Finländska barn och unga rör på sig oroväckande lite - med tiden mindre och mindre. Fortsätter det så här kommer dagens barn att leva kortare och sjukare liv än sina föräldrar, också globalt. Det här varnas det för i en ny internationell undersökning.
Att vi rör på oss för lite och sitter för mycket är ingen nyhet. Myndigheter och experter tutar ut det här budskapet jämnt och ständigt. Men många väljer att slå dövörat till. Det här gäller även barn och unga.
- Nog har jag tänkt på att jag borde röra på mig mera, men jag orkar nästan aldrig. Jag rör mig ungefär från tågstationen hem. Visst är det bra att man försöker motivera och informera om det här, men jag vet inte hur ofta det fungerar, säger 16-åriga Urban Back.
Också Felix Dahlberg, 16 år, har funderat en del på de här frågorna, men inte gjort så mycket åt saken. Det här trots att forskarnas varningar låter skrämmande.
- Det låter nog lite hemskt om alla blir krokryggade och bara hänger på datorn. Inte vet jag riktigt vad jag annat kan säga.
Hur tar du dig nu hemåt från skolan?
- Med buss.
Så du cyklar eller går aldrig till eller från skolan?
- Nej.
Nog har jag tänkt på att jag borde röra på mig mera, men jag orkar nästan aldrig.
Tonåringar största riskgruppen
De här killarna är inget undantag, tvärtom. Under de senaste 20 åren har barns och ungas fysiska uthållighet försvagats drastiskt, och övervikt har blivit allt vanligare. Och i dag rör under hälften av barnen på sig aktivt en timme per dag, vilket är en minimirekommendation. Ännu i lågstadieåldern rör finländska barn på sig rätt mycket, jämfört med i andra länder.
De stora problemen uppstår i högstadieåldern. Det är alltså barn som står med ena foten i barndomen och den andra i ungdomen som utgör den största riskgruppen. Bland niondeklassare är det bara omkring en femtedel av eleverna som rör på sig tillräckligt.
Situationen varierar ändå väldigt mycket från barn till barn. Det har därför uppstått en växande hälsoklyfta.
- Det finns de som väldigt aktivt håller på med olika idrottsgrenar och hobbyer. Men så finns det en växande grupp som rör på sig, väldigt, väldigt lite. Man kan se en tydlig tudelning.
Det säger forskaren Tuija Tammelin från Likes-forskningscenter, som har samlat in finländsk data för den här nya internationella hälsojämförelsen, Global Matrix.
Vuxna bär stort ansvar för de växande hälsoklyftorna
Enligt Tuija Tammelin och andra forskare är utvecklingen alarmerande. Moralpredikan och fingerpekande går ändå sällan hem hos de unga. Däremot kan vuxna föregå med gott exempel. Livsstilen och rollmodellerna kommer hemifrån och kan ofta härledas till klasstillhörighet och socioekonomisk bakgrund.
- Föräldrarnas utbildning har en klar inverkan, visar forskningen. Men också deras egna vanor, konstaterar Tammelin.
Hälsofrågor har blivit en faktor som förstärker de ekonomiska och sociala klyftorna i samhället. Den som har mera pengar att röra sig med, rör oftast också mera på sig. Man talar därför om hälsoklyftor, som en del av andra klyftor i samhället.
Pekskärmen pekas ut som den stora boven
Skolan och hobbyer spelar en viktigt roll, och finländska barn har fler hobbyer än någonsin. Problemen uppstår i hemmet och vardagsrutinerna.
Det låter nog lite hemskt om alla blir krokryggade och bara hänger på datorn
Vi är bra på att ordna och delta i organiserad idrottsverksamhet. Men det räcker inte med aktiva hobbyer, det handlar om att ändra på hela livsstilen inom familjerna. Det säger Eva Roos, näringsforskare vid Folkhälsan.
- Den stora försämringen har skett i hur vi rör på oss i vardagen. Små barn i Finland rör ännu på sig mycket, men många slutar med sina hobbyer när de bli äldre, och då ersätter de ofta den tiden med skärmtid. Det är något som händer med finländska barn när de når tonåren, något som inte sker i andra länder, säger Eva Roos.
Den stora boven i dramat anses föga överraskande vara skärmen - datorn, paddan eller mobilen. Det här är också något de unga vidkänns vid.
Ett globalt problem som syns tydligt på lokal nivå - också i Svenskfinland
Staten och kommunerna gör redan väldigt mycket för att ge barn och unga en sund spark i baken. Men de är snabba med att passa bollen tillbaka till de vuxna. Varför följa nationella hälsorekommendationer när mamma och pappa inte gör det?
Samma problem finns också bland vuxna. Tänk bara på hur mycket de vuxna sitter vid datorer inne på sina kontor
- Själv tränar jag mycket, men jag vet att det här är ett problem bland barn och unga. Men nog finns samma problem också bland vuxna. Tänk bara på hur mycket de vuxna sitter vid datorer inne på sina kontor, påpekar Sonja Eklund, 17 år.
Hälsoproblemen bland barn och unga är ett så kallat glokalt problem. Det är en del av en global tendens som har stark förankring i det lokala.
Också finlandssvenska föräldrar borde se sig i spegeln. Svenskspråkiga barn har en rätt god hälsa, men sitter mer än finskspråkiga. Det visar en undersökning som Folkhälsan har gjort, där man jämfört hur mycket svenskspråkiga och finskspråkiga barn rör på sig.
Det kan finnas flera förklaringar till det här, men näringsforskare Eva Roos lyfter upp en konkret sak som kan ha stor inverkan: Skolvägen i den egna kommunen eller staden.
- Överlag går eller cyklar finländska barn rätt ofta till skolan, jämfört med i andra länder. Men variationen är stor beroende på var du bor. Och det här kan vara extra stor utmaning för svenskspråkiga skolelever som ofta har en betydligt längre skolväg, vilket gör att de ofta skjutsas eller tar buss.
Fattiga länder klarar sig rätt bra
Läget är alarmerande inte bara i Finland, utan också globalt. Finland klarar sig visserligen rätt hyfsat i internationell jämförelse, men enligt undersökningen klarar alla länder sig i snitt väldigt dåligt. Utmaningarna med att få barn och unga att röra på sig mer verkar alltså vara mer eller mindre de samma i alla de 38 länder som deltagit i undersökningen. Bäst klarar sig Slovenien, Nya Zeeland och Zimbabwe.
Det här vittnar om att man ofta rör på sig mera i vardagen i fattigare länder. Men i mera välbärgade länder är det ändå de med en bättre socioekonomisk position som tenderar att röra på sig mer. Några enkla förklaringar finns alltså inte.
Inte för sent att vända skutan
Trots den dystra bild som forskarna målar upp av våra barns liv, är det inte skäl att kasta in handduken och gripas av panik. Visst går det utför i rasande takt, men det går att bromsa.
Eva Roos spekulerar helst inte i några skräckscenarier, och det är svårt att sia om hur samhället kommer att se ut i framtiden. Mycket beror också på vad vi lyckas göra i dag, påpekar hon.
- Om ingen ändring sker kommer det att stå samhället väldigt dyrt, det är helt klart. Men jag är övertygad om att det går att driva igenom en större attitydförändring under de här barnens livstid.
Redan nu göra man mycket både inom skolan, på dagis och på statlig nivå. Frågan tas nu på mycket större allvar och diskuteras mer än förut, konstaterar Eva Roos och tillägger:
- Det skulle vara viktigt att ta med barnen och de unga när man planerar in mera fysiska aktiviteter, så att också deras synpunkter hörs i vårt lands idrottspolitik.