Arbetstagarnas luncher stöds med uppemot 30 miljoner euro årligen genom olika skattelättnader. Nu kan det bli ändring på det. Skatteförvaltningens överdirektör Pekka Ruuhonen säger till tidningen Kauppalehti att lunchsedlarna har levt ut sin tid, och inte längre behövs.
Lunchsedlarna kan användas när som helst och var som helst. De är rent omöjliga att övervaka.
Årligen använder omkring 600 000 finländare lunchsedlar eller lunchkort. Pekka Ruuhonen anser ändå att det inte längre finns några grunder för att stöda arbetsluncher med sedlar eller kort.
- Lunchsedlarna gör att arbetstagarna behandlas ojämlikt, säger han.
Skattelättnaderna gäller också luncher på arbetsplatsen. Då det gäller arbetsplatsluncherna är situationen ändå en annan, anser Ruuhonen, eftersom det handlar om en förmån som erbjuds på en specifik plats vid en specifik tidpunkt med en specifik lunchlista.
- Lunchsedlarna däremot kan användas när som helst och var som helst.
Ruuhonen jämför lunchsedlarna med konkreta pengar och säger att det är rent omöjligt att övervaka hur de används.
Restaurangbranschen: Ruuhonens kommentarer är ogenomtänkta
Restaurang och turismnäringens arbetsgivarorganisation MaRa är kritiskt till förslaget om att slopa lunchsedlarna, och säger att det är förhastat.
I ett pressmeddelande påpekar MaRa att restaurangerna får färre lunchgäster om skattelättnaden försvinner. I förlängningen betyder det här mindre jobb och minskade skatteintäkter.
Fackförbundet jämför planerna på att sluta med lunchsedlarna med slopandet av skatteavdraget för representation. Regeringen hade räknat med att spara 38 miljoner euro, men Pellervo ekonomiska forskningsinstitut beräknar att reformen i stället kostade staten 17 miljoner euro.
Skatteavdraget för representationskostnaderna har nu gjorts om igen i en reform som träder i kraft i början av nästa år.