Det finns alltid en ny diet man kan hålla, en ny träningsmetod, nya superfoods, rawfoods och inte minst den där gröna smoothien som ska hålla dig frisk. Gör det här dig till en bättre och lyckligare människa?
Nej! säger Carl Cederström som tillsammans med kollegan André Spicer skrivit boken Wellnessyndromet. Författarna menar att välmåendet har blivit en ideologi. Men vad är egentligen wellnessyndromet?
- Det handlar delvis om en individuell nivå, det vill säga en person som ställer så pass höga krav på sig själv att han eller hon utvecklar en känsla av skuld och ångest när det inte går att leva upp till de här kraven.
Välfärdsstat blivit ”wellnesstat”
Drömmen om ett bättre samhälle har ersatts av drömmar om att bli en bättre individ: lycklig, vältränad och framgångsrik. Vi har gått från att vara en välfärdsstat till ”wellnesstat”.
Vi känner ett krav på att vara lyckliga och hälsosamma och att demonstrera det för omvärlden,men också samhället har ett inbyggt moraliskt krav på hälsa och lycka. Det är när vi både känner kravet utifrån och från oss själva som känslan av ångest och misslyckande infinner sig, menar Carl Cederström.
- Sen finns det också en mer politisk nivå. Det handlar om att vi slutar betrakta samhället och individer i samhället som något som hör ihop med politik och samhällsfrågor. Man reducerar allting till individen själv. Så wellnessyndromet är att hela tiden se på individen som ansvarig för om den har lyckats eller inte lyckats med sin hälsa.
Det är viktigt att särskilja wellness från hälsa, eller att du ska bota en sjukdom, menar Carl Cederström.
Wellness som begrepp slår igenom i slutet av 60-talet och i början av 70-talet. Det är också då det blir en slags industri kring det här.
- Wellness handlar inte bara om att du ska må bra och undvika sjukdom. Det handlar om att du ska må jättebra och maximera din lycka och hälsa. Så redan där finns det ju en idé att du inte ska lyckas med det. Det bygger på en begärsekonomi, att du hela tiden ska ställa högre krav och att du hela tiden ska försöka nå de kraven men i samma andetag som du eventuellt når dem så har du nya högre krav.
Perfekta människan av idag
Anledningen till att vi koncentrerar oss så mycket på wellness beror delvis på att vi har en starkare individfokusering idag. Det finns en starkare tro på att vi som individer ska klara av livet utan att förlita oss på att samhället och det en väldfärd ska kunna tillhandahålla. Strävar vi efter att vara den perfekta människan?
- Det har vi alltid försökt vara. Den perfekta människan av idag ska vara allt samtidigt. I boken pratar vi om människan av nuet - om du är man så ska du vara företagsam, feminist men också missogynist. Du ska vara vegetarian men också gilla långkokt kött. Det ser man särskilt inom wellness. Å ena sidan ska du ska träna mera, maximera dina muskler men du ska också varva ner och ägna dig åt mindfulness. Det är alla de här olika kraven och idealen som du ska leva upp till samtidigt.
Om du röker eller om du äter ohälsosamt så ses du som en äcklig person idag.
Vad är det som främst är dåligt med wellnessfanatismen?
- Det första är att vi i allt högre grad straffar personer som vi tycker faller utanför den här normen. Exempel på det här är Storbritannien där det har varit förslag på att överviktiga personer ska börja träna, annars förlorar de sina eventuella bidrag från staten.
- En annan problematisk sak är att vi utvecklar en starkare skuldkänsla. Det är inget dåligt i att ta hand om sin kropp, det är däremot oerhört viktigt och väsentligt. Utan kroppen så går det inte att leva. Men när man börjar behandla kroppen och sin egen lycka som det absoluta målet i livet då är det väldigt mycket som försvinner. Det är någonting i den där strävan som gör att vi som människor tar oss på lite för stort allvar.
Det har blivit allt vanligare att företag och chefer lägger sig i de anställdas tränings- och dietvanor. Allt flera företag erbjuder sina anställda träningsmöjligheter, men fler och fler börjar nu också ställa träning som ett krav för anställning. I de värsta fallen kan det påverka lönen.
- Sverige är ett land där man redan på arbetsplatser bestraffar personer som inte tränar. Är du inte med och tränar med resten av kollegorna så kan det straffa sig i lönekuvertet.
Förbjud rökare
- Om du röker eller om du äter ohälsosamt så ses du som en äcklig person idag. När vi ser på någoting som äckligt brukar vi också göra en moralisk bedömning att det här är en dålig person. Det vi har sett i USA bland annat är att vissa företag inte bara förbjuder rökning utan rökare. Du som arbetssökande måste ge ett urinprov för att bevisa att du inte rökt de senaste veckorna och har du gjort det så får du inte jobbet. Man bestraffar alltså personer som har en osund vana.
Är du sjuk eller av annan orsak inte lyckas hålla dig frisk och stark får du skylla dig själv. Vi går allt mera mot ett samhälle där de rika tränar mera, äter bättre och klarar av att upprätthålla en image av att vara lyckade, medan de fattigare tränar mindre, sliter ut sig och äter sämre mat.
- Vi har idag ett ökande hälsogap mellan de som är hälsosamma och de som är ohälsosamma. I de lägre klasserna är det sämre hälsa och lägre levnadslängd och det wellness gör är att det tar bort fokus från det politiska, klass och strukutrell ojämlikhet och istället fokuserar enbart på individen. De personerna som redan är hälsosamma blir ännu mera hälsosamma samtidigt som den här träningstrenden överhuvudtaget inte existerar i de lägre klasserna.
Ett annat stort problem är den makt som de stora livsmedelsbolagen har, där de styr vilken typ av mat som säljs i olika områden beroende på pengaflödet.
- I Storbritannien syns det här väldigt tydligt. Om du går in i till exempel en Tesco-butik i ett område med personer som har lägre inkomst så hittar du också sämre mat, men om du istället går till ett område där levnadslängden är hög och inkomsterna goda så hittar du också väldigt bra mat, förklarar Carl Cederström.