Gärdesgårdar är vackra och åldras med skönhet. Vill man ha ett snyggt staket eller till exempel behöver ett stängsel för att hålla ordning på husdjur eller mota vilda djur är trägärdesgårdar ett trevligt alternativ. Men det krävs en hel del arbete och hantverksskicklighet för att uppföra en traditionell gärdesgård. Strömsö tog hjälp av gärdesgårdsmästaren Matts Andersén för sitt bygge.
Material
Gärdesgården ska helst byggas av gran och till störarna ska man dessutom helst använda tätväxt gran. Störarna bränner man i spetsen ungefär en halv meter för att de ska hålla bättre mot röta.
I Österbotten har det varit vanligt att klyva gärdslena. De ska klyvas för hand eftersom sågade gärdslen ruttnar fortare.
Gärdesgården binder man med unga granplantor som man kvistar till toppen. De kallas stölingar och ska tas ur skogen bara någon dag innan gärdesgårdsbygget för att inte torka. Under byggets gång klyver man stölingarna från toppen mot stammen. Om det är kallt när man bygger gärdesgården behöver man värma stölingarna över öppen eld för att dom ska bli mjuka och böjliga.
Bygget
Störarna körs parvis ner i marken med ett mellanrum på ca 10 cm. De ska luta från varandra något som ett smalt V för att det ska bli stadigt då man binder. Störparen kör man ner med 1-1,5 m mellanrum, lite beroende på underlaget och hur man vill att gärdesgården ska se ut.
Störarna binds vanligen på tre punkter. Stölingarna knyts i toppen och viras som åttor med den kluvna ytan mot störarna. Det första gärdslet får vara ganska kort och kan t.ex. lutas mot en sten. Sedan bygger man på med allt längre gärdslen. Om något gärdsle är för kort går det bra att skarva och binda ihop vid behov. De översta varven avslutas alltid mitt emellan två störpar.
På webbplatsen för Sundom by kan du ladda ner noggrannare instruktioner över hur man bygger en gärdesgård och läsa mera om gärdesgårdens historia.
Gärdesgårdens historia
Gärdesgårdsbygge
