Som liten fick han skruva båtmotorer i sin pappas verkstad. Tack vare det kan han idag skruva och serva sina syntar vid behov. Sebastian Kebu Teir är en sällsynt syntartist som skapar musik han själv saknar.
- Analoga syntar är nog ganska otrendigt, säger Teir och skrattar.
Ändå är det just de analoga syntarna som fascinerar honom. Hemma har han 25 stycken syntar från 70- och 80-talen.
- Samverkan med ett instrument är viktigt, man får inte samma fiilis av att jobba med en dator. Analogt ljud blir aldrig likadant, det ändrar med värmen och åldern, säger Teir.
Forskare till vardags
Teir jobbar som forskare vid Statens Forskningscentral och är doktor i energiteknik.
År 2016 kommer Teir att satsa på musiken under ett helt år tack vare ett stipendium från Svenska Kulturfonden. Han kommer då att färdigställa sin andra skiva, som han planerar att ge ut som vinyl. Han hoppas då på möjligheten att hålla konserter. Han skulle gärna turnera i Europa. Vissa krav ställs dock när man är ute på turné med ett gäng gamla syntar.
- Det måste vara någonstans dit jag kan åka med bil, för jag kan inte flyga med all min utrustning. Det är också svårt att vara med i en stor konsert med flera artister eftersom det tar ungefär fyra timmar att fixa i ordning med instrumenten och alla sladdar.
Kebus största fans finns i Tyskland och Polen. Finland kommer bland tio-i-top. Det är mestadels män i publiken.
- 90 procent är män. Det är antagligen nog tekniken som står för den 90 procenten, säger Teir och skrattar.
I Strömsö framförde Kebu två låtar, Perplexagon Part 2 och Perplexagon Part 4. Gemensamt för dessa låtar är att de kommer att finnas på Kebus kommande skiva och det är låtar med udda taktarter.
- Jag har tänkt det så, att man vet inte riktigt vad det här är. Man kan höra att det är regelbunden, men det är lite komplext. Det siktar jag på i alla fall.
