Sami Inkinen och Meredith Loring som Yle skrev om i juni har nu anlänt till Honolulu i Hawaii efter dryga 4 400 kilometer ute till havs.

På expeditionens hemsida där man kunnat följa med paret under deras äventyr är den senaste uppdateringen gjord ett par timmar före ankomst.

- Vi ser land! Vi vill bara försäkra alla om att det inte kommer att vara någon välkomstfest när vi kommer i land eftersom vi är totalt utmattade, skriver de i ett meddelande.

Inkinen och Loring gjorde expeditionen som heter Fat Chance Row för att de ville protestera mot socker som finns i maten.

- Jag och min fru ville göra något som ingen någonsin gjort förr. Vi ville testa vårt äktenskap men vi ville också göra ett ställningstagande mot sockret i maten, därför heter expeditionen Fat Chance Row, sade Sami Inkinen tidigare i sommar.

Deras färdmedel har varit en 6 meter lång och 1,5 meter bred båt som är specialbygd för oceanrodd. Paret kastade loss i Kalifornien 18 juni.

Läs också:
Över Stilla havet i roddbåt

Här är tio förslag på vad den kan användas till:

• stöd då man ska kliva i och ur kajaken (bild 1)
• för att visa din position. Håll den löst mellan två fingrar. Den visar var på jorden du befinner dig (bild 2)
• skydd under kajaken när man drar upp den på land (bild 3)
• staga tältet med då det blåser
• skärbräde och serveringsunderlägg
• bärhandtag för tunga packningar
• hjälpmedel att trycka in bagage längst in i kajakfören
• stöd vid ben- och armbrott
• ormkäpp och vandringsstav
• och som sista användning: ved

Så här används den:

Bertil Blom

Restaurangerna kunde sluta servera särskilda barnportioner, anser en näringsexpert på Institutet för hälsa och välfärd, THL. Speciellt de älskade knackkorvarna serverade med pommes frites och ett glas läsk är ofta ett mycket ohälsosamt val.

Forskaren Heli Kuusipalo säger att restaurangernas barnportioner ofta innehåller för mycket salt, fett och nitrat. I nästan alla barnmenyer ingår knackkorv och pommes frites och dessutom dricker många barn läsk till maten vilket gör att de får i sig onödigt mycket socker.

Kuusipalo påminner om att barn under skolåldern redan med två knackkorvar per vecka får i sig för mycket nitrat.

Kuusipalo frågar sig varför man överhuvudtaget måste servera speciell mat till barn eftersom barn över ett år kan äta samma mat som resten av familjen.

- Vi rekommenderar vid THL att barn äter samma mat som de vuxna när de fyllt ett år.

- Till exempel i Italien får barn äta samma mat på restaurang som de vuxna, portionen har kanske modifierats lite och är mindre, säger Kuusipalo som också tycker att restaurangerna kunde införa familjepriser på maten.

Barn följer också noga med vad de vuxna äter och låter bli att äta grönsakerna om inte föräldrarna heller gör det.

- Om föräldrarna älskar chips, pommes frites och ketchup så gillar barnen också det.

Dessutom, säger Kuusipalo, vänjer sig barn lätt vid salt och fet mat om de ofta äter det och deras smak utvecklas sämre. Det är bäst för barnen om de får smaka på allt möjligt ända från fyra månaders ålder.

"Barn gillar grönsaker"

Restaurangkedjan Rosso har just nu en kampanj på gång där barn får komma med matförslag. Det bästa receptet som föreslås kommer att plockas in på restaurangens meny.

- Det var en överraskning att grönsakerna framträder så tydligt när barnen ritar vad de vill äta. Folk har blivit medvetna om kostcirkeln, hälften av tallriken är grönsaker. Barnens favortikött är broiler, det har också i övrigt gått förbi nötköttet på restaurangerna, säger Merja Helistö som är restaurangkedjans chef till Yle Uutiset.

Helistö säger att man beaktar både proteinbehovet och grönsakerna när barnportionerna planeras. Också vegetarianer och veganer har sina egna portioner. Trots det består de gamla klassikerna.

- Knackkorv och köttbullar, utan dom kan man inte vara, säger Helistö.

En svårförklarlig knackning uppdagades då vi lyssnade igenom materialet från tv-inspelningarna av En svensk sommar i Finland på Svartå slott.

Svartå slott. Svartå gård Bild: Yle/Oskar Koivumäki

Det konstigaste som hände under själva inspelningen var att en dörr på vinden öppnade sig två gånger av sig själv. Den första gången var det ingen människa i närheten av dörren. Den andra gången gick den upp just då tv-teamet kommer upp på vinden, men ändå flera meter från närmaste person.

- Det är en gammal vind och hus lever, men det är ändå svårt att förklara varför den öppnade sig, säger spökjägare Christopher Marins.

Kvällen förflöt ändå utan desto mer dramatik och utan att några konkreta spöken verkade fastna på bild.

- Det låter som om någon skulle knacka svagt på min mikrofon, men man ser i bild att ingen gör det. Man ser också att jag inte själv rör mikrofonen eller rör på mig, säger Cristopher.

En tänkbar orsak till det konstiga ljudet är något slags eko (även om inga andra ljud eller knackningar orsakade eko den kvällen) eller någon elektronisk störning.

Chasing The Dead beskriver sig som skeptiker och säger att dörren och knackningarna inte får dem övertygade om spökens existens.

- För det skulle det krävas något mer konkret, som bildbevis, säger Christopher.

Kommentera gärna med era teorier på vad det knackade "svaret" beror på! Programmet med spökjakten i Svartå visas söndagen den 20 juli på Yle Fem och kan också efter det ses på Yle Arenan. Kolla in trailern här.

Förra helgen rövade Yles filmteam bort Anton Larsson och Malin Björklund från Stockholm och bjöd dem på ett oförglömligt äventyr i Vanda, Lovisa och Borgå.

Det handlade naturligtvis om ännu en inspelning av tv-programmet En svensk sommar i Finland. Anton och Malin fick inte i förväg veta vad som väntade dem. Resan började med en alldeles speciell båtfärd, nämligen Kaljakellunta eller ölflytet i Vanda å.

- Det var kanske den bästa upplevelsen. Det var allmänt soft att dricka bärs på en båt och det fanns mycket roligt att se på, säger Anton.

- Där fick vi också se den stereotypa finnen. Han är stor och manlig och dricker mycket öl, säger Malin.

Efter ölflytet följde ett besök på Pernå fiskargilles sommarfest på Sandö utanför Lovisa, där Anton och Malin fick delta i en roddtävling. Sedan fick de öva sig att släcka en brand tillsammans med Lovisa FBK och gå i en äkta vedeldad bastu.

På söndag väntade dem ännu en uppgift: att wrestla mot fribrottaren Valentine från Tolkis i Borgå.

En svensk sommar i Finland del 8

- Wrestling var kul, men han Valentine var ganska svettig! Jag luktar fortfarande och det gjorde ont, säger Anton.

Vad kommer då Anton och Malin att minnas?

- Dom vi har träffat har varit så trevliga och talat svenska. Det känns som om vi är hemma. Eller i en annan stad i Sverige, säger Anton.

- Det har varit fantastiskt väder och folket är trevligt. Alla är rakt på sak och det är inte så svenskt. De är inte blyga, säger Malin.

- Och finländare säger alltid tack!

Avsnittet av En svensk sommar i Finland med Anton och Malin sänds den 24 augusti klockan 19 på Yle Fem och kan efter det också ses på Yle Arenan.

Naturväktarna har fått in många frågor och undringar som gäller getingar och björkfrön. Och som vanligt får våra experter i studion försöka besvara frågor kring naturbilder som kommit in. Änder, fjärilar, skalbaggar och konstiga knölar ska identifieras och förklaras.

Programledare: Björn Federley.

Här är Naturväktarnas bildblogg den 7 augusti 2014. Här lägger vi upp insända bilder med frågor och antecknar de svar som naturväktarna har att presentera i sändningen. Välkommen!

Paddlingen längs Finlands kust förde oss till biologen och författaren Hans Hästbackas skäristuga i Närpes skärgård. Värmen och torkan blev det stora samtalsämnet.

- På många håll har björlöven redan gulnat och det finns holmar med avlövade alar, säger Hästbacka. Vissa områden ser helt höstlika ut. Växtligheten är "gammal" redan nu eftersom blomningen inföll så tidigt.

Han lyfter fram duntrav som exempel på en växt som egentligen blommari augusti. I år har duntraven redan blommat färdigt.

- Det här gör det ocksä besvärligt för nektarsugande insekter. Därför är de färre till antalet i år. Myggorna påverkades av den torra våren och försommaren och den ihållande värmeböljan har ytterligare decimerat beståndet.

Närpes skärgård är ett område med hög förekomst av fästingar, men i år har Hästbacka konstaterat att också de har lidit av värmen och torkan. Fästingen trivs bäst i fuktigt långt gräs, inte i torrt strandgräs.

På Hans Hästbackas strandtomt finns rikligt med blåbärsris, men själva bären är få till antalet. Han uppskattar att blåbärsskörden kan bli upp till 80% mindre jämfört med ett normalt år. Orsaken är inte bara torkan utan också kylan i juni som sammanföll med blåbärsblommornas pollineringstid.

Ätbara eller ätliga blommor och växter finns det gott om i våra skogar och trädgårdar. I den här artikeln listar vi de flesta som kan odlas eller köpas av t ex grönsakshandlaren eller som som växer vilt i naturen. Ätbara blommor används oftast i sallader, som dekoration eller som krydda.

Varning! Var säker på vad det är för blomma du stoppar i dig, att de inte är giftiga och inte är besprutade med diverse giftiga ämnen. Det finns drygt 200 giftiga arter i Finland, varav ett 20-tal är definierade som mycket giftiga och ca 80 som giftiga. Är du inte säker, ät dem eller plocka dem inte. Den farligaste gruppen är flockblommiga växter, till vilka räknas bl a odört, vildpersilja och sprängört. Läs Jouni Paarlahtis Myrkkykasvit (2005) för mera information eller besök LuontoPorttis - NatureGates hemsida (även på svenska).

För recept rekommenderar vi Sami Tallbergs Vilda örter: Kokbok (2014) och vetenskaplig text på molekylärnivå hittar du i Harold McGees On food and cooking: The science and lore of the kitchen (2004). Hemsidan Skogsskafferiet.se är också värt ett besök för information om ätbart i skogen som går utanför den här artikelns gränser.

Bredkaveldun (Typha latifolia) (Leveäosmankäämi) Bredkaveldun är en strandväxt med mild och sofistikerad smak. Bredkaveldunets ljusa rotändor kan ätas färska i sin helhet och är saftiga och delikata till 15 cm:s höjd. Ur äldre växter kan man gräva ut det grötliknande innehållet som smakar mandel. Efter blomningen blir växten träig, men näringen kvarstår. Passar även tiull fiskrätter.
Bild på bredkaveldun.

Brännässla (Urtica dioica) (Nokkonen) De vilda örternas okrönte konung är en god källa för kalcium, järn, kalium och magnesium. De späda vårskotten kan skördas till nässelkål och nässelsoppa. Brännässla används som spenat och serveras i soppa med ägg, men även med färskost eller som plättar.
Bild på brännässla

Dansk körvel eller Trädgårdskörvel (Anthriscus cerefolium) (Maustekirveli) Bladen används färska, torkade eller frysta som krydda till bland annat soppa, sås, sallad, kyckling, ägg- och fiskrätter. Smaken påminner om anis.
Dansk körvel har även använts som läkeört. Läkebok 3, en handskrift från början av 1500-talet utgiven av G. E. Klemming, anger Cerefolium thz ær kirfwil han ær mykyt hetir oc thør. Drikkir man kirwil mz winn tha dughir thz for sidhowærk.
Bild på dansk körvel

Fjällsyra (Oxyria digyna) (Hapro) Fjällsyrans blad och stam används som Ängssyra (Rumex acetosa). Bladen är rika på c-vitamin och används flitigt i samers och inuiters matlagning. Såsom flera syrliga växter lämpar sig fjällsyra till fiskrätter, t ex kallrökt lax. Under de svenska expeditionerna till Spetsbergen från andra hälften av 1800-talet tillreddes ibland fjällsyra som ett slags spenat. I likhet med ängssyra, harsyra och rabarber innehåller fjällsyra oxalsyra och bör därför ätas i måttliga mängder.
Bild på fjällsyra

Fänkål (Foeniculum vulgare) (Fenkoli) De torkade fröna med sak av anis och lakrits används till såser, fiskrätter, skaldjur och som brödkrydda (ofta tillsammans med anis). Fänkål fungerar även utmärkt tillsammans med apelsiner och jordgubbar.
Fröna kan användas hela, stötta eller malda. Blad och stjälk, i första hand de nedre delarna av stjälken, används i matlagning med den färska växten. Färsk fänkål kan bland annat användas till sallad eller griljeras i ugn. Dock försvinner lakritsaromen vid tillagningen.
Bild på fänkål

Gatkamomill (Matricaria suaveolens) (Pihasaunio) En vild ört med smak av kamomill och ananas, passar bra med hallon. Både blad och blommor passar i sallader samt med ljust kött och stek av fågel.
Bild på gatkamomill

Gräslök (Allium schoenoprasum) (Ruohosipuli) Gräslök är en omtyckt krydda som bl a används klippt i sallader, på smörgås, till inlagd sill och som dekoration. Gräslök används ofta i röror tillsammans med gräddfil.
Bild på gräslök

Harsyra (Oxalis acetosella)(Käenkaali, ketunleipä) Hela växten innehåller oxalsyra och genom kokning och kristallisering gjordes förr harsyresalt, Sal Acetosellæ, som användes som kylande medel.
Färsk kan den användas i blandad sallad eller tillsammans med fisk och skaldjur. Harsyra innehåller c-vitamin, men bör ätas i måttliga mängder då oxalsyra i större mängd är frätande och giftigt och kan irritera mag- och tarmkanalen samt ge njursten.
Bild på harsyra

Hundkäx - även hundloka, hundkax, hundkex (Anthriscus sylvestris) (Koiranputki) Unga blad kan användas som körvel. Hundkäx passar bra till sallader och soppor. Finhackad fungerar den också som aromförstärkande i för- och huvudrätter.
Dessutom innehåller roten 15 % stärkelse och är ätbar. Om den urlakas så bitterämnerna försvinner påminner smaken om morot och palsternacka. Var försiktig! Det finns liknande växter som är giftiga, t ex Odört och Vildpersilja. Hundkäxets rot doftar morot, medan odört luktar unket och vildpersiljans doft påminner om lök. Om roten hackas smått och kokas mer än 45 min så försvinner bitterheten helt.
Bild på hundkäx

Jordreva (Glechoma hederacea) (Maahumala) Jordreva kan användas i en blandad sallad eller för att smaksätta öl, t ex Anders Jahan Retzius omtalar i sin Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ (1806) att engelsmännen använde jordreva när de bryggde öl. Unga blad innehåller mycket c-vitamin och man kan också brygga te utav dem. Smaken är milt pepprig. Jordreva har också använts i osttillverkning istället för löpe.
OBS! Trots att jordreva använts I sallader och som medicinalväxt I årtusenden, uppmanas man att använda den i måttliga mängder. Den är giftig för kor och hästar och innehåller eteriska oljor med höga halter av terpenoider som kan irritera mag-tarmkanalen och njurarna. De eteriska oljorna innehåller också pulegon som också finns i Polejmynta (Mentha pulegium), känd för att vara giftig för levern och abortframkallande.
Bild på jordreva

Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) (Jättipalsami) Stammen har en kraftig smak som påminner om vitpeppar, de unga bladen och blommorna är mildare och sötare. Jättebalsamin kan tillredas som sparris (skalas och kokas), men stammen bör ätas innan blomningen varefter den blir träig. Även fröskidor, frön och knoppar är ätliga. OBS! Jättebalsamin är lindrigt giftig så ät med måtta.
Bild på jättebalsamin

Kardborre (Arctium) (Takiainen): Stor kardborre (Arctium lappa) (Isotakiainen), Liten kardborre (Arctium minus) ( Pikkutakiainen), Ullkardborre (Arctium tomentosum) (Seittitakianen)
Kardborrens rötter innehåller mycket kolhydrater och har ätits sedan medeltiden. Ullkardborrens rot innehåller ca 21% kolhydrater och kan ätas färsk, även om kokt är att föredra. Näringsvärdet är högst under vintern (september till maj). Om roten hackas och därefter kokas i flera timmar ökar halten av tillgängliga kolhydrater då inulin brytes ned. Roten kan då sägas bestå av 80 % tillgängliga kolhydrater
Idag äts kardborrens rötter främst i Japan där den kallas gobō, i Taiwan, Korea, Italien, Brasilien och Portugal, där den kallas bardana eller garduna.
Även blomstjälkarna hos den späda växten kan ätas och smakar ungefär som den besläktade kronärtskockan. Bladen av liten kardborre hjälper även mot infekterade sår.

Carl Fredrik Hoffberg skriver i Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom (1792) att späda rötter smaka wäl och äro hälsosamme afskalade ätas wårtid kokte som Sparis: Decokt af rötterne renar bloden, drifwer urin och berömmes emot Gicht. Emulsion af fröen med litet mandlar blandade intages med nytta i Njursten. Färska örtbladen rena och läka öpna rötsår, samt hudlöshet, och fördela kalla kjörtel- och ledswulster då de påläggas.
Bild på stor kardborre

Kirskål, skvallerkål eller kers (Aegopodium podagraria) (Vuohenputki) Kirskålen sägs ofta felaktigt ha införts av munkarna under medeltiden. Arkeologiska fynd visar dock att den odlades på våra breddgrader redan under förromersk järnålder (500 f.Kr. - år 0), långt innan klosterväsendet etablerats i Norden. Däremot odlade munkar kirskål som läkeört och grönsak. Idag är kirskål ett av våra vanligaste ogräs. De späda bladen kan anrättas som kål, därav de vanliga namnen kirskål, skvallerkål och svallerkål. Kirskål fungerar också som spenat till stuvning eller i omeletter. Bladen är även användbara i sallader och pesto.
OBS! Man bör dock se upp när man plockar kirskål att den inte förväxlas med odört, sprängört och vildpersilja som är mycket giftiga.
Bild på kirskål

Klöversläktet (Trifolium) (Apilat) varav de vanligaste är Vitklöver (Trifolium repens) (Valko-apila) och Rödklöver (Trifolium pratense) (Puna-apila). Rödklöver växer vilt i hela landet, men odlas också som vallväxt. De svagt doftande blommorna är fyllda av nektar och har en söt, något sträv smak. Strö klöver över salladen, riset eller en pastasallad precis innan du dukar fram. Ät inte för mycket klöver då de kan innehålla stora mängder kväve.
I nödtider torkades blommorna och maldes till mjöl, som fick dryga ut i brödbaket och gröten.
Bild på rödklöver

Krassesläktet (Tropaeolum) (Koristekrassit) Alla delar av växten är ätliga och kan användas som en dekorativ ingrediens i t ex sallad eller wokade rätter. De omogna baljorna kan läggas in i vinäger eller ättika och användas istället för kapris, men ger en intensiv krassesmak. En art är t ex Indiankrasse (blomsterkrasse) (Tropaeolum majus) med intensiv krassesmak i blommorna.

Dessa skall inte förväxlas med Smörgåskrasse (Lepidium sativum) (även kryddkrassing, kryddkrasse, trädgårdskrasse) (Vesikrassi) eller Vattenkrasse (Källfräne) (Rorippa nasturtium-aquaticum) (Vihanneskrassi) som tillhör korsblommiga växter. Örtens groddar används färska som kryddgrönt på smörgås, i sallader och sås. De förlorar mycket av smaken då de värms. Smörgåskrasse innehåller mycket järn, kalcium och folsyra samt A- och C-vitaminer och har starkare smak än vattenkrasse..
Bild på indiankrasse

Kryddtagetes (Tagetes tenuifolia) (Kääpiösamettikukka) Kryddtagetes är en vacker, lättodlad och tålig tagetes som används som krydda i maten. Kryddtagets har frisk smak och doft av citron.
Bild på kryddtagetes

Kummin, brödkummin (Carum carvi) (Kumina) Kummin har en mycket lång historia och kan spåras tillbaka till sumererna, som kallade kryddan gamun. Även Plinius talar om de torkade frukterna som användes av romarna för att krydda bland annat ost, matbröd, surkål, gulasch, likör och brännvin (akvavit). Kummin passar också till höns- och grisrätter samt lamm. Dragerade kumminfrön förekommer som godsak.
Färska blad kan användas på samma sätt som dansk körvel (Anthriscus cerefolium) (Maustekirveli).
Frukterna upptogs också i farmakopén och användes både invärtes och utvärtes mot frossa och slem i bröstet.

OBS! Kummin hör till flockblommiga växter och bland dessa finns också mycket giftiga arter, bl a vildpersilja och odört, så undvik dessa ifall du inte är 100 % säker på att växten verkligen är kummin.
Bild på kumminfrön

Kungsmynta (Origanum vulgare) (Mäkimeirami, oregano) Kungsmyntan är Finlands oregano, mycket stark i smaken och passar till pasta- och potatisrätter. I den sydvästra delen av landet har man kryddat fiskrätter med kungsmynta, men den passar väl till tomatbaserade rätter, lamm, kött, fågel samt inälvor (lever, njure).
Bild på kungsmynta

Kärleksört (Sedum telephium) (Isomaksaruoho) Rotknölarna innehåller cirka 10 % kolhydrater och har en nöt- och bönliknande smak. De kan ätas råa men bör kokas i 15 minuter. De nyutslagna bladen är saftiga, något syrliga och en bra källa till c-vitamin. Bladen kan tillredas tillsammans med stekt fisk. De kan också ätas färska. Skotten kan tillredas hela som sparris.
I Finland har den tidigare använts som nyttoväxt och har, tack vare sina tjocka och saftiga rötter i folkmun kallats bergspotatis.
Bild på kärleksört

Lavendel (Lavandula angustifolia) (Laventeli) Lavendel är en flerårig liten buske, vanligtvis med blåvioletta blommor och används mest som dekoration och för sina väldoftande blommor, men också som te och krydda. Lavendel ingår i kryddblandningen Herbes de Provence, en kryddblandning med ursprung i Provence i södra Frankrike. Den används till kött, fågel och grönsaker. Blandningen innehåller basilika, fänkålsfrö, lavendel, rosmarin, salvia, sommarkyndel och timjan.
Bild på lavendel

Lind (Tilia cordata, även kallad skogslind) (Metsälehmus) Lindens blad, blommor och bark har i huvudsak används i medicinalt syfte. Lindblommor bryggs oftast till te, med gyllene färg, söt och sammandragande smak. Lindblomste förbättrar blodcirkulation i kärlen. Därför används lindblomste vid behandling av svällande fötter.

Lindblomste har också inflammationshämmande, hostdämpande och svettdrivande verkan, alltså bra att dricka vid förkylning, halsont, bronkit och lunginflammation. Lindrar även vid pms och klimakteriebesvär. Bin besöker dessutom gärna blommorna som ger rikligt med nektar.
Bild på lind

Löktrav (Alliaria petiolata) (Litulaukka) De krossade bladens doft påminner om vitlökens och sedan stenåldern har den använts som medicinalväxt och som krydda. Bladen används färska som lökkrydda i sallader, vinägretter och i dipsåser. Smaken är en blandning av gullök och vitlök. Blommorna används som vacker dekoration. Roten liknar rädisa i smaken och bör skördas innan växten blommar. Löktrav växer huvudsakligen på Åland och i de södra delarna av Finland.
Bild på löktrav

Marviol eller atlantisk marviol (Cakile maritima) (Merisinappi) Bladen och blommorna har stark smak av senap. Marviol kan användas i sallader, men är utmärkt i ägg- och tomaträtter samt med rödbeta.
Bild på marviol

Maskros (Taraxacum) (Voikukka) Maskrosen är kraftig, skarpt pepprig och något bitter i smaken. Späda maskrosblad kan blandas i salladen och blommorna är dekorativa. Roten rostades förr till kaffesurrogat. Av blommorna kan man göra maskrosvin.
Roten innehåller ca 23 % kolhydrater och kan ätas efter 15 minuters kokning. För att få bort den bittra smaken bör roten skalas och urlakas innan kokning. Bladen har hög halt av c-vitamin och kan ätas färska.
Maskrosor ger vart år stora mängder honung, de är utmärkta biväxter med högsta betyg på nektar och pollen.
Bild på maskrosor

Myntasläktet (Mentha) (Minttu) Man uppskattar att det finns omkring 1200 olika sorters mynta i världen. Myntor odlas för användning som krydda och används i t ex godis, likör, glass, tandkräm, men passar även till lammkött. Myntan är lättodlad och tacksam att ha i den egna trädgården. Mynta ingår också som smaksättning i drinken Mojito.

För utvinning av eterisk olja används Pepparmynta (Mentha ×piperita) och Grönmynta (Mentha spicata), men i trädgården förekommer ofta varianter med smak av t ex choklad.

En mynta som växer vild i naturen är Ädelmynta (Mentha x gracilis) (Jalominttu) med stark smak av mentol. Passar i blandade sallader med tomater, men också tillsammans med frukter, bär och chokladbaserade desserter. Man kan också krydda brännvin med ädelmynta och brygga te utav den.
Bild på pepparmynta

Penséer (Viola ×wittrockiana) (Tarhaorvokki) Penséer är ursprungligen hybrider mellan olika arter ur viola-släktet, främst styvmorsviol och storblommiga violarter. De färgglada blommorna, från blått till lila (gult, guld, orange, lila, violett, rött, vitt, även svart och mycket mörklila, med stora pråliga markeringar) används i första hand färska eller kanderade som dekorationer, och kan köpas i påsar av grönsakshandlaren. Använder man vilda eller egenodlade penséer bör man se till att de är obesprutade eller inte växer nära trafikerad väg. Torkade penséer har använts i medicinalt syfte som slemlösande och hudrenande.

Penséer kan också användas i en blandad sallad med t ex dill, basilika, persilja, fetaost, melon, gurka, litet citronsaft, en nypa nötter samt salt och peppar.

Penséer förekommer i flera mytologier och historiska berättelser. William Shakespeare skrev i pjäsen En midsommarnattsdröm om hur den sovande Titania kommer att förälska sig i den första varelse hon ser när hon vaknar, tack vare pensésaft som hällts över hennes ögon. Penséen kallas heart på engelska, för man trodde att blomman skulle säkerställa kärlek. Blomman ingick också i en keltisk kärleksdryck, eftersom den troddes ha magiska kärlekskrafter.
Bild på penseer

Prästkrage (Leucanthemum vulgare, tidigare Chrysanthemum leucanthemum) (Päivänkakkara) Prästkragen kan användas som dekoration, i sallader eller tillsammans med andra sommarblommor i omeletter. Man kan också marinera de outslagna knopparna och använda dem på samma sätt som kapris.
Bild på prästkrage

Ramslök (Allium ursinum) (Karhunlaukka) Ramslöken har en stark smak som påminner om vitlök, men till skillnad från vitlöken är det de gröna bladen som används. På grund av detta går ramslök i folkmun ofta under benämningen skogsvitlök. Ramslöken är känslig för värme och bör inte upphettas, eftersom dess smak- och näringsämnen då går förlorade.
Ett typiskt recept är ramslökssoppa. I det moderna köket tillreds också potatissallad och ramslökpesto.
Bild på ramslök

Rockentrav (Arabis glabra) (Pölkkyruoho) Rockentrav används på samma sätt som endiv (sydcikoria) (Cichorium endivia), alltså som en kryddört och grönsak. Bladen och stammen är sträv i smaken, bladen bittersöta. Passar även i vegetariska rätter, t ex med stekt svamp.
Bild på rockentrav

Ros (Rosa damascena, Rosa centifolia, Rosa gallica) (Ruusu) De finns omkring 200 arter av rosväxter som är indelade i ett flertal undergrupper. Ur rosor utvinns rosenvatten som troligen är historiens äldsta ansiktsvatten. Rosenvatten används bl a för att parfymera ris och desserter i det persiska köket.

Kanderade rosblad, av t ex Vresros (Rosa rugosa) används till bakverk och som konfekt. Rosens blad används också till vissa brännvinskryddningar och likörer, till dekoration av maträtter och till doftkrus. Under medeltiden framställde munkar rosenhonung som användes både som sötningsmedel och för att bota lungsot. Rosen ger också nypon som är mycket rik på C-vitamin.
Bild på vresros

Röd temynta (Monarda didyma) (Punaväriminttu) Är inte en mynta utan en plisterväxt och hör till samma kransblommiga familj som basilika, pepparmynta, mejram, oregano och kryddtimjan. Blommorna odlas för te, som kan bryggas av både blommor och blad. Temyntan skall helst användas tillsammans med annat te.
Bild på röd temynta

Rundsileshår eller daggört (Drosera rotundifolia, Rovus meatus) (Pyöreälehtikihokki) Rundsileshår har använts i medicinskt syfte mot hosta, som antiinflammatorisk och för att lindra spasmer. Ur växten har man också utvunnit tätmjölk som tidigare använts som löpe. Daggörtens frukter är milda i smaken och kan användas som dekoration på t ex desserter.
Bild på rundsileshår

Rödmalva (Malva sylvestris) (Kiiltomalva) Malvor har i huvudsak används som medicinalväxter för att lindra förkylningssymptom, hosta och svullnader. Blad från unga växter kokades dock som vegetabilie runt om i Europa på 1800-talet. Rödmalva förekommer i södra Finland.
Bild på rödmalva

Röllika eller rölleka (Achillea millefolium) (Siankärsimö) Rölleka är en mycket gammal medicinal- och kryddväxt. Avkok på röllikan användes inom folkmedicinen som ett magstärkande läkemedel mot diarré, smärtstillande, mot inflammationer (chamazulen, C14H16) reumatism och kramper samt som aptitihöjande och abortframkallande medel. Den har också använts krossad som sårrengörare tack vare de aktiva ämnena metoinin (C7H13NO3) och smärtlindrande eugenol.

Röllekan är örtig, dess något bittra blad passar i sallader och kan ersätta timjan och rosmarin som krydda. Rölleka användes förr istället för humle (Humulus lupulus) vid ölframställning, vilket givit upphov till namnen backhumle och jordhumle.
Bild på rölleka

Skogssallat (Lactuca muralis) (Jänönsalaatti) Skogsallat har liknande smak som maskros, något sträv och bitter. Bladen och blommorna kan användas i sallader eller med ostar.
Bild på skogssallat

Sommargyllen (Barbarea vulgaris) (Peltokanankaali) Sommargyllens blad kan användas i sallader. De innehåller stora mängder c-vitamin. Knopparna har smak av kål och kan kokas upp snabbt och ätas som sådana eller i t ex en pasta. Sommargyllen förekommer vilt i hela landet, men odling av sommargyllen som grönsak omtalas redan av Linné 1755.

Enligt Anders Jahan Retzius (1806) odlas den i de fläste Trägårdar, för at tidigt om wåren hawfa grön Sallat, emedan den står grön under Snön; men längre ut på året blir den för hård.
Bild på sommargyllen

Spansk körvel (Myrrhis odorata) (Saksankirveli) Det är lätt att förväxla spansk körvel med hundkäx, men spansk körvel har är mer aromatisk och har smak av anis, då hundkäxet är mer gräsigt. Frökapslarna är minst lika aromatiska som stjärnanis. Spansk körvel kan användas till mycket. Blommor, stjälkar och blad kan användas i sallader och soppor samt aromförstärkande som persilja och libsticka. Körveln passar utomordentligt med morötter, ärter, zucchini, sparris, blomkål, bönor osv. Spansk körvel passar också till jordgubbs- eller hallonbaserade desserter samt som kryddat brännvin till kräftor.
Bild på spansk körvel

Stensöta (Polypodium vulgare) (Kallioimarre) Stensöta är känd för att jordstammen (rhizom) har kraftigt smak av lakrits, som beror på glycyrrhetinsyra. Stensöta används bl a som slemlösande medel i samband med bronkitis.
Bild på stensöta

Svalört (Ranunculus ficaria) (Mukulaleinikki) Smaken är nötig och bittersöt och det är i första hand blad och blommor som kan användas i t ex förrätter med griskött. Rotknölen är lindrigt giftig och har tidigare använts för att bota hemorrojder, men också rostats som mat.
Bild på svalört

Svinmolke (Sonchus asper) (Otavalvatti) Svinmolken har en skarp, bitter men fräsch smak. Blad och unga stammar kan användas i blandade sallader.
Anders Jahan Retzius skriver i Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ (1806) att svinmolke kan användas såväl som grönsak som till svinfoder.
Bild på svinmolke

Syren eller bondsyren (Syringa vulgaris) (Pihasyreeni) Blommorna kan göras till saft, gelé eller marmelad. Man kan också äta blomman rå eller dekorera t ex sallader med dem. Kanderade syrenblommor förgyller en dessert. Kanderingen görs så att man doppar blomman i vispad äggvita, strör socker eller florsocker över torkar blommorna.
Bild på syren

Tusensköna (Bellis perennis) (Kaunokainen) Tusenskönan växer vilt på gräsmattor, i parker och på betesmarker. Växten används också som friväxande rabattblomma eller som kantväxt. Tusenskönan används som en bladgrönsak (liksom maskros, mjölkört, kirskål och brännässlor). Unga blad kan ätas råa i sallader eller tillredas. Knoppar och blomblad kan också ätas råa i sallader, soppor eller som smörgåspålägg. Den används också som te och kosttilskott.
Bild på tusensköna

Viol (Viola) (Orvokki) Violer hör till violsläktet och finns, liksom rosor, i flera undergrupper. De förekommer vilda, men odlas också som prydnads- och trädgårdsväxter. När de precis har slagit ut kan man dekorera sallader med eller använda dem i fyllningar av hönsfåglar och fjäderfä samt fisk. Violens blommor kan också smaksätta suffléer, krämer och liknande efterrätter. Bladen kan ätas råa eller tillredda i en blandad sallad. Blommor, blad och rötter innehåller a- och c-vitaminer.
Den odlade violettan, Rebecca, har en märkbar arom av vanilj i blad och blomma, med inslag av vaktelbär (släktet Gaultheria) (eng. Wintergreen).

Den starka doften från olika varianter av luktviol ger sötma till desserter, fruktsallader och tesorter, medan den mildare styvmorsviolen fungerar med både söta och salta rätter, grillat kött och ångkokta grönsaker. Luktviolens hjärtformade blad kan också användas som grönsak.

En kanderad viol är en blomma, oftast en luktviol, viola odorata, som täckts med vispad äggvita och doppats i socker. Man kan också kandera eller kristallisera genom att hälla het sockerlag över blomman eller doppa den i lagen och röra om tills sockret stelnat och torkat. Metoden används bl a för att kandera rosenblad och tidigare apelsinträdets blommor. När man kanderar mandlar och apelsinskal på detta sätt kallas de för praliner på franska och engelska.

Kanderade violer tillverkas kommersiellt i Toulouse, kända som violettes de Toulouse. De används huvudsakligen som dekorationer eller som ingrediens i aromstarka desserter.
Fransmännen är också kända för sin sockerlag med smak av viol, som i USA används när man gör violscones och marshmallows. Violextrakt smaksätter också likörerna Creme Yvette, Creme de Violette och Parfait d’Amour.
Bild på styvmorsviol

Vitplister (Lamium album) (Valkopeippi) Vitplister påminner om brännässlan och växer i samma sort jordmån som denna, men bränns inte om man rör den. Örtståndet producerar en eterisk olja med mycket frän lukt. De späda skotten som kommer tidigt på våren har använts som grönkål. De tidigaste skotten av vitplister är lätta att förväxla med nässelskott, då dessa samlas för att användas som kål, men skulle de förväxlas är ingen olycka skedd, utom att nässlan ger en läckrare kål än blindnässlan. Man kan dock späda ut nässelsoppan med vitplister även om dess näringsinnehåll inte motsvarar nässlans.
Bild på vitplister

Vårklynne (Valerianella locusta) (Vuonankaali) Vårklynne är aromatisk, med inslag av ros och örter. Den är sällsynt i Finland och fridlyst på vissa håll. Vårklynnens blad och blommor passar i en finare sallad med skaldjur, sparris och kardborrar. I kokboken Vilda örter dekorerar Sami Tallberg stekt hönslever med färsk vårklynne och dressing.
Bild på vitplister

Våtarv, Vattunarv (Stellaria media) (Pihatähtimö eller vesiheinä) Hela växten är ätbar och behöver inte tillagas. Den rik på protein, kolhydrater och C-vitamin. Den kan plockas tills snön faller. Den kan ätas rå i sallader, tillredas som spenat eller mixas med annat grönt till hälsodryck. Koka våtarv i sin egen vätska 5-10 min, tillsätt litet citron och smör, eller fräs hela växten i smör, gärna med löktrav.
Den är också känd som medicinalväxt. Utvärtes har den varit viktig i vården av sår och kliande utslag, invärtes för att vårda problem i användnings- och urinvägar, hosta, skörbjugg, gikt, reumatism samt för hemorojder. Våtarv har också används för att bleka bort fräknar och förhöja tarmfunktioner. De verksamma ämnena är i huvudsak kisel och kalium, men växten innehåller också flavonoiden rutin (C27H30O16).
Småfåglar och kycklingar äter gärna våtarv, vilket givit upphov till det lokala namnet fågelgräs.
Bild på våtarv

Ängsbräsma (Cardamine pratensis) (Luhtalitukka) Ängsbräsma är en växt man plockar i sjöar, bäckar och våtmarker. Smaken påminner om smörgåskrasse och växten kallas därför också för ängskrasse.Ängskrassens blad och blommor kan användas tillsammans med grillat kött, med rökt fisk och potatisallad samt i sallader. Pröva också att kombinera den med getost och färska jordgubbar.
Bild på ängsbräsma

Ängshaverrot (Tragopogon pratensis) (Piennarpukinparta eller pukinparta) Blomknoppar av ängshaverrot kan kokas som primörer eller som ingrediens i t ex en pastarätt. Späda skott kan användas som sparris, men även roten är ätlig.
Bild på ängshaverrot

Ängssyra (Rumex acetosa) (Niittysuolaheinä) och Bergsyra (Rumex acetosella) (Ahosuolaheinä) Ängssyran har odlats av människan i århundraden. Den kallas även för Nordens citron för sin syrlighet som den får av oxalsyra. Passar bra till fet mat, t ex lax och fett kött, till skaldjur och primörer, i gräddsåser och majonnäser samt efterrätter. Växten har använts av samerna för att syra mjölk för att få den mer hållbar. Bergsyran är något mindre till växten, men kan användas på samma sätt som ängssyra.
Bladen kan också mixas till puré i soppor och redningar eller hela i sallader. De vildväxande varianterna har en skarpare smak p g a den högre halten av oxalsyra och har en doft av kiwifrukt eller syrliga smultron. Den odlade varianten av ängssyra, också kallad trädgårdssyra, är betydligt mildare. Kom ihåg att oxalsyra är giftigt. Små mängder ängssyra är ofarligt, men vid större intag kan den vara dödlig.
Ängssyra är även en internationellt populär växt.

I norra Nigeria kallas änggsyra yakuwa eller sure (uttalas suuray) på hausa or karassu på kanuri. Den används vanligtvis i stuvningar tillsammans med spenat. Den ångkokas också och tillreds som en sallad tillsammans med kuli-kuli (traditionella rostade, torra jordnötskakor), salt, peppar, lök och tomater.

I Rumänien är den vilda och odlade änggsyran känd som măcriş eller ştevie. Även här blir den till stuvningar med spenat, ingrediens i soppor samt äts rå i sallader med spenat eller som smörgåspålägg. I Ryssland och Ukraina kallas den shchavel (щавель) och är en ingrediens i en s k grön borscht. Även i Litauen är rūgštynė en soppingrediens. I Ungern kallas ängssyran sóska (/ʃoːʃkɔ/ eller "SHO-sh-kaw"), i Turkiet kuzukulağı ('lammöron') och på polska säger man szczaw (uttalas /ʂʈʂaf/). I Kroatien och Bulgarien ingår ängssyra i soppor eller potatismos, eller som en del av en traditionella rätt av ål och andra gröna örter.

På den grekiska landsbygden används växten tillsammans med spenat, lök och mangold i en rätt som kallas spanakopita. I den flamländska delen av Belgien talar man om zurkel och konserverad puré av ängssyra blandas i potatismos som äts vintertid tillsammans med korv, köttbullar och stekt bacon. I Portugal kallas den azeda (syrlig) och tuggas vanligtvis rå.

I Vietnam kallas den rau chua och äts rå med salladsblad samt som ingrediens i pannkakan Bánh Xēo. I Indien kallas bladen chukkakura på telugu och används i flera smakrika recept, t ex chukkakura pappu soppa på gula linser, även kallad toor dal.

I Albanien benämns vildörten lëpjeta, bladen sjuds och serveras kalla marinerade i olivolja. Ängssyran används även i soppor och som fyllning i burek (byrek me lakra).
Bild på ängssyra

Hur många kilometer åkte vi minibuss för att bringa dig tv-programmet En svensk sommar i Finland? Hur törstiga var våra svenska och norska gäster? Vi presenterar härmed högintressant (?) statistik om tv-produktionen.

1. Det gick åt 63 stycken AA-batterier. Batterierna används i våra små trådlösa myggmikrofoner.

AA-batterier på rad Bild: Yle/Janne Lindberg

2. Vi tillbringade 6144 kilometer i vår minibuss (det är kortare väg från Helsingfors till Pakistan).

En svensk sommar i Finland-bilen Bild: Yle/Janne Lindberg

3. Vi och våra gäster flög sammanlagt 118 flygresor.

Helsingfors-Vanda flygplats sedd ut ett flygplansfönster Bild: Yle/Janne Lindberg

4. Vi bjöd våra svenska och norska gäster på typiskt finländsk brännvin, och ingen tackade nej. I själva verket gick det åt en hel del. Vilka av våra gäster var törstigast?

Kossuuu Bild: Statistik: Yle/Oskar Koivumäki

En svensk sommar i Finland visas på Yle på söndagar klockan 19 fram till den 24 augusti. Du kan också se programmen på Yle Arenan.

Rört på sig har folk förstås gjort i alla tider, särskilt förr då maskiner ännu inte hade ersatt en stor del av det fysiska arbetet. Det behövs ändå fritid för att man ska kunna tala om att folk motionerar för motionens skull, berättar historikern Hans Bolling från Stockholms universitet.

- Dessutom måste man ha plats, resurser, ett visst välstånd och vällevnad som kräver att man kompenserar. I den meningen existerar motionsidrotten definitivt efter andra världskriget, säger Bolling.

Enligt honom blev andra världskriget snabbt en myt av gyllene forntid - då alla var i så god form. Samtidigt blev USA ett avskräckande exempel på ett land som det gick väldigt bra för, men där folk ändå var i dåligt fysiskt skick.

Amerikanska poliser var i sämre fysisk form än svenska husmorsgymnaster på 60-talet

Också husmorsgymnastiken dök upp under andra världskriget. Man började inse att också husmöderskap är ett jobb som sliter och kräver träning. Det blir en stor rörelse under 50- och 60-talen, enligt Bolling.

- Det handlade mycket om att stärka rygg och knän, men också att man ska skapa ett socialt sammanhang och bryta en isolering. En husmor har inga arbetskamrater så man ville skapa en social gemenskap, och just det sociala gjorde att det blev så populärt.

Motionera som Kekkonen

Efter andra världskriget dominerades politiken av president Urho Kaleva Kekkonen, och hans symboliska roll sträckte sig också utanför politiken som en förebild inom motion och friluftsliv. Kekkonen var i god kondition och blev finsk mästare i höjdhopp som 23-åring. Hans regelbundna fiske, jakt- och skidutfärder var också en viktig del av hans maktutövande, och många inflytelserika personer deltog, visar Yles levande arkiv.

Nytta, nöje eller nödvändigt ont?

Enligt Hans Bolling spelade medierna en viktig roll när det gällde att aktivera och upplysa folk om motionens fördelar.

På 70-talet ville till exempel Caj "Ståla" Stålström engagera lyssnarna till att bli spänstiga och få god kondition i programmet Spänstig i sommar på Radio Vega. “Motion ger kondition, motionera regelbundet och helst tre gånger i veckan.” “Motionera när du kan, flicka gosse kvinna man, varje dag en liten tur ut i sol i ur i skur.”, hette det då.

Modeflugan aerobic kom till Finland på 70-80-talet, i fotspåren av den trend som Jane Fonda hade startat i USA med sina jumppavideor. På Yle TV2 höll Eva Lukkonen och Anne Sällylä kvällsgymnastik.

Raka ryggar och överansträngning

Historikern Hans Bolling menar att det finns åtminstone två idéer kring idrott och träning, och att det har skett ett skifte under 1900-talet.

Idén om den raka ryggen och hållningen som något viktigt dominerar fram till mellankrigstiden, och därefter blir det mer motortänk, fysiologi och intervallträning som något sunt. När man tränade före andra världskriget då höll man inte på och tränade intervallträning och kondition jättehårt, man var snarare rädd för att överanstränga sig, säger Bolling.

Han påminner också om en tid då jogging betraktades som pinsamt, som något man helst gjorde efter mörkrets inbrott. Numera ska så gott som alla springa maraton.

- Frågan är om det är så bra. Om man ser på resultaten är det många mer som springer, men folk är i sämre skick. Till exempel de första 500 löparna i Stockholm maraton är till och med 20 minuter långsammare än på 80-talet, säger Bolling.

Klyftorna blir större

Bolling ser också en träningsboom i samhället idag, men poängterar att den inte gäller alla.

Gapet mellan aktiv och passiv har säkert aldrig varit större.

Motion genom åren

En tillbakablick på motionsidrottens historia i bilder

Artikeln är en del av serien Var allt bättre förr i radioprogrammet Kraft onsdagen 13.8.2014 kl. 19.30, då det handlar om hälsohets. Repris söndagen 17.8 kl. 11 på Radio Vega.

Det är inte varje dag man hör ljudet av en gammal Olympiamotor på sjön, men häromdagen utanför Iskmo Lillön i Korsholms skärgård stötte jag på Håkan Nyman.

Han var ute och provkörde sin nyinförskaffade klenod, en 6 meter lång träbåt med en 1-cylindrig Olympiamotor på 3,5 hk tillverkad i Vasa på 1950-talet. Motormodellen tillverkas länge och blev populär bland båtfolk under smeknamnet "Marakatton".

- Båten är tjärad på insidan och glasfibrad på utsidan så att den inte läcker alltför mycket, säger Håkan Nyman och skrattar.

Intresset för gamla "puttare" har Nyman haft ända sedan han som barn satt i sin fars båt och tuffade ut till skäristugan från Vasa.

- Sedan kom glasfibertiden då man skulle köra fort och farligt. Nu då man blir äldre så vill man ta det lugnt, då är det härligt att köra i 4 knop och ha solen i ryggen.

En gammal Olympiamotor är inte precis pålitligheten själv, så då jag bad Håkan Nyman att starta den igen så gav han inga garantier.

- "Marakatton" brukar inte gilla publik och den brukar inte starta så bra då jag har sällskap. Då frun är med brukar motorn krångla.

Men Håkan är hoppfull och påpekar att han ju har åror och så kan ju den paddlande reportern i nödfall bogsera honom i land.

Efter många försök lyckas han mot alla odds få i gång motorn och skärgården i Kvarkens världsnaturarv fylls av ett gammalt välbekant dunk.

Förra veckan ordnades det tredje Rock Donna-musiklägret för tjejer och unga kvinnor mellan 13 och 19 år. Rock Donna är ett är ett projekt under De Ungas Musikförbund i Svenskfinland och har som mål att höja deltagarnas musikaliska självkänsla. Kulturtimmen besökte lägret i Karis för att tala om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad bransch.

- På konserter är det allt som oftast de manliga musikerna, speciellt instrumentalisterna, som är i majoritet. Vi vill uppmuntra fler unga kvinnor att våga spela instrument som kanske anses manliga, säger Vicky Österberg som är trumlärare och en av bandledarna på lägret.
Huvudfokus under veckan ligger på att flickorna blir indelade i band och skriver sina egna låtar som sedan bandas in i studio och uppförs på en slutkonsert. Dessutom ordnas olika workshops, privata musiklektioner och föreläsningar bland annat om normkritik, samt herstory – musikhistoria ur kvinnoperspektiv.

Två av lägerdeltagarna, Vilma Eklöv och Sofia Nordberg, spelar trummor respektive bas i det nygrundade rockbandet Pretty Bombers.

Pretty Bombers, f.v. Sofia Nordberg, Ellen Grönlund, Evelina Salonen, Vilma Eklöv och Moa Enberg. Pretty Bombers

- Det roligaste har varit att helt enkelt spela trummor, sen när man äntligen lärt sig låten ordentligt, säger Eklöv som till vardags spelar klassiskt piano.

Förutom det rent musikaliska har de också lärt sig mycket om samhälls- och könsnormer.

- Vi har diskuterat om vad som anses manligt och kvinnligt och vad det egentligen är för skillnad, berättar Nordberg. Att kvinnor i historien har varit förtryckta reflekteras förstås också i musikvärlden.

Proffstrummisen Vicky Österberg håller med. Hon berättar att hon ofta efter en spelning får komplimanger i stil med ”Oj, vad duktigt du spelar, för att vara kvinna”.

Att som kvinna vara tvungen att bevisa att man kan sätter mycket större press på ett uppträdande. I en drömvärld skulle Rock Donna inte behöva existera, menar arrangörerna, då skulle kön inte spela någon roll när det handlar om att spela ett instrument.

- Vi hoppas få se en ny generation av finlandssvenska kvinnor som börjar arbeta med precis vad de vill, vare sig det är musik eller något annat. Jag hoppas att vi kan inspirera dem till att lyssna och tro på sig själva, säger Österberg.

Hör mer i Kulturtimmen, torsdagen den 14.8.2014, kl. 14.03-15.00 i radio Vega!

Pia med flera är programmet där inbjudna gäster diskuterar med mig kring ett ämne, såsom vi gjorde tillsammans med Peter tidigare. Jag är nyfiken på mänskors erfarenheter, upplevelser, värderingar och val i livet. Jag vill också inspirera och utmana dig som lyssnar att tänka till och gärna dela med dig av dina tankar och erfarenheter.

Pia med flera sänds som direktsändning på söndagar mellan kl 10.03 och 11.00 och som repris på tisdagar 11.03 - 12.00. Podcasten kommer på söndag eftermiddag och kan laddas ned t.ex. i mobilen eller pekplattan.

I det första programmet den 17 augusti talar vi om bastubad för kropp och själ. Jag frågar bl.a. Strömsös bastuexpert Elisabeth Morney om hur det gick sen med bastun som ju inte blev helt färdig under maratonsändningen i juni
I studion i Böle har jag sällskap av Ben Grass som är tidigare ordförande på Finska Saunasällskapet. Om du har tankar om eller frågor kring bastubad så mejla mig gärna.

Sen följande söndag, den 24 augusti, pratar vi om "image management", hur vi försöker påverka människors bild av oss. I studion har jag bl.a. Peppe Öhman och med henne kan du chatta efter programmet.

Ett ungt företagargäng i Jakobstad utmanar nu de etablerade hamburgerkedjorna i Finland. Jakobstadsuppstickaren Friends and Brgrs öppnade sin första restaurang i april och siktar nu på att etablera sig i både Vasa och Helsingfors.

Friends and Brgrs lovar färska semlor från ett lokalt bageri och nystekta biffar. Frysbiffar är bannlysta på jakobstadsbaren. På Facebook och Instagram publicerar firman videoklipp som beskriver arbetsprocesserna.

Biffarna steks inför publik

Det är också öppenheten som ska göra det möjligt för jakobstadsuppstickaren att ta sig in på den hårda hamburgermarknaden. Biffarna steks och pommes fritesen friteras inför publik.

- Vi tror att folk är beredda att betala lite mera för en god hamburgare, säger reklammannen Rasmus Östman som är en av ägarna. Hamburgarna ska vara minst lika bra som på restaurangsidan fast de görs i ett snabbmatskoncept. Vi gör så mycket som möjligt från grunden och vi försöker undvika tillsatsämnen, sammanfattar Östman.

Branschrävarna tveksamma

Jakobstadsföretagarna har siktet inställt på en landsomfattande hamburgerkedja, men erfarna branschmänskor som Yle Nyheter har talat med är tveksamma.

- Standarden på hamburgergrillarna är jämn, säger de gamla rävarna som konstaterar att det är dyrt att köpa till exempel semlor i små partier. Hamburgerbarerna konkurrerar med priset, konstaterar snabbmatsveteranerna, och då hjälper inte kvaliteten.

"Målet hamburgare av världsklass"

Men de unga företagarna kring Friends and Brgrs låter sig inte slås ner.

- Målsättningen är att göra hamburgare av världsklass, sammanfattar Rasmus Östman. Vi vill vara med och göra världens bästa hamburgarna i vårt marknadssegment.

Friends and Brgrs restaurang i centrum av Jakobstad har gått så pass bra att företagargänget nu söker en passande lokal i centrum av Helsingfors.

- Målet är att få äta en nyårsburgare i Helsingfors, säger Rasmus Östman. Han och hans kompanjoner är också intresserade av Vasa och Tammerfors.

Det går att spara små bitar av sommaren för att ta fram dem när höstrugget känns som tyngst. Elisabeth Eriksson från Marthaförbundet tipsar om hur man lägger in, saftar och syltar.

Hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson gör själv gärna chutney på krusbär. Marthan Elisabeth Eriksson Bild: Yle / Ted Urho

Gör det du tycker om

Marthaförbundet tillhandahåller en hushållsrådgivningstelefon, dit man kan vända sig för tips och råd. Ibland ringer det människor som undrar om man kan äta sylt som stått i kylskåpet i några år.

- Huvudsaken är att man gör sådant som man tycker om, så att man vet att det går åt. Tanken är ju att det vi tar till vara ska vi äta under vintern, säger Eriksson.

På Marthaförbundets hemsida hittar du flera recept, tips och råd.

Recept

Lätt saltgurka med ättika
1 stor glasburk lämplig för konservering eller några mindre. Sterilisera gärna burkarna först med kokande vatten eller i en 100-gradig ugn i 10-15 grader.

1 kg frilandsgurkor

Lag:
1 l vatten
1 dl salt (utan jod som gör inläggningen besk)
1,5 dl spritättika

1 litet knippe krondill
valfritt:
ca 75-100 g pepparrot, tärnad
svartvinbärsblad eller körsbärsblad
senapsfrö

Koka upp lagen, se att saltet löser sig. Låt svalna.

Rensa och putsa gurkorna. Ifall gurkorna är stora/burkarna små kan de skäras i bitar.

Varva gurkor, dill och annat du vill ha med i burken/burkarna upp till några centimeter från övre kanten. Lägg dill och ev. pepparrot mm. överst. Häll på lagen och var noga med att den täcker ingredienserna. Gör mer lag ifall den inte räcker till. Slut burkarna.

Ställ gurkan svalt och mörkt (kylskåp, källare). Gurkan kan ätas efter redan ett dygn, men smaken blir starkare om de får mogna litet längre. Gurkorna håller rätt förvarade i flera månader.

Mats Sabel är kock och krögare i Vasa och denna vecka delar han med sig en variant på finländarnas nya passion långkok. Idag står grillad kassler med mangoratatouille på menyn.

Recept för 4 personer

Långgrillad kassler
1 kg kassler i bit
Salt, peppar och vitlökspulver

Mangoratatouille:
3 dl röda linser
2 salladslökar
1 zucchini
1 aubergine
1 mango
1 burk mangopuré
1 burk krossade tomater (ca 400g)
salt, peppar, oregano

Pepparrotscreme
3 msk riven, färsk pepparrot
2 dl creme fraiche
1 tsk äppelcidervinäger
1 nypa socker
salt, peppar

Sallad
1 dl solrosfrön
40g machésallad
1 burk kidneybönor
1 liten burk majs
200g halloumi

Gör så här:

1. Klappa in kryddor runt om karrén. Elda på grillen och lägg de varma kolen eller vedklabbarna i ena änden av grillen. Lägg köttet i andra änden och täck med aluminiumfolie. Stoppa i en termometer och låt den långsamt värmas till ev innertemperatur om 65-70°.
2. Koka linserna ca 10-15 minuter i saltat vatten. Slå av vattnet och ha ner linserna i en ugnsfast form. Skiva salladslök och tärna zucchini, aubergine och mango. Ha ner allt i formen och blanda även ner mangopuré och krossade tomater. Blanda ihop allt och krydda. Ställ in i 200° i 60 minuter.
3. Riv pepparroten och rör ihop med creme fraiche, vinäger, socker, kryddor.
4. Rosta solrosfröna i lite olja. Blanda med machésallad, kidneybönor, och majs. Skiva halloumi och stek så den får yta. Låt dem svalna en aning och tärna sedan upp och ha ner i salladen.
5. Om man vill kan man även tillreda kasslern i ugn på 90 grader ca 6-8 tim innan själva grillningen och antingen helgrilla kasslern eller skära upp den i skivor och grilla som biffar.

Visste du att bastubadande har varit förbjudet. För några århundraden sedan var man orolig för kombinationen bastubadande och sprit, kanske inte utan orsak! Men man ansåg också att röken från rökbastun kan göra en människa blind. Och dessutom fanns ju den helt berättigade rädslan för eld i träbebyggda städer.

Men förbuden från Stockholm nådde inte landets östraste delar så i bl.a. Karelen fortlevde bastuns livsbefrämjande funktion. Jord, luft, eld och vatten samverkade för kroppens och själens välmående. Bastukväden sjöngs av sångerskor som mässade bort det gamla,både för de sjuka och döende och för unga flickor inför stundande bröllop.

-Fram för de allmänna bastuna! säger Ben Grass, hedersordförande för Finska Saunasällskapet. Där har man alltid diskussionssällskap och där kan man också slappna av till kopp och själ.

Ben Grass är ordförande för Finska Saunasällskapet. Ben Grass Bild: Yle/Pia Abrahamsson

Finska Saunasällskapet grundades för 78 år sedan och dess främsta upgift är att föra fram budskapet om bastuns välgörande effekt för hela människan. Många läkare fanns med från början, redan före man började tala om Wellness center och dylikt..

Ritualer såsom bastukorven, kaffet eller ölen och nya rena kläder, naturupplevelsen med sjön, snön eller stadens ljud och ljus är en del av badandets betydelse. Och känslan av att mötas, bokstavligen avklädda har varit och är viktigt. Dock har bastuns samhälleliga roll, kanske främst karikerad av teveserien ” Hyvät Herrat” på 90-talet,så småningom avtagit

Kekkonen lär ha sagt att det är mycket lättare att förhandla efter att man svettats nakna tillsammans, men det som man fordom, inom politiken och näringslivet, avtalade om i bastun avgörs väl nuförtiden under träningarna för maratonloppet…

- Vi har en passion för Korea, den koreanska kulturen och maten, säger Melissa Arni-Hardén, där hon serverar rykande koreanska specialiteter i Sinebrychoffska parken i Helsingfors med dottern Aurora.

Sol och läckerheter på restaurangdagen 2014

Hennes tallrik med koreansk pyttipanna kostar 10 euro och det känns rimligt med tanke på att det är en hel måltid.

- Men jag förstår att många tycker att temadagen blivit alltför kommersiell, säger hon.

Hon valde att grunda ett evenemang på webben, på facebook och bjuda in sina vänner till det lilla ståndet. Så tycks många andra också ha gjort för fb vimlar av olika jippon just i dag.

Bidrag till resan

För Hardéns har jippot också en större betydelse, de samlar pengar för en "mor och dotterresa" till Korea senare i höst.

- Kanske är det ett bra sätt för våra vänner att bidra till resan - genom att komma hit och äta i dag för en tia, skrattar Melissa.

I klippet berättar hon om vad som ingår i en koreansk måltid!

Stånd, stolar och tält

Restaurangdagen samlade tusentals människor runtom i landet i dag. I Helsingfors gick det livat till kring Tölöviken, i Gamla kyrkans park och i Brunnsparken. Men flera stadsdelar hade egna jippon, bland annat Kottby och Berghäll. I år fick besökarna njuta av soligt väder i huvudstadsområdet.

Läs också:
Restaurangdagen firas i dag
Till temasidan Restaurantday.org

Årets andjakt kan vara en av de sista i sitt slag. Så gott som all jakt kommer nämligen att förbjudas på naturskyddsområden som staten äger.

Bara i Österbotten kan det handla om närmare 20 000 hektar mark som jägarna inte längre har tillträde till. Jägarna har svårt att förstå motiveringarna till jaktförbudet.

- Det går jättebra för gräsanden, den ökar trots häftig jakt. Man kunde freda vissa arter i stället för stora områden, säger verksamhetsledare Mattias Kanckos på Pedersörenejdens jaktvårdsförening.

Enligt Mattias borde staten skydda arten i stället för att skydda stora områden Jägare Mattias Kanckos vid Sandsundsfjärden. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Bakgrunden till förändringarna är naturskyddslagen som trädde i kraft 2011. I enlighet med den vill Miljöministeriet att statens skyddsområden ska vara så gott som orörda av människohand. Det innebär att senast 2020 ska det vara jaktförbud på statens skyddsområden.

Svårt få undantag

I vissa områden ska det fortfarande gå att få undantagstillstånd för jakt. Men jakt- och fiskeplanerare Madeleine Nyman på Forststyrelsen tror att det kan bli knepigt att få det.

- Jag har förstått att man vill att jägarna ska få fortsätta med jakt på små rovdjur och vitsvanshjort. Och på områden som är mer än etthundra hektar stora finns det kanske möjlighet jaga älg. Men i övrigt blir det nog svårt att få undantag, säger Nyman.

Arbetet med jaktförbud inleddes först i Egentliga Finland. Där har ungefär 90 procent av statens skyddade områden försetts med jaktförbud.

- Ur vår (Forststyrelsens) synvinkel är det beklagligt. Det står i forststyrelselagen att vi har en obligation att se till att människor som inte har mark och vatten ska kunna jaga och fiska i detta land. Det här hjälper ju inte saken.

"Känner sig grundlurade"

Det som enligt Mattias Kanckos är jättetråkigt med förändringen är att många markägare har sålt sin mark åt staten och Natura 2000-områden. Nu ska plötsligt jakten förbjudas också där.

- Det går stick i stäv med vad de tidigare lovade oss. Många jagande markägare som sålde sin mark får nu inte jaga. Då känner de sig förstås grundlurade, säger Kanckos.

Det finns ungefär 100 000 andjägare i Finland i dag.

Läs också:
Förväntningarna höga på årets andjakt
Jakt kan bli förbjuden på nya naturskyddsområden - skärgårsbor känner sig lurade
Allt mer österbottnisk skärgård skyddas
Andjakten i Östnyland drabbas av förbud

Semestern är en härlig tid och för de flesta innebär det efterlängtad tid tillsammans med nära och kära. Ibland kan det dock bli för mycket av det goda och många parförhållanden krisar efter längre tid tillsammans. Man märker att den andre går en på nerverna och man har kanske inget att prata om efter att barnen gått och lagt sig.

Enligt statistiken är separationer och skilsmässor vanligast efter en längre ledig period som sommaren eller jul- och nyårshelgen. Hur ska man då veta vad som är vanlig, sund irritation? När börjar snäsningarna övergå i riktiga problem och hur sätter man stopp på den onda cirkeln?

På lördag gästar familjeterapeuten Maria Sundblom-Lindberg Lördax-studion och svarar på era frågor kring relationer.

Har du något du undrar över kan du ställa din fråga anonymt i kommentarerna här under och lyssna på svaret i Lördax på Radio Vega, lördagen den 23 augusti kl.13.

Läs också:
"Skilsmässobarn bär på en tung ryggsäck"
Familjelivets cirkus i läcker förpackning Ny TV-serie om familjeliv och föräldraskap i Yle Fem med start 3.9.