Vad gör en vedeldad bastu bättre än en lägenhetsbastu? Vad som skiljer finlandssvensk och finsk bastukultur åt? Elisabeth Morney tar en djupare titt på vår nationalhelgedom i programmet Rivet ur Arkivet.
Jag är uppväxt på en skola på landet i Österbotten. Under hela barndomen på 60-talet var alternativen till tvättmöjligheter den vedeldade bastun i gårdsbyggnaden eller lavoaren bredvid vattenklosetten. Vi hade ju ändå innetoalett. Det var inte alla förunnat på 60-talet. Den moderna radikala förändringen kom 1970 jämt. Då byggde kommunen en elbastu med dusch i skolans källare och sen dess har mina tvättbehov främst tillfredsställts av duschen.
Att bada vedeldad bastu i gårdsbyggnaden var inte roligt. Det gjorde man för att hålla sig ren. Föreställ dig en kall vinterdag. Själva basturummet är varmt och mysigt, men kläderna ligger på bänken i ett kallt och fuktigt omklädningsrum. Det finns inte en chans att kunna klä på sig där även om man står ut med kylan. Luften är så fuktig så kläderna sitter som limmade korvar längs vaderna. På med vinterskorna, kläderna i ett bylte i famnen, handduken runt kroppen och språngmarsch över gården.
Varför badar jag inte i min lägenhetsbastu i stan, men när jag ser en vedeldad bastu ligga naturskönt vid havet får jag en oemotståndlig lust att krypa in i den fuktiga värmen? De här tankarna slog mig för några år sen när jag hämtade en wc-pappersrulle från bastulaven i min lägenhetsbastu där jag har ett förråd av wc-papper och hushållspapper. Lägenhetsbastun kommer i användning främst när jag får gäster från utlandet som förundras över hur många bastur det finns i Finland - till och med i höghuslägenheter. ”Vill du bada?” är den enda rätta frågan i det läget.
Nyfikenheten på svaret till min egen inställning drev mig att göra en reportageserie om bastur och som kronan på verket en bastudokumentär som gör en djupdykning i den finska bastuns kultur. Vad är en optimal bastu-upplevelse? Är bastun egentligen finsk? Vad är det för skillnad mellan den finlandssvenska bastukulturen och den finska? Varför är bastun inte lika populär i Sverige som i Finland? Hur gammal är bastun? Vilken är den rätta bastutemperaturen?
Alla finländare har en relation till bastun, antingen varm eller sval. Det finns mer än tre miljoner bastur i Finland, så konstigt skulle det ju vara om vi inte hade en åsikt.
Det jag kom fram till var att en vedeldad bastu är fuktigare och mera syrerik än en elbastu. Jag kom fram till att idealtemperaturen för mig ligger på ungefär 75 grader. Men framförallt förstod jag själens rening medan jag undersökte fenomenet. Bastun har haft olika funktioner under olika århundraden. Under 1900-talet har bastukulturen förändrats radikalt flera gånger. Ännu på 1930-talet stod rökbastun för hälften av alla bastur i Finland. Det fanns kvartersbastur i städerna för arbetare som inte hade tvättmöjlighet hemma.
Svettält i Klövskog
Så vad är det då som gör att bastubadet känns så njutningsfullt i dag? Jag fick en aha-upplevelse när jag träffade en lakota indian i Klövskog och badade en inipiceremoni i ett svettält. Ett svettält fungerar på samma sätt som en vedeldad bastu. Man hettar upp stenar och häller vatten på dem så att det bildas ånga. Men en inipiceremoni har ingenting att göra med kroppslig rening, utan enbart med den själsliga.
Då förstod jag bastuns transformativa funktion. Ofta fungerar bastun som en vattendelare mellan vardag och vila. För att kunna slappna av fullt ut behövs en ritual och tid. Det hjälper också om bastun ligger naturskönt. Med det här förstod jag min inre längtan till den vedeldade strandbastun. Som stadssekreterare Kaj Björni säger i dokumentären: ”Det föddes ett nytt bastukoncept i och med sommarstugorna. Bastun blir också en själslig vila och en njutning.”
Rivet ur Arkivet inleder sin nya säsong med Bastun måndagen den 27.10 klockan 22.00 på Yle Fem.