Längdskidåkning är mycket bra och effektiv konditionsträning. Hela kroppen får sig en ordentlig genomgång då man använder sig av kroppens alla muskelgrupper. Här lär du dig lätt diagnonalåkning, något svårare dubbelstakning och den mycket effektiv fristilen, eller skate.
Med rätt teknik i skidspåret sparar man både tid och energi.
Längdåkningsteknik delas in i två stilar: klassisk och fristil (skate). Inom varje stil finns flera tekniker. I klassisk längdskidåkning finns diagonal, dubbelstakning med och utan frånspark och fiskben (saxning).
En av de viktigaste teknikfaktorerna är anpassning. Om du kan anpassa dig efter terrängen och ta den som den kommer har du en stor fördel.
Grunderna för klassisk stil är diagonalåkning, stakning och stakning med frånskjut. De är centrala tekniker som vem som helst kan öva på och bli bättre.
Diagonaltaktik
Diagonalåkning är den lättaste och kanske mest naturliga tekniken att börja med. Den används i mindre uppförsbackar och av nybörjare även på platt terräng. Den fungerar som gång eller löpning på barmark.
Diagonalrörelsen följer vårt gångmönster. Genom hela rörelsen ska det kännas som om du faller framlänges. Det vill säga att vikten ligger på den främsta foten. Höften ska kännas hög. Meningen är att våga flytta tyngden från ben till ben.
Du använder armarna aktivt och svänger dem parallellt med benen. Kroppens linje är mer eller mindre rak och framåtlutad – sträckt ända från hälen upp till huvudet. Benet du sparkar ifrån med svingas framåt så rakt som möjligt. Det bärande benet hålls också rakt. Titta framåt i spåret. Om man hänger med huvudet och tittar ner påverkar huvudets ställning tekniken negativt och man kan bli styv i nacken.
Dubbelstakning
Dubbelstakning är svårare för nybörjare än diagonaltekniken. Det kan bero på att det kräver mer styrka och skidkänsla att byta till den här tekniken. Dubbelstakning används på platt och svagt nedförsluttande terräng. Utgångsställningen är hög, med vikten på båda fötterna och känslan av att falla framlänges.
Försök att föra fram armarna ”så långt” som möjligt. Stavarna ska peka lite bakåt och hållas nära kroppen när de sätts ner i snön. Böj överkroppen aktivt och lägg vikten på armarna. Sedan förs armarna bakåt. Händerna passerar i knähöjd och fullbordar rörelsen med armarna bakom kroppen. Räta upp kroppen mellan varje stakning.
Dubbelstakning med frånskjut
Den här stilen är den som kräver mest timing och kräver ofta mest övning. Det är mycket mer kraft i dubbelstakning med frånspark som därför används för att bevara farten i lite mer krävande terräng. Tekniken för själva stakningen är samma som i dubbelstakning men man tillför en spark bakåt med ett ben i taget för att få mer kraft. För fram armarna samtidigt som ett ben sparkar bakåt.
Fristil eller skate
Skate eller skating är den åkteknik inom längdåkning där man rör skidorna på ett sätt som liknar rörelserna på skridskor inom skridskoåkning. Tekniken används i fristilslopp och är klart effektivare än klassisk stil. Tekniken används i skidspår som inte är spårade för klassisk stil.
Jämfört med utrustning för klassisk stil är skidstavarna längre, pjäxorna stabilare och skidorna kortare. Skidorna har även skarpare kanter och saknar fästvalla.
Benrörelserna kombineras med huvudsakligen dubbelsidiga stavtag. Stavföringen beror bland annat på banans lutning och på hur mycket kraft åkaren vill använda vid det tillfället. Stakning på enbart endera sidan används främst i uppförsbacke. I mycket branta backar används ibland en variant med enkelsidiga stavtag, "skate-saxning", och i nedförsbackar används ibland inga stavtag alls.
Bill Koch var den som först använde tekniken med framgång i internationella tävlingar på 1980-talet. Efterhand övergick de flesta åkare till denna stil. Många ville däremot behålla den traditionella stilen. Lösningen inom längdskidåkningen blev att man delade upp tävlingsformen i två olika stilar, klassisk stil respektive fristil. Inom samma tävlingsarrangemang kan man ha tävlingar i båda stilarna, och i vissa fall används båda åkstilarna i samma tävling, t ex i skiathlon eller i stafetter.
I övriga idrotter där längdskidåkning ingår har den fria stilen tagit över helt, eftersom man av praktiska skäl inte vill arrangera tävlingar i båda stilarna. Det gäller skidskytte, nordisk kombination och skidorientering.
Att åka längdskidor ger dig mycket bra och effektiv konditionsträning. Hela kroppen får sig en ordentlig genomgång då man använder sig av i princip alla muskelgrupper som finns i kroppen. Sporten ger dig utmaning och du kan hela tiden utvecklas, eftersom det tar tid att lära sig tekniken fullt ut.