Genmodifierad mat är en av många omstridda frågor i frihandelsavtalet mellan EU och USA. USA vill exportera genmodifierade produkter till EU, men EU fasar för konsekvenserna.
Hur farligt genmodifierad mat är egentligen, därom tvista de lärda.
EU har i flera omgångar försökt förhandla om ett frihandelsavtal med USA, utan större framgång.
Nästa gång behandlas frihandelsavtalet av EU-kommissionen i Bryssel i början av februari.
Det kommer att bli svårt för parterna att komma överens, inte minst för att EU och USA har helt olika sätt att förhålla sig till bland annat genmodifierad mat.
USA ser fördelarna
Genmodifierade grödor ökar skördarna avsevärt och har blivit en jättemarknad i USA.
Det behövs mindre gödsel eftersom en genmodifierad gröda växer snabbare än en vanlig gröda.
Med genmodifiering kan också vissa bekämpningsmedel undvikas eftersom det går att sätta in en resistensgen som gör växten giftig mot skadegörande insekter.
EU tänker på konsekvenserna
EU förhåller sig däremot mer skeptisk till genmodifiering än USA.
Ett moratorium begränsar importen och försäljningen av de flesta genmodifierade grödor i EU, säger Silke Trommer, universitetslektor i global hållbarhetsutveckling och internationell politik vid Helsingfors Universitet.
- Anledningen till att EU förhåller sig så restriktivt till genmodifierade produkter är att forskningen är tudelad när det gäller konsekvenserna av genmodifierad mat, säger Trommer.
Men enligt Stefan Jansson, professor vid institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå Universitet, har det forskats tillräckligt om genmodifiering.
- Det finns nog ingenting i världen som är så överutforskat som genmodifierad mat. Gång efter annan kommer forskarna fram till att det inte finns några större risker, säger Jansson.
Jansson tar läkemedelsbranschen som exempel. Om forskare med hjälp av fem oberoende studier kan bevisa att det inte finns några risker med ett läkemedel, är det ofta svårt att motivera en sjätte studie.
- När det handlar om genmodifiering har forskarna varit tvungna att bevisa teknikens säkerhet hundratals gånger om, säger Jansson.
"Motståndet handlar om protektionism"
- Det är alltså inte farligt att vare sig äta eller odla genmodifierad mat. Anledningen till att motståndet mot genmodifiering är så stort i EU har att göra med protektionism, säger professor Jansson.
I dag är ungefär 20 procent av världens arealer besådda med genmodifierade grödor. Att tillåta import av dessa produkter till Europa utsätter det europeiska jordbruket för konkurrens.
- Alltså är det protektionism som man motiverar med miljöskäl, fastän det egentligen inte finns några miljöskäl, säger Jansson.
"Vi bör vara försiktiga"
Carl Gahmberg, professor emeritus i biokemi vid Helsingfors Universitet, avfärdar däremot inte riskerna med genmodifierad mat lika lätt.
- Det är visserligen inte farligt att äta genmodifierad mat, men det finns vissa faror med att odla den, säger Gahmberg.
Den potentiellt största risken är att gener som sätts in i en växt kan sprida sig till andra vilda växter i omgivningen. Om en gen är resistent mot skadegörande insekter och sprider sig vidare till ogräs, finns det inga insekter som äter upp ogräset.
- Det värsta som kan hända är att något ogräs eller någon växt tar över naturen. Det går inte att förebygga det här till hundra procent, säger Gahmberg.
Ett annat problem är att genmodifierade grödor är helt homogena. Om en gröda får en sjukdom förstörs alla grödor snabbt.
Liksom Jansson påpekar Gahmberg att det finns ekonomiska risker med att tillåta import av genmodifierade produkter från till exempel USA.
De stora amerikanska företag som har utvecklat genmodifierade produkter har modifierat generna på ett sätt som gör att bonden som ska odla grödorna måste köpa allt utsäde av företagen.
- Det gör att bonden på sikt blir beroende av de utländska företagen som kan kan höja priserna och ta patent på produkterna, säger Jansson.
Marknadstillträde ingår i frihandelsavtalet
Att få EU att förhålla sig mera liberalt till genmodifierade grödor ligger i allra högsta grad i storbolagens intresse. De skulle tjäna storkovan på att få tillträde till den europeiska marknaden.
Därför försöker USA och storbolagen få EU att ändra på sin lagstiftning i samband med frihandelsavtalet.
Trots att EU försöker hålla fast vid sina lagar varnar skeptikerna för att allt mer genmodifierad mat släpps in på den europeiska marknaden om EU godkänner ett frihandelsavtal med USA.
- Det är nu i det här skedet av förhandlingarna om frihandelsavtalet som USA och de biotekniska bolagen försöker påverka EU:s lagstiftning så att vi godkänner genmodifierade produkter, säger Silke Trommer.
Om USA och EU kommer överens om ett frihandelsavtal ingår marknadstillträde i avtalet, tror Trommer.
- Det gör att lagstiftningsprocessen i EU och medlemsländerna helt och hållet åsidosätts, säger hon.
Hur långt har man egentligen kommit i förhandlingen om frihandelsavtalet i maktens korridorer?
- Det är just det här som är problemet. Vi vet inte. Frihandelsavtalet sker bakom lyckta dörrar, säger Trommer.
Saknaden av transparens har fått mycket kritik av bland annat aktiviströrelser i Europa.