Quantcast
Viewing all 3450 articles
Browse latest View live

Nojor är det nya svarta

Image may be NSFW.
Clik here to view.

På det hela taget så minns jag båda våra graviditeter som rätt så lugna perioder. Kanske det är mitt selektiva minne; kanske min hustru upplevde det helt annorlunda.

”Är du inte klok, vi var ju helt hysteriska och tänkte döda varandra dagligen och jag åt grus och du drack solkräm!”

Nja, nej, så illa var det inte. Jag minns att hon åt hejdlösa mängder nektariner, det var något som jag bar hem från butiken dagligen. Och jag åt massor med choklad. Fast det gör jag annars också. Och ingen av oss var väl värst svåra på det där med att googla alla de där skräckhistorierna om allt som kunde gå fel under graviditeten och framför allt under förlossningen.

En färsk undersökning som Yle Uutiset har gjort, där de har talat med barnmorskor, tyder på att väntande mammor alltmer har börjat känna oro i takt med att kommunerna har sparat in på förlossningscoachingen, men dels också på grund av att de blivande mammorna googlar en massa horrorberättelser om allt elände som kan hända med barnet om man ens tittar på en flaska rödvin eller om man äter en laxsmörgås. En barnmorska som Yle Uutiset har talat med säger att hon förbjuder sina klienter att använda Google under graviditeten.

Jag kan ju fatta varför det kan vara klokt. Jag menar, störtfloden av information som vi utsätts för dagligen kan ju också i normala fall kännas överväldigande. Och under en graviditet så är man ju kanske lite extra känslig och mottaglig för information om allt möjligt som eventuellt kan påverka barnets hälsa under graviditeten och senare i livet; om det sedan gäller mat, motion eller Metallica på hög volym. Den ena undersökningen säger si och den andra löpsedeln säger så. ”Stina-Lena, 33, fick våldsamt sug efter lakritssnören, åt 1500 meter – barnet fick inlärningssvårigheter. Oho! Katso kuvat!”

"Kroppen vet nog bäst!" Eller så inte.

Jag tror ju inte att vi moderna människor är mer benägna till stress och nojor än våra avlägsna förfäder på den afrikanska savannen. Också de flippade säkert ut, blev stressade och fick irrationella begär; grym lust att äta lera och liknande. Men de hade inte tillgång till all den här informationen och desinformationen som vi drunknar i.

Pica kallas det när det går så långt att det blir ett syndrom, det där då en gravid kvinna får en oförklarlig och oemotståndlig lust att äta tapetklister eller is eller solrosfrön eller till och med cigarrettfimpar. Och faktum är att vi inte vet vad det här beror på. Det finns de som menar att en plötslig lust att äta tavelkritor är kroppens sätt att säga att hej, nu har jag kalkbrist; gör något åt saken! Eller att ett plötsligt chokladbegär kan tyda på att kroppen behöver magnesium. Eller det motsatta, som också drabbar gravida kvinnor: att någonting som vi i normala fall älskar att äta plötsligt fyller oss med äckel. Men det finns ingen forskning som skulle bekräfta någon som helst samband mellan besynnerliga begär och kroppens behov.

Som en forskare uttryckte saken; om kroppen skulle ha den här mekanismen, att vi skulle drabbas av häftiga begär då vi behöver någon speciell sorts näring; då skulle vi drabbas av dem också utanför graviditeterna. Hur ofta har du drabbats av en helt galen impuls att äta spenat på sistone? Och då borde ju gräddtårta eller pommes frites ju också börja smaka apa när kroppen märker att vi är överviktiga. Så vi ska kanske inte överskatta kroppens listighet, även om vi ju nog ska lyssna till signalerna som den sänder, för helt dum är den inte.

En sådan signal är ju det här som vi kallar sunt förnuft. Både min hustru och jag var lite äldre då vi fick vårt första barn. Med åren lär man sig ett och annat om vad som funkar och vad som inte gör det. Mer än man tror, faktiskt. Det minskade på stressen för oss, tror jag.

Och har man ändå en tendens att ta stress och oroa sig, som nu för det här med vad som är bra att äta och vad som inte lämpar sig under graviditeten, tänk då på de där avlägsna förfäderna på savannen. Vill man ta det säkra före det osäkra; undvik allt som inte fanns redan på deras tid. Och det gäller alltså både mat, dryck och Google.


Skapa ordning i ditt liv och bli lyckligare

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Känner du att ditt hem och ditt liv är kaotiskt? Har du svårt att få ordning på röran i skåp, lådor och hyllor eller är det tiden som aldrig verkar räcka till? Då kan en organiseringskonsult vara svaret på dina böner.

Maria Lindell är en trebarnsmamma som arbetar deltid som organiseringskonsult, hon hjälper folk att få ordning på sina hem och ger tips på hur vi alla kan få en mer organiserad tillvaro och på det sättet få mer tid för det som är viktigt på riktigt. Vilka är då de största problemen i de finska folkhemmen?

- Finska människor överlag samlar gärna på sig mycket kläder, böcker, tidningar, papper…speciellt män har en förkärlek för apparater, sladdar och andra tekniska prylar. För folk som har barn är det ofta barnsaker som tar över hemmet.

Även om saken i sig förknippas med en massa känslor och minnen så försvinner ju inte dessa bara för att man gör av sig med det konkreta föremålet som påminner om dem.

Skiljas från prylar med känslovärde

De flesta av oss har en känslomässig relation till våra saker och det kan ibland vara svårt att skiljas från föremål som påminner en om händelser, människor och tidigare perioder i livet. Hur ska man bli bättre på att göra sig av med grejer som är en kära men som man egentligen inte längre behöver?

- Människan är ju inte rationell, känslorna styr oss och då det är fråga om personliga saker så kan jag såklart inte komma in till någon och säga vad den borde behålla eller slänga. Det som jag försöker lära ut är att även om saken i sig förknippas med en massa känslor och minnen så försvinner ju inte dessa bara för att man gör av sig med det konkreta föremålet som påminner om dem. Om man vill kan man t.ex. fota sakerna och på det sättet minnas dem, det tar lite mindre plats.

Om man känner att man har en massa onödigt i skåpen och önskar skapa en mer organiserad tillvaro, hur ska man då komma igång med rensningen?

- Jag tycker att man ska börja med att se över sina förvaringsutrymmen, öppna de där övre skåpen som ofta innehåller saker man envisas med att spara trots att man inte behöver dem. Efter att man gjort en liten inventering kan man gå igenom och se vilka saker som ger positiv energi, vilka som är mer negativa och vilka som känns neutrala. Oftast är det lättast att börja sålla bland de som har en negativ energi. Enklast är det om man tar en sakgrupp åt gången, samlar alla grejer som hör till den sakgruppen och börja rensa och sortera bland dem.

Effektiv tidsanvändning

Den moderna människan har en tendens att försöka klämma in så många aktiviteter som möjligt i redan fullspäckade veckoscheman. Maria hjälper även människor som förlorat kontrollen över sin vardag att organisera sin tidsanvändning på ett bättre sätt.

- De flesta av oss är överoptimistiska då det kommer till vår tidsanvändning. Många vägrar inse att vi alla faktiskt bara har 24 timmar i dygnet och man gör sig en björntjänst om man försöker pressa in alltför mycket på den här tiden. Vi har inte tid med allt och då blir det lätt att man gör många saker halvdant och därför känner sig otillräcklig istället för att göra plats för färre saker och hinna njuta av dem istället.

Som mamma till tre små barn är Maria bekant med svårigheterna i att få tiden att räcka till. Det finns i vardagen så många saker som helt enkelt måste göras, man ska jobba, städa, laga mat, sova o.s.v. Hur ska man då rent konkret organisera sin tid så den blir mer effektivt använd?

- Först ska man kartlägga vilka som är ens dagliga rutiner och se över hur man kan effektivera dem så de blir så lätta att genomföra som möjligt. Det kan t.ex. vara att lägga fram allas kläder kvällen innan för att undvika påklädningskaoset på morgonen eller att veckohandla istället för att springa till butiken varje dag.

Vi måste acceptera att vi inte har mer tid än vi har och för att hinna få in även egen tid och stunder för kravlös rekreation måste man lära sig att säga nej.

Konsten att säga nej

Begreppet fritid kan tyvärr vara ett ganska främmande begrepp för många och då kan det enligt Maria vara bra att försöka planera in även helt ledig tid, tid då man inte gör någonting alls.

- Vi måste acceptera att vi inte har mer tid än vi har och för att hinna få in även egen tid och stunder för kravlös rekreation måste man lära sig att säga nej. Vi måste vara mer uppmärksamma på vad vi egentligen tycker om att göra och vad vi inte tycker om. Då man vågar börja säga nej till saker som bara tar energi öppnar sig plötsligt fönster av helt ny tid att disponera över på det sätt man själv innerst inne vill.

Bytte bransch och blev tomatodlare

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Anna Holmberg är frissan som bytte bransch och började som tomatodlare.

Hon har inlett sin första säsong som tomatodlare och väntar ivrigt på sommarens skörd.

Ett splitternytt växthus reser sig på Ingvalsby gård i Tenala. När man stiger in i växthuset känns det bokstavligen som om sommaren möter en i dörren. Värmen på närmare trettio grader slår emot en och doften av tomat fyller utrymmet.

Anna får hjälp av 7-åriga dottern Julia med att sköta plantorna.
- Titta mamma, här hittade jag en tjuv, säger Julia och nyper vant av ett sidoskott som börjat växa ut vid ett bladfäste.

Anna är utbildad frisör men fick problem med ryggen och bestämde sig för att skaffa en ny utbildning och blev därför trädgårdsmästare på Axxells utbildning i Överby i Esbo.

- När jag gick in i tomathuset på Överby visste jag att jag vill börja med tomatodling, säger hon idag några år och två barn senare.
De senaste åren har hon prövat sig fram med hobbyodling men i år är det ”på riktigt”.

Främst odlar Anna körsbärstomater. Just nu är alla plantor gröna men de exotiska namnen avslöjar att det inte rör sig om helt alldagliga röda tomater. Cherry Snowball har vita tomater, Indigo Rose har lilafärgade, Black Cherry är svarta, Golden Cherry är orangea och Bonbonera är bruna.

- De vita tomaterna innehåller inte lykopen och dem och också allergiker äta, säger Anna Holmberg.

Direktförsäljning

Anna planerar att sälja sin första skörd direkt till sina kunder, genom hemförsäljning eller torghandel.

- Och nu har ju olika Reko-ringar startat här i trakten också, säger Anna och syftar på den nya formen av direktförsäljning som också etablerat sig i Västnyland.

Reko, eller rejäl konsumtion, går ut på att produkterna förhandsbeställs direkt från producenten och avhämtas på utvalda platser och tider av konsumenten.

Anna odlar också grönsaker, örter och vattenmelon och varierar gärna sitt utbud beroende på efterfrågan.

Hemma i köket är tomaten omtyckt oberoende om den serveras rå, kokas till tomatsås eller pressas till juice, berättar Anna. Och det är ju tur, för tomatodlingen går inte familjen obemärkt förbi. De nysådda fröna intar nämligen pannrummet och när de väl har grott flyttas de in i familjens badrum och när de nått plantstadiet erövrar de bord, golv och hyllor i matsalen innan de slutligen flyttas till växthuset.

Tomatens vecka

Finlands trädgårdsförbund utser temaveckor för olika grönsaker och den här veckan (12-18.5) är det tomatens tur. Specialtomaten har dessutom utsetts till årets grönsak.

Med specialtomater avses frukter med variation i storlek, form, färger och smaker och i yrkesmässig odling i Finland förekommer körsbärstomat, miniplommontomat, bifftomat samt tomater med förutom röd även brunaktig, gul eller orange skalfärg.

I tomatvärlden sätter endast fantasin ramar för färger och former. Förutom alla olika röda färger finns lila, grön, orange, gul, vit, brun och flerfärgade sorter så som Green Zebra som är lime-grön med granngula strimmor. Storleken och formen varierar från rund liten ärta till stora bjässar på flera kilo, päronform, istapp, dragspel och hjärtform. Alla tomatsorter har sin egna unika smak allt från söt fruktig till mustig, komplex eller syrlig.

Kräver värme

Tomatodling kräver värme och för frilandsodling sätter den frostfria perioden gränser. Läs noga växtbeskrivningen och undvik sorter som har lång utvecklingstid. Sorter som kommer från europeiska förhållanden har bättre förutsättning att bli framgångsrika än tomatsorter från Asien.

De flesta sorter som finns till salu klarar av samtidig tillväxt och fruktsättning(indeterminata sorter) och är väl lämpade för växthusodling men för frilandsodling kan en busktomat-sort väljas. Busktomatplantans(determinate) längdtillväxt avstannar när blomningen börjar och klarar sig med mindre skötsel då den inte behöver tjuvas eller bindas upp. Mot slutet av odlingssäsongen tas dock nya sidoskott bort eftersom ny fruktbildning inte är önskvärd.

Den specialtomat som sällan förekommer i hemträdgårdar och överhuvudtaget inte alls odlas professionellt är den gröna tomaten. Vi har kanske sett recept på inlagda gröna tomater och använt omogna tomater som ingrediens och kanske ibland uppmanats av receptförfattaren att ta tillvara tomater som inte hinner mogna. Råa omogna tomater innehåller lindrigt toxiska ämnen, glykolalkaloider eller tomatin som redan i små mängder orsakar förgiftningssymptom. På grund av detta skall omogna tomater inte användas ens tillredda.

I de nordiska länderna har odlingen av specialtomater ökat. Efterfrågan på specialtomater är så stor att producenterna har svårt att svara på konsumenternas krav. Andelen specialtomater som produceras i Sverige och Danmark står för 60-70% av den totala tomatproduktionen. I Finland odlas cirka 10% specialtomater.

Källa: Ulrika Holmberg/Västankvarn - en västnyländsk matkälla

Maten som lockbete för turismen i Västnyland

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ivriga krafter försöker sätta Västnyland på den gastronomiska kartan och marknadsföra regionen som en matregion.

Henrika Ewalds deltog i Novias seminarium om hur man ska locka matturister till Västnyland

Listen4 min 45 s
Spela upp klipp på Arenan: Henrika Ewalds deltog i Novias seminarium om hur man ska locka matturister till Västnyland
Ett nytt steg i den riktningen togs igår (12.5) när projketet Bra mat i Västnyland ordnade ett seminarium om hur man bättre kunde utnyttja matkulturen som ett lockbete för turismen.
Henrica Ewalds Henrica Ewalds Bild: Yle/ Maria Wasström

En av dem som deltog var företagaren Henrika Ewalds som i sammanhanget sitter på många stolar. Hon driver Hotel Sea Front. Hon är ordförande för turismföretagarföreningen Helsinki West, och hon är med i Slow Food och turismorganisationen Lumo:

Hon lyfter fram småskaligheten som ett trumf för regionen. Maten är en viktig komponent i turismen och lämnar alltid pengar i regionen.

- Alla äter ju. Turister upplever att om de har fått god mat och bra service har semstern varit perfekt, säger Ewalds.

Berit Mariani från Friman resor påminner att det är viktigt att också ortsborna stöder den lokala turismen.

- Varje invånare är sin egen hemtrakts ambassadör, säger hon och får medhåll från bland annat Stig Hoffstedt från föreningen Gastro Nostra:

- Vi lyckas bättre om de som bor här är stolta över det vi gör, säger han.

Patricia Wiklund och Kenneth Katter patricia wiklund och kenneth katter Bild: Yle/ Maria Wasström

Bättre på landet

Evenemangskoordinator Kenneth Katter från Fiskars bruk påpekar att det handlar om att lyfta fram lantlivet på ett tilltalande sätt - inte nödvändigtvis det vardagliga lantlivet utan den lyxigare varianten:

- Det handlar om vilken typ av berättelser vi berättar, säger Katter och lyfter fram inte bara det goda livet på landet utan det bättre livet på landet.

- Vi tror på kulinarismen. Vi erbjuder tjänster för den alltmer kunniga hemmakocken, säger Katter och tillägger att det i hög grad handlar om upplevelser.

För att matturismen ska slå igenom på allvar i regionen krävs ändå en god bit samarbete och utvecklingsvilja, verkar deltagarna enas om.

Att komma nära fågellivet

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det är en stor upplevelse att komma en fågel inpå livet. Det har många fågelskådare insett och investerar i fina kikare och kameror med imponerande objektiv.

Med Kaj Genberg på fågelskådning

Listen31 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Med Kaj Genberg på fågelskådning

Man lär sig mycket genom att titta och följa med under olika årstider. Våren är en särskilt fin tid för fågelskådarna i Åboland. Skärgårdens vikar och fjärdar formligen kokar av liv och spännande gäster och gamla bekanta.

Kaj Genberg har följt med fågellivet nästan hela sitt liv och Bruksfjärden och dess fågelliv är bekant för honom sedan länge.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Fågelskådning är en fin hobby

Fågelskådning är en fin hobby

28 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Fågelskådning är en fin hobby

Här är några länkar för dej som aktivare vill följa med fågellivet!
lintukuva.fi
takern.se
birdlife.fi
luomus.fi/sv/satellithavsornar
tly.yhdistysavain.fi
looduskalender.ee
projektwebbar.lansstyrelsen.se/hornborga
luontoportti.com
sofnet.org
home.aland.net/jonas.kirsi
vbof.se/Att_skada_fagel
tarsiger.com/home

Föreningshus – vem behöver sådant?

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Från att ha varit den självklara platsen att träffas och umgås till att senare överges, förfalla och till slut brinna upp. Där har ni Föreningshuset i Pargas i ett nötskal. Hur mår föreningshusen på andra håll? Vad används de till? Eller är föreningshuset i Pargas kanske bara ett exempel på många fler föreningshus som tillåts förfalla och dö?

Mobiltelefoner, sociala medier … vårt sätt att umgås med vänner och släktingar har förändrats massor sedan 1924 då Pargas fick sitt föreningshus. Bönderna donerade stockar, huset byggdes på talko och förstås med hjälp av Pargas Kalk Ab och dess VD Emil Sarlin som var inblandad i stort sett allt som gjordes i staden. Resultatet blev 900 kvadratmeter festsal med riktigt dansgolv, teaterscen, biograf, kök, café, bibliotek, biljardrum och vaktmästarbostad.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Talouspörssi i Föreningshuset i Pargas
Talouspörssi i Föreningshuset i Pargas Bild: Egil Esséns arkiv

Föreningshusen var samhällenas viktigaste samlingsplatser, där hände ”allt”. De byggdes och hölls i skick främst med talkokrafter. Idag ses de gamla och ofta stora föreningshusen kanske mest som enorma penningslukande problem. Det kollektiva har bytts till ett mer individualistiskt tänkande där folk kanske varken har tid eller intresse för dylik gemenskap. Detta behöver givetvis inte vara illa. Världen och det lilla samhället förändras och vårt sociala liv tar sig nya former.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Biokväll i Pargas föreningshus 1960.
Biokväll i Pargas föreningshus 1960. Biokväll i Pargas föreningshus 1960. Bild: Egil Esséns arkiv

Jag kräver limudisco!

Den maffiga byggnaden stod på kanten till kalkgruvans dagbrott i nästan hundra år. Så gott som alla Pargasbor har minnen därifrån, också jag själv. Väninnorna talar fortfarande om Eva Dahlgren-konserten som jag missade. Bäst minns jag musiken som spelades på ungdomsdiscot under 1980-talet: Whitesnake, Bon Jovi, Van Halen, Iron Maiden, Cyndi Lauper, Blondie, Bruce Springsteen, Madonna, Michael Jackson, Gyllene Tider. Aah!

Nu snurrar Lionel Richies ”Hello” i skallen - nog måste ju också dagens unga få dansa tryckare! Pargas saknar limudisco och det är dåligt.

Minnenas hus upp i rök

Övergivna byggnader har en dödsdömd dramaturgi. Idrottsföreningens fina bastuavdelning var det första som sparkades sönder, diskoteket dränktes pga läckande rör och brasor tändes vid nattliga besök. Då brandkåren ryckte ut den 20 februari 2013 så var det inte första gången utan den sista.

Ännu har inte ögonen vant sig, den tomma tomten känns som en fläck. Något i stadsbilden har suddats ut men ännu inte helt försvunnit. Föreningshuset gick upp i rök men minnena lever kvar. För det var mer än bara ett hus. Detta handlar fredagskvällens dokumentär om.

Dok: Berättelser om ett hus
Yle Fem fredag 16.5.2014 kl. 20.00 (repris söndag 18.5.2014 kl. 15.05)
30 dagar på Arenan efter sändning
Regi: Katrina Grönholm-Kulmala

Naturfotografens pärla

Image may be NSFW.
Clik here to view.

- Vår och sommarmorgnarna är fantastiska här vid udden då dimman ligger på och solen sakta stiger. I bästa fall ropar en lom i bakgrunden och så blir det kanske en bra bild. Johan Kajàn i Vasa beskriver hur fint det är ute vid Degerträsk som är hans favoritställe för att ta fina naturfoton på bekvämt avstånd från stan.

18.05.14 Pia & Peter Naturfotograf Johan Kajàn

Listen12 minuter
Spela upp klipp på Arenan: 18.05.14 Pia & Peter Naturfotograf Johan Kajàn
Kajàn drabbades av fotograferingsflugan för sex år sedan och sen dess har han tagit tusentals foton vid strandkanten och vid ett gömställe litet längre in i skogen. Här tillbringar han otaliga tidiga morgnar för att få chansen att ta den där speciella bilden. Visst medger Kajàn att det skulle vara skönt att sova vidare många gånger, men för att inte missa för många chanser är han ändå ofta där i ottan.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Johan Kajàn vid sitt favoritställe för naturfotografering
Johan Kajàn fotar vid Degerträsk. Johan Kajàn vid sitt favoritställe för naturfotografering Bild: Peter Fahllund / Yle

- Storlommen som häckar här vid Degerträsk är min absoluta favorit. Det är en väldigt fin sjöfågel och så har den ett mycket speciellt läte som påminner om vildmarken. Det är få fåglar som har ett sånt ljud, säger Kajàn. Hurdan är då hans taktik för att lyckas ta den där speciella, fantastiska och unika bilden?

Tålamod av nöden

- Du ska ha tålamod och försöka vara på rätt plats vid rätt tillfälle.Sen behövs fint morgonljus och litet dimma. Du får inte samma stämning i bilden om du knäpper den på dagen. Det är det mjuka ljuset tidigt på morgonen som är avgörande för mig. Johan Kajàn förbereder sig också genom att hålla koll på väderförhållandena, för blåser det för mycket så är det ingen större idè att ge sig ut. Då är det lika bra att skjuta upp det till nästa dag. Och väntandet måste man bara vänja dig vid, den kan bli flera timmar lång innan den perfekta situationen uppenbarar sig.

- Sådana gånger brukar jag försöka hitta något annat, som t.ex. en gren som sticker upp ur vattnet med sjögräs eller ett spindelnät på sig. Det kan ibland visa sig bli dagens bästa bild. Det är en del av tjusningen att man inte på förhand vet vad som kommer att hända, säger Johan Kajàn vid kanten av sitt favoritställe Degerträsk.

Hör mera i Pia & Peter på söndag 18 maj kl 10 - 12

Loppisbord

Jim snickrar ihop ett bord som är lätt att lagra, flytta och ställas upp. Det är dessutom lätt att bygga.

Ritning till Loppisbordet

Virket:
5 st 1500 x !00 x 22 bräder
4 st 860 x 100 x 22
6 st 450 x 100 x 22

Trallskruvar
2 st hasp /krok med ögla

Målfärg.
Jims loppisbord målades grå-blått.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Jims ihopfälbara loppisbord.
Jims ihopfälbara loppisbord. Bild: YLE/Strömsö


Anslagstavla av en loppistavla

Image may be NSFW.
Clik here to view.

En gammal tavla från loppis kan få många olika användningar. Lee tog vara på en gammal kökshandduk och ramen från ett stramaljbroderi som Camilla köpt till henne som utmaning att göra om och nu kan de tillsammans användas i köket som tavla i sig, att nåla upp recept på, i badrummet som smyckesförvaring, i hobbyrummet som anslagstavla och nål-organisatör eller fungera som tavelram där man nålar upp barnens alster för dagen så att de genast får komma i ram på paradplats!

I videoklippet intill återanvänder Lee några av de inköp Camilla och Jim gjorde på loppis. Hon inleder med att dekorera ett par gamla solglasögon genom att virka runt bågarna. Artikeln med anvisningar till hur du virkar runt glasögonbågar hittar du här. Klippet fortsätter med
anvisningar för hur du gör anslagstavlan.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Lees gröna glasögon

Lees gröna glasögon

5 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Lees gröna glasögon

Du behöver:

tavelram
grundfärg
målarfärg
lite vadd
kökshandduk eller tygbit
isoleringstejp

Gör så här:

1. Ta loss konstverket / broderiet.
2. Måla ramen med grundfärg och färg. Lee valde att bara måla ett lager färg för att få en levande, flammig yta.
3. Klipp till tyget med rejält extra runtom.
4. Klipp till en bit vadd, ca 1cm tjock, lika stor som / några millimeter mindre än pappskivan som passar ramen. Lee återanvände pappen från broderiet och sparade broderiet till en annan produkt.
5. Placera vadd på pappskivan och tyget på, se till att ev. broderi kommer på rätt plats. Sväng på högen och tejpa fast på baksidan med isoleringstejp.
6. Fäst fast i ramen och häng upp.

Se länken här hur du kan återanvända ett par solglasögon.

Virka accessoar av glasögon

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Camilla, Jim och Lee utsatte varandra för en utmaning där de skulle handla material från loppis till varandra. Jim köpte bland annat ett par gamla solglasögon till Lee som hon gjorde om till en häftig accessoar genom att virka in bågarna.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Lees gröna glasögon

Lees gröna glasögon

5 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Lees gröna glasögon

I videoklippet intill återanvänder Lee några av de inköp Camilla och Jim gjorde på loppis. Hon inleder med att dekorera ett par gamla solglasögon och fortsätter med förvandla en gammal tavelram till häftig anslagstavla.

Du behöver:

gamla glasögon / solglasögon
virknål som passar garnet
restgarn

Gör så här:

1. Ta loss glasen.
2. Börja med luftmaskor och virka sedan fasta maskor så att det blir en lapp som räcker runt skalmarna. Öka där det behövs och anpassa efter dina bågar. Här började Lee med fyra luftmaskor. Lee virkade tre lappar, en lång smal som räckte runt själva glasfästet och en för vardera skalmen.
3. Lägg den virkade lappen runt skalmen och sy fast med samma garn så att sömmen ligger mitt på insidan av skalmen. Fortsätt så att du syr fast delarna i varandra och täcker in hela glasögonbågen.

Symmetriskt mönster

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ibland har man turen att hitta snygga LP-omslag som är precis som konstverk. Med härliga former & färger som inspirerar till andra kreativa skapelser!

Jag ville överföra den fina runda formen och det upprepade mönstret från en LP-skiva till en trämatta. Och så här gjorde jag för att skapa en schablon:

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Camilla överför mönster från lp till matta.
Camilla överför mönster från lp till matta. Bild: YLE/Strömsö

Jag började med att rita upp en cirkel med hjälp av ett lock. Den inre cirkeln ritades med hjälp av ett annat lock, modell mindre. Mätte och märkte ut halvcirkel och 1/4-delar. På fri hand ritade jag av mönstret från omslaget, men ritade endast en fjärdedel av det. Sen skar jag ut mönstret med skärkniv.

För att inte behöva rita ut hela mönstret i cirkeln vek jag pappret på hälften, passade in så det faktiskt passade in på den ritade cirkeln och ritade av i schablonens hål. När det var klar vek jag pappret åt andra hållet och ritade av mönstret i ännu en del av cirkeln. När jag skurit ut ytterligare en del vikte jag pappret ännu en gång så hela cirkeln får sitt mönster.

När mönstret är utskuret är det bara att placera det på valbart material och dutta färg och vi har en kopia på mönstret från LP-omslaget!

Lycka till med att fynda inspiration i form av gamla vinylskivor: design och musik i ett och samma paket! 

/Camilla

Allt är inte ätbart som växer

Image may be NSFW.
Clik here to view.

I Naturväktarna torsdag 15 maj diskuterade experterna bland annat de här hängena på bilden. De hör till porsen, en låg buske som har en stark aromatisk doft. Porsen kan man använda som krydda, berättar Anders Albrecht och Jörgen Palmgren.

Conny Nyman från Larsmo hade skickat in en liten tändsticksask till Naturväktarna och innehållet bjöd upp till diskussion i direktsändning. Hängena som fanns i asken påminner om björkens men våra experter kunde fastställa att de hör till porsen.

Porsen är en buske som doftar starkt och fungerar bra som kryddning i till exempel snaps eller öl. Man kan ta antingen hängen eller blad och sänka ner i brännvin. Sen låter man det stå i två veckor och så är det klart.

En uppmärksam lyssnare hörde av sig under sändningen och påpekade att getporsen däremot är väldigt giftig och ska inte förväxlas med porsen. Som tur liknar den inte porsen till utseendet så det finns ingen risk att man tar fel.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Jörgen Palmgren
Jörgen Palmgren Jörgen Palmgren Bild: Yle/Jukka Lintinen

Naturväktarna påminner om att trots att mycket är ätligt i naturen ska man inte experimentera fritt. Det finns en hel del giftiga växter som man faktiskt kan dö av.

– Man ska alltid utgå från att växter är giftiga. Man ska inte smaka på dem om man inte vet vad de är, säger Jörgen Palmgren.

Naturväktarna är tillbaka torsdagen 22 maj, då med Björn Federley som programledare igen. Har du en fråga till Naturväktarna är det bara att mejla gänget på vega.natur@yle.fi. Skicka gärna med en bild eller ett videoklipp också

Telefonslussen öppnar igen klockan 18 som vanligt nästa torsdag. Numret är då 0600-11 12 13.

Mise en place – sommarmiddagens viktigaste ingrediens

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Såhär inför sommaren då man ofta samlas på gårdar och villor tillsammans med vänner och familj kan det vara bra att gå igenom grunderna i hur man förbereder en större middagsbjudning utan att drabbas av panik då det drar ihop sig.

"Då själva middagen ska lagas ska allt sådant vara färdigt så man inte behöver använda kniven mer utan koncentrera sig på att sammanställa helheten."

Mise en place är ett franskt uttryck som betyder "allt på plats" och det används dagligen i restaurangvärlden och innebär att man ser till att alla ingredienser och redskap som behövs finns tillgängliga och är i ordning innan matlagningen. Professionella kocken Mats Wallenius delar med sig av sina bästa förberedelsetips som är guld värda även i hemmaköket.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Mats Wallenius
Mats Wallenius Bild: YLE/Seppo Sarkkinen

- På krogar är en grundlig mise en place A och O, d.v.s. man gör i ordning allt för kvällens sittning. Det går i praktiken ut på att man in i minsta detalj går igenom vad som behövs till maten man ska laga så alla tillbehör är klara. Det är förvånansvärt mycket som går att göra i förväg, man kan hacka alla grönsaker, förkoka allt som går, marinera köttet, göra klart efterrätter o.s.v. Då själva middagen ska lagas ska allt sådant vara färdigt så man inte behöver använda kniven mer utan koncentrera sig på att sammanställa helheten.

Vanliga fel i hemmaköken

Vanligtvis då man ska bjuda folk på mat tänker människor på sin meny i stora drag och köper köttet, potatisarna och grönsakerna och sedan då det kommer till kritan märker man att man glömt att köpa de där mindre synliga ingredienserna som ofta kan vara avgörande. Mats uppmuntrar folket att verkligen spjälka upp hela menyn in i minsta detalj för att få en bättre överblick över vad som på riktigt behövs och vad man kan göra i förväg. Vilka är då de vanligaste felen som folk gör där hemma?

"Temperera köttet. Sätter du en kall köttbit på en het panna rinner all saft ur och köttet börjar kokas istället för att stekas vilket leder till en seg, tråkig köttbit som ingen vill ha."

- Det absolut vanligaste är att man glömmer temperera köttet d.v.s. att ta ut det ur kylen i tid så det hinner bli rumstempererat innan man tillagar det. Sätter du en kall köttbit på en het panna rinner all saft ur köttet och börjar kokas istället för att stekas vilket leder till att man får en seg, tråkig köttbit som ingen vill ha. Är köttet rätt tempererat får man lättare till den där härliga stekytan som får fram det bästa av köttbiten.

Redskapens viktiga roll

I restaurangvärlden har kockarna tillgång till alla möjliga maskiner och reskap för att trolla fram läckerheter men få finska hemmakök är lika välutrustade. Vad hör till nödvändigheterna i ett vanligt kök för att kunna laga något härligt?

- Då man planerar en meny ska man göra det enligt vilken utrustning man har tillgång till. En bra kniv och ett bra skärbräde är oumbärligt. Själv föredrar jag japanska knivar. En extra bonus med att ha en riktigt vass kniv är att om du råkar skära dig så läker såret snabbare om du skär dig med en fin kniv än med en trubbig, helt enkelt för att såret är mindre.

Hur är det då med stekpannor och olika typer av kastruller, hur ska man veta vad man ska satsa på?

- En bra stekpanna gör helt enkelt livet lättare. Jag gillar tunga rejäla gjutjärnspannor. Kastruller med tjock botten gör att det inte lika lätt bränner i. Ska man grilla bör man se över i vilket skick redskapen är, tänger och spett kan lätt bli ganska tilltufsade efter en sommar i flitig användning, Teflonpannor tål ju inte höga temperaturer men de kan vara bra för lättare uppvärmning och tillagning som wokande och liknande men ska man steka kött så behövs en panna som blir riktigt varm.

"Det allra viktigaste är såklart att se till att du är så pass förberedd att du även har tid att umgås med dina gäster, det är ju trots allt därför du bjudit in dem."

Tid för detaljer

Att vara väl förberedd och tänka i olika arbetsmoment är alltså avgörande - inte bara för att man ska få till stånd en god middag utan också för att man ska hålla nerverna i styr. Mats Wallenius uppmanar folk att reflektera över vilka andra saker man ska hinna med förutom själva matlagningen.

- Man glömmer lätt hur mycket tid det tar att t.ex. duka bordet på ett trevligt sätt, plocka fram alla andra tillbehör man vill ha med, ha alla drycker bestämda och rätt tempererade. Ska man börja göra allt samtidigt blir det lätt halvgjort. Var inte heller rädd för att spara på krutet där det går lättast - kan du köpa färdigskuren sallad för att få mer tid för att göra din egen sås är det värt det alla gånger. Det allra viktigaste är såklart att se till att du är så pass förberedd att du även har tid att umgås med dina gäster, det är ju trots allt därför du bjudit in dem.

Dagens mattips: kassler och vitkålswok

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Lotten Lindborg-Suhonen kom på tredje plats i Finlands Masterchef och är nu aktuell med den egna kokboken Gourmeeta perkele. I Lördax delar hon med sig av sina bästa middagstips, idag grillad kassler och wokad vitkålssallad.

Vitkålssallad

Du behöver ett halvt stort kålhuvud eller ett litet helt. Skär kålen i små bitar, lite större än riskorn. Hetta upp woken eller stekpannan och fräs lite vitlök i olja. Stek vitkålen snabbt (ca. 2 minuter) i vitlöksoljan och låt den få lite färg här och där, det ger god smak och ser vackert ut. Salta och smaksätt med färsk dill när kålen är klar. Om man gillar chili passar det bra med kålen.

Wokad vitkålssallad wokad kålsallad Bild: Klaus Suhonen

Kasslerbiffar

(4 personer)
4 biffar ca. 2-3 cm tjocka, rumstempererade

Marinad
Soya, krossad vitlök, riven färsk ingefära, ketchup och några droppar olja. Marinera så länge du kan, men redan 20 minuter gör underverk med köttet.

Hetta upp grillen eller stekpannan, torka av biffarna med hushållspapper och stek ca 2-3 minuter per sida. Biffarna skall få fin färg på ytan. Servera biffen och vitkåls-woken med grillade grönsaker och en mjuk och härlig bit brieost.

Från rallybanorna till museiutställning - se bildgalleri!

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Blänkta och nyputsade, men med bucklor lite här och var. Rallybilar och motorcyklar från flera årtionden står utställda i Vasa bil- och motormuseum.

Det doftar olja och gummi innanför dörren till Vasa bil- och motormuseum. I museets andra våning finns från och med 1.6 en helt ny utställning med gamla motorsportfordon. Dessa fordon har nött sina däck på rallybanor men blir nu museiobjekt.

Ett trettiotal olika fordon står på rad. Två av roadracing-föraren och världsmästaren Jarno Saarinens motorcyklar finns med i utställningen, fler olika Fiat Abarth och andra färggranna rallybilar.

Ordförande för Vasa veteranbilssällskap, Stefan Groop, har sin personliga favorit bland bilarna.

- Den vita Forden där borta från 1954 med självbyggd kaross. Så där såg rallybilarna ut på den tiden. Den fungerar än i dag, säger Groop.

Unik utställning

I två års tid har utställningen funnits i tankarna, säger Stefan Groop. Det hela började med en samling Fiat Abarth och samlingen utökades stadigt.

Föreningens medlemmar använde sig av hela sitt kontaktnät för att ihop fordon till en utställning.

- Rally och motorsport är en så stor den av bilismen och rally har alltid varit populärt. Det känns fint att vi kan ställa ut en del av rallyns historia här, säger Groop.

Utställningen Abarth & Motorsport pågår till 15.9 i Vasa bil- och motormuseum och är öppen dagligen klockan 11-16.


Vasa saluhall lever och mår gott

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Kunderna strömmar in till Vasa saluhall. Mycket tack vare den omfattande renovering som gjordes för omkring tio år sedan.

Det såg illa ut på 1990-talet men nu har saluhallen fått ett nytt liv.

Vasa saluhall lever och mår gott

Listen3 min 4 s
Spela upp klipp på Arenan: Vasa saluhall lever och mår gott

- Fastighetsägarna beslöt att saluhallen skulle finnas kvar och gjorde en helrenovering och det är vi mycket glada för idag, säger försäljaren Carita Löfmark vid köttdisken H.Löfmark.

Carita Löfmark Carita Löfmark Bild: Yle/Markku Hautala

I Vasa saluhall finns det i dagsläget inte en enda ledig försäljningsplats.

- Vi har till och med hört att flera har hört av sig om platser. Det är roligt med folk som vill starta eget, säger Löfmark.

Ungdomar utgör stor kundkrets

Ungdomar hör till den grupp av kunder som mest ökar i antal just nu.

- De är intresserade av speciella varor och vill ha kundservice, säger Löfmark.

Behövs något förnyas nu när det går så bra för Vasa saluhall?

- Förnyas behövs det väl alltid i affärsvärlden men kanske ändå inget stort här. Vi har en liten lågkonjunktur nu men ändå en stadig kundkrets, säger Löfmark.

Firar 60 år

Löfmarks köttdisk är det företag som funnits längst av alla företag i Vasa saluhall. I år är det 60 år sedan Hilding och Sigrid startade köttdisken och 1982 tog sonen Guy och frun Carita över.

Guy Löfmark Löfmarks köttdisk Bild: Yle/Markku Hautala

På frågan hur länge Löfmarks ska finnas kvar finns det inget svar.

- Min man brukar säga att det är långt till hundra. Men vi får se, då inspirationen tar slut får vi väl packa ihop.

Troligt är att företaget den dagen säljs vidare.

- Vi har ingen inom familjen som tar över, för då skulle vi inte få vara pensionärer i fred, säger Carita Löfmark och skrattar.

De 60 åren ska firas men det är inte klart hur och när än.

Blåvita bandet

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Den 14 juli sjösätter vi kajakerna vid gästhamnen i Vederlax, ett stenkast från den ryska gränsen. Efter det är det i vår egen skärgård och längs vår egen kust som vi kommer att vistas i 5-6 veckor. Tanken är att i realtid här på webben och i Radio Vega skildra vår egen skärgård då den visar upp sin allra bästa sida. Och tanken är att någon gång i slutet av augusti nå den svenska gränsen vid Torneå.

Reportage och intervjuer

Det blir många möten med människor, besök på spännande platser och inte minst en närkontakt med havet. Det betyder också att rapporteringen och hela vår resa helt och hållet är beroende av havet och av väder och vind. Ibland ligger vi kanske inblåsta på någon ö, ibland bunkrar vi upp mat- och vattenförrådet samtidigt som vi tar oss en pratstund med skäribor, sommargäster och turister.

Tältliv och couchsurfing

Havskajakerna är fullpackade med all tänkbar friluftsutrustning inklusive gaskök, mat, tält, sovsäck och kläder. För webb- och radiorapporteringen har vi med oss smarttelefoner, pekdatorer och olika slag av batterier och ackumulatorer. Vi är i princip självförsörjande men tackar inte nej till erbjudanden om tältplats eller en uppfriskande bastukväll. Och vi ser fram emot att få medpaddlare någon dag. Hör gärna av er via sms, numret är 040 593 8082.

Sex paddlare

Sammanlagt är vi sex paddlare som tar oss fram längs kusten i sommar. Med mig har jag Henrik Ahlskog, Peter Lüttge, Bertel Backholm, Stefan Jansson och Leif Lunabba. Henrik paddlar sträckan Vederlax-Helsingfors, Peter är med från Helsingfors till Nagu, Bertel ansluter sig i Kimito och följer med till Vasa, Stefan paddlar Kristinestad-Jakobstad medan Leif kommer med från Jakobstad norrut. Vem som paddlar med mig in i Torne älv är i skrivande stund ännu öppet.

Varför

Det finns några svar: för att kusten finns där och lockar, för att skildra vår fina skärgård och dela med oss till andra, för att visa att långsamt och länge kan ha ett större mervärde än snabbt och kort, för att det enkla och naturnära kan kombineras med mobil teknologi och online-rapportering.

När och var

Starten sker i Vederlax måndagen den 14 juli. Hela resan kan följas här på svenska.yle.fi och i Radio Vega i program som Radiohuset , Naturväktarna och Lördax.

Saluhallen trumfar med kvalitet och småprat

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Hagnäs saluhall fyller 100 år. Sushitrenden och det ökade intresset för närodlat och rena råvaror har gett saluhallarna ett tydligt uppsving de senaste åren. Det berättar Liana Miettinen som jobbat i hallen i nästan 40 år.

År 1978 inledde Liana Miettinen sin tid i Hagnäs saluhall som lördagshjälp hos Reitin Kala och sedan 1987 har hon tillsammans med sin man varit verksam som företagare. Idag har Reitin kala funnits i hallen sedan 1941 – ett av de äldsta företagen i hallen. Mycket har förändrats bara de knappa 40 år som Miettinen har jobbat där.

- Förr såldes fisken hel och kunden fixade resten hemma. Idag ska det filéas, plockas och gravas. Det innebär mera jobb, berättar hon.

Närvaro viktigt

Idag domineras handeln av de stora butikskedjorna, vars enorma supermarketar kan erbjuda allt på ett och samma ställe. Man klarar sig nog som nischad försäljare i konkurrensen, säger Miettinen, men det kräver mycket jobb.

- Var och en måste specialisera sig på sin råvara. Det ska vara bra kvalitet och man ska ha bra kännedom om sin produkt. Här i hallen har många flera årtiondens kunskap och erfarenhet, men man måste nog vara närvarande varenda dag.

Också närvaron på sociala medier är idag viktig för att locka kunder, berättar Miettinen.

Saluhallar stiger i popularitet

Under årens lopp har kundkretsen i saluhallarna förändrats. Förr var det främst äldre personer, men de senaste åren har allt flera unga barnfamiljer hittat till hallarna.

- Det finns vad vi kallar för torg- och hallmänniskor. De tycker om att handla på ställen där man får mera betjäning och en möjlighet att prata om ditt och datt medan man handlar, berättar Miettinen.

Livet i saluhallen blir snabbt familjärt. Under sina många år i hallen har Miettinen sett barn växa upp och återvända till hallen som vuxna med sina egna barn. Från disken, placerad intill en av ingångarna, hälsar Miettinen på kunderna, nya som gamla.

- Nog blir man bekant med många när man jobbar här.

De senaste åren har allt flera nya kunder hittat till hallen, åtminstone känns det så, säger Miettinen. Särskilt vid högtider som jul och midsommar är hallen full med folk. Det ökande intresset för närproducerade och ekologiska råvaror har också lockat en hel del nytt folk till saluhallarna, enligt Miettinen. När det gäller försäljningen av fisk har den rådande sushi-trenden inverkat tydligt – och trenden verkar inte ta slut.

- Varje fredag och lördag har vi kunder som ska tillverka sushi. Vi skär den bästa biten från laxen, den med mest fett. Också hos barnfamiljer går sushi hem, konstaterar Miettinen.

Hagnäs saluhall firar 100 år idag, 2.6. I hallen bjuds det under dagen på kaffe och kaka.

Yoghurtglass vinnare i test

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Ingegerd Berg, Bjarne Berg och Per Thomasfolk testade några glassar inför sommarens glassäsong. En salmiakglass, en champagneglass och en yoghurtglass fanns med i testet.

En av sommarens glassnyheter är en salmiakglass.

Glasstest

Listen10 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Glasstest

- Det var en nyhet för mig och den var bra, säger Ingegerd.

Bjarne gillar mest de glassar som han är van med och hans favorit är choklad glass. Han skulle kunna tänka sig att köpa salmiakglassen till sina barn.

- Det hör till att ha glass i frysen, säger Bjarne.

Per Thomasfolk köper helst jordgubbsglass men tycker också om en annan av sommarens nyheter, nämligen champagneglassen.

- Den här kunde jag tänka mig att köpa, säger Per.

Den tredjeglassen i glasstestet är en yoghurtglass med smak av honung och karamell.

- Jag skulle köpa den här yoghurtglassen, säger Ingegerd.

Bjarne väljer också yoghurtglassen till vinnare, medan Per lägger sin röst på champagneglassen.

Socker försämrar blod- och kolesterolvärden

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Blodtrycket och kolesterolvärdena kan bli sämre om man äter för mycket socker, visar nyzeeländsk forskning.

Sambandet fanns där oberoende av om testpersonerna var överviktiga eller inte.

Övervikt orsakad av ett stort sockerintag förklarar också bara delvis de försämrade värdena. Därför är det möjligt att sockret i sig påverkar blodtrycket och kolesterolet.

Forskarna påpekar ändå att också andra levnadsvanor sannolikt påverkar resultaten.

I forskningen lades materialet från 39 olika undersökningar ihop, för att sedan analyseras på nytt. Resultaten publicerades i tidningen American journal of Clinical Nutrition.

Viewing all 3450 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>