Vad är så provocerande fult och tråkigt med medelålders kvinnor, undrar 48-åriga Mikaela Weurlander. Hon valde att göra en dokumentärfilm "Hej, kvinna" (2009) där åtta kvinnor får berätta om sitt åldrande, om identitet och kön.
"Jag trodde det skulle vara svårare"
Gitta jobbar med ett eget företag. Hon tycker det varit mycket lättare att komma in i medelåldern, än vad hon trodde. Klimakteriet blev inte den skräck hon målat upp för sig. I stället tog Gitta mod till sig och sade upp sig från sitt jobb.
En kvinna bör få göra mindre som 50-åring, trots att många gör ännu mera, tycker Gitta.
"Låt de andra tycka vad de vill"
När kulturredaktör Lisbeth var ung oroade hon sig ständigt för vad andra tänkte om henne. Nu har hon börjat säga emot.
Hennes tankar kring jämställdhet mellan könen har också förändrats: "50-åriga kvinnor ses antingen som tråkiga tanter eller klimakteriekärringar. Män i samma ålder är intressanta och har pondus."
"När man är i den här åldern vet man vad man vill"
När Elisabet fick sitt nuvarande jobb som informatör, funderade många varför hon som mogen kvinna fick jobbet. Elisabet tror att vissa inte accepterar medelålders kvinnor, som vågar säga vad de tycker.
Elisabets självsäkerhet sitter i generna, tror hon. I hennes släkt finns många fysiskt och psykiskt starka kvinnor.
"Vi kvinnor blir i något skede klimakteriegalna"
Pepita har haft tre tunga år bakom sig. Som sjukskötare har hon tagit hand om såväl sin cancersjuka mor som sin dementa far tills de dog. Parförhållandet och familjelivet led, det blev en skilsmässa och Pepita gnagdes av dåligt samvete inför sin yngre dotter.
Mitt i den tunga perioden kom Pepita in i menopausen. Det förändrade hennes personlighet skrämmande mycket. Hon har nu med läkemedel fått sina sina symptom under kontroll och anser att klimakteriet hör till en kvinnas liv. Pepita har hittat tillbaka till sin man och har köpt en häst. Hästen är för Pepita en terapeut.
"Jag har så mycket tid nu"
Ann-Helen kallar sig själv bondmora. För henne har medelåldern betytt att hon har en massa tid. Tid som gör att hon börjar fundera på vilket förhållande hon har till sina barn.
Ann-Helen genomgick dock en identitetskris när hennes röda hår blev vitt. Det röda håret var inte bara en utseendemässig detalj, utan hörde ihop med hela hennes personlighet, tillsammans med Pippi Långstrump-fräknarna. Det fanns de som inte ens kände igen den nya vithåriga Ann-Helen.
"Livet blev inte vad jag trodde som 20-åring"
Pedagogen Astrid gifte sig som 21 och trodde att äktenskapet skulle hålla hela livet ut. Så gick det inte. Åldrandet känns emellanåt tungt, när Astrid inser att så mycket gått annorlunda än hon tänkt sig.
Men trots att det är tungt att bo ensam ibland, är livet ändå härligt, säger Astrid. Hon har hittat en inre balans och tror att hon kan hitta kärleken igen.
"Jag är mera kvinna nu som 50-åring"
Elisabeth arbetar som tjänsteman och känner sig ung och pigg igen som 50 år. När hennes barn flyttade hemifrån var hon mycket ensam. Men nu har hon flyttat till en ny bostad och går ut och dansar med vänner. Hon får uppmärksamhet från män, och det känns bra. Den nya ungdomen är bättre för nu gör hon vad hon vill och bryr sig inte om vad andra tycker.
"Jag ville kanske bli annorlunda, men nu går det såhär också"
När Britten var 39 år fick hon angina pectoris, och många hjärtsäcksinflammationer, som följdsjukdomar på hennes diabetes. Hennes syn försämrades och till sist blev hon blind på ena ögat. Sjukdomarna har gjort att hon inte tänkt på åldrandet i sig.
Dessutom genomgick Britten en skilsmässa. I ett skede väntade Britten bara på döden, men med hjälp av sina vänner kom hon över sorgen. Nu har hon dessutom hittat en ny partner via en kontaktannons.
Text: Sonja Fogelholm/Ida Fellman
Läs också
Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år