Kräftsäsongen kom på vissa håll i gång senare än vanligt. Nu ser säsongen ut att fortsätta längre än normalt.
Jörgen Ölander odlar signalkräftor i konstgjorda bassänger i Västanfjärd. Han är nöjd med säsongen och tycker att den för hans del kom i gång helt normalt.
- För oss har det varit som förut. Riktigt bra nog!
När säsongen kommer i gång, avgörs av när kräftorna byter skal. När kräftan byter skal gömmer den sig nämligen och går inte att fiska. När det nya skalet hårdnat kommer kräftan fram från sitt gömställe, är hungrig och lätt att fånga.
Enligt Calle Spring, ordförande för Fiskhandlarförbundet, var flodkräftan två veckor sen i år medan signalkräftor från till exempel sjön Pyhäjärvi i närheten av Säkylä, gick att få tag på genast från början av säsongen det vill säga den 21 juli.
- Just nu ser det bra ut och kräftsäsongen ser ut att pågå ännu ett tag till. I början av september brukar kräftorna börja leka men nu ser det ut som att lektiden börjar först i slutet av september, berättar Spring.
Också lektiden avgörs av vattentemperaturen.
Både god och dålig efterfrågan på kräftor
Enligt Spring finns det stor efterfrågan på inhemska kräftor och företagen satsar igen på kräftskivor.
Lokala variationer finns ändå och till exempel Jörgen Ölander på Kimitoön, håller inte med om att företag skulle bjuda på kräftskivor eller att efterfrågan överlag skulle vara lika bra som tidigare.
- Nog har det lugnat ner sig. De äldre kunderna har försvunnit och det kommer inte nya istället. Det är den äldre generationen som äter inhemska kräftor medan den yngre köper till exempel utländska djupfrysta.
- Det är priset. Inte har de någon skillnad vad de äter bara det är kräftor, gissar Ölander att orsaken till den yngre generationens njugga inställning beror på.
Ölander berättar också att det tidigare var vanligt att stora företag köpte kräftor av dem men att det nu händer mer sällan.
- Det är plånboken som avgör, säger Ölander.
Flodkräftan vs signalkräftanr
Flodkräftan är den kräfta som hör till Finlands naturliga fauna. Sedan slutet av 1800-talet, då kräftpesten spred sig till Finland från Europa, har flodkräftan ändå varit hotad.
Kräftpest i många sjöar
I slutet av 1800-talet förstörde pesten kräftstammen i Finland så till den grad att bara en tiondedel av stammen överlevde. Sedan dess har man på olika sätt försökt återuppliva stammen av flodkräftor. Det har ändå visat sig vara svårt och på 1960-talet planterade man ut signalkräftor från Sverige och Nord-Amerika i våra sjöar. Det får man inte längre göra.
Enligt forskare Jouni Tulonen, som vid naturresursinstitutet LUKE följer med hur kräftorna i Finland mår, finns det flodkräftor i många sjöar.
Tyvärr upptäcker forskarna kräftpest i nya sjöar med flodkräftor, varje år.
Signalkräftan sprider pesten
Signalkräftan bär ofta på kräftpest men lider oftast inte av den lika mycket som flodkräftan. Dessvärre sprids pesten med signalkräftan och finns det både signalkräftor och flodkräftor i en sjö, överlever sällan flodkräftan.
Färsk forskning visar ändå att det finns olika slag av kräftpest och att det också finns en typ av pest som flodkräftan i viss mån klarar av.
Skulle lägga av men ...
För ett par år sedan varnade Ölanders för att säsongen i fjol skulle bli deras sista, men det blev ändå en säsong till och nu ser man tiden an.
- Det är kunderna som inte vill att vi ska sluta. Och nog är det också en rolig och intressant tid det här, konstaterar Jörgen Ölander som gillar kontakten med glada kunder som ser fram emot kvällens kräftskivor.