Varför inte riva torkad torskrom på pastan? Det lär smaka parmesanost, åtminstone om man får tro musikern och författaren Stefan Sundström. Sundström har bott ett år i norra Norge, fiskat och försökt leva på de villkor som platsen han befinner sig ställer. Han har också skrivit en bok om det här; Stefans stora blå, som består av recept och historier.
Historierna handlar om möten med människor som lever ett ofta enkelt och jordnära liv, odlar och fiskar, men också om musik och ansvar för miljö och världen. 
Recepten är ofta rätt otippade kreationer av fisk – fisksås, abborre i ölburk, torskgrejer men också röror och annat som Sundström odlar i sin trädgård utanför Stockholm. Allting otroligt vackert fotograferat av Jeanette Andersson. Det här är en bok om mat bortom de kommersiella produktionsstrukturerna, en bok om att samla, fånga, odla, laga, äta och dela mat.
Mat är global business. Människor hungrar eftersom matspekulation trissar upp priser. Fiskarna i Norge får en bråkdel av vad fisken säljs för i de stora städerna. Någon blir rik på maten, men sällan de som fångar eller odlar den.
Genom maten får vi också syn på ekonomiska muskler i samhället. Då jag träffar Sundström talar vi om hur glassigt och snyggt vi beskriver maten. Den filmas i tv där programvärdar och kockar står och mumsar och trånar, den glittrar i tidningar. Det problematiska i det här hänger samman med att det finns människor som inte har råd med maten, konstaterar Stefan Sundström då jag träffar honom i hans trädgård. Vi äter äpplen och kål. Det är otroligt gott. Genom att skriva om mat får jag uppmärksamhet, konstaterar han med ett snett flin.
Sundströms år i Norge var ett sätt att bryta med sitt stressiga liv berättar han. Vi arbetar för mycket får jag höra, och i boken ges den här tanken genom ett citat av filosofen Bertrand Russell. Vi arbetar också med fel saker, vi bygger bilar då vi borde bygga järnvägar funderar Sundström. Maskiner och teknologi har inte gjort människan friare, poängen med industrialiseringen var ju att få jobba mindre, så förstår jag honom.
Sundström odlar sin trädgård och för honom handlar det om att inte så direkt påverkas av reklam och kapitalet. Att ställa ig utanför är ändå att vara inne, det är att vara medveten om hur vi människor påverkas av alla globala skeenden, ekonomiska och miljömässiga. Att vara utanför betyder för Sundström att vara en av de där som bor i typ Täby och tjänar sina pengar, men som genom sina osolidariska handlingar utdefinierar sig från en gemensam mänsklighet. Att vara på insidan är att tänka på andra då man handlar, äter och fiskar.
Lasso om mat och politik med bland andra Stefan Sundström onsdag 8.10 klockan 20 i Yle Fem och på Yle Arenan.