Clik here to view.
Allt flera finländare bär antibiotikaresistenta ESBL-bakterier. Institutet för hälsa och välfärd THL uppskattar att mellan 100 000 och 400 000 finländare bär på smittan. Det här vållar problem inom sjukvården. Det blir allt svårare att hitta antibiotika som hjälper vid infektioner och operationer.
Många finländare får bakterierna utomlands, men vi kan också få smittan från rå kyckling.
Läs om ESBL i sjukvården här.
Sinikka Pelkonen är professor i veterinärmedicinsk bakteriologi vid Evira. Hennes forskarteam hittade ESBL-bakterier hos både den broiler som går till slakt och hos avelskycklingar (föräldrar och far- och morföräldrar). 2012 hittade Evira ESBL-bakterier i vart femte paket med kyckling i affärerna, 2013 hade andelen sjunkit till 13 procent.
– Vi var verkligt överraskade över upptäckten. Vi hade utgått från att ESBL-resistens inte skulle finnas i Finland, eftersom den generation broilerkyckling som vi äter inte brukar få antibiotika, säger Pelkonen.
ESBL-bakterierna dör om vi steker kycklingen ordentligt. Men om vi handskas slarvigt med rått kött i köket finns det risk för att vi ändå får smitta från de resistenta bakterierna.
ESBL bryter ner antibiotika
ESBL är en egenskap som kan förekomma hos tarmbakterier, som Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. De här bakterierna producerar ett enzym som bryter ner beta-laktamantibiotika, det vill säga både penicilliner och cefalosporiner. ESBL-bakterierna är mycket smittsamma.
– Det gäller att hålla kyckingköttet åtskilt från andra matvaror i köket. ESBL-smittan är en risk och en olägenhet, men vi kan också få andra bakterier från kyckling, säger Pelkonen.
Resistens från importerade kycklingar
Petri Yli-Soini är kycklinguppfödare i Nurmo i Österbotten. Han är också hälsovårdsveterinär hos köttföretaget Atria.
– Vi begrep inte hur kycklingarna kan bära resistens när de inte får någon antibiotika, säger Yli-Soini.
De finländska broileruppfödarna har i flera års tid lyckats klara sig utan att ge antibiotika till de broilerkycklingar som går till slakt. Men avelskycklingarna i föräldra- och mor- och farföräldragenerationen får antibiotikakurer.
– Avelskycklingarna får oftare infektioner, och de ekonomiska riskerna är större där eftersom en avelshöna ska lägga ägg för över hundra kycklingar, säger Yli-Soini.
Forskarna utgår från att ESBL-resistensen kommit in i landet med importerade avelskycklingar. Resistensen smittar från en generation broiler till följande eftersom en del av hönans tarmbakterier hamnar inne i de ägg hon lägger. Broileruppfödarna sätter nu alla importkycklingar i karantän och testar dem för resistenta bakterier.
Tidigare kom så gott som alla avelskycklingar till Finland via företaget Suomen Broiler, som köpte dem från företaget Aviagen i Skottland. Nu har Atria och HKScan och de mindre företagen själva börjat importera avelskycklingar. De flesta kommer numera från Sverige och Frankrike, men det förekommer också kycklingimport från Danmark.
– Vi började importera kycklingar själva tidigare i år, och sedan dess har vi inte fått in några resistenta kycklingar, säger Petri Yli-Soini på Atria.
Ett företag döljer sanningen
Evira analyserar prover från importkycklingar, och där säger man att andelen resistenta kullar har minskat. 2013 var över hälften av kullarna med importerad kyckling resistenta, i år en femtedel. Men också i år har tre företag tagit in resistenta kycklingar.
Evira vill inte säga vilka tre företag det handlar om.
– Det är en beställningsundersökning som kycklinguppfödarna betalar för. Och det skulle inte gagna konsumenterna om de fick veta vilka företag som tagit in resistenta kycklingar, säger Anna-Liisa Myllyniemi, professor i livsmedelsmikrobiologi vid Evira.
Spotlight frågar alla företag som importerar kyckling om de har fått in resistenta kycklingar i år eller i fjol. Bara HKScan (Kariniemen) och Suomen Broiler svarar jakande, ett av de andra företagen döljer alltså sanningen för oss. Förutom Atria har också de mindre företagen Huttulan kukko (Naapurin maalaiskana) och L’uomunokka importerat kycklingar.
Det är sannolikt att kycklingkullarna med ESBL-resistens har fortsatt till uppfödning. Jag försöker kolla upp det här men får bara svävande svar av företagen.
ESBL-bakterier också i gris och nöt
Annamari Heikinheimo är forskardoktor vid Helsingfors universitet. Hon håller på med en stor veterinärmedicinsk studie av både kyckling, gris och nötdjur i Finland.
– I år har vi hittat ESBL-resistens i 8 procent av de kullar med broilerkycklingar som går till slakt. Om finländsk broiler skulle få antibiotika skulle siffran vara mycket högre, den är till exempel 30-40 procent i Sverige och Norge, säger Heikinheimo.
Resistensproblemen är säkert också mindre för att alla små kycklingar får ett preparat som heter Broilact, som ger kycklingarna sunda tarmbakterier. Det här preparatet uppfanns i Finland på 1970-talet för att skydda mot salmonella.
Heikinheimo och hennes kolleger hittade ESBL-bakterier också hos nöt och gris, men där handlar det bara om ett par procent.
– Det är intressant att det är den vägen, eftersom man använder antibiotika både för gris och nöt i Finland, säger Heikinheimo.
Också holländska forskare har hittat betydligt mindre ESBL-resistens hos gris och nöt än hos kyckling. Bakterierna i kycklingkött liknar människans bakterier till stor del, så de anser det vara sannolikt att vi får smittan just via kyckling. I Nederländerna finns det ESBL-bakterier i över 80 procent av den kyckling som säljs i affärerna. Vi importerar allt mera rå holländsk kyckling till Finland.
Läs mera om holländsk kyckling här
Ministeriet: Läget är inte farligt
Mikael Karring, veterinäröverinspektör på Jord och skogsbruksministeriet, tror inte att ESBL-bakterierna i finländsk kyckling utgör någon stor fara.
– Det här är inte bakterier vi vill ha i vårt kött. Den nationella situationen hos oss är bra, men vi lever i en global värld med öppna gränser. Då finns alltid risken att det kommer in från utlandet.
Spotlight sänds på tisdag 16.12 klockan 20 i Yle Fem.
Spotlight har samarbetat med vårt finskspråkiga systerprogram MOT och resultatet blev två program om resistenta bakterier. MOT handlar om MRSA-bakterier i griskött. Här låter vi testa 25 paket med griskött som vi köpte i huvudstadsregionen.
MOT sänds på måndag 15.12 klockan 20 i Yle 1.
Läs också:
Allt flera finländare får ESBL
Spotlight: Mycket resistens i holländsk kyckling
MOT:s paket om bakterier
Superbakteerit löysivät tiensä sikatiloille
Possun elämä syntymästä teurastamolle – katso videoklipit
Testaa, kuinka hyvin tunnet joulukinkkusi elämän!
Sian elämä – Perttu Saksan valokuvasarja
Valokuvaaja Saksa katsoo ihmistä kuvaamalla eläintä
MOT: Superbakteeri kinkussa
TV1 måndag 15.12 kl. 20