Quantcast
Channel: Svenska Yle | Strömsö
Viewing all 3452 articles
Browse latest View live

Bästa tipsen för en billig och rolig sommar!

$
0
0

Skattjakter, utflykter, kossor och bibliotek - tipsen formligen vällde in då Radiohuset efterlyste förmånliga men roliga sommaraktiviteter. Här ett urval.

Tips på billiga sommarnöjen

Listen3 min 18 s
Spela upp klipp på Arenan: Tips på billiga sommarnöjen

Svartholmen i Helsingfors! Det går en båt från Edesviken som kostar några euro. Väl framme finns café, men man kan också grilla mat man haft med själv. Hönor och kaniner att titta på, en simstrand och det bästa: på andra halvan av ön finns får och man kan gå där och klappa dem! - Maija

Bege er ut på vandring till Noux, grillkorv är det enda man behöver. Villa Elfvik kostar heller ingenting. - Nina

Kor är coolt och räcker mer än väl för en utflykt - bor man i stan så är det ju inte varje dag man ser kor, eller hur? Hellre tittar man på glada kor på bete än ledsna instängda lejon. Och ett tips till från Bibliotekarien - biblioteken runt om i stan! Gratis, öppna för alla och en massa skoj på gång för stora och små. Passar ju också eftersom det blåser isvindar ute! - Ylva

Åk och tälta! Behövs ingen stor budget för det, man kan välja en plats nära hemmet eller långt bort. Grilla, berätta sagor i ficklampans sken och bara var tillsammans! - Linda

Göm en picknickkorg någonstans en bit från hemmet, gärna på en naturskön plats. Rita en skattkarta och låt resten av familjen söka efter skatten (som de inte vet vad är). När skatten är funnen firas det hela med en picknick. - Annika

Ifall man bor i huvudstadsregionen kan man åka ut till någon liten ö med vattenbussarna. I Esbo finns det flera lämpliga ställen där man kan tillbringa en dag med att simma, spela bollspel och grilla mat åt sig. T.ex. Kalvholmen är ett sådant ställe. - Matz

Delta i en lokal metetävling! Billig och trevlig underhållning för hela familjen!

Ordna sommar-OS med stövelkastning, säckhoppning och äggstafett. Som avslutning grillfest. Vi har kört det med grannar, kul och något för alla. Barnmuseet i Helsingfors är gratis. - Helena

Pargas Kalkgruva, där utsiktsplatsen som finns är utmärkt. En hisnande vy över det gigantiska dagbrottet. Finlands största. - Riko

Bästa, roligaste och mest spännande billiga nöjet är ju självklart geocaching, passar ypperligt för barn och vuxna - Jan-Anders


Grattis Matz och Annika, ni kommer att få varsigt exemplar av Tove Janssons Sommarboken på cd på posten.

Komplettera gärna listan! Vad är ditt bästa budget-sommartips?


Bastukvasten – en hälsosam njutning

$
0
0

För den invigde är bastukvasten en oumbärlig accessoar i bastubadandet, för den oinvigde kan kvasten se ut som ren självspäkning. Sanningen är att den är rena rama hälsokuren.

Doften av björklöv är intimt förknippad med bastubad, och det är bastukvastens förtjänst. Bastukvast, badkvast, björkkvast, basturuska… kärt barn har många namn. En basturuska förhöjer helt klart bastubadet, och är lätt att göra själv. Tiden runt midsommar är bäst för att ta björkris till kvastarna, så nu kan man passa på att göra en hel massa och spara så att man har ett helt år framöver.

Vi har i huvudsak två björkarter – vårtbjörk och glasbjörk – och det är vårtbjörken man helst ska använda till kvastarna. Den har hårdare blad som sitter fast bättre på kvisten, så en vårtbjörkskvast håller länge och man slipper få så många blad som yr omkring i bastun. Lättast ser man skillnad på bladen. Vårtbjörk har triangulära blad med dubbelsågad bladkant, glasbjörk har mer ovala blad. Men eftersom glasbjörken har mjuka blad ger den ifrån sig mer doft, så om man vill ha extra doftande kvastar kan man sätta några kvistar glasbjörk i mitten av kvasten.

Det finns många sätt att binda kvastar på, och de har olika namn i olika delar av landet. I västra Finland heter de ”vihta” och i östra Finland ”vasta”. På sina håll har varje familj sitt eget sätt att binda kvastar. Här finns många traditioner, men inga egentliga rätt eller fel.

Kvastarna brukar göras 40-60 centimeter långa, och längden gör man efter tycke och smak. Samma sak med bredden, vissa gillar långa smala kvastar och andra föredrar korta knubbiga. Skala av löven från de nedersta 10-15 centimetrarna till ett handtag. Lägg sedan björkkvistarna i en fin bukett med den ljusare undersidan av bladen utåt, för den mörkare sidan blir klibbig av fukten och fastnar lätt på huden.

När man är nöjd med längden och tjockleken på kvasten binder man ihop den på två ställen vid handtaget. De skickliga kvastbindarna binder ihop kvastarna med björk- eller rönnvidjor, men det går också bra att använda trädgårdssnöre. Avsluta med en ögla för att hänga upp kvasten på tork.

Det vanliga sättet att bevara kvastarna är att torka dem och sedan blötlägga dem en stund före bastubadet. Själv föredrar jag att frysa in kvastarna, ordentligt invirade i plastfolie. När jag då tar fram dem mitt i vintern får de tina en stund innan jag tar av plasten, och sedan doftar det ljuvligt av färsk björk i bastun.

När man ska använda kvasten sitter man först i bastun en stund tills man börjar svettas och huden är varm och mjuk. När det börjar klia lite och svetten rinner är det dags för kvasten. Slå först mjukt över hela kroppen och sedan gradvis hårdare om det känns behagligt.

Olika sorters björklöv
Till vänster glasbjörk, till höger vårtbjörk. Vårtbjörken är den man använder till bastukvastar. Olika sorters björklöv

Björklöven innehåller saponiner som fungerar som en slags mild tvål och hjälper till att tvätta bort fett och smuts från huden på ett skonsamt sätt. Det som doftar så ljuvligt i björklöv är eterisk olja, och den är antiinflammatorisk och smärtstillande. Man använder alltså bastukvastar för att få bort döda hudceller som kliar, för att bli ren och för att lindra smärta i muskler och leder. Förr hände det att reumatiker använde nässelkvastar i bastun, men det är något som kräver viss tillvänjning.

Den som vill ha en lite tuffare behandling kan testa att binda in en kvist enris i kvasten för lite mer ”riv”. Enris stimulerar också cirkulationen, ännu mer effektivt än björken. För att variera doften kan man också binda in några kvistar pepparmynta eller skvattram (getpors) i kvasten. Numera säljs även eklövskvastar för personer med grov hy, och eukalyptuskvastar som öppnar andningsvägarna och motverkar förkylning. Det finns också basturuskor i plast som marknadsförs som mer hygieniska och allergivänliga.

Ett gammalt knep för att vinna kärlek är att efter bastubadet samla in alla björklöv som fastnat på kroppen, torka och pulvrisera dem och sedan smuggla in dem i den åtråddes mat eller dryck.

Tänk på att enligt allemansrätten får man inte klippa kvistar av levande träd. På egen mark går det bra, eller om man har markägarens tillstånd. Personligen föredrar jag att hämta björkkvistar i slyskog, där det förr eller senare kommer att röjas ändå.

Läs också:
Bastumaraton på Strömsö
Sex timmar bastu med Elin och Mårten
Det omöjliga bastubygget fungerar på papper

Och här kan du skicka in Din bästa bastubild.

Så vill vi basta!

$
0
0

Vi gav er chansen att berätta varför ni badar bastu, vilken temperatur som är den bästa och i vilket sällskap nakenheten känns bekväm.

Hela det långa formuläret hittar du här: Bastubad när det är som bäst

Vi tar fortfarande emot svar på formuläret, det gör vi ända tills bastukvällen kör igång på onsdag, den 18 juni klockan 18.30.

Men redan nu är det dags att komma med en mycket strikt hållen grafisk presentation av hur ni svarat på några av frågorna.

Avkoppling, det är helt klart det vanligaste motivet när vi värmer bastun. Avkoppling och njutning är nyckelorden som tillsammans förklarar varför den stora majoriteten svettas. Umgänget är det viktigaste för en klar minoritet. Majoriteten bastar för att njuta och koppla av, men som tur är finns det en minoritet som lägger på ett kol för att umgänget, pratet och skrattet ska få sin plats i svettrummet.

Det finns de som påstår att finländare gärna badar nakna i familjekretsen. De finns de som påstår att vi finländare känner oss bekväma också när vi svettas oklädda med vänner och bekanta och så finns det de som påstår att vi finländare glatt sätter oss nakna på bastulaven med precis som som helst. Alla tre grupperingar har ungefär lika rätt och lika fel. Ska vi dra någon slutsats av det här så blir den den uppenbara; att de flesta av oss tycker att det är trevligt är basta naken tillsammans med någon annan.

Av den här grafiken kan vi utläsa mycket. Vi kan se att alla inte kan trivas maximalt i samma bastu samtidigt och att sannolikheten för att det uppstår en diskussion om temperaturen är mycket hög. Ett medeltal ligger väl på knappa 80 grader. Men vem njuter av medeltal? Tyvärr pekar den här statistiken tydligt på att det är nödvändigt att pröva sig fram och anpassa temperaturen efter bastun, luftfuktigheten och sällskapet. Alla tre variabler kan man experimentera med tills man finner den rätta kombinationen. Den kommer antagligen att ifrågasättas och diskuteras under badandet. Statistiken visar att det är meningen att det ska vara på det viset.

Metodik och felmarginaler

Vi frågade, vi fick svar och vi gjorde diagram. Det är hela metodiken.

Vi har inte medvetet manipulerat resultaten i någon riktning. I övrigt har vi nog brutit mot de flesta grundläggande regler och principer för hur man samlar in, sammanställer och presenterar tillförlitlig statistik om befolkningens bastuvanor. Vi har till exempel inga som helst uppgifter om vem som svarat på frågorna och det tänker vi heller inte ta reda på. Tolkningarna av resultatet håller samma vetenskapliga standard som arbetet med statistiken. Felmarginalerna är kanske de bredaste vi hittills presenterat på Svenska Yle, vi kan här nöja oss med att kalla dem kungliga.

Så där, en rejäl brasklapp ska man avrunda med. Det är rätt och det ser bra ut.

Läs också:
Bastumaraton på Strömsö
Sex timmar bastu med Elin och Mårten
Det omöjliga bastubygget fungerar på papper

Och här kan du skicka in Din bästa bastubild.

Mobila bastur på Strömsö

$
0
0

En bastu behöver inte vara stationär, och den kan byggas nästan var som helst. Under Bastukväll på Strömsö-sändningen har vi en en hel by av mobila bastur.

Varför inte använda ett gammalt storkökskylskåp till att bygga en bastu i? Har du ett Cessna-plan skräpande på gården? Bygg en bastu i det! Det är bara din fantasi som sätter gränser för hur och var du kan bygga din bastu.

Här är era bastubilder!

$
0
0

Vi har efterlyst bilder av hur det ser ut i just era bastur, och det har kommit in glädjande många fina foton. Här under kan du se dem alla!

Du kan forfarande bidra med din egen bastubild, gör det här.

Vi tvingade svenskarna att kasta kniv

$
0
0

I fredags åkte Svenska Yles filmteam med Jontti Granbacka i spetsen till Stockholm och raggade upp två slumpmässigt utvalda stockholmare. Svenskarna fick släppa allt för händer och åka iväg till Finland redan samma kväll!

- Jag trodde först det var någon human trafficking-historia då jag fick höra att de vill ta mig med till Finland, skrattar Karl Hagner, som tillsammans med sin bästa kompis Patric Hjorth ändå nappade på det ovanliga erbjudandet. De övertygades av Yle-mikrofonerna som såg trovärdiga ut.

Först i Finland avslöjades veckoslutets program för de intet ont anande svenskarna. Där ingick bland annat cykelpolo och knivfestival. Låter som evenemang där man potentiellt kan skada sig.

- Knivfestivalen var väl inte så farlig. Det var hårda män som kommer överens om fina knivar och kastar knivar. Cykelpolon däremot var riktigt läskig för man kände att man skulle vara i vägen eller falla och skada sig. Men alla var snälla och trevliga och överlag hade vi det jättebra.

På så sätt levde Finland upp till förväntningarna att Karl och Patric råkade på ett par fyllon på veckoslutets evenemang.

- Men den otrevligaste typen som vi träffade på var faktiskt svensk! Han var på ett av evenemangen och skrek idiot till teamet.

Svenskarna Karl och Patric levde också upp till en förväntning vi har på svenskar: de visade sig vara alldeles lysande (eller ha alldeles lysande tur) i alla sportgrenar som de testade på. Båda skulle faktiskt ha nått FM-final i knivkastning med sina kvalresultat!

Upplev hela veckoslutet tillsammans med Karl, Patric och Jontti då En svensk sommar i Finland börjar visas på Yle Fem den 6 juli.

Denna fredag fortsätter inspelningarna då vi raggar upp två norrmän i Oslo och låter dem fira en urban midsommar i Helsingfors.

Läs också:
Modiga nordbor prövar våra sommarevenemang

Det gick inte riktigt som på Strömsö

$
0
0

Bastubyggarna på Strömsö svettades, sågade, barkade och byggde i bästa Strömsöanda. Men det blev aldrig något bad. Försöket att bygga en bastu på sex timmar blev ändå en publiksuccé som följdes av tittare från många hörn av världen.

Försöket att bygga en bastu på sex timmar lyckades bara nästan. Bastun blev nio stockar hög, men taket kom aldrig på plats.

Strömsös snickeriexpert Jim Björni var en optimist in i det sista. När endast cirka tjugo minuter kvarstod av försöket sågade Björn ut hålet för dörren.

- Jag tycker bastubyggarna var för noggranna när de karvade i stockarna med millimetersprecision, sa Strömsös programledare Elin Skagersten-Ström i slutet av sändningen.

Men stämningen var ändå på topp under hela kvällen som avslutades med midsommarbrasa och dopp vid stranden.

Den svenska korven segrade

Svensken Paul Svensson vann landskampen i bastukorvstillverkningen. Domarna var enhälliga, även om jurymedlemmen Frida Lindholm, programledare på Radio X3M i efterhand hävdade att hon ångrade att hon inte röstade på Michael Björklund.

Receptet på den skånska vinnarkorven hittar du här.

Slow-tv sändningen väckte också stort intresse på sociala medier. Bastubyggarna fick hejarop via Facebook, Instagram och Twitter.

Midsommar med norrmän i en spårvagn

$
0
0

Den här helgen raggar Jontti Granbacka upp två personer i Oslo som måste släppa allt för händer och följa med honom till Helsingfors redan samma dag.

I Finland får norrmännen bekanta sig med det originellaste, roligaste, vackraste och konstigaste som en urban midsommar har att erbjuda. Eller vad sägs om koppning i allmän bastu, finsk discodans och snapssång i en spårvagn?

Följ med hur det går på denna sida!

Här kommer vi att röra oss. Har man tur får man se vår vackra minibuss susa förbi!

Läs också:
Modiga nordbor prövar våra sommarevenemang


Svenskfinlands största köksskandal?

$
0
0

Igår sändes Bastukväll på Strömsö. Vår egen Frida Lindholm råkade snubbla över en färdigköpt pajbotten i tv-kocken Michael Björklunds kylskåp. Vi måste givetvis ta reda på vad som står på och styrde upp ett ordentligt förhör med Michael.

Stiftelsen: Paj-bluffar Michael Björklund på Strömsö?

Listen5 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Stiftelsen: Paj-bluffar Michael Björklund på Strömsö?

Alla känner till den åländska sympatiska kändiskocken Michael Björklund. Han har varit kock i det populära lifestyleprogrammet Strömsö och har blivit vald till årets kock både i Finland och Sverige. Därför var vi mycket chockade när vår egen Frida Lindholm ringde oss från Strömsö och var väldigt upprörd. Hon berättade att hon råkade snubbla över Michaels kylskåp och där inne låg en färdig köpt pajbotten!

Vi måste givetvis ringa upp den kulinariska mästaren och ta reda på hur pajbottnen hamnat på Strömsö. Michael verkar munter och positiv när vi ringer upp honom.

- Det är fantastiskt att vara på Strömsö! Det finns inget bättre än det.

Men vad händer när vi börjar fråga om den färdiga pajbottnen i kylskåpet. Vad säger en av Finlands proffsigaste kockar? Vet han ens hur en färdig pajbotten ser ut? Och finns det tillräckligt med smör i sådana? Hör hela förhöret i ljudklippet.

Missade du direktsändningen? Du kan se programmet på Arenan.

Frida knäppte en bild på kockarna Paul Svensson och Michael Björklund igår.

Evira publicerar lista på "vilda grönsaker"

$
0
0

Livsmedelssäkerhetsverket Evira har publicerat en lista på ätliga växter i Finlands natur. Listan upptar allt från bekanta skogsbär till mindre välsedda ogräs.

Förteckningen är avsedd som guide för dem, som vill dra nytta av allemansrätten och samla in ätbara växter i skog och mark.

Totalt upptar listan 32 arter. Där finns information om vilka delar av respektive växt som kan användas som föda, samt om deras eventuella biverkningar.

Evira har inte utrett växternas hälsoeffekter. Och då det gäller insamling av växter till försäljning, framhåller verket uttryckligen att det är försäljaren som svarar för hälsoeffekterna, i enlighet med livsmedelslagstiftningen.

Förteckningen sammanställdes med tanke på finländarnas ökande intresse för vilda växter som livsmedel. Uppgifterna bygger på hur växterna traditionellt har använts.

- Artkännedom är ytterst viktigt. Vid sidan av de ätbara växterna förekommer i Finlands natur också många giftiga växter, påminner överinspektör Sanna Viljakainen vid Evira.

Listan är inte slutgiltig, utan Evira tar in expertutlåtanden som kan leda till ändringar.

Eviras förteckning upptar följande arter:

björkar (både vårtbjörk och glasbjörk), blåbär, blålusern, brännässla, daggkåpa, en, gran, gullris, hallon, humle, islandslav, kamomill, kirskål, kummin, kvanne, kvickrot, lingon, ljung, maskros, mjölke (mjölkört, duntrav, rallarros), mjölon, rundsileshår (sileshår, daggört), rödklöver, röllika (rölleka), rönn, smultron, sprängticka, svart vinbär (tistron), vitklöver, åkerbär, åkerfräken, älggräs

Trevlig sommar!

$
0
0

- Vilka otroliga samtal vi haft under året som gått! Det har handlat om viktiga saker i livet, allt från leklust till sorg, hur vi ska orka i arbetslivet, vilka passioner vi har och om hur vi kan tackla och leva med olika sjukdomar. Bara för att nämna några angelägna ämnen och teman.

Vi har försökt täcka så många aspekter av det som möter oss under livets gång som möjligt, och ännu återstår det massor att utforska. Det återkommer vi till när höstsäsongen börjar den 17 augusti.

I väntan på det bjuder vi på sju program i redigerad reprisversion på söndagar kl 10.03 - 11 i Radio Vega:

29.06.14 Pia & Peter sommarrepris - avundsjuka

Avundsjukan räknas som en av dödssynderna. Men varför är vi avundsjuka och finns det ändå också en god avundsjuka? I studion Maria Björnberg- Enckell, Thomas Lundin och Maria Sundblom Lindberg. Psykolog Sture Enholm intervjuas av Peter Fahllund

06.07.14 Pia & Peter Sommarrepris - Retorik

"Tala i vredesmod och du kommer att hålla det bästa tal du någonsin har ångrat." sade Winston Churchill. Filosofen Aristoteles beskrev ämnet retorik som konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga. Men oberoende definition är det i dag utomordentligt betydelsefullt att kunna kommunicera på rätt sätt, så gott som alla yrken förutsätter att man också muntligt kan framföra sin sak. Många skulle gärna se retorik som ett skolämne också här i Finland. Pia Abrahamsson diskuterar talekonsten med universitetslektorn Carita Rosenberg-Wolff och politikerveteranen Ralf Friberg. Peter Fahllund har träffat Kim Sandvad West som har en dansk akademisk examen i retorik.

13 07.14 Pia & Peter sommarrepris - Piskan på ryggen

I dag är vi väl rätt många som tycker att hierarkier och yttre kontroll till exempel i arbetslivet är företeelser somär long gone och verkligen hör till en gången tid. I skolorna försöker komma bort från katederundervisning och tillockmed inom armen försöker man modernisera ledarskapet. Individen skall stå i centrum och ledaren är en coach som hjälper individen att nå sina mål. - Men hur är det, finns det någonting bra med klara regler och tydliga strukturer? Hjälper en disciplinstyrd omgivning individen att prestera bättre och vara mera nöjd med sig själv? Gäster är brigadkommendör Olavi Jantunen och Christel Berghäll-Högström som utbildar och coachar ledare inom näringslivet. Dessutom hör vi Sven-Erik Hansèn som är professor i pedagogik.

20.07.14 Pia & Peter Sommarrepris - Fyrfota familjemedlemmar

Många barn önskar sig ett eget djur. Och många vuxna skaffar sig och familjen en hund, en katt, en kanin eller en häst. Eller två! Vad är det för behov som husdjuren fyller i människan, nu då vi inte mera behöver hästen att dra plogen, hunden att vakta huset eller katten att ta möss? Och är det överhuvudtaget rätt att ha husdjur i städer? Pia pratar med psykoterapeuten Juanita Blåfield och med Marina Palander som håller valpskolor. Peter har besökt hund-spat i vasa där vi träffar ägaren Johanna Rosendahl och labradoren Milla med matte Tiina Norrgård

27.07.14 Pia & Peter Sommarrepris - Navigare necesse est

Nu på sommaren är det många av oss som oss kastar loss och åker ut på längre eller kortare färder. Vi älskar våra båtar passionerat och lever länge på minnen från tidigare seglatser med alla intryck, dofter och smaker. Ni träffar bl.a inbitne långseglaren Hasse Eriksson. navigare necesse est.... Barnpsykiater Heidi Hedström seglar med familjen och
Kari Wilén har en firma som gör seglingstidningar och är också kappseglare och huvudredaktör för Frisk Bris

03.08.14 Pia & Peter sommarrepris - Lycka

Lyckan kommer lyckan går sägs det. Men hur finner man lyckan och kan man ändå behålla den? Måste man vara lycklig? I studion finansmannen och forskaren Kari Nars och coachen Jutta Saanila. Båda har skrivit böcer om lycka och glädje. Dessutom intervjuar Peter Fahllund överläkaren Sofia Svartsjö om depressioner och medicin

10.08.14 Pia & Peter Sommarrepris - Älskade, förbannade saker!

Ni vet säkert hur det är, förrådena svämmar över av saker, kläder, sportutrustningar, mattor och allt annat mellan himmel och jord. Varje vågrät yta är fylld, och får man mera ytor så blir det mera saker. Och så är det är dags att rensa upp så att man överhuvudtaget hittar nånting! Men varför är det så svårt Och hur är det, måste man förvara ungarnas prylar o kläder, och i så fall, hur länge efter det att dom flyttat ut? Och måste man ta emot alla grejer som ens föräldrar inte har plats för när dom flyttar till servicehemmet, och hur är det med nostalgin och känslorna...- Älskade, förbannade SAKER, det pratar vi om i Pia & Peter i dag .. Gäster är professionella organisatören Maria Lindell och Anci Varoma som blev tvungen att hyra ett förråd för att förvara andras saker. Peter Fahllund har intervjuat Juha Koivisto och Kai Hietanen som sysslar med återvinning vid Jupiter-stiftelsen i Vasa

Medan du ligger och har det gott i hängmattan ellersolar på bryggan kan du med fördel passa på att lyssna på våra podcasts, här
Dom går ju bra att ladda ner i mobilen eller tabletten

Ha en riktigt fin sommar!

Pia & Peter

Glass och kött största matbovarna

$
0
0

Glass, korv och pizza är sånt som vi stoppar i oss speciellt på sommaren. Men kolla innehållsförteckningen om du vill vara säker på att det du äter är äkta vara och inte något som bara påminner om det.

På markanden finns en ostliknande produkt som går under namnet pizzatopping, den innehåller bara 50 procent ost. Resten av innehållet är vegetabiliska fetter som påminner om ost, och det finns många andra liknande produkter där ute. Författaren och bloggaren Noora Shingler, bland annat känd från dippskandalen ”Guacamolegate”, är inte förvånad över det. Shingler uppmärksammade för några år sedan Pirkkas guacamoledipp som enbart innehöll 0,7 procent avokado och det ledde senare till att Pirkka ändrade namnet till ”Dipp med avokadosmak”. Hon tycker att finländare borde vara mer noggranna med vad de stoppar i sig.

Författaren och bloggaren Noora Shingler varnar för korv och glass Bild: X3M/Catariina Salo

- Man borde alltid vara skeptisk när en produkt heter att den är liknande-någonting. Att kalla en sås för guacamoledipp är ju direkt vilseledande om den innehåller mindre än 1 procent avokado. En dipp med avokadosmak är inte en avokadodipp. En mjölkdryck är inte det samma som mjölk. Tänk på vad du är ute efter när du handlar. Ska du ha riven ost, så ska du ha riven ost – inte pizzatopping.

Shingler tillägger att pizzatopping enligt all logik borde vara riven pizza i påse, men enligt Evira är det okej att kalla det för pizzatopping. Det ser ju ut som ost och ost är något som vi vanligtvis lägger på pizzan, så vi kanske inte täker längre än så. Men vi borde kanske vara lite mer noggranna. I det här fallet är ju i alla fall 50 procent av den så kallade osten ost, men det finns ju till exempel en ungskorv som innehåller till 90 procent något annat och bara 10 procent kött, säger Shingler.

Vad ska man då tänka på om man inte vill få i sig en massa onödiga tillsatser?

- Läs innehållsförteckningen. Om du inte förstår vad de innehåller kanske du ska lämna den kvar i hyllan. Allra bäst är produkter som saknar innehållsförteckning. Då vet man vad man får. Köp äkta råvaror. Ett ägg är ett ägg, en avokado är en avokado.

Om vi fortsätter äta mat som bara påminner om den äkta varan, kan det i förlängningen betyda att vi går miste om mineraler och vitaminer.

- Men det är förstås frågan om en större helhet, om man äter mycket sådant som inte är äkta vara - inte bara en enskild produkt. Men speciellt kött och glass är sådant som jag tror att många finländare inte förstår att kolla. Oftast är det tyvärr så att ju billigare det är, desto mer utfyllnad finns i för att pressa ner priset.

"Smör och fisk hör ihop"

$
0
0

Två eller tre gånger i veckan skall vi äta fisk, det är den officiella rekommendationen i Finland just nu. På sommaren är fiskrätter som populärast och med lite tur kan man kanske fånga middagen själv.

Bakom flötet - del 1

Listen7 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Bakom flötet - del 1
Kaj Mattsson
Kaj Mattsson Kaj Mattsson Bild: Yle/Lotta Sundström
Lax med masalasås
Smörstekt fisk Lax med masalasås Bild: Svenska Yle/Strömsö
Rökt abborre. Bild: Marcus Nordström

Vi äter mycket fisk i Finland, hela 94 % av befolkningen äter gärna fisk, berättar Kaj Mattsson som är verksamhetsledare för Åbolands fiskarförbund. Samtidigt har många lokala yrkesfiskare slutat och en stor del av fisken vi äter kommer från utlandet.

Fortfarande är det bra att ha koll på hur man äter fisk på ett säkert sätt. Det gäller speciellt barn, gravida och kvinnor i fertil ålder. Vissa fiskar innehåller exempelvis dioxiner och kvicksilver och därför skall man inte äta dem för ofta. Men överlag har situationen blivit mycket bättre under de senaste årtiondena vad det gäller skadliga ämnen som samlas i fiskar. Enligt Mattson går vi mot klart bättre tider.

-Östersjön har blivit bättre, till all tur. Till exempel dioxin, som är en biprodukt vid förbränning, har minskat med cirka 80-85 % i fisken. Det betyder att också vi människor får i oss mycket mindre än för 25 år sedan, berättar Mattsson.

Med tanke på miljön och havets fiskbestånd är vissa fiskar säkrare val än andra.

-Vi har väldigt starka strömmingsbestånd i Östersjön och Bottniska havet, säger Mattsson.

Strömmingen är en fisk som traditionellt har ätits i skärgården, redan för länge har man livnärt sig på den. Den innehåller också rikligt med nyttiga fettsyror och är en ypperlig källa till vitamin D, påminner Mattson.

För att inte gå miste om de nyttiga omega 3-fettsyrorna under tillredningen ska fisken stekas i riktigt smör.

-Använder du växtbaserade oljor konkurrerar omega 6 med omega 3 och då försvinner nyttan med omega 3-fettsyrorna, berättar Mattson.

I vår sommarserie Bakom flötet tar vi varje tisdag upp fiskrelaterade ämnen ur nybörjarperspektiv. Det kommer bland annat att handla om olika sätt att tillreda fisk och hur man själv kan komma igång med hobbyfiskande.

Livsmedelssäkerhetsverket Eviras rekommenderade intag av fisk finns här.
WWF:s rekommendationer för fisk och skaldjur hittas här.

Blodig midsommar för norskorna i Helsingfors

$
0
0

- Kjempegøy! Det sämsta med Finland var vädret. Att man miste blod gjorde ingenting, säger norskorna som vi drog med oss till Finland på noll varsel.

I fredags, på midsommarafton, åkte Svenska Yles filmteam med Jontti Granbacka i spetsen till Oslo och raggade upp två slumpmässigt utvalda norrmän. Norrmännen fick släppa allt för händer och åka iväg till Helsingfors redan samma kväll!

Först i Finland avslöjades det för de intet ont anande norskorna vad som ingick i vårt urbana midsommarfirande: att tända på en midsommarbrasa, midsommardans, en rundtur i en historisk spårvagn - och koppning.

Trots chockade miner i början klarade våra norska gäster den blodiga proceduren med glans (vår produktionsassistent har däremot blodskräck och fick lämna lokalen en stund...) Också i övrigt gav Helsingfors ett positivt intryck.

- Jag hade en fördom om att finska män har stripigt hår och läderväst. Vi såg väl någon sån, men de flesta ser inte ut så. Skillnaderna mellan Norge och Finland är få, men finländarna är gladare, säger Elisabeth Gjestland.

- Jag var mest överraskad över maten... ni har ovanlig mat, säger Kristine Andora Nilsen.

 
Den konstiga maten - siklöjor, kalakukko och karelska piroger - dukades fram i en historisk spårvagn. En stor del stannade på tallriken. Men Muminlemonaden hade strykande åtgång, speciellt hos Elisabeth som är en enorm vän av Mumin. Gästernas vistelse avslutades med en perfekt överraskning: inträdesbiljetter till Tove Jansson-utställningen på Ateneum.

- Det är fint folk i Finland, superfolk, säger Elisabeth.

Upplev hela veckoslutet tillsammans med Elisabeth, Kristine och Jontti i En svensk sommar i Finland på Yle Fem den 13 juli.

Denna fredag fortsätter inspelningarna då vi raggar upp två norrmän i Oslo och flyger dem till Raseborg.

Läs också:
Modiga nordbor prövar våra sommarevenemang

Vad tycker norrmännen om Raseborg?

$
0
0

Denna fredag åker Yles tv-team med programledare Jontti Granbacka i spetsen igen till Oslo för att shanghaja två norrmän. Personerna måste följa med filmteamet till Finland redan samma dag!

Sedan bär det av till Raseborgstrakten där norrmännen får bekanta sig med det roligaste, vackraste och konstigaste som regionen har att erbjuda. Det blir spökjakt med Chasing the Dead på Svartå slott, glasstillverkning i Tenala, Bromarfnatten, Raseborgs sommarteater och backbilar i Påminne. Och givetvis bastu.

Följ med hur det går på denna sida!

Här kommer vi att röra oss. Har man tur får man se vår vackra minibuss susa förbi!

Så här gick det förra veckan:
Blodig midsommar för norskorna i Helsingfors


Sommarmat inför semestern

$
0
0

Plocka med dig sallad, vårlök och nypotatis när du gör din torgrunda inför veckoslutet, det rekommenderar citybonden Jan Liesiaho. Sallad trivs bra i lite kyligare temperaturer och löken är mild i smaken.

- Det är såklart en smaksak om man föredrar mild lök eller om man vill vänta tills de blivit lite större och starkare i smaken. Inget hindrar att man äter hela löken hela sommaren, men i något skede börjar bladen vissna och då försvinner vårlöken nog från torget. Just nu är löken späd och mild, lite beroende på sort.

Städa kylskåpet med lätt sommarrecept

Med säsongvarorna rör du lätt ihop en ljummen potatissallad med ugnsrostad vårlök, knaprig bacon och senapsdressing.

Salladen kan serveras för sig eller som sällskap till något annat. Överbliven potatis kan med fördel användas, låt den i så fall trivas i ugnen en stund tillsammans med löken.

Receptet passar även bra för att städa kylskåpet. Baconet kan bytas ut eller drygas up med gårdagens överblivna kyklingbröst eller sista grillkorv och de sista körsbärstomaterna i asken som börjar se litet trötta ut får nytt liv i salladen.

2-3 personer
Ingredienser:

500 g nypotatis
1 näve grovt havssalt

1 knippe vårlök
1 paket bacon (120-140 g)
1 msk kapris (kan lämnas bort)
1 msk smör/ matolja

Senapsdressing:
2 msk dijonsenap
2-3 msk matolja, till exempel kallpressad rypsolja
2-3 msk grädde/ mjölk/ grönsaks- eller kyklingbuljong eller vatten

Metod:

Sätt ugnen på 180-200 grader och värm kokvattnet till potatisen.
Tvätta potatisen och skär av lökarna där blasten börjar bli grön (spara bägge delarna).
Lägg lökarna i en liten ugnsfast form och klicka på smöret eller ringla över litet matolja.

Lägg en handfull havssalt i potatisvattnet när det kokat upp, följt av potatisen. Koka under lock i 12-15 minuter tills potatisen är färdig.
Ställ in lökarna i ugnen.

Under tiden som potatisen kokar hinner man förbereda dressingen och resten av ingredienserna.
Skeda upp senapen i en liten skål och rör i oljan lite i taget. Tunna ut dressingen till lämplig konsistens med vätskan.

Stek baconskivorna knapriga på mellanvärme, lägg dem för att svalna på några lager hushållspapper.

Hacka lökblasten och lägg den att vänta i en salladsskål. Skär baconskivorna i mindre bitar.

Häll vattnet av potatisen när den är färdig och låt den stå och ånga en stund tills allt vatten avdunstat.

Större potatisar och lökar kan skäras i mindre bitar.

Blanda alla ingredienser utom baconbitarna i salladsskålen tillsammans med dressingen. Salta och peppra enligt behov och smak, men tänk på att bacon är ganska salt i sig. Garnera till sist med baconbitarna och servera!

Varmrökt Abborre med gräslökssås och foliepaket med grönsaker

$
0
0

Varmrökt Abborre med gräslöksås och foliepaket

Ingredienser

4st nyrökta abborrar

Gräslöksås

2dl gräddfil
2msk crème fraiche
½dl hackad gräslök
2msk kapris modell mindre
Salt och peppar
Hacka gräslöken och blanda ihop med övriga ingredienser. Låt dra i kylen minst en timme före servering. Smaka av med citronsaft i fall syran behöver förstärkas.

Foliepaket

Två bitar folie som läggs på varandra
1msk smör
3 skivade förkokta nypotatisar
1 bit förkokt morot som skivas
2msk skivad sommarlök
1 grovt skuren skida sockerärt
Salt o peppar
Vik upp kanterna på folien och smörj botten med smör. Lägg i den skivade potatisen, moroten,sockerärten och löken. Salta o peppra, klicka till sist över smör,vik ihop paketet och lägg på grillen. Lyft paketet från grillen när smöret är smält och grönsakerna är varma.
Skär en halv citron och grilla på samma gång.

NJUT!

Fler Alkoaffärer tar emot påsar från lådviner

$
0
0

Alko utvidgar återvinningen av tomma påsar från lådviner. Från och med i sommar kan konsumenter returnera tomma påsar av plast eller aluminium till 87 Alkoaffärer i Helsingfors, Nyland och sydvästra Finland.

Återvinningsmöjligheten har funnits sedan 2011 i Alkoaffärer i sydvästra Finland.

Påsarna samlas in av Lassila & Tikanoja och används som bränsle för tillverkning av cement.

Alko säljer kring 14 miljoner lådviner och andra slags kartongförpackningar per år.

Konsumenter kan returnera de tomma påsarna, inklusive tappen av plast, till Alko, medan kartongdelen återvinns normalt som papp.

På Alkos webbplats ser du vilka affärer som undantagsvis inte tar emot påsar.

Påsar från lådviner återvinns

Mejerierna skor sig på hysterin om laktosintolerans

$
0
0

Laktosintolerans är ett överdiagnostiserat tillstånd, menar läkare. Många köper laktosfria produkter helt i onödan, eftersom mjölkprodukterna innehåller väldigt lite laktos. För mejeriföretagen är de laktosfria produkterna en kassako.

- Det är delvis en myt. Det är många som inte har laktosintolerans, som själva tror det. De kan ha någon annan sjukdom. Det finns olika tarmsjukdomar som kan förorsaka att patienten inte tål laktos så bra.

Det säger Timo Vanto, barnallergolog och verksam i Allergi- och astmaförbundet.

Redan för en tid sedan menade svenska läkare att laktosintolerans är ett överdiagnostiserat tillstånd.

I en artikel som publicerades i Läkartidningen i Sverige skriver bland annat överläkare Lena Grahnquist på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm att många felaktigt tror att de är intoleranta mot mjölk.

I själva verket kan laktosintolerans vara en signal på att man har en annan sjukdom i tarmen. Laktosintolerans uppstår till exempel som ett sekundärbesvär när man har celiaki.

Andra sjukdomar kan vara glutenintolerans eller inflammatorisk tarmsjukdom. Också diagnosen colon irritabile, IBS, som innebär att man har en känslig tarm, kan vara en orsak till att man är känslig för laktos.

- Att vara laktosintolerant och vara vuxen är egentligen det mest normala. De flesta människor på jorden är laktosintoleranta och det kommer successivt, precis som gråhårighet. Men om man helt plötsligt inte tål laktos, då tycker jag att man ska börja fundera på om man har någon annan sjukdom. Det är det som oroar mig, att man missar en farlig sjukdom, säger Grahnquist.

Laktosintoleranta tål mer än de tror

Likaså är efterfrågan på laktosfria produkter överdriven, menar Grahnquist.

Eftersom vanliga mejeriprodukter innehåller så pass lite laktos, kan de flesta som är laktosintoleranta konsumera upp till tre deciliter grädde innan de får magproblem.

- Det är inga människor som har helt laktosintolerans, utan man tolererar lite laktos. Grädde innehåller naturligt väldigt lite laktos. Mest grädde finns ju i matlagning eller är bundet tillsammans med någonting annat. Då kan man även om man har laktosintolerans bryta ner den och klara den, säger Grahnquist.

Andra produkter som innehåller naturligt lite laktos är till exempel yoghurt, smör, gräddfil och crème fraiche.

- De produkterna äter man inte så mycket av och det finns så lite laktos i dem i alla fall. Då tycker jag att de laktosfria produkterna är onödigt dyra och spelar sannolikt ingen som helst roll, säger Grahnquist.

Stor del av konsumtionen är onödig

Finska läkare håller med. Enligt Vanto är vår konsumtion av laktosfria produkter inte farlig, men onödig.

Laktosfria produkter tjänar endast dem som äter mycket mjölkprodukter och som faktiskt lider av laktosintolerans.

Mejeriföretagens marknadsföringskampanjer gör däremot att konsumtionen av laktosfria produkter blir överdriven.

- Reklamen för de laktosfria produkterna är så bra att många köper produkterna och tycker att de är bra för dem. Man köper dem mest för att de annonseras i tidningar och tv och de finns tillgängliga i butiker. Det är inte likadant i Frankrike till exempel, säger Vanto.

Konsumerar vi för mycket laktosfria produkter i Finland?

- Ja, jag tror det. Det är inte farligt, det blir bara mera dyrt, säger Vanto.

Överläkare Grahnquist är inne på samma spår. Hon anser att mejeriföretagen skor sig på hysterin kring laktosintolerans.

- Jag skulle säga att de rider på en våg där människor är oroliga för någonting. Mejeriföretagen tjänar väldigt mycket pengar på det här. Det är mycket dyrare att köpa laktosfria produkter än icke-laktosfria, säger Grahnquist.

Laktosfria produkter fortfarande dyrare

Dyrare blir det onekligen för personer med laktosintolerans, även om mejeriföretagen hävdar att de laktosfria produkterna står sig längre än vanliga mjölkprodukter.

Enligt Arla kostar en vanlig mjölkförpackning 90 cent i butiken, jämfört med den laktosfria mjölken som har ett konsumentpris på upp till 1,50 euro.

- Laktosfria produkter är dyrare att producera, men tekniken utvecklas hela tiden och prisnivåerna närmar sig varandra, säger Reijo Kiskola, vd för Arla.

Hur mycket tillverkningen av laktosfria produkter kostar jämfört med priset som säljs i butiken, vill varken Arla eller Valio avslöja.

Att laktosfria produkter är en enorm kassako för mejerierna är däremot ingen hemlighet. År 2013 hade Valio i Finland en omsättning på 1 274 miljoner euro.

De laktosfria produkterna stod för hela 8 procent av Valios omsättningen.

Efterfrågan på laktosfritt ökar

Efterfrågan på laktosfria produkter fortsätter att växa, enligt både Valio och Arla. Det har gjort att till exempel Arla fortsätter att utveckla produktutbudet när det gäller det laktosfria segmentet.

En orsak till att laktosfria produkter är så populära, menar Kiskola, är att kunden oftast väljer laktosfritt till hela familjen för att underlätta matlagningen hemma, även om bara en person i familjen lider av intolerans.

Vad säger mejerierna själva om att de skor sig på den överdrivna laktoshysterin?

Kiskola håller visserligen med om att många felaktigt tror sig lida av laktosintolerans i Finland, men det stoppade inte Arla från att börja tillverka laktosfria produkter.

Eftersom många slutade äta mjölkprodukter helt och hållet ville Arla ge dessa kunder ett laktosfritt alternativ.

Arla ser inget problem med att de nuförtiden erbjuder produkter som lämpar sig för alla.

Det är sist och slutligen upp till kunden och familjen att bestämma vilka produkter de vill ha, anser Kiskola.

- Vi tvingar ingen att köpa laktosfria produkter, utan ser bara till att garantera att det finns alternativ både för dem som lider av laktosintolerans och för dem som inte gör det.

Artikeln har ändrats den 1.7 med en kommentar av överläkare Lena Grahnquist på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm

Valamo kloster börjar tillverka klosterwhisky

$
0
0

Valamo kloster i Heinävesi inleder i höst tillverkning av en egen whiskysort. Från och med 2018 ska klosterwhiskyn ingå i Alkos sortiment.

Whiskyn tillverkas av kornmalt, vatten och jäst, varefter den enligt konstens regler ska lagras på ekfat i tre års tid.

Sedan femton år tillbaka tillverkas det vin vid Valamo kloster, och whiskyframställningen innebär att det görs nya miljoninvesteringar i vinfabriken. Destilleriet ska ha en kapacitet på 120 000 liter ren alkohol om året.

Enligt klostrets ledare, arkimandriten Sergei, framställs starkvaror vid ortodoxa kyrkans kloster i andra länder. Han räknar med att whiskyn ska bli en lönande affär för Valamo.

- Turismen är naturligtvis vår huvudnäring, och det här är en sorts tillägg i utbudet. Våra inkomster från vintillverkningen är ganska små, men för whiskyns del är förväntningarna högre, säger Sergei.

Destilleriet ska sysselsätta två anställda året runt, samt ett antal säsongsanställda. En första sats whisky har redan framställts i provsyfte, men arkimandriten Sergei kan ännu inte avge något omdöme.

- Ärligt talat har jag inte ens smakat den ännu, jag är ingen whiskyfantast, skrattar han.

Viewing all 3452 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>