
Färgstarka, smakrika och mättande – våra rotsaker bjuder på upplevelser för alla sinnen. Men rotsakerna är inte bara goda och lättodlade. Det är i de här vardagliga knölarna vi hittar de riktigt höga halterna av näringsämnen och antioxidanter.
Det finns en anledning till att rotsakerna är våra mest traditionella grönsaker här i norr. De är lättodlade, de hinner mogna även i vårt kärva klimat och de går att lagra hela vintern i jordkällaren.
Innan vi hade potatis levde vi på rovor och kålrötter. Under medeltiden kom morot, palsternacka och rödbetor till Norden från Centraleuropa med klosterträdgårdarna och blev snabbt populära.
Hamnar ofta i råsaftcentrifugen
Jag gillar att rotsakerna har så distinkta smaker, dofter och färger och så mycket egen karaktär. Mitt kylskåp är alltid välförsett när det gäller rotfrukter, och ofta hamnar de i råsaftcentrifugen.
Råsaft är ett väldigt bra sätt att få ut så mycket näring som möjligt ur rotfrukter. De har nämligen så hårda cellväggar att kroppen kan ha svårt att ta upp näringen om man äter grönsakerna som råkost, och tillagar man dem förstörs en del vitaminer.
Med råsaft får man ut allt det goda ut rotsakerna, utom fibrerna, och saften blir härligt färgstark, smakrik, mild och söt.
Rödbeta
Det finns både rödbetor, gulbetor och vackert randiga polkabetor. Av dem är rödbetan den nyttigaste eftersom den innehåller stora mängder av antioxidanten betacyanin.
Rödbetan renar cellerna genom att öka leverns produktion av avgiftningsenzymer. Rödbetsjuice, gärna tillsammans med lingon, ökar produktionen av mitokondrier som är cellernas kraftverk.
Rödbets- och lingonjuice rekommenderas av läkare som jobbar med utmattning och utbrändhet.
Både råsaft av rödbetor och mjölksyrade rödbetor har bättre näringsvärde än kokta och inlagda betor. Rårivna rödbetor smakar sött och fräscht, men kroppen har svårare att ta upp näring ur dem än ur tillagade eller råsaftade betor.
Morot
Morötternas vackra orange färg kommer från betakaroten, som är ett förstadium till A-vitamin och en kraftfull antioxidant som skyddar och stärker cellerna och ger ett bättre immunförsvar.
Mest känd är moroten för att stärka ögonen, synen och mörkerseendet, men det är faktiskt delvis en myt.
Om du redan har normal syn blir den inte bättre av att äta morötter. Däremot kan A-vitaminbrist leda till nedsatt syn, och eftersom morötter innehåller mycket A-vitamin kan en morotsrik diet återställa synförmågan.
Under andra världskriget spred brittiska flygvapnet ett rykte om att den plötsliga ökningen av nedskjutna tyska bombplan berodde på att de brittiska piloterna åt massor av morötter och hade fått ett mycket bättre mörkerseende. Ryktet hade till syfte att dölja den riktiga orsaken till framgångarna, nämligen radarn.
Betakarotenet motverkar solskador och ger friskare hud och slemhinnor. Genom att äta mycket morot, eller ännu hellre dricka mycket morotsjuice, kan man göra sin hud mer soltålig. Morot har hårda cellväggar och har därför svårt att släppa ifrån sig näringen.
Bästa sättet att få i sig betakarotenet är att göra råsaft av rötterna eller att ångkoka dem. Tuggar man i sig en rå morot tar kroppen upp ca. 3 % av betakarotenet. Kokar man moroten tar kroppen upp 40 %, och juicar man den tar kroppen upp 90 % av betakarotenet.
Eftersom betakaroten är fettlösligt tas det lättare upp om man äter morötterna med en skvätt olja.
Palsternacka
Palsternackan är nära släkt med moroten, men tyvärr utan betakarotenet. Den är söt och krämig och god som smaksättare, eller att ugnsrosta. Palsternacka innehåller saponiner som renar blodet och ökar näringsupptaget, så den är bra att ha i en utrensande råsaft.
Kålrot och majrova
Kålrot och majrova tillhör kålarterna och innehåller som all kål antioxidanter och enzymer som är antiinflammatoriska och motverkar sjukdomar.
Att man blir lite pruttig av kål beror på att den också innehåller svavelföreningar. Men svavlet är välgörande eftersom det binder sig till slaggämnen i kroppen och gör dem vattenlösliga så att de kan transporteras ut lättare.
Lök
Lök är antiinflammatorisk och hjälper mot luftvägsbesvär, nästäppa, bronkit, astma, infektionssjukdomar och vid matsmältningsproblem. Det bästa är att äta löken rå eller andas in lökdoften.
Lägg en halv lök på nattduksbordet vid luftvägsbesvär, eller gör ett lökomslag runt halsen eller över bihålorna. Lökskalen stärker kärlväggarna och har en starkt antiinflammatorisk verkan. Man kan spara dem i en burk och koka te av dem mot tarminflammationer, Chrons sjukdom, IBS, ulcerös kolit, förstoppning och låg gallproduktion.
Man brukar prata om regnbågsmat, att man ska försöka se till att äta grönsaker i alla regnbågens färger varje dag. Anledningen till det är att de starka färgerna innebär höga halter av antioxidanter och fytonutrienter (växtnäringsämnen).
Gult, rött och orange kommer från betakaroten och bioflavonoider, rödrosa är lykopen som finns i tomater och vattenmelon, grönt är klorofyll, och blålila är cyanin som finns i rödbetor, blåbär, björnbär, svarta vinbär, rödlök och aubergine.
Färgen skyddar mot inflammationer
Antioxidanterna motverkar den oxidativa stressen i kroppen. Enkelt förklarat kan man säga att de hindrar kroppen från att rosta. På så sätt skyddar antioxidanterna mot inflammationer och olika sjukdomar.
De starka färgerna gör förstås också maten vackrare och hjälper oss att äta med ögonen, så att kroppen verkligen förstår att den får mat och kan ta upp så mycket näring som möjligt.
Näringsinnehåll
Rödbeta - C-vitamin, folat, koppar, järn, magnesium, mangan, kalium, fosfor, fibrer, betacyanin
Morot - C-vitamin, K-vitmain, betakaroten, kalium, fibrer
Palsternacka - C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan, kalium, saponiner
Kålrot och majrova - vitamin A, B1, B2, B6, C, K, folat, kalcium, magnesium, mangan, kalium, fibrer, omega 3, protein
Lök - B6, C, folat, krom, koppar, mangan, molybden, fosfor, kalium, kalcium, fibrer, eterisk olja med allicin, svavelhaltiga ämnen (propolysulfid), flavonglykosider, enzymer.
Prova på saft, te och sallad
Råsaft av morot, palsternacka och rödbeta, ca ½ liter
4 morötter
2 rödbetor
1 palsternacka
Skala rödbetorna, ansa och skölj morötterna och palsternackan (men låt skalet vara kvar). Kör alltihop i råsaftcentrifugen. Drick genast!
Lökskalste mot tarmbesvär
60 g lökskal
1 l vatten
Koka sakta i 20 minuter, sila. Drick 3 koppar per dag mellan måltiderna.
Morotssallad, 2 portioner
2 rårivna morötter
1 msk rostade solroskärnor
1 msk rostade sesamfrön
Ringla över lite olivolja och strö på flingsalt.