Vi har analyserat Lantmäteriverkets statistik över sommarstugeaffärer under de senaste tio åren. Utgående från det kan vi slå hål på tre seglivade myter om stughandeln och bekräfta en.
Myt ett: Stugfolket är ett utdöende släkte
Dagens ungdom vill inte äga en sommarstuga utan de vill åka till södern istället för att slåss med myggen på utedasset. Så låter myten som handlar om att att stugkulturen håller på att dö ut.
Ser man på siffrorna över antalet affärer under de senaste åren verkar detta vara en myt.
2016 såldes 3277 sommarstugor i hela landet, det var 200 fler än föregående år. Över lag har handeln med sommarstugor varit ganska stabil under de senaste tio åren. Ser man tio år tillbaka i tiden har antalet köp i hela landet varierat mellan 3582 som mest (2007) och 3023 som minst (2013).
I Svenskfinland minskade stugköpen en aning förra året, men bara från 639 till 614.
Myt två: Stugan ska vara lyxig
Stugpriserna har hållit sig på ganska samma nivå under de senaste tio åren. Om myten om lyxstugan stämde skulle det innebära att priserna gick upp eftersom det var de dyra objekten som såldes.
2016 kostade en sommarstuga med strand i medeltal dryga hundratusen euro, längs kusten lite mer. En stuga i skogen kostade i medeltal 72 300 euro. För det priset får man en stuga med standardutrustning och ganska många år på nacken.
Även om många gärna skulle önska sig en sommarstuga med alla tänkbara bekvämligheter är det ändå få som har råd med det och då nöjer man sig med det man har råd med.
Myt tre: Stugan ska ha strand
Stugor utan strand säljs i samma takt som förut, i Svenskfinland till och med lite mer. 2016 såldes 214 stugor utan egen strand i Svenskfinland, det var en fler än året före.
De allra flesta sommarstugor som byter ägare ligger ändå vid vattnet och priset på en stuga med strand är i medeltal 25 000 euro dyrare än en stuga utan skog.
I Svenskfinland är prisskillnaden ännu större, här kostar en strandfastighet i medeltal över 68 000 euro mer än en fastighet i skogen.
((vis:1209945))
Myt fyra: Stugägare har överdrivna förväntningar på priset
Att sälja en sommarstuga innebär ofta att man säljer en plats med ett ovärderligt känslovärde. Kommande köpare har ändå inte så stor lust att betala extra för dina minen. Det här dilemmat märks också i prissättningen av sommarstugor, så den här myten verkar stämma.
Om man jämför de pris som man ber för sommarstugor som finns till salu just nu med medeltalet på köpesumman över förverkligade köp finns det ett stort glapp.
I Raseborg finns till exempel 116 fritidsfastigheter till salu på nättjänsten Oikoties sidor just nu. För dem vill man i medeltal ha 302 766 euro. Om man ser på de fastigheter som såldes i Raseborg under 2016 var köpeskillingen i medeltal 175 344 euro, alltså över 120 000 mindre.
Det här kan delvis förklaras med att dyra objekt är överepresenterade på Oikotie eftersom de är svårsålda och hänger kvar på sidan länge. På Oikotie finns dessutom alla sorters fritidsobjekt medan lantmäteriverket bara publicerar data på köp av fastigheter med egen tomt.
Kolla stugpriserna där du bor
Med hjälp av söklådan kan du kolla på stugmarknaden i de kommuner som intresserar dig på fasta Finland.
((vis:1210181))
Uppgifter om fastighetsköpsdatan
- Uppgifterna baserar sig på Lantmäteriverkets statistik över sommarstugeaffärer och uppgifter från Oikotie.
- Lantmäteriverket gör skillnad på tomter på planlagt område med och utan strand och tomter i glesbygden med och utan strand
- I databasen finns köp av fritidsfastigheter där tomten är mindre än 2ha. Större markområden räknas som skogs- och åkerköp.
- Vi har räknat ihop antalet köp och medelpris för tomter i glesbygd och på planlagt område eftersom markplaneringsläget varierar mycket från kommun till kommun.
- Uppgifterna från Oikotie visar objekt som var till salu via tjänsten den 22.6.2017
- Åland är inte med
- Till Svenskfinland räknas de svensk- och tvåspråkiga kommunerna plus ett fåtal kommuner med många sommarstugor i de svenskspråkiga regionerna (Gustavs, Nådendal, Lojo och Pyttis).