Insektfarmen ryms i en liten container på Laura Hynninens gård. Hon hoppas på allt fler östnylänningar öppnar sin mun för den proteinrika hussyrsan.
I en stor ljus sal i den gamla korvfabriken på Prästgårdsåkern i Borgå är det uppdukat för provsmakning. Färska, friterade, frasiga hussyrsor väntar på tallriken. En liten tidsfrist köps genom några frågor.
- Hur brukar människor kommentera sin matupplevelse?
- De flesta är väldigt överraskade över hur gott det smakar, säger Laura Hynninen, en av två delägare i insektfarmen Sirisee.
- Smaka nu!
- Vänta, vänta, tanken känns nog lite motbjudande trots allt.
- Jo förstås, i vår kultur är vi ovana att se insekter som livsmedel. I stora delar av världen är till exempel larver, myror och syrsor vardagsmat. Här får du en sked.
På tallriken glimmar små vingar och ben. Här och där syns små svarta ögon. Det är inte så värst klokt att studera rätten på nära håll. Snabbt en fråga till.
- Vilka tycker du fördelarna är med insekter som mat?
Laura Hynninen räknar snabbt upp tre saker: Det är hälsosamt, gott och ekologiskt.
- Jämfört med köttboskap är det betydligt mer ekologiskt att föda upp insekter. Det ryms stora mängder insekter på små utrymmen och deras vattenförbrukning är obetydlig. Dessutom går det att äta precis hela djuret, ingenting av insekten blir avfall.
Det knastrar mellan tänderna. Jag får gåshud. Smaken är både ny och bekant. Lite som det knapriga på stekt strömming eller mujkor. Det är inte så farligt. Jag tar kanske en till.
- Nu har jag bara tillsatt lite salt, säger Laura Hynninen. Ofta kryddar jag med vitlök, koriander och chili.
Hussyrsorna föder hon upp i en container ute på gården tillsammans med sin man.
- Att hålla rent inne i insektfarmen kräver en hel del arbete. Syrsorna äter hönsfoder och grönsaker. De trivs bra hos oss och parar sig gärna.
Hussyrsan är väldigt proteinrik, hela 70 procent protein, och innehåller också B-vitaminer och mineralämnen, men i EU får insekter ännu inte marknadsföras som livsmedel.
- Insektfarmen håller vi främst för att producera vår egen mat och för att kunna sprida kunskap om insekter som mat.
Själv är de vegetarianer och har valt att ha insekter som sin främsta proteinkälla. Insekter är insekter.
Dagligen producerar farmen omkring ett kilo syrsor, det vill säga cirka 3 000 Hussyrsan blir cirka två centimeter stor.
- Vi fryser in eller torka syrsorna och gör också insektmjöl av dem, säger Laura Hynninen. Att smula dem över en kopp mysli går också bra.
I den gamla korvfabriken hänger hennes konst på vägarna och i ett hörn står en stor förgylld harpa. Tidigare var Laura Hynninen musiker i Radions symfoniorkester; nu är hon freelansmusiker och konstnär.
- Vi hoppas förstås på att insektätandet så småningom kan bli mer accepterat i vårt land.
Jag tar en syrsa till. Den smakar framtid.
- Människors inställning har förändrats en hel de på några år. Vi får nu varje vecka många förfrågningar om vår insektfarm.
