Jul firas på många håll i världen och trots att festen i grunden är den samma, ser traditionerna lite olika ut i olika länder.
Tyskland: Ursprunget till många av våra traditioner
De tyska jultraditionerna varierar beroende på området. Olika familjer kan ha olika jul- och mattraditioner.
I stället för skinka äter en del familjer gås eller karp på julen. Andra äter korv och potatissallad och en del fondue eller raclette. Julfirandet påminner mycket om det finländska - man äter gott, delar ut klappar på julafton och träffar vänner och släkt. Kanske går man i kyrkan.
På områden som ursprungligen varit katolska börjar man fira jul redan den 11 november, då man firar Martinstag efter helgonet Martin av Tours. Den 6 december firas Nicolaustag efter Sankt Nikolaus, den tyska julgubben.
Vår julgubbe heter Weihnachtsmann i Tyskland. Vilken hans roll är är lite oklart. I många hem delas julklapparna på julafton ut av Jesusbarnet.
Många av de finländska jultraditionerna kommer från Tyskland: adventsljusstaken med sina fyra ljus, julkalendern och julgranen, som i Tyskland antingen heter Weihnachtsbaum, Christbaum eller Tannenbaum.
Sedan medeltiden har de stämningsfulla julmarknaderna varit en viktig del av julen i Tyskland. I de utsmyckade stånden kan man hitta konstverk, juldekorationer och tyska delikatesser.
Ryssland: Julgubben heter Fader Frost
I Ryssland firas inte jul den 24 december, utan den ortodoxa julen infaller den 7 januari. Den ryska julen är uttryckligen en religiös högtid och innehåller en 40 dagar lång fasta utan kött, mjölk och ägg.
Under den ateistiska sovjettiden förbjöds julen och därför blev nyåret den största högtiden. Då pyntar ryssarna julgranen och då äter man festmåltider och delar ut gåvor.
Startskottet för nyåret heter jolka och då kommer den ryska julgubben Fader Frost med sitt barnbarn Snöflickan. Jolka ordnas på daghem, skolor, teatrar och allmänna platser. Fader Frost underhåller barnen med lekar och till slut får alla barnen en present, som ofta är choklad.
Det ryska nyåret firas inte bara med familjen, liksom vår jul, utan med släkt och vänner. Man brukar säga "så som du firar det nya året, så blir hela året". Det gäller med andra ord att ha roligt.
Jultomten kan komma hem till folk antingen på nyåret eller julen, beroende på hur familjen bestämmer. På julbordet dukas det fram bland annat mycket fisk, rödbetssoppa, bröd, bönor, potatis och kutja, som är en gröt på bär, russin, honung, vallmofrön och vete.
Spanien: De tre vise männen kommer med gåvor
I klippet får vi se hur man firar julen i Spanien, närmare bestämt i Barcelona. Vi får veta om ritualer och traditioner, mat och dryck.
Feliz Navidad! Bon Nadal! Eller: Eguberri on! Så önskar man god jul i Spanien på spanska, katalanska och baskiska.
I Spanien finns olika julkulturer men också sådant som alla har gemensamt: maten, krubban och de tre vise männen. De tre vise männen eller Los Reyes Magos kommer med gåvor till barnen. Julkrubbor placeras ut på olika platser. Kring krubban står de olika figurerna: Josef, Maria, herdar, änglar och såklart Jesusbarnet.
På juldagen äter många kalkon, fisk eller skaldjur. Efterrätten består av mandelbakelser, turrones, och mousserande vin eller champagne.
På julafton går man till julnattsmässan, la Miso de Gallo eller tuppens mässa. Namnet kommer från att tuppen gal när den nya dagen börjar, och vid jul meddelar den att Jesus är född.
Sverige: Ingen jul utan Kalle Anka
Den svenska julen är som den finländska, med några små undantag.
Den 13 december firas Sankta Lucia och man bakar lussekatter. I Sverige dricker man glögg och går på julmarknader. Den svenska jultomten bor i Tomteland nära Mora i Dalarna.
Liksom i Finland börjar man i Sverige fira jul på allvar den 24 december. I de flesta svenska hem samlas man på julaftonen och ser på Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Det är en tradition sedan 1960-talet.
Julklapparna läggs under granen och förses traditionellt med rim. Jultomten kommer och delar ut klapparna, och går sedan när han fått smaka på julgröten. Många besöker julkyrkan eller julottan.
Till julbordets delikatesser hör bland annat sill, gravlax, rom och räkor, skagenröra, köttbullar, korv, Janssons frestelse och rödkål. Man dricker julmust och olika snapsar.
Frankrike: Julstubbe till efterrätt
Jultidens första höjdpunkt i Frankrike är Sankt Nikolaus dag i början av december. Han har med sig klappar till barnen på "barnens natt" den 6 december. Efter Sankt Nikolaus kommer le Père Fouettard, som är ute efter barn som inte har varit så snälla.
Jultomten kommer sedan natten mellan julafton och juldagen. Då får barnen också klappar. Det kan också vara Jesusbarnet som har med sig gåvor till barnen. Fransmännen bygger krubbor i sina hem, på daghem, i skolor, i kyrkor och på allmänna platser.
Maten är viktig i Frankrike och det gäller inte minst på julen. Maten varierar på olika områden. Till förrätt äter man gåslever, rökt lax eller ostron. Till huvudrätt äter man kalkon, tupp, anka eller gås och till sist sallad och ost.
Julstubben eller la bûche de Noël är den klassiska franska julefterrätten. Den ser ut som en stubbe eller vedklabb som man eldar med. Bakverket härstammar från att man förr i världen eldade med en stor vedklabb på jul och nyår, och efteråt samlade man upp askan och sparade den i ett år, för att skydda sitt hem och försäkra sig om en bra skörd.
Belgien: Barnen väntar på Sinterklaas
De belgiska barnen väntar ivrigt på Sinterklaas eller Sankt Nikolaus som kommer med gåvor den 6 december. Barnen ställer sina skor runt eldstaden, om en sådan finns i hemmet, och Sinterklaas fyller dem med gåvor under natten. Man lämnar mat till Sinterklaas och en morot till hans häst.
Julaftonen är däremot mer av en religiös högtid i Belgien. Man äter en speciell måltid bestående av fiskrätter och fylld kalkon. Många har julgran hemma och på julafton ställer man små klappar under den.
Storbritannien: Julpantomim och smällkarameller
Juldagen eller Christmas Day är julens höjdpunkt i Storbritannien. Typiskt är att man går på en julmarknad eller en julcider till en pub på julafton. På juldagen äter man en rejäl kalkonmåltid med tillhörande potatis, grönsaker, korvar och sås. Julpuddingen, som är en efterrätt, är också en viktig del av det engelska julbordet.
Till julmåltiden hör att man öppnar smällkarameller, som kan innehålla små gåvor, godis eller en julgåta. En speciell tradition är också julpantomimen, där kvinnor spelar män och vars tvetydiga skämt lockar till skratt.
Jultomten, eller Father Christmas som han heter i Storbritannien, kommer med klapparna natten till juldagen.
Den bild vi har av engelskt julfirande bygger till stor del på Charles Dickens klassiska historia "A Christmas Carol", som sprider budskapet om julen som glädjens och givmildhetens högtid.
USA: Mångkulturellt och kommersiellt
Nittio procent av amerikanerna firar jul, trots att det amerikanska samhället är allt mer mångkulturellt.
Julfirandet i USA påminner om julen i Finland. Julklapparna delas emellertid ut först på juldagsmorgonen, den 25 december. Julmaten i USA skiljer sig också från den vi är vana vid i Finland. I stället för julskinka äter man kalkon. Knappt någon har hört om pepparkakor – efterätten består snarare av pumpapaj eller julpudding.
Bröderna Sydney och Elijah Lewis-Levin hör till undantagen. De är judar och firar i stället chanukka, som oftast infaller ett par veckor före jul. Chanukka pågår i åtta dagar och Sydney och Elijah får en gåva varje kväll.
Fakta om julen i USA
Amerikanerna skickar årligen över en miljard julkort.
År 1659-1681 var det förjudet att fira jul i Boston. Efter den amerikanska revolutionen under andra hälften av 1700-talet tappade julen sin betydelse och julen blev inte en officiell helg förrän år 1870.
Irving Berlins ”White Christmas” är den mest sålda låten genom tiderna.
Chanukka är inte en judisk version av julen, även om judiska barn oftast får gåvor under chanukka.
Amerikanerna gör en sjättedel av sina årliga uppköp strax före jul. Men det gäller att se upp då man är och handlar. Enligt statistiken är det sannolikt att man blir armbågad tre gånger då man julshoppar.