Pernilla Jonsson är en svensk trendexpert och doktor i företagsekonomi som i samarbete med OBH Nordica har gjort en undersökning som klargör människors matvanor och matens roll i sociala sammanhang. Undersökningen heter Home cooking report och publicerades i Finland 28 augusti.
- Rapporten handlar om hur matlagning har gått från att vara någonting vi egentligen inte tänker på särskilt mycket till något som ger oss status. Jag brukar tala om statuskunskaper och att just kunna laga imponerande mat har blivit högstatus både i Norden men även mer vidsträckt internationellt.
Finnarna är bland dem i Norden som identifierar sig mest med mat, 63% av finnarna säger att vad de har i kylskåpet säger väldigt mycket om vem de är och det tycker jag är ganska talande.
Varför är då matlagning så viktigt?
- Jag tror att det handlar om att status har blivit något som har flyttat från saker till något vi gör. De allra flesta av oss har en väldig massa saker och det har blivit svårare att bygga en identitet och reflektera vem man är enbart genom att visa upp vad man äger. Finnarna är bland dem i Norden som identifierar sig mest med mat, 63% av finnarna säger att vad de har i kylskåpet säger väldigt mycket om vem de är och det tycker jag är ganska talande.
Matens inverkan på social samvaro
Enligt Pernillas observationer är tid en sak som numera betraktas som lyx och den här tiden använder man gärna till att laga och äta mat tillsammans med nära och kära, vi kan kombinera vårt kulinariska briljerande med något som ger mer mening i vårt stressiga samhälle. Vilken inverkan har då de här fina helgmiddagarna på vårt sociala liv?
- Det är ju trevligt att man kan samlas kring matbordet, t.ex. middagsklubbar där man turvis lagar mat till varandra är väldigt populära bland ”foodiesarna”, d.v.s. matentusiasterna. Samtidigt så kan strävandet efter perfektion skapa prestationsångest och ta bort från den ursprungliga glädjen och kärleken man känner till matlagning.
Nya trenden är den kemiska matlagningen där man kan förvandla en vattenmelon från att vara en melon till att den smakar som kött.
Framtiden är kemisk matlagning
En annan trend som blivit allt vanligare är att redskap som tidigare enbart förekommit i restaurangkök nu har börjar hitta hem till våra diskbänkar.
- En av de stora trenderna är det s.k. ”hemmalabbet” där köket allt mer börjar påminna om ett laboratorium i vilket vi gör allt vi kan för att få till t.ex. det perfekta köttet med en sous vide eller vad det nu kan vara. Eftersom hemmakockarna ofta är män blir det ju lätt till en materialsport.
Hur ser då framtiden ut?
- Jag tror väldigt mycket på den kemiska matlagningen, speciellt för att den är en så stark kontrast till det här äkthetsperspektivet som vi levt med länge nu, det brukar ju vara så att vi går från tes och antites. Det finns vissa internationella tendenser på att kemisk matlagning är på gång, det är väldigt inne på de fina restaurangerna. Man tror också att här ligger en utveckling i hur vi kan äta mat, t.ex. att man kan förvandla en vanlig vattenmelon från att vara en melon till att den smakar som kött. Då kommer man ju undan hälsoriskerna med att äta rött kött men får ändå samma smakupplevelse, det låter väl inte så dumt?