- Fetma är den största individuella riskfaktorn för diabetes typ två. Och många feta vuxna har inte varit överviktiga som barn utan blivit det i 25-35-års åldern.
Mikael Fogelholm är professor i näringslära vid Helsingfors universitet och den som håller i trådarna för en pågående dietundersökning med 2500 deltagare från åtta olika länder, däribland Finland.
Diabetes typ två är ett sjukdomstillstånd som förvärras av modern livsstil, åtminstone i de fall där modernt är det samma som bilåkning, snabbmat och läsk.
Områden som Afrika och Kina hör till dem där forskarna förväntar sig t.o.m. en dubblering av antalet insjuknade de kommande tjugo åren.
Forskning om hur man kan förebygga sjukdomen behövs alltså.
- Det blir alltid billigare att förebygga än att bota sjukdomar, konstaterar Fogelholm.
Du är vad du äter
Men hurdan mat skyddar då mot diabetes typ två? Därom tvista både de lärda och en mängd andra intresserade.
De gamla myndighetsråden, med ett tjugotal år på nacken, talar för en kost som är rik på fiber och kolhydrater från spannmål samt sparsamt med fett.
- Tidigare forskning har visat att om man följer en sådan diet halveras risken att drabbas. (Se t.ex. DPS och DPP.)
Men nu har nya forskningsrön visat att det eventuellt finns ett ännu bättre dietalternativ, nämligen färre kolhydrater och mer protein.
- Ett litet förhöjt proteinintag kan eventuellt vara bättre för vikten på lång sikt. Det kan vara lite lättare att hålla den. Och det är av stor betydelse eftersom övervikt och fetma utgör en markant risk för diabetes typ två, förklarar Mikael Fogelholm.
Två hälsosamma dieter
I forskningsprojektet som just nu pågår och där några hundra av deltagarna är finländare så ställer man de ovannämnda dieterna mot varandra. Den ena gruppen äter alltså mer kolhydrater och speciellt från spannmål, medan den andra gruppen äter färre kolhydrater (och prioriterar sådana med lägre glykemiskt index) och mer protein än de förstnämnda. Dessutom motionerar de olika deltagarna på olika sätt, hög- eller lågintensivt.
Resultatet då det är klart om några år, hoppas forskarna att ska kunna ge en ännu bättre uppfattning om dietrekommendationerna för folk i riskzonen för diabetes (t.ex. de som har förhöjda sockervärden). Visar resultatet på att t.ex. färre kolhydrater och mer protein är mer effektivt än den tidigare rekommenderade dieten så får man anledning att se över näringsrekommendationerna.
Ett stöd för lågkolhydratskost?
Förespråkare för lågkolhydratsdieter har ju redan i flera år förespråkat en sådan kost också åt de som redan har insjuknat i diabetes typ två, medan de etablerade näringsrådgivarna förhållit sig försiktigt avvaktande till det alternativet.
Betyder forskningsprojektet att de två lägren nu närmat sig varandra?
- Intressant fråga, men det vet jag nu inte. De som är riktigt entusiastiska över lågkolhydratskost tycker inte att vi går tillräckligt långt. Och även för gruppen som äter färre kolhydrater så rekommenderar vi fullkornsspannmålsprodukter för att få tillräckligt med fiber.
- En annan sak är att vi absolut inte vill att människor ska öka intaget av djurfett utan vi förespråkar vegetabiliska oljor och fisk som innehåller rikligt med omättade fettsyror.
Mindre bröd och mer bönor
Dieten med färre kolhydrater handlar bl.a. om att äta mindre mängd bröd. Det bröd som äts ska helst vara bakat på fullkorn, råg eller graham. Potatis utesluts helt p.g.a. högt glykemiskt index. Istället rekommenderas pasta.
Gällande proteinerna rekommenderas baljväxter, fisk, mjölk och fågel.
Dietundersökningen som förutom i Finland som bäst pågår i Danmark, Storbritannien, Holland, Spanien, Bulgarien, Australien och Nya Zeeland involverar folk från olika matkulturer. Interventionen är anpassad efter den situationen, så att deltagarna kan äta enligt egen kultur så länge kolhydrat-protein-balansen hålls inom undersökningsramarna. I Finland dricker vi t.ex. mer mjölk och äter mer rågbröd jämfört med flera av de andra undersökningsländerna, även om de flesta nog äter mjölkprodukter.
- Om vi får resultat som går i samma riktning på varje ställe, då har vi samtidigt resultat som duger i hela Europa, konstaterar Fogelholm.
Se dig i spegeln vid 30
Risken för diabetes typ två ökar rejält i 40-50-års åldern för att vara störst kring 55, men grunden läggs betydligt tidigare. Kilo för kilo.
Fetman är som redan nämndes en av de största riskfaktorerna och redan genom att bli av med eventuell övervikt minskar man markant risken för att insjukna.
- Någon gång mellan 25 och 35 då ska man förstå att man borde titta på vad man äter och se till att man motionerar tillräckligt, säger Mikael Fogelholm.
I Finland befinner vi oss mitt i statistiken då det kommer till diabetes typ två-fall. Det kunde vara bättre men också sämre. T.ex. är finländska barn inte lika drabbade av typ två-diabetes som vissa barn ute i världen.
- Våra barn rör sig lyckligtvis ganska mycket, de promenerar och cyklar. I internationell jämförelse är Finland tryggt för barnen. Du kan låta en tioåring röra sig ensam här, men det kan man inte göra i många internationella storstäder.
Trendiga tarmbakterier
Just nu pågår en hel del forskning runt om i världen kring vilken betydelse de s.k. goda bakterierna i tarmarna har för vårt hälsotillstånd. Också här finns den aspekten med, berättar Mikael Fogelholm och listar frågeställningar.
- Vilken effekt har de två olika dieterna på tarmfloran? Och avspeglar det sig på de metaboliska reaktioner som vi ser? Finns det en viss typ av tarmflora som kunde utnyttja högre kolhydratkost? Finns det en annan typ som kanske kunde utnyttja en kost med färre kolhydrater? Det här för oss in på frågor om individuella fodringar på kost, "personalized nutrition" som man pratar om. Man tänker förbi de generella kostråden och de generella slutsatserna, visionerar Fogelholm.
Men vad forskarna kommer fram till får vi vänta på ännu i ett par år, till 2018/2019.
21 miljoner europeer har diabetes typ två. I Finland är antalet omkring en halv miljon.
Här kan du på engelska läsa mer om den internationella undersökningen som är en del av forskningsprojektet Preview.