Vad ligger bakom de danska forskningsresultaten om att nordisk kost, även kallad Östersjödieten, verkar skydda hjärnan mot vissa former av stroke?
Danska forskare lyfter fram den nordiska matens hälsofrämjande effekter efter en lång och omfattande uppföljning av danskars hälsa och matvanor.
De nya forskningsresultaten ger vid handen att många sådana råvaror som traditionellt använts i det nordiska köket minskar risken för stroke, det vill säga cirkulationsstörningar i hjärnan.
Stroke kan vara hjärnblödning eller hjärninfarkt, då en en propp helt eller delvis stoppar blodtillförseln till delar av hjärnan. Det är klart vanligare med stopp i blodtillförseln än blödning (87 procent av fallen).
Särskild fokus i nordisk kost, även kallad Östersjödieten, riktades på fisk, havregrynsgröt, rågbröd, rotfrukter, kålväxter samt äpple och päron.
Av rotfrukterna undersöktes morot och rotselleri och av kålväxterna broccoli, kål, brysselkål, blomkål, vitkål och rödkål.
Andra vanliga rotfrukter som används i Norden är exempelvis kålrot, rödbeta, potatis, jordärtskocka, lök och palsternacka, rädisa och majrova.
Förutom de nämnda ingredienserna hör även bär, svamp och rybsolja till det nordiska köket. Enligt forskarna har varje enskilt födoämne en skyddande effekt, i fråga om grönsakerna tros det vara fråga om flavonoider som fungerar som antioxidanter.
Studien gjordes av forskare vid flera danska universitet och finansierades delvis av danska cancerorganisationen Kræftens Bekæmpelse och Innovationsfonden i Danmark.
Finländska rekommendationer i linje med nordiska
Här i Finland följer kostrekommendationerna från Statens näringsdelegation för hela befolkningen huvudsakligen de nordiska rekommendationerna.
Mindre salt rekommenderas dock; det vill säga 5 gram/dygn mot 6 gram/dygn) i de nordiska.
Fettdebatten blossar upp med jämna mellanrum, här en av dem som förklarar vad det handlar om. 
Alla är inte övertygade om lättprodukters förträfflighet och animaliska fetters roll för uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar, såsom det slås fast i många länders officiella kostrekommendationer.
Under de senaste åren har fettets andel av det dagliga energiintaget ökats något på bekostnad av kolhydratintaget, men i den rådande kosttriangeln och tallriksmodellen poängteras fortfarande betydelsen av spannmålsprodukter.
Vegetabiliska oljor och växtoljebaserade bordsfetter, nötter, frön samt fettfria och fettfattiga mjölkprodukter rekommenderas på bekostnad av mättat fett, helt i enlighet med de nordiska rekommendationerna.
Livsmedelssäkerhetsverket Evira:
Fullkornsprodukter hör till så gott som varje måltid dagligen. Inkludera lättsaltat fullkornsbröd, i synnerhet rågbröd eller andra spannmålsprodukter – såsom gröt eller mysli – i din kost.
Om du vill äta någonting sött, välj i vardagslag bullar samt olika jästdegsbaserade piroger. Det är inte att rekommendera att man varje dag äter bakverk som innehåller rejält med dolda fetter, såsom kex, wienerbröd, bakverk av mördeg, pastejer gjorda på smördeg samt förgräddade piroger. Spannmålsprodukter är viktiga källor till energi, kolhydrater och protein. Fullkornsprodukter, i synnerhet rågbröd och fullkornsgröt, är utmärkta fiberkällor och innehåller rikligt med B-vitamin och mineralämnen.
"Bra för hjärnan, bra för hjärtat"
Tidigare forskning om sambandet mellan nordisk kost och den kardiovaskulära hälsan som gjorts vid bland annat Karolinska Institutet i Sverige kunde inte påvisa att den nordiska kosten skulle ha gynnsam effekt på hjärthälsan.
På kort tid ledde kosten till lägre blodtryck och viktminskning, men på lång sikt kunde forskarna inte på befolkningsnivå få fram ett gynnsamt resultat för hjärtsjukdomar.
Är den nordiska kosten förutom för hjärnan också bra för hjärtat, Hjärtförbundets direktör i hälsofrågor Marjaana Lahti-Koski?
- Det som är bra för hjärnan är bra för hjärtat, så kan man sammanfatta saken, säger Lahti-Koski som varit med i delegationen som sammanställt de officiella kostrekommendationerna för finländarna. 
Lahti-Koski vill särskilt betona betydelsen av mjuka fetter och kvalitativa kolhydrater som kommer från fullkorsspannmål och frukt.
Också bär är bra, alla inhemska bär, utan konstgjorda vilket-bär-som-är-bättre-än-något-annat-tänkande, betonar hon. Någon enskild supermat vill hon inte nämna.
- Vad gäller vegetabiliska fetter är rybsolja utan vidare ett bra alternativ, det stöder också närmatstänkandet, svarar Lahti-Koski på frågan om nyttiga fetter.
Jag skulle nog fokusera på saltet, särskilt på det så kallade smygsaltet man får i sig av färdigmat och halvfabrikat.
Vid Hjärtförbundet vill man inte rekommendera någon enskild diet, utan betona hälsosamma helheter.
- Vi kan säga så att det går att sammanställa en bra kost av nordiska ingredienser, säger FD Lahti-Koski som är docent i folkhälsovetenskap.
På Hjärtförbundets sida med recept på hjärtvänlig mat hittar man många recept med traditionella nordiska ingredienser, bland annat rågmjölsgröt, rödbetspaj (degen gjord av havre, vete och råg), potatisgryta och svamppiroger med vetedeg. 
Där räknas också ostgifflar upp som ett bra morgonmålsalternativ. Gifflarna är gjorda på vetemjöl, gräddfil och ost. I receptet rekommenderas bruk av lättost för att totalandelen fett ska minska.
Ni rekommenderar veteprodukter?
- Nå, vetet finns med också av bakningstekniska skäl. Men också då det gäller vete gäller rekommendationer om fullkorn, säger Lahti-Koski.
"Alla ska inte äta så mycket spannmål"
Tallriksmodellen har inte ett odelat stöd i Finland. En av dem som anser att spannmålet, det vill säga kolhydraterna, får för stort utrymme i rekommendationerna är allmänläkaren Leena Furubacka.
Undersökningen visar att risken för stroke minskar av nordisk kost. Vad är mekanismen bakom minskad stroke?
- En vanlig sak i praktiken är att när man kör ner kolhydrater i kosten sjunker blodtrycket, och det av någon anledning mycket snabbare än till exempel vikten, säger Furubacka. 
Högt blodtryck är en bidragande orsak till cirkulationsstörningar i hjärnan.
- I regel är det så att ju mera kolhydrater, desto mer mikroskopisk inflammation i kroppen. Det gäller även åderväggar. En inflammation i åderväggarna leder till skador som i sin tur är den grundläggande orsaken till förträngningar, säger Furubacka.
Furubacka förordar LCHF-dieten, det vill säga mat med endast lite kolhydrater men med mera fetter av bra kvalitet, det vill säga äkta fetter och inte konstgjorda såsom margarin som är en industriprodukt.
Vad tycker du att fungerar i den nordiska kosten?
- Rybsolja är ett fint alternativ. Men med tanke på omega-3 är det nästan bäst att inte hetta oljor sådär systematiskt eftersom de fleromättade fettsyrorna inte håller utan strukturerna sönderfaller i hög temperatur. Stek i smör vetja, säger Furubacka.
- Om man äter äpplen enligt säsongen är det knappast någon skada. Men päron nordisk mat?
Leena Furubacka har invändningar mot att alla rekommenderas att äta rejält med frukt och spannmål.
Medelhavsdieten kan jag tro att är bra, förutom allt sött de också numera tynger den med, och mängden vitt bröd.
För personer med diabetes gäller andra regler, säger hon.
- Fisk är bra, grönsaker för den delen också. Men om en diabetiker, speciellt typ 2, vill sköta sin diabetes bra och utan att behöva ta mediciner så ska man äta enligt det. Alltså inte frukt och inte spannmål. 
Diabetesförbundet i Finland rekommenderar samma sorts mat till diabetiker, det vill säga grönsaker, spannmålsprodukter och exempelvis lättost och lättkorv med låg salthalt samt fettfri mjölk.
Bröd, gröt, müsli och andra spannmålsprodukter, helst fullkornsprodukter, rekommenderas vid alla måltider.
Många personer med diabetes typ 2 vittnar dock om att deras blodsockernivåer stabiliserats och långtidsvärdet på sockernivåerna i blodet sjunkit efter att de övergått till LCHF-diet.
För personer med diabetes av typ 1 krävs alltid insulinvård.
Ett äpple om dagen....och lite päron
De danska forskarna följde med data om 55 338 danskar i nationella patientregistret och patienternas hälsotillstånd och matvanor i 13,5 års tid. Av deltagarna var 52 procent kvinnor och 48 procent män, genomsnittsåldern var 56,1 år då studien inleddes.
Forskningsrönen publicerades i den medicinska tidskriften Stroke i början av januari.
Deltagarna fick under åren 1993-97 fylla i ett formulär en gång per år med en lista på 192 livsmedel och kruxa för hur mycket de ätit av respektive mat under de senaste 12 månaderna.
Studien visar att den som ofta använder dylika matvaror har drygt 14 procent lägre risk att insjukna i stroke än jämnåriga som sällan gör det. Detta efter att andra faktorer såsom rökning, stort alkoholbruk och övervikt räknats bort. 
Det nämns inte i undersökningen vad de personer, som åt minst i enlighet med nordiska rekommendationer, i praktiken inmundigade.
Under uppföljningsperioden drabbades 2 283 deltagare av stroke för första gången i sitt liv. Det var i synnerhet blodproppsfallen som blev färre - maten hade just ingen effekt på förekomsten av hjärnblödning.
Skillnaden blev ännu större i fråga om stroke till följd av åderförkalkning av de stora blodkärlen; risken blev 32 procent mindre för dem som hade det högsta Healthy Nordic Food-indexet i jämförelse med dem med lägst index.
En nordisk diet kan därmed rekommenderas för att förhindra stroke, konstaterar de danska forskarna.
Enklare att motivera folk med nordiska produkter
Östersjökosten påminner en hel del om den välkända Medelhavskosten, utom att råvarorna kommer från nordliga breddgrader.
Det har varit känt redan länge att Medelhavskosten har en skyddande effekt på såväl hjärnan och hjärtat, och att den dessutom förbättrar de kognitiva funktionerna. 
Den inbegriper förutom fisk bland annat olivolja, grönsaker, nötter och frukter.
Danskarna bakom den nya studien vill inte utkonkurrera Medelhavsdieten utan erbjuda ett mer lokalt alternativ för den som vill tänka på sin hälsa.
- Det kan vara enklare att övertyga [dem] om att de bör äta mer rågbröd än att säga att de borde använda olivolja eller frukter som inte traditionellt hör till Norden, säger projektledaren Camilla Plambeck Hansen i en intervju för Medscape Medical News.
Det är de facto rätt få i Norden som följer Medelhavsdieten, delvis för att det kan vara besvärligt att få tag på rätt ingredienser.
- Om en viss diet är för besvärlig att följa måste man hitta alternativ, konstaterar Plambeck Hansen.