Danskarna är som känt världens lyckligaste folk och det danska fenomenet hygge är något vi alla skulle må bra av. Hygge fokuserar på njutning och kunde därmed minska på tröttheten under årets mörkaste månader, det tror en psykolog inom arbetshälsovården.
Tänk dig följande: du sitter i soffan invirad i en varm filt, du har hällt upp ett glas rödvin eller kanske kokat en kanna av ditt favoritte. Du låter bli att tända taklampan och tänder i stället massvis med ljus (ja, verkligen många).
I bakgrunden spelar musik som får dig att slappna av. Du sträcker dig kanske efter en bra bok eller en tidskrift, glömmer världspolitiken och diskberget för en stund och bara är. Njuter.
Bland annat så här gör världens lyckligaste folk, danskarna, för att klara sig igenom den mörka och långa vintern. Och det är väldigt få danskar som har koll på vad en ljusterapilampa är.
Danskarna överlever med hjälp av något de kallar för hygge. Det danska ordet går inte direkt att översätta till svenska, inte ens danskarna kan riktigt förklara ordets innebörd. Fenomenet fungerar också som verb: ”Nu skal vi hygge os!”
Varumärket hygge är Danmarks nya Legoklossar
I grund och botten beskriver ordet hygge en mysig, varm atmosfär där man kan njuta av det goda i livet tillsammans med människor i sin närhet, förklarar Visit Denmark. Lyckoforskaren Meik Wiking konstaterar i förordet till boken The Little Book of Hygge – The Danish way to live well att hygge är mer en känsla och en upplevelse än en rad saker.
Det är alltså svårt att definiera hygge – men en sak är säker: hygge har absolut inget med prestationer och tidtabeller att göra.
Fastän hygge inte är alldeles enkelt att definiera – eller kanske just på grund av att definitionen är så bred – håller danskarna på att skapa ett likadant varumärke av hygge som av Legoklossarna.
Den nordiska livsstilen som uppmanar till ett gott liv intresserar nu så mycket världen över att man kan prata om en trend. På nätbokhandeln Amazon ger hygge över tusen bokträffar. Också på Akademiska bokhandeln i Helsingfors säljer böcker om hygge väldigt bra just nu. De flesta inredningstidningar har också skrivit om hygge under de senaste åren.
En skoningslös årstid kräver hygge
Tuuli Viranta-Naulapää som är ledande psykolog inom arbetshälsovården välkomnar den hedonistiska hygge-trenden – framför allt nu inför den långa vintern.
– Vi börjar vara rätt trötta i det här skedet av året. Det är mörkt och kallt och omständigheterna är rätt hårda. Samtidigt är det tuffa tider på arbetsplatserna. Året närmar sig sitt slut och alla ska hinna ikapp sina målsättningar – vi försöker än en gång få precis allt gjort. Det passar inte alls ihop med den här skoningslösa årstiden.
Årstiden är skoningslös men det behöver inte att betyda att vi måste vara det mot oss själva. Enligt psykolog Viranta-Naulapää är det få som är pigga i november och då ska man inte ens kräva supereffektivitet.
– Tänk om vi kunde göra färre saker i november, göra allt långsammare och framför allt sova mer? Största delen av oss behöver mer sömn i november än i juni. Att lite trappa ner på takten och införa ett visst lugn i vardagen är ett naturligt behov den här tiden på året.
Viranta-Naulapää tror att hygge, alltså att medvetet skapa en känsla av välbefinnande både för sig själv och för andra, skulle kunna vara ett sätt att minska på tröttheten under midvintermörkret. Samtidigt kan hygge hjälpa till med att förebygga nedstämdhet som ofta kommer i samband med tröttheten.
– Det hör till människans natur att se missförhållanden i sin omgivning. Speciellt den finska mentaliteten bygger på en viss skoningslöshet mot oss själva. Vi är aldrig tillräckligt bra och tror att vi kunde prestera bättre. Tänk om vi skulle fokusera på det som är bra och som skapar välbefinnande? Det kräver arbete, men är garanterat värt mödan.
Att bada bastu är hygge som bäst
För Helsingforsbon Faiz Alsuhail är hygge en livsfilosofi som uppmuntrar till att njuta av de små tingen i vardagen. Receptet är enkelt: ju mer du njuter av det lilla, desto lyckligare och mer välmående är du.
– Mina vänner har fått höra så mycket om mitt hyggeliv att de antagligen tröttnat på det, säger Alsuhail.
30-åriga Alsuhail är intresserad av det danska språket och den danska kulturen. Enligt honom är bästa tiden för hygge nu i november och december, men det går så klart att idka hygge året runt och var som helst.
– Typiskt hygge innehåller ljus och att läsa bok under en filt, men det är mycket mer än så och innefattar en stark social samvaro.
Faiz Alsuhail har bott i Danmark och berättar att hygge inte endast existerar inom hemmets fyra väggar. I hyggets hemland kan man idka hygge också på jobbet. Det kan till exempel vara en gemensam kaffepaus då man tillsammans försöker klura ut svaren i dagstidningens frågesport.
Enligt Alsuhail sysslar vi finländare också med hygge då vi tar oss en kall öl utomhus efter att vi badat bastu.
– Men det är säkert ingen som ser det som hygge, fastän den stunden är ett praktexempel på hygge – det är inte bråttom någonstans, man är avslappnad och njuter av stunden.
Alsuhail säger att hygge definitivt inte handlar om att prestera och man får inte ha bråttom. Hygge måste vara något väldigt vardagligt och lätt. Hygge ska inte heller göras till någon stor grej. Då Faiz Alsuhail bodde i Danmark lärde han sig att man inte behöver städa hela lägenheten eller kocka i flera timmar för att bjuda hem vänner. Det viktigaste är att man har roligt tillsammans.
– Hygge är lite av en osynlig biprodukt. Enligt mig handlar inte hygge om att någon säger att jag ska göra si eller så. Hygge handlar om att göra sådant man själv tycker om att göra. Det kan handla om att äta en chokladbakelse eller gå på öl med kompisarna.
Vad är då Alsuhails favoritform av hygge? Att sitta på fönsterbrädet, läsa en bok och lyssna på jazzmusik.
– Jag vet att det är en riktig hyggekliché, säger han och skrattar.
Fokusera på kraftkällorna
Tuuli Viranta-Naulapää, ledande psykolog inom arbetshälsovården, påminner om att om någon redan känner sig nedstämd är det bästa kanske inte att stanna på sofflocket. Enligt henne finns det en stor skillnad i om man kryper in i illamåendet och passiveras eller om man kryper in i myset och gör sådant som får en på bättre humör.
– Att passivt ligga på soffan kan leda till depression, säger hon.
Då utmattade personer söker sig till Viranta-Naulapääs mottagning brukar hon börjar med att gå igenom det mest grundläggande först. Redan insikten om att man inte sover tillräckligt kan hjälpa.
– Jag har märkt att det är mer fruktbart att fokusera på en människas kraftkällor än på att reda ut själva problemen. Alltså vilka saker gör någon lyckligare och vilka är de goda stunderna? Det är också viktigt att reda ut hur någon kan återhämta sig.
Hon tror att hyggets kärna – alltså att medvetet skapa välmående – kan som en daglig dos hjälpa många människor att undvika en lång trötthetsperiod. På arbetsplatser kunde till exempel finnas en regel om att man under lunchpausen inte får älta jobbiga saker.
Återhämtningen är viktig
Ofta får Tuuli Viranta-Naulapääs kunder också följande råd: efter klockan sju på kvällen ska man inte längre avbehandla ämnen som väcker starka negativa känslor eller som kan leda till bråk.
Återhämtning är också ett aktuellt tema. Enligt arbetshälsovårdspsykologen är det viktigt att framför allt chefer berättar om hur de ser till att de sover en god natts sömn och inte jobbar jättelånga dagar.
– Också inom idrotten snackas det nu om att de bästa är inte de som tränar mest utan de som också kan vila.
Viranta-Naulapää hoppas att det här skulle fungera som goda exempel för finländarna: i stället för att alltid prestera kunde vi ge oss mer tid för vila och njutning – oberoende av om vi vill kalla det för hygge eller något annat.
För Faiz Alsuhail skulle livet utan hygge vara hemskt.
– Då skulle mitt liv endast bestå kvartalsprestationer med enorma resultatkrav.
Text: Lena Nelskylä
Ursprungstexten på finska Yles sidor.