Att färga garn med naturens råvaror är riktigt spännande. Samma recept kan ge olika nyanser beroende på omständighterna så man vet aldrig hur det riktigt blir till slut. Jag färgade garnhärvor av finsk fårull med renfana och vassvippor som ger gula och gröna nyanser om man förbetar med alun.
Innan man sätter igång med växtfärgningsprojektet bör man reservera tillräckligt lång tid, gärna två dagar eller en väldigt lång hel dag. Man kan färga med bark, svampar, kottar, färska växter eller torkade växter. Det viktiga är att man aldrig plockar mer än 1/3 del av beståndet från samma växtplats och att man inte tar fridlysta eller ovanliga växter.
Räkna med 400g färsk växt för 100g garn eller 1kg färsk växt för 300g garn (mitt recept). Det går att prova med nästan vad som helst men om man vill vara säker på att resultatet inte bleknar med tiden så kan man hålla sig till de kända och beprövade växtfärgningsväxterna.
Samma växt kan ge ett tjugotal olika färger beroende på vad man betar med, vilken färg ursprungsgarnet är och vilka färger man använder före eller efter. Olika växtplats, årstid och väderlek kan också påverka färgningen och det är först när garnet torkat som man ser den slutgiltiga färgen. Är man inte nöjd med färgen kan man färga om garnet, men då kommer slutresultatet att påverkas av den första färgen.
Mängden växter bestämmer färgstyrka och härdighet. Använd handskar när du handskas med kemikalier och andas inte in dem. Växtfärgning ska helst göras utomhus för ventilationens skull.
Du behöver:
- ofärgat garn, gärna ren spunnen obehandlad ull (jag använde naturvitt och ljusgrått)
- våg
- bomullsgarn
- termometer
- kastrull som rymmer minst 10 liter, en per växt/färgbad
- salt
- ylletvättmedel
- baljor
- vatten
- kokplattor (en per färg/kastrull)
- Alun (latin: alumen, köpes på apotek)
- handskar
- måttsats
- något att röra om med
- en tång/pinne att lyfta garnet med
- en pinne/kvastskaft att hänga garnet på tork på
- 400g färsk växt /100g garn. Jag använde 1kg vassvippor för 300g garn och 1kg renfana för 300g garn.
- sax
- ettika
OBS! När man arbetar med ull är det viktigt att inte göra några hastiga temperaturväxlingar eller hård behandlig av garnet, då tovar det sig. Garnet sätts alltid i fingervarmt vatten och det ska alltid kallna tillsammans med vattnet och endast försiktigt röras om.
Garnfärgningen består av minst tre stadier:
1. Förtvätt
2. Förbetning
3. Färgning
4. Efterbetning / andra färgbad
Betningen kan göras med t ex ammoniak, bikarbonat, garvsyra, järnsulfat, kopparvitriol, oxalsyra, pottaska, vinsyra mfl. Jag använder alun. Förbetning med alun ger klara färger och det är det äldsta och mest använda betningsmedlet.
Så här gör du:
1. Väg upp garnhärvorna och anteckna vik. Märk nystanen om det behövs.
2. Öppna härvorna och knyt om lösa bomullsband som en 8 runt garnet på minst fyra ställen. Om de två ursprungliga knutarna är för hårt knutna måste de göras om lösare, annars kan de vara som de är.
3. För att färgen ska fästa jämnt och fint på garnet ska det tvättas ordntligt först. Lägg garnhärvorna i blöt tillsammans med 1 msk salt per 100g garn. Låt garnet ligga och dra i 30 min. Skölj sedan garnet minst två gånger i ljummet vatten.
4. Tvätta garnet försiktigt i ljummet vatten med lite ylletvättmedel. Skölj ur ordentligt med ljummet vatten. Krama försiktigt ur vattnet. Låt garnet vänta.
5. För att färgen ska fästa på garnet gör man något som kallas förbetning. Betning kan göras också efter ett färgbad för att nå andra färgnyanser på garnet. Man kan beta med olika substanser men jag valde alun, ett av de vanligaste. Mät upp 3-5 liter vatten per 100g garn i en kastrull. Jag använde 10 liter vatten för 3 garnhärvor á 100g. Ta på handskar. Mät upp 15g alun/100g garn. Jag tog alltså 45g alun till en 10 liters kastrull med vatten för 300g garn. Ta ett par deciliter vatten ur kastrullen och lös upp alunet i vattnet. Häll sedan det i kastrullen och rör om.
6. Lägg i det blöta garnet i kastrullen med handvarmt alunvatten. Låt temperaturen stiga till 80-90 grader och håll det där i en timme, rör försiktigt om ett par gånger under tiden. Stäng sedan av plattan och låt garnet och alunvattnet tillsammans svalna till handvarmt vatten.
7. När alunbadet svalnat tar man upp garnet. Skölj ur garnet med rent handvarmt vatten i minst två omgångar. Nu kan man om man vill hänga upp garnet och låta det torka tills man har möjlighet att färga (ifall man inte hinner färga det samma dag). Då blöter man det bara i handvarmt vatten igen innan man går vidare till nästa steg.
8. Klipp eller skär växterna i mindre delar och koka i kastrull med 3-5 liter vatten/ 400g växtdelar. Jag tog 1kg växtdelar och 10 liter vatten. Låt växtdelarna koka en timme. Sila bort dem från vattnet och låt växtvattnet svalna till fingervarm temperatur. 
9. Mät upp färgbadsvattnet och lägg till mer vatten ifall det minskat, så att du fortfarande har 10 liter vätska för att färga 3 garnhärvor á 100g.
10. När växtvattnet är fingervarmt kan du lägga i de blöta garnhärvorna i kastrullen och låta temperaturen stiga till 80-90 grader och hållas där i en timme. Rör försiktigt om i kastrullen ett par gånger under tiden. låt sedan allt svalna till handvarm temperatur igen.
11. Ta upp garnen ur kastrullen när växtvattnet svalnat och skölj ur garnen i flera vatten. 
12. Tillsätt en skvätt ettika i sista sköljvattnet och krama försiktigt ur vattnet ur garnen. 
13. Häng upp på en pinne att torka på luftig plats i skugga.
Exempel på andra växter som ger hållbara färger:
Färgkulla
Getpors
Mjölon
Blodspindling
Lupin
Brännässla
Rödklöver
Äppelblad
Åkerpilört
Rölleka
Gullris
Gråbo
Björkblad
Vivan Bergkulla från Grankulla lånade ut sin mors växtfärgningshäfte som är nästan 100 år gammalt, så här ser det ut. De vackra blå nyanserna får man av vejde eller indigo medan de vackar rosa, röda och lila nyanserna fås med koschenill och krapp.
