Regelverket för att producera och sälja mat och dryck har luckrats upp en del under åren. Det här välkomnar småproducenterna, särskilt i en tid då allt fler konsumenter är intresserade av närodlat och småskaligt.
Vissa regelverk gällande tillverkning och försäljning av livsmedel underlättats under de senaste åren, berättar verksamhetsledare Bjarne Westerlund i Nylandsregionen på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC).
Utvecklingschef Heidi Valtari på projektet Äkta smak håller med Westerlund och anser att åsiktsklimatet gällande småproducenter så småningom har förbättrats:
- Många lagändringar har underlättat småproducenternas vardag.
Bara i år har till exempel fjäderfägårdar och hobbyodlare fått lättnader i byråkratin som gäller försäljningen. Och en ny alkohollag som eventuellt godkänns i början av år 2017 gör det möjligt för småbryggerier att sälja sina produkter direkt till kunderna.
Viktigt att få den nya generationen med
Huvudstadsregionen har visserligen ett stort kundunderlag jämfört med resten av landet, men det löser inte automatiskt allt. I huvudstadsregionen är kostnaderna höga både för mark, tomter och fastigheter, påpekar Westerlund på SLC.
- Företagsstöd från landsbygdsutvecklingsprogrammet betalas inte heller ut för de mer tätbefolkade områdena i huvudstadsregionen.
De senaste åren har antalet småproducenter i livsmedelsbranschen ändå ökat nästan varje år. Det gäller producenter med högst tjugo anställda. År 2014 fanns till och med 352 småproducenter i Nyland.
Men trots att producenterna ökar har antalet jordbrukare ändå minskat i regionen. Läget är ändå inte helt lätt att tyda.
- Medlemsantalet i SLC har inte ökat, men inte heller minskat så mycket som kunde förväntas av det minskande antalet aktiva jordbrukare och gårdar, säger Westerlund.
Att minska byråkratin skulle underlätta branschen.
Att börja odla är eventuellt inte det vanligaste framtidsplanen för unga i huvudstadsregionen. Det här är något den nuvarande generationen av odlare kämpar med:
- Jordbrukarkåren blir äldre och då de stora åldersklasserna nu uppnått pensionsåldern finns det inte så många unga som tar över. Många har fortsatt som jordbrukare även efter att man uppnått ”pensionsålder”.
Polariserad bransch
Enligt Sitra finns det en klar efterfrågan på lokalmat, men producenterna borde bilda nätverk för att få tillgång och efterfrågan att mötas. Bjarne Westerlund på SLC håller med.
- Genom att minska byråkratin och skapa nätverk skulle vi underlätta branschen.
Produkterna måste ha en berättelse och ett ansikte bakom sig.
- Det är förstås en fördel att kunderna finns nära, tillägger Westerlund.
Trots att intresset för lokalproducerad mat har ökat köper den största delen av konsumenterna fortfarande bulkvaror.
Det största delen av småproducenterna har en personal på högst fem. Utvecklingschef Heidi Valtari på riksomfattande koordineringsprojektet inom närmat Äkta smak talar om en polarisering inom branschen:
- Folk vill veta mera om varifrån produkterna kommer och därför försöker de hitta ett ansikte och en historia för dem.
Enligt Valtari uppstår det småproducenter långsamt i jämförelse med hur efterfrågan ökar. Hon anser att nya produkter inte grundas utan snarare blir nuvarande företag större och effektiviserar sin verksamhet.
Historier bakom "högre priser"
Enligt koordineringsprojektet Äkta smak är de vanligaste näringsområdena bland småproducenter bageriverksamhet och förädling av grönsaker, bär och frukter, samt köttförädling.
Äkta smak har bland annat jobbat med att samla småproducenterna landskapsvis.
- Det kostar mycket för småproducenter att marknadsföra sig, så vi grundade en nättjänst.
Folk uppskattar transparensen.
Också projektledare Susanna Ba på Laurea anser marknadsföringen är en utmaning. Småproducenter konkurrerar om kundernas uppmärksamhet med stora företag och deras lägre pris.
- Produkterna måste ha en berättelse och ett ansikte bakom sig för att få kunderna att betala litet mera än vad bulkvaran kostar, säger Ba.
Pålitlighet och transparens ett trumfkort
Ofta är det just pålitlighet som skiljer småproducenterna från de stora.
Enligt utvecklingschef Heidi Valtari på projektet Äkta smak betyder närheten och färskheten för många att produkten är också rättvist producerad och har garanti för kvaliteten:
- Folk uppskattar transparensen. När matkedjan är kort är det vanligen det som gäller.
Att hitta närproducerad mat i sina närbutiker är alltid inte så lätt. Nästa vecka kan man hitta dem mitt i Helsingfors när matevenemanget Herkkujen Suomi och Syystober ordnas.