia Tech.

Artikeln baserar sig på arkivmaterial ur programmet Kvanthopp. Professor Roger Ekirch intervjuades i maj 2012. Här hittar du utdrag ur intervjuerna som gjordes på temat. I del ett hör du ÅA-professorn Nils Erik Villstrand berätta om den nordiska natten förr, medan du i del två hör den amerikanska professorn A. Roger Ekirch.

Äter vi grönkålschips året runt? Kommer blomkålen att få sin revansch? Bryr sig någon alls i rotselleri? Vi botaniserar i grönsaksstatistik och förutspår framtiden.

Finländarna köper grönkål som aldrig förr. Hur man gör grönkålschips torde vara den sämst bevarade kökshemligheten just nu.

Hur ser då statistiken ut för andra grönsaker? Vi tog en titt på hur folk googlar tre grönsaker: Grönkål, blomkål och rotselleri.

Grönkål är trendgrönsaken nummer ett just nu. Den är enormt populär kring jul då nervösa mormödrar söker vegetariska alternativ till julbordet med ljus och lykta. Har du till exempel hört om halländsk grönkål? Inte? Kanske dags att googla? Grönkålen skördas sent (helst efter den första frosten) och intresset för den sjunker dramatiskt på sommaren men stiger varje år. 2016 kan bli året då vi kräver grönkålschips året runt. Grönkålens utveckling på nätet. Bild: Yle/Petter Sandelin

Blomkålen är motsatsen till den flyktiga trendgrönsaken grönkål. Intresset för blomkål ökar långsamt och stadigt. 2016 kan bli året då blomkål slår genom på allvar och blir både mainstream och spännande. Nu talar vi förstås inte om svettiga blomkålsgratänger. Både Huffington Post och The Telepgraph menar att en hel rostad blomkål är något av det häftigaste du kan slänga framför gästerna på middagsbordet 2016. Blomkålens utveckling på nätet. Bild: Yle/Petter Sandelin

Rotselleri är den otrendigaste grönsaken vi hittade i statistiken. Samtidigt är det kanske just denna bortglömda knöl du ska satsa på om du vill vara före alla andra. En titt på statistiken för andra grönsaker avslöjar att intresset för en grönsak ofta börjar bubbla några år före den blir riktigt populär. Rotselleri blir alltså trendigt tidigast 2018. Vad gör man av rotselleri? Man rostar den och serverar med svamp eller en klyfta apelsin. Rotselleri på internet Bild: Yle/Petter Sandelin

Den förenklade grafiken är baserad på statistik från Google Trends som bygger på intresset för söktermerna i förhållande till det totala antalet sökningar.
Grönsaksbilder: Amelia Crook (CC-BY), Horia Varlan (CC-BY), Evan-Amos (public domain).

På Arbis i Helsingfors vill man på ett lättsamt sätt kombinera bokprat med matlagning inom ramen för litteraturkaféerna som ordnas två gånger under vårterminen.

Under det pågående läsåret har Arbis på olika sätt fokuserat på det nordiska och därför har man också valt att plocka fram fyra verk och ett antal rätter från fyra olika språkområden.

I höstas ordnade man två litteraturkaféer där man på det ena kurstillfället samtalade om karen Blixens verk ”Babettes gästabud” och tillredde smörrebröd och kransekage. Det andra litteraturkafét fokuserade på finlandssvensk litteratur och matkultur.

Deltagare på litteraturcafét på Arbis i Helsingfors. Litteraturcafé på Arbis i Helsingfors. Bild: YLE/Marit Lindqvist

I vår står ytterligare två kurstillfällen på programmet. Den 3 februari är det dags för samiska myter och berättelser och den 1 april står Sverige och Kristina Sandbergs prisade böcker om hemmafrun Maj i centrum.

Gränsöverskridande matlagningskurser

Enligt Ghita Henriksson, som är ansvarig för hushållssektorn på Arbis i Helsingfors, har man på tidigare kurser kombinerat matlagning med bl.a. musik och historia på ett antal gränsöverskridande kurser. Därför tyckte man också att det skulle vara skoj att kombinera matlagning med litteratur.

När modersmålsläraren Pamela Granskog tillträdde som biträdande rektor på Arbis började hon spåna idéer för litteraturbiten, och man lyckades hitta bra och intressanta kombinationer från olika nordiska länder och språkområden.

Deltagarna gjorde bl.a. kransekage på matlagningskursen. Tillagning av kransekage på litteraturcafé på Arbis i Helsingfors. Bild: YLE/Marit Lindqvist

Pamela Granskog påpekar att avsikten med litteraturkafét inte är att sitta med pannan i djupa veck och göra djupa analyser av de litterära verken, utan att man på ett lättsamt och informellt sätt kan samlas för att diskutera teman i de utvalda verken och laga god mat tillsammans.

Helsingfors stads matkulturstrateg Milla Visuri vill minska på mängden bioavfall i Helsingfors. Hon vill också lyfta fram fisken som en viktig lokal råvara.

Milla Visuri vill träffas i Sandvikens saluhall för att göra intervjun. Det är en tidig måndag morgon, bara några kaféer har öppnat i hallen. Visuri köper en latte och en croissant.

Frågan om vad som är typisk Helsingforsmat gör Visuri fundersam.

- Det är en svår fråga. För mig är det kaffe på Salutorget, det är det första jag kommer att tänka på. Invandrarna som flyttar in till Helsingfors kan tillföra en hel del till vår lokala matkultur, det blir jättespännande att se var vi är om tio år, säger Milla Visuri.

Milla Visuri bor nära Sandvikens saluhall, hon tycker det är hemtrevligt i hallen. Helsingfors matkulturstrateg Milla Visuri i Le Marche i Sandvikens saluhalla 11 januari 2016. Bild: Yle/Helena von Alfthan

Milla Visuri tillbringar somrarna i Ingå vid havet. Där plockar hon plastavfall längs stränderna. Miljöfrågor är något som Visuri vill ta itu med i sitt jobb som matkulturstrateg.

- På partitorget där jag jobbar blir det en miljon kilo bioavfall per år. Det är hemskt mycket.

Milla Visuri har jobbat som informatör på Helsingfors partitorg, vid årsskiftet blev hon projektchef för Helsingfors stads matkulturstrategi. Visuri jobbar alltså kvar inom samma organisation som tidigare, men med en ny titel.

Timo Santala har gjort ett jättefint jobb, vi har jobbat tätt tillsammans nu under ett år.

- Här i Sandvikens saluhall fortsätter Timo med ”Musaa ja maistelua” på lördagskvällarna. Vi har också pratat om att vi försöker få en fortsättning på matradion i Radio Helsinki. Timo Santala har gjort ett jättefint jobb, vi har jobbat tätt tillsammans nu under ett år, säger Milla Visuri.

Lokal fisk kunde lyftas fram mera

Milla Visuri har tidigare jobbat med kommunikation och marknadsföring med fokus på turism och matkultur. Hon har bott mer än tio år utomlands. Sedan 1990-talet har en hel del förändrats i Helsingfors restaurangscen.

På partitorget där jag jobbar blir det en miljon kilo bioavfall per år. Det är hemskt mycket.

- Tänker man tillbaka på hur det var för bara tio år sedan, så fanns här knappt några nordiska restauranger alls. Det som också förändrats är att vi har börjat prata mycket mer om våra lokala matvaror.

Ifjol var partitorget för första gången arrangörer för Helsingfors Strömmingsmarknad. Bytet av arrangör gick inte helt utan hicka, några av fiskarna var missnöjda med hur staden marknadsförde evenemanget. Milla Visuri vill gärna värna om fisk, och Strömmingsmarknaden.

- En sak som jag tycker man kunde lyfta fram mera är lokala fiskar, det saknar jag än, säger Visuri.

Fredrik Önnevall är tillbaka med en andra säsong av Kinas mat och bekantar sig med landets rika och ibland även ifrågasatta matkultur. Varje avsnitt sätter en ingrediens i fokus och bjuder på spännande möten och levnadshistorier.

I Kinas mat får vi bland annat träffa Dong Linfa som endast 20 år gammal av en slump fick jobbet som Mao Zedongs personlige kock. Han berättar hur den beryktade ledaren var privat, samtidigt som han lagar den gamle diktatorns favoriträtt, rödkokt sidfläsk.

I ett annat avsnitt har produktionen använt dold kamera för att kunna filma den omfattande hajfensindustrin i landet. Att kunna bjuda på hajfenssoppa ger status, trots att vissa hajarter riskerar att utrotas. Som väl är finns det krafter som vill stoppa traditionen.

Under seriens gång träffar Fredrik också mannen som kallas "Pappa Ris", uppfinnaren Yuan Longping ligger bakom hybridriset som gett landet gigantiska risskördar. Longping har vigt sitt liv åt att hitta superriset och vid 82 års ålder är han ganska nära att lyckas.

I Peking besöker Fredrik familjen Gao som hakat på den senaste storstadsflugan, att skaffa kolonilott. Här odlar de bland annat kinakål, som är totalt missförstådd hos oss, men som länge varit en av Kinas viktigaste grönsaker.

Resan tar oss också till Sichuanpeppardistriktet och smakupplevelse som får de flesta att tappa hakan och till Shanghai där befolkningen blir som tokiga några veckor i september och oktober. Det är säsong för ullhandskrabban och folk betalar 85 euro kilot för de bästa exemplaren.

I det första avsnittet träffar Fredrik det unga paret Wang Ying och Chen Feng som ska gifta sig. En spåkvinna har utsett den mest lyckosamma dagen och nu följer den inhyrda orkestern varje steg de tar. Risvinet står i centrum, det går som en röd tråd genom hela bröllopet. Man skålar i risvin för brudparets lycka, men det är även en viktig ingrediens i kinesisk matlagning.

Kinas mat (Säsong 2, Sverige, 2012)
Yle Fem torsdagar kl. 19.00, säsongstart 14.1.2016 (repris måndagar)
8 avsnitt
30 dagar på Arenan

Produktion: SVT