Jasmine Kuusla och Matilda Kajander från Sibbo var med i laget som tog brons i junior-VM i synkroniserad konståkning i Kanada för en dryg vecka sedan. Bronsmedaljen är ett resultat av hårt arbete – de tränar upp till 20 timmar i veckan.
De unga konståkarna har sina bronsmedaljer med sig då de besöker Yle Östnylands studio för att berätta om sin gren, synkroniserad konståkning eller formationsåkning och teamåkning som den också kallas.
Lådorna medaljerna ligger i är tunga, men Matilda Kajander säger medaljen inte kändes särskilt tung runt halsen.
Deras lag heter Musketeers och hör till föreningen Helsingin Luistelijat. Musketeers består av 28 konståkare i åldern 14 till 19.
Under tävlingarna är 16 konståkare på isen samtidigt. Som grenens namn säger handlar det om att göra synkroniserade rörelser på isen.
– Det är svårt att få det att fungera smidigt, eftersom så många saker inverkar. Det är både rytmen i musiken och åt vilket håll du ska röra dig. Allt är jättenoga, och det krävs mycket övning för att lyckas, säger Jasmine Kuusla.
Misslyckanden leder till en del blåmärken. Enligt Matilda Kajander är knäna värst utsatta – det är lätt hänt att konståkarna snubblar över skridskorna och slår knäna i isen.
Började idrotta tidigt
Jasmine Kuusla har sin bakgrund inom konståkningen. Hon var bara tre år gammal då hon började med konståkning, och säger att piruetterna är hennes bravur eftersom hon höll på med det så länge innan hon övergick till synkroniserad konståkning.
– Det känns lite konstigt att ha en VM-medalj. När jag var tre år och satte skridskorna på fötterna för första gången så tänkte jag inte att den kommer att hänga runt min hals om några år, säger Kuusla.
Matilda Kajander å sin sida började som åttaåring. Hon har alltid hållit på med synkroniserad konståkning där piruetter inte är särskilt vanliga. Därför är hon, enligt sig själv, inte särskilt bra på dem.
– Men i samband med programmen måste vi göra miner till musiken. Vi måste le och vara arga. Sådant tycker jag att jag är bra på.
Vad är då skillnaden mellan konståkning och synkroniserad konståkning?
– Synkroniserad konståkning är mer som teater och handlar om att förmedla en känsla ända fram till publiken. Det är inte huvudsaken i konståkningsprogram, säger Jasmine Kuusla.
Stark vänskap inom laget
En av de bästa aspekterna med synkroniserad konståkning är de vänskapsband som bildas inom laget. Matilda Kajander säger att laget ger henne mer motivation.
– Varje år har man ett jättehäftigt lag som man älskar att vara tillsammans med. Man kan inte sluta.
Kuusla håller med. Då hon kommer till träningarna finns alla hennes bästa kompisar där. Det handlar om mycket mer än att bara idrotta – laget tränar tillsammans och har roligt tillsammans.
Det är svårt att få det att fungera smidigt, eftersom så många saker inverkar. Det är både rytmen i musiken och åt vilket håll du ska röra dig. Allt är jättenoga, och det krävs mycket övning för att lyckas.
VM-brons är en tuff prestation. Det är också resultatet av hård träning. Laget har träningar fem gånger i veckan. Totalt handlar det om mellan 16 och 20 timmar träning.
– Oftast åker vi till ishallen direkt efter skolan, eller så slutar vi lite tidigare. Vid nio, tio på kvällen är vi hemma igen, säger Kuusla.
Den största delen av Jasmine Kuuslas och Matilda Kajanders liv är vikt åt skola och träning. Hinner de med något annat?
– Bra fråga. Det beror lite på. Man skulle kanske hinna med annat, men man skulle inte alltid orka. Lyckligtvis finns det så mycket annat än bara träning i ishallen, säger Kajander.
Jasmine Kuusla och Matilda Kajander intervjuades av Frida Frankenhaeuser i Yle Östnylands morgonsändning. Om du missade sändningen kan du lyssna på podcasten Östnyland på 20 minuter här under.