De spansktalande i Helsingfors är synliga och har en stark gemenskap - trots att de inte utgör mera än tre procent av dem med ett främmande språk som modersmål.
I det spansktalande daghemmet Pequeño Mundo är det full rulle. En liten flicka traskar omkring med fingrarna drypande av fingerfärg, och en av ledarna tillrättavisar henne skrattande på spanska. Här finns barn vars ena eller båda föräldrar kommer från ett spansktalande land, och så barn vars föräldrar är helt finska men vill ge barnen gåvan att lära sig ett till språk.
Vi spansktalande i Helsingfors träffas mycket och försöker hålla vår kultur och vårt språk levande.
Eva Picallo och Marina Santiago är daghemmets föreståndare. De kommer från Galicien respektive Katalonien i norra Spanien. Picallo har bott i Finland i cirka femton år, Santiago i tio.
- Vi spansktalande i Helsingfors träffas mycket och försöker hålla vår kultur och vårt språk levande. Det finns mycket program och många aktiviteter för spansktalande i Helsingfors. Salsadans, fester, teaterpjäser och högläsning för barn i biblioteken, räknar Picallo upp.
Båda kvinnorna upplever att daghemmet, ett av flera i Helsingfors, spelar en viktig roll när det gäller att hålla kulturen levande.
- Det är viktigt att familjerna har stöd av varandra i olika situationer som kan uppkomma i ett land som är ganska annorlunda än de vi kommer från, och ligger ganska långt borta. Det är också viktigt att barnen upprätthåller sitt språk. Det gör dem till öppnare människor
Många modersmål i Helsingfors
Av de 80 000 invånare med ett främmande språk som modersmål i Helsingfors talar de flesta ryska (20%), estniska (14%) eller somaliska (10%).
Sedan följer engelska (6 %), arabiska (5%), kinesiska (4%), kurdiska (3%) och spanska (3%).
Tyska, persiska, franska, vietnamesiska och turkiska är registrerade hos 2% av de som har ett främmande språk som modersmål.
De återstående 25 procenten talar andra språk än de ovannämnda.
Siffrorna kommer från Helsingfors faktacentrals statistik för år 2014. Enligt en prognos från tidigare i år kommer antalet invånare med främmande språk som modersmål att stiga kraftigt i Helsingfors, så att det fördubblas till år 2030. Det året förutspås över en femtedel av Helsingfors befolkning, 164 000, att ha ett annat modersmål än finska eller svenska.
Lika men olika
De spansktalande i Helsingfors kommer från ett antal olika länder som skiljer sig geografiskt och delvis kulturellt. På Pequeño Mundo vill man se till att barnens olika bakgrunder kommer fram.
- Barnen får lära sig hur olika högtider firas i olika spansktalande länder. Vi pratar om länderna deras släkt kommer ifrån och visar det på kartan. De vet att de inte kommer från samma land även om de talar samma språk.
Barnen vet att de inte kommer från samma land även om de talar samma språk.
Eva och Marina berättar att det brukar ordnas träffar också för familjerna, och att föräldrarna då tar med sig mat. På det sättet får barnen också lära sig något om matkulturen på olika platser i den spansktalande världen.
Även om de spansktalande i Helsingfors har en stark gemenskap oberoende av vilket land de kommer ifrån, med språket och i viss mån kulturen som gemensam nämnare, säger Eva och Marina att man tenderar att navigera mot dem man har mest gemensamt med: sina landsmän.
- Skillnaderna mellan de olika spansktalande länderna kan vara ganska stora. Vi har mycket gemensamt, men till och med när vi träffas på gemensamma aktiviteter för spansktalande söker efter en stund spanjorerna sig till spanjorer och de olika latinamerikanska folken till de sina.
Kulturupplevelser för människor samman
Cátia Suomalainen Pedrosa är direktör för kulturcentret Caisa i Helsingfors. I sitt arbete tycker hon sig ha sett att de spansktalande i Helsingfors är aktiva och ordnar jämförelsevis mycket evenemang, men konstaterar också att det även om det gemensamma språket fungerar som ett samlande paraply är tydligt att det handlar om vitt skilda folkslag med olika bakgrund.
- Förenklat kan man säga att språket samlar folk, men sedan söker sig latinos till latinos och spanjorer till spanjorer, säger hon. 
Bland evenemang som hon tycker är speciellt värda att lyfta upp för spanska och spanskintresserade finns den kommande filmfestivalen Ciclo de Cine Español som arrangeras av föreningen Finland-Spanien tillsammans med den spanska ambassaden i Finland. Den 17.-19.10.2016 kan man se spanska filmer gratis i Kino Andorra och i Kino Tapiola.
- Konst och kultur förenar människor på ett naturligt sätt, konstaterar Suomalainen Pedrosa.
"Fotbollen förenar"
Om man har sin bakgrund i ett spansktalande land, och kanske speciellt om man är en man, är det ofta självklart vart man söker sig för att hitta likasinnade: till fotbollsplanen. 
- Det första jag gjorde när jag kom till Finland var att leta upp ett fotbollslag.
Det berättar Erik Olguin Alvarez som kom till Finland för sju år sedan när han fick jobb vid Nokia. Nu är han finansiell rådgivare vid Microsoft.
Han är född och uppvuxen i Sverige, men hans föräldrar kommer från Chile och hemma talade de bara spanska. Svenska började han lära sig först i dagis. Och nu är det alltså Finland som gäller.
Det dröjde inte länge innan Alvarez till sin glädje hittade Helsingforslaget Aztecas som då var nygrundat. Det är uttryckligen ett lag som har som ett av sina mål att föra samman personer av olika kulturer, för att göra deras tillvaro i Finland rikare.
Det första jag gjorde när jag kom till Finland var att leta upp ett fotbollslag
- Spanskan är min bakgrund. Om du inte använder ett språk kommer du så småningom att glömma bort det. Därför är det väldigt viktigt för mig att kunna spela i ett lag där man talar spanska, säger han.
Flera spanska Helsingforslag
I Helsingfors finns flera lag som främst består av spelare med bakgrund i ett spansktalande land.
- Det som klarar sig bäst just nu är CLE (Club Latino Español). Colo Colo är ett annat, gammalt lag som grundades av Chilenare, nämner Alvarez. 
Genom åren har Aztecas fått spelare med ursprung i icke-spansktalande länder. Också de tas emot med öppna armar. Det är fotbollen som förenar.
- Till och med vi som har spanska som modersmål talar ju olika dialekter; spanskan i Spanien och den i Latinamerika är helt olika. Men fotbollen är ett gemensamt språk: Det är att göra mål och försvara sitt lag. Det är det som utgör gemenskapen.
Alvarez konstaterar att det för hans del är tur att han spelar fotboll.
- Jag skulle nog ha blivit mera ensam annars. Men då skulle jag nog ha sökt mig till någon annan spansktalande organisation. Jag behöver det spanska omkring mig.
Läs mera:
Helsingforsregionen 2030: dubbelt fler invånare med främmande språk
År 2030 beräknas antalet invånare med ett främmande språk som modersmål i Helsingforsregionen ha ökat från 164 000 till närmare 350 000. De asylsökande utgör bara en liten del av de som flyttar hit.