Husmorsgymnaster klådde amerikanska poliser

Rört på sig har folk förstås gjort i alla tider, särskilt förr då maskiner ännu inte hade ersatt en stor del av det fysiska arbetet. Det behövs ändå fritid för att man ska kunna tala om att folk motionerar för motionens skull, berättar historikern Hans Bolling från Stockholms universitet.

- Dessutom måste man ha plats, resurser, ett visst välstånd och vällevnad som kräver att man kompenserar. I den meningen existerar motionsidrotten definitivt efter andra världskriget, säger Bolling.

Enligt honom blev andra världskriget snabbt en myt av gyllene forntid - då alla var i så god form. Samtidigt blev USA ett avskräckande exempel på ett land som det gick väldigt bra för, men där folk ändå var i dåligt fysiskt skick.

Amerikanska poliser var i sämre fysisk form än svenska husmorsgymnaster på 60-talet

- Runt 1960 kommer en undersökning som visar att amerikanska poliser är i sämre fysisk form än svenska husmorsgymnaster, berättar Bolling.

Också husmorsgymnastiken dök upp under andra världskriget. Man började inse att också husmöderskap är ett jobb som sliter och kräver träning. Det blir en stor rörelse under 50- och 60-talen, enligt Bolling.

- Det handlade mycket om att stärka rygg och knän, men också att man ska skapa ett socialt sammanhang och bryta en isolering. En husmor har inga arbetskamrater så man ville skapa en social gemenskap, och just det sociala gjorde att det blev så populärt.

Motionera som Kekkonen

Efter andra världskriget dominerades politiken av president Urho Kaleva Kekkonen, och hans symboliska roll sträckte sig också utanför politiken som en förebild inom motion och friluftsliv. Kekkonen var i god kondition och blev finsk mästare i höjdhopp som 23-åring. Hans regelbundna fiske, jakt- och skidutfärder var också en viktig del av hans maktutövande, och många inflytelserika personer deltog, visar Yles levande arkiv.

Nytta, nöje eller nödvändigt ont?

Enligt Hans Bolling spelade medierna en viktig roll när det gällde att aktivera och upplysa folk om motionens fördelar.

På 70-talet ville till exempel Caj "Ståla" Stålström engagera lyssnarna till att bli spänstiga och få god kondition i programmet Spänstig i sommar på Radio Vega. “Motion ger kondition, motionera regelbundet och helst tre gånger i veckan.” “Motionera när du kan, flicka gosse kvinna man, varje dag en liten tur ut i sol i ur i skur.”, hette det då.

Modeflugan aerobic kom till Finland på 70-80-talet, i fotspåren av den trend som Jane Fonda hade startat i USA med sina jumppavideor. På Yle TV2 höll Eva Lukkonen och Anne Sällylä kvällsgymnastik.

Raka ryggar och överansträngning

Historikern Hans Bolling menar att det finns åtminstone två idéer kring idrott och träning, och att det har skett ett skifte under 1900-talet.

Idén om den raka ryggen och hållningen som något viktigt dominerar fram till mellankrigstiden, och därefter blir det mer motortänk, fysiologi och intervallträning som något sunt. När man tränade före andra världskriget då höll man inte på och tränade intervallträning och kondition jättehårt, man var snarare rädd för att överanstränga sig, säger Bolling.

Han påminner också om en tid då jogging betraktades som pinsamt, som något man helst gjorde efter mörkrets inbrott. Numera ska så gott som alla springa maraton.

- Frågan är om det är så bra. Om man ser på resultaten är det många mer som springer, men folk är i sämre skick. Till exempel de första 500 löparna i Stockholm maraton är till och med 20 minuter långsammare än på 80-talet, säger Bolling.

Klyftorna blir större

Bolling ser också en träningsboom i samhället idag, men poängterar att den inte gäller alla.

Gapet mellan aktiv och passiv har säkert aldrig varit större.

- Vissa tränar väldigt mycket, men många tränar inte alls. Gapet mellan aktiv och inte aktiv har säkert aldrig varit större.
Han ser även en förändring i och med att barnens sportaktiviteter har blivit mer föreningsbaserade. Det innebär det att de som inte är föreningsaktiva får färre naturliga möjligheter att röra på sig, i och med att de aktivare barnen numera går på sina organiserade träningar, och är inte hemma på bakgården och lockar med sina kompisar att spela fotboll.

Artikeln är en del av serien Var allt bättre förr i radioprogrammet Kraft onsdagen 13.8.2014 kl. 19.30, då det handlar om hälsohets. Repris söndagen 17.8 kl. 11 på Radio Vega.