Har du fått torsk i näten i sommar? Det är inte så ovanligt, eftersom torsken långsamt kommer tillbaka till våra breddgrader, dels på grund av saltpulsen för några år sedan. Läget för flundran är sämre, trots fler rapporter om fångster, ställvis.
- Torskfångsterna ökar, det är positivt, säger verksamhetsledare Chris Karppinen vid sydvästra Finlands fiskerihushållningscentral.
Torskfångsten i Skärgårdshavet har stigit från tidigare noll till sju ton år 2014 och 2015 och följande år till 57 ton.
Vi vet mer om torsken, eftersom den hör till de så kallade kvoterade arterna i Östersjön. Torskfångsterna följs upp, lekbestånden likaså.
På 1980-talet hade vi mycket torsk i finska vatten.
- Så mycket väntar vi oss inte nu, säger Karppinen. Återkomsten beror på två faktorer.
- Vi har haft fiskerestriktioner för torskfiske i södra Östersjön som har haft stor betydelse. Vi har ett större lekbestånd.
- Dessutom kräver torsken en större salthalt för att leken ska lyckas. Torskarna är pelagiska. Romkornen flyter runt i vattnet och de kräver en hög salthalt.
Karppinen säger att den sista stora saltpulsen 2014-2015 har lett till större reproduktion för torskens del.
- Våren 2015 hade vi den största årskullen av torsk på länge. Det börjar vi märka här uppe i norr nu.
Torsken kommer sakta norrut, precis som saltpulsen. I Finska viken och en bit in i Bottenhavet får vi ännu vänta på torsken.
- Utan saltpuls ingen torskpuls, summerar han.
Karppinen betonar att saltpulser är viktiga för att en del havsarter ska bestå. Pulserna leder också till att de döda delarna av havbottnet får in syrerikare vatten.
För flundran är läget däremot mer komplicerat och bilden är inte lika klar.
- Jag ser en sjunkande trend på flundrefångsterna under de senaste tio åren, både i Skärgårdshavet,
Finska viken och Bottenhavet, säger Karppinen.
Han hör ändå om bättre fångster av flundra ställvis. Den har varit ganska småväxt. Ändå har han hört om lite större flundra nu.
- Får se, säger han försiktigt. Det är svårt att säga hur flundrans förekomst kommer att utvecklas.
Visst är torsken en bra matfisk
Torsken har lägre fetthalt än många andra fiskar. Fettet samlas i levern och därför anses torsklever vara en stor delikatess. Andra gillar den inte alls, det är en smaksak.
- Själva fiskköttet har låg fetthalt och bör därför tillredas på lite annat sätt än laxen, säger han vidare.
- Kokt och stekt torsk är nog gott, fastslår han. Man behöver bara ta sig till Norge för att se hur användbar fisken är. Dessutom är torsken viktig för hela fisket i Norge.
Nu kommer torsken och äter slätt alla andra fiskar.
- Det är naturligt att fiskar kommer och går i våra vatten, kontrar Karppinen kommentarer om att torsken inte är välkommen tillbaka, en kommentar som torsken föranleder på vår webb.
Han medger att torsken äter en hel del, den har stor mun och det innebär att den kan äta stora bytesfiskar. Mest äter den fisk, också bottendjur och andra fiskars rom - och det är kanske därifrån som dess dåliga rykte kommer.
- Mest äter den väl strömming och vassbuk och bådadera har vi rikligt av för tillfället.
Det finns också de som önskar att den inte skulle komma tillbaka till Skärgårdshavet, eftersom den äter andra fiskars rom.
- Vi har en hel del simpa just nu och den ställer till det på sina håll för nätfisket. Man önskar att torsken skulle komma och äta en del av simporna. Det beror ju lite på hur man tänker här, resonerar Karppinen.
Torsken håller till på djupet
Torsken trivs i djupa vatten lite längre ute till havs.
- Nätfiske på rätt ställe kan ge fångst. Fritidsfiskarna kan pilka torsk eller fånga den på drag.
- Torsken är en glupsk fisk och hugger bra.
Chris Karppinen säger att fiskarter kommer och går, det gör också torsken.
- Lite har man sett till torsken i fiskdiskarna redan. I början var den en så stor specialitet att många åt den själva.
- I år kan den finnas i lite större utsträckning i fiskdiskarna, det får man åtminstone hoppas på, säger han.
De framtida fiskbestånden kommer att bero mycket på salthalt och den globala uppvärmningen. Klimatet blir varmare, de maritima kallvattenarterna minskar.
- Eutrofieringen påverkar likväl - och här handlar det om att minska utsläppen i Östersjön, summerar Chris Karppinen vid sydvästra Finlands fiskerihushållningscentral.
Får du torsk eller flundra vid din sommarstuga? Kommentera gärna!
Läs mera:
Torsken återvänder till Västnyland
Det finns torsk i de västnyländska vattnen igen. Det här säger både fiskare och forskare som allt oftare har också torsk i fiskafänget.