När barn blir vilda och rastlösa på kalas och andra sociala tillställningar brukar man säga att det beror på att de fått i sig socker. Men forskning tyder på att det inte alls är sockret som är orsaken till barnens livlighet, utan i själva verket föräldrarna.
De föräldrar som tror på så kallad sockerfylla som fenomen kan enligt näringsexpert Patrik Borg intala sig själva att se symtom av sockerfylla hos sina barn. Det är inte första gången som länken mellan socker och barns hyperaktivitet ifrågasätts.
Det har skrivits och forskats mycket om ämnet, bland annat vid Cambridge universitet där man forskade i hur choklad påverkar barn under skolåldern. Men det finns inga vetenskapliga bevis för hur socker egentligen påverkar barn.
Borg tycker att man överdriver sockrets effekter.
- Det är klart att socker inte är något hälsosamt näringsämne, men det har uppstått många antaganden kring socker som inte stämmer, säger Borg. Ingen har kunnat bevisa att sockerfylla existerar och därför ska man inte överdriva fenomenet.
Barn härjar av ren glädje?
Barn som härjar på kalas verkar snarare trivas i varandras sällskap och njuta av att de för en gångs skull får ha roligt och äta godsaker. En förälder som tror på sockerfylla och förväntar sig att barnet blir rastlöst efter att det vräkt i sig kalasmat, håller sannolikt också hårdare koll på vad barnet äter på festen. Det gör barnet allt som oftast ännu svårare att tygla.
Vad den vuxna har förväntat sig att ska hända har nu hänt, men orsaken är inte att barnet fått i sig tårta och kex. (Dessutom har barnet varit med om de bästa stunderna ett barn kan uppleva.)
- Det är klart att socker inte är något hälsosamt näringsämne, men det har uppstått många antaganden kring socker som inte stämmer.
Vad har fått vuxna att tro på sockerfylla, om det en gång inte existerar?
- Det är vanligt att man överdriver effekten av allt ohälsosamt. Ingen vet vad som händer om ett litet barn vräker i sig mängder med socker. Barn är individer och det finns många olika upplevelser. Jag tycker det är bäst att se på undersökningar i första hand, säger Borg.
Barn som deltar i undersökningar bjuds enligt Borg på sockermängder som motsvarar 70-200 gram lösgodis.
Koffeinet boven i energidrycker
Borg tycker det är välkommet att man begränsar rekommendationerna för hur mycket energidrycker barn och unga ska dricka. Där är det inte sockret som gör barnen rastlösa, utan koffeinet.
I staden Nurmes får minderåriga inte köpa energidrycker och det har skapat debatt. Många unga ersätter måltider med energidrycker och det gör föräldrarna oroade.
- Det är vanligt att man överdriver effekten av allt ohälsosamt. Ingen vet vad som händer om ett litet barn vräker i sig mängder med socker.
- Då redan vuxna blir rastlösa av energidrycker tycker jag det är viktigt att man drar en gräns. Jag tycker kanske 12 år vore en mer passlig åldersgräns än 18, men signalen är bra.
När det gäller barns rastlöshet på kalas, tycker Borg det är viktigare att följa med hur de vuxna beter sig snarare än granska barnens uppförande.
Minna Dufton
Ursprungstexten på Yle Vanhemmuus sidor.