
Invånarföreningar i Helsingfors har aktiverat sig och kräver innergårdarna tillbaka: Gårdarna kan vara så mycket mer än en parkeringsplats.
När höghusen förr hade stora gemensamma kvartersinnergårdar har husbolagen i dag ofta lagt upp staket eller murar mellan husens gårdar för att kunna ha egen sopsortering och egna parkeringsplatser.
Det vill invånarföreningar nu ändra på och ge Helsingforsborna de stora kvartersgårdarna tillbaka.
Biträdande stadsdirektör Pekka Sauri, som har ansvar för boendefrågor i Helsingfors, säger att det här inte är en ny trend. Liknande kampanjer har förts redan på 80-talet.
- Kanske det bara pågår en ny boom. Åtminstone en diskussionboom.
Grannarna skulle lära känna varandra och självklart skulle bostädernas värde också stiga.
Han får medhåll av Kaisa Viitanen, kvinnan bakom Facebookgruppen Punavuori Kukkimaan (på svenska ungefär Låt Rödbergen blomma). Hon ser många positiva möjligheter som kunde locka nya invånare om innergårdarna blev grönare och var invånarnas gemensamma egendom.
- Naturen i staden och dess diversitet skulle utvecklas, grannarna skulle lära känna och möta varandra och självklart skulle bostädernas värde också stiga.
Storstadsmässig medborgaraktivitet i Helsingfors
Facebookgrupperna Korttelipihat takaisin (Kvartersgårdarna tillbaka) och Guerilla Gardens Helsinki (Stadsodling i Helsingfors) är Anne-Mari Ahonens förtjänst.
Ahonen är jättepassionerad av stadsodling och drömmer om att göra stadens parker och miljön trivsammare, men också om att föra människor samman.
Folk har fattat att de själva kan göra nånting att förbättra trivseln i sitt bostadsområde.
Det är för att unga människor reser mycket som medborgaraktivitet har spritt sig till Helsingfors från andra stora städer, anser Ahonen.
- Folk har fattat att de själva kan göra nånting att förbättra trivseln i sitt bostadsområde.
Allt fler barnfamiljer i Helsingfors
Enligt Helsingfors stad har antal barnfamiljer vuxit mycket under de senaste åren. Antalet barn under skolåldern har vuxit med 12 procent. Viitanen ser att det är en av orsakerna att intresset för kvartersgårdar har stigit.
- Nuförtiden vill folk hellre stanna i stan än flytta till landsbygden. Barnfamiljer är redo att bo i trånga bostäder, säger Ahonen.
Tänk om alla kunde få känna sig hemma på sin innergård? Varför har vi betongbeläggning och bara parkeringsrutor på våra innergårdar?
Men hon skulle vilja se att folk kan känna sig fria också hemma på sin gård, inte bara i parker eller på landsbygden. Tänk om alla kunde få känna sig hemma på sin innergård?
- Varför ska vi trängas inomhus? Varför har vi betongbeläggning och bara parkeringsrutor på våra innergårdar?
Gemensamma innergårdar för lägre vårdkostnader
Fast det har varit mycket diskussion om saken finns det ännu inte många innergårdar som har renoverats. Oftast är det själva bostadsaktiebolaget som förhindrar ändringarna. Pekka Sauri, varför?
Ändringarna kan i själva verket driva upp bostädernas pris.
- Svårt att säga men jag skulle gissa att det handlar om rädslan att bolagsvederlaget ska växa. Samtidigt ser man inte att ändringarna i själva verket kan driva upp bostädernas pris.
Anne-Mari Ahonen vill också påpeka att servicebolagen skulle kunna vara nöjda med gemensamma gårdar.
- Ett servicebolag kunde sköta underhållet för ett helt kvarter själv, och på det sättet sänka många bostadsaktiebolags servicekostnader.
Miljöfrågan
Gröna innergårdar kunde också ha positiva effekter för miljön. I dag har många innergårdar betong- eller stenbeläggning och från dem leds dagvattnet ut till åar, vilket kan leda till översvämningar.
Det här problemet kunde åtgärdas om innergårdarna i stället var gröna. Det har projektet Ilkka (Ilmastonkestävä kaupunki, klimatsäker stad) kommit fram till. Ilkka är ett samarbetsprojekt om miljövänlig stadsplanering, mellan
Helsingforsregionens miljötjänster HRM och flera storstäder i Finland.
Vintern kommer ändå varje år
Fast det är mitt i sommaren kommer snart vintern krypande, men inte heller snöiga vintrar skulle vara ett så stort problem för gemensamma innergårdar, tycker Anne-Marie Ahonen.
- Det skottade snön från taken kunde barn leka med på mitten av innergården. Då behöver man inte heller köra bort den så ofta.